THE EUSTORY CHARTER – ATT HANDSKAS MED HISTORIA I EUROPA
EUSTORY är ett nätverk av organisationer som genomför historietävlingar för ungdomar i Europa.
Historiografi, historieundervisning och den allmänna historieuppfattningen har spelat olika roller i
det förflutna. De har bidragit till:
kollektiva och individuella minnen och en känsla av tillhörighet
en förnimmelse av det närvarande och framtiden
kulturellt berikande.
Men de har också haft del i:
utvecklande av olika gruppers exklusiva och förmodat överlägsna identiteter
ett skapande av hat mellan nationer samt mellan etniska, sociala, polistiska och religiösa
grupper
ett rättfärdigande av handlingar som har lett till diskriminering, förföljelse, konflikter och
krig.
Dessa exempel visar på hur viktig historia är för människor i allmänhet.
Följaktligen har vi – Eustorys grundare, medlemmar och supportrar – kommit överens om följande
principer. Dessa konstituerar det dokument, den charter, som skall vara ledande för vårt arbete.
Detta dokument vänder sig också till personer i Europa som är involverade i utbildning, forskning,
kultur, ekonomi och politik.
1. Ett europeiskt perspektiv på vår skiftande historia
Vi lever i en förändringens värld, som kräver ett nytt historiemedvetande. De ideologiska
meningsskiljaktigheterna från 1900-talet är på väg att försvinna. Människor flyttar mer och mer.
Kulturellt och ekonomiskt utbyte växer stadigt. Informationsteknologins framsteg underlättar
kommunikation över gränserna.
EU:s utökning med nya medlemsstater utmanar den traditionella nationalstaten och ställer frågan
om nya identiteter.
Vi på EUSTORY intresserar oss för vikten av historia i dessa processer. Vår målsättning är inriktad
på en europeisk infallsvinkel när det gäller historia, något som kan övervinna känslor av
exklusivitet, själv-förhärligande och självömkan. Vår intention är att lyssna till andra och berätta
vår historia på ett sådant sätt att det blir förståeligt och lättare att acceptera för människor med
skiftande bakgrund.
Att övervinna exklusivitet betyder även att vår uppfattning om europeisk historia är så mycket mer
än EU:s historia och inkluderar därmed ett studium av historiska aspekter i ett betydligt större
perspektiv än den europeiska kontinenten.
Vi anser att synen på Europa inte bara ska vara en fråga om ett historiskt innehåll utan till detta ska
också fogas ett historiskt perspektiv.
Med ett europeiskt perspektiv som riktmärke ska vi bemöda oss om att introducera andra till vår
egen historia. Det europeiska perspektivet har då att överbrygga inte endast avstånd mellan regioner
och nationer utan också mellan män och kvinnor samt mellan sociala, politiska, etniska och
religiösa grupper.
Genom ett europeiskt perspektiv vill vi också uppmuntra ett sökande efter idéer, källor och olika
synvinklar som kan motverka fördomar förbundna med frågor som:
arv och utveckling
grannrelationer
gruppidentiteter, minoriteter och majoriteter
sociala, kulturella och ekonomiska konflikter
våld av eller mot folkgrupper
det koloniala förflutna
politiska, ideologiska och religiösa rörelser
centraliserings- och regionaliseringsmönster
enande och splittrande processer
krig, konflikter, segrar och nederlag.
Att undersöka samt beskriva och undervisa i frågor som dessa kräver inte bara en reflexion över
utan också en diskussion om vilka erfarenheter vi delar och vad som skiljer oss från övriga Europa.
Vi bör värdesätta dessa skillnader så långt det går utan att det skadar andra människor.
Att anamma ett europeiskt perspektiv kräver även att vi inte glömmer den inverkan som våra
tolkningar kan få på andra. Detta hjälper oss att undvika fientliga anklagelser, arrogans och
ogrundade teorier om konspiration samt misstolkningar av historia. Det bör dock understrykas att
ett försiktigt användande av historia inte på något vis betyder att man förtränger fakta på grund av
opportunistiska orsaker.
2. Kriterier för ett europeiskt perspektiv
Man kan närma sig historia genom att applicera olika infallsvinklar, exempelvis:
en akademisk infallsvinkel
en didaktisk infallsvinkel
en moralisk infallsvinkel
en rättslig infallsvinkel
en politisk infallsvinkel
en estetisk infallsvinkel
Beroende på vilket syfte man har, så följer dessa infallsvinklar olika logiska mönster och bör därför
inte blandas ihop.
När det gäller historia finns det en professionell standard för forskning, författande och
undervisning som inte endast är avgörande för det europeiska perspektivet utan också för en
förståelse länderna emellan.
Historia är inte identiskt med det förflutna. Historia som kunskap är kulturellt filtrerad. Det är en
selektiv rekonstruktion av det förflutna men också en tolkning av vad som har hänt.
Välgrundande rekonstruktioner och tolkningar måste baseras på ett flertal källor. Vid användandet
av källmaterial bör man skilja mellan tradition, reliker, muntligt traderad historia (s.k. ”oral history”)
och dokument samt begrunda deras betydelse för en sannolik rekonstruktion av det förflutna. Källor
är inte självförklarande, de är endast meningsfulla i ett visst sammanhang, i en kontext.
De metoder som används på historiska temata bör vara både klart definierade och konsekventa.
Detta inkluderar:
en klart definierad historisk frågeställning
ett kritiskt bruk av empiriskt material
ett historiskt tolkningsperspektiv, där kunskap, mentalitet och värderingar för respektive
tidsperiod inte glöms bort
en diskussion om vad detta har för betydelse för nuet.
På den första nivån kan man se på diverse representanter för olika historiska grupper i det förflutna,
exempelvis följande: vinnare och förlorare, styrande och undersåtar, rika och fattiga, män och
kvinnor, gamla och unga samt den egna gruppen kontra andra grupper.
På den andra nivån bör olika rekonstruktioner vägas mot varandra, vilket även inkluderar
kontroversiella tolkningar. Med tanke på att historiska fakta och processer kan ses ur flera olika
synvinklar bör detta också presenteras på ett rättvist sätt, baserat på en grundlig källkritik.
På den tredje nivån bör det finnas en diskussion om vilka slutsatser, baserat på de olika
erfarenheterna av det förflutna, som kan dras med syfte på framtiden. Naturligtvis går det att få fram
olika synvinklar av ett gemensamt förflutet, beroende på individens bakgrund som exempelvis
nationalitet, religion, samhällsställning, ålder och kön. En professionell inställning till historia
inkluderar även ett medvetande om den personliga relationen till ämnet i fråga.
Det går inte att bedöma fullt ut alla de perspektiv som står till buds. Rent praktiskt måste man göra
ett val och förklara detta val. Jämte en presentation av andras synsätt bör också de egna
värderingarna finnas med för att ge ett mer varierande perspektiv.
Det är också viktigt att förklara vad som är relevant både när det gäller ämne och tillvägagångssätt.
Olika kriterier för relevans är starkt knutna till aktuell forskning men också till kunskap, erfarenhet,
utmaningar och problem. Dessa kriterier kan alltså vara olika beroende på vilken tidsperiod, nation
eller grupp som avses. Detta är också en anledning till att historia kan ses som en öppen process
som inte alltid leder till slutgiltiga resultat.
3. EUSTORY:s uppdrag
Med våra historietävlingar strävar vi efter att skapa och utveckla ett europeiskt perspektiv både när
vi skriver, undervisar och forskar i historia. En uppmuntran till att lära genom att undersöka samt att
inta en självständighet från historiska tolkningar men också att ta del av den senaste utvecklingen
inom ämnet historia torde stärka banden mellan ungdomar i Europa.
Utvecklandet av ett multiperspektiv samt ett kritiskt tänkande hos ungdomar kan bidra till framsteg
när det gäller det mångkulturella och verka för en gemensam förståelse och dialog över gränserna i
Europa, vilket kan hjälpa oss att leva tillsammans i fred. Att handskas med historia kan även hjälpa
ungdomar att utveckla ett sinne för ansvar vilket i sin tur kan bidra till ett aktivt deltagande i det
egna samhället. En ny förståelse av det förflutna är därmed ett medel till en aktiv integration i det
dagliga livet. Det är ett sätt för ungdomar att förbereda sig inför 2000-talets många utmaningar.
EUSTORY strävar efter att utveckla förståelse och samarbete mellan individer, grupper och
nationer, inte bara i Europa utan över hela världen. Ett dylikt europeiskt ramverk kan därmed bli ett
steg mot en global integrering. Europa och dess invånare bör medverka och bidra till en sådan
global kontext. Detta är vad EUSTORY:s charter siktar på att främja.
