Undervisning
Akvarium i klassrummet - ett förträffligt redskap för
lärare
Text: Ola Sjödin
J
Ett akvarium i klassrummet kan användas
till en lång rad olika studier. Man kan
med ganska små medel göra en mängd
försök av olika slag. Man kan studera vattenkemi, olika vattenfiltreringstekniker,
mikroskopiska studier av mikroorganismer
i akvariet, revirstrider mellan och inom
olika arter, olika typer av kampbeteende
mellan rivaliserande fiskar av samma kön,
födosöksbeteende, flyktbeteende, stimbeteende, yngelvård och så vidare. Allt går
att anpassa till olika åldrar i skolan. Listan
på studier är väl egentligen oändlig, så det
jag tar upp är bara att skrapa lite försiktigt
på ytan.
Hur kan man då bestämma sig för vilka
fiskar man ska ha i akvariet? Ska akvariet
bara vara en prydnad? Måste fiskarna
vara vackra? Ska det vara stora eller små
fiskar? Fredliga eller aggressiva? Vilka
växter passar ihop med vilka fiskar? Ska
vi bara ha en enda fisk, med stark personlighet, istället för flera fiskar i akvariet?
Ja, det är många saker att fundera över.
Vad gäller den sista frågan så är den väl
befogad. På min förra arbetsplats hade vi
i ett av akvarierna en enda fisk. Det var en
70 centimeter lång etiopisk lungfisk, vid
namn Lungman Jansson. Akvariet stod ute
i korridoren tillsammans med fem andra
stora akvarier, men detta akvarium var
Zebraciklid, Amatitlania nigrofasciata.
Foto: Rolf Lind
Att använda levande djur i undervisningen
ger väldigt stora möjligheter för läraren.
Det kan väcka ett enormt intresse hos eleverna och kan fungera som en inkörsport
för ett vidare naturvetenskapligt intresse.
Visserligen medför det ett merjobb för
läraren, men det är det väl värt med tanke
på vilka positiva effekter det kan få för
undervisningen. Jag tror att en fascination för fiskar i ett akvarium kan leda
till att eleven senare får upp ögonen för
exempelvis vattenkemi, evolution, ekologi,
fysik med mera.
Det som är lättast att börja med är nog
akvarier. Det kanske även är det som går
bäst att använda i undervisningen, då ett
akvarium öppnar enorma möjligheter för
en biologilärare. Akvariet bör inte vara
för litet då det begränsar möjligheterna att
hålla flera arter tillsammans. Dessutom är
det som bekant betydligt svårare att sköta
ett litet akvarium, då eventuella svängningar i vattnets kvalitet går mycket snabbare i ett litet akvarium. Ytterligare ett skäl
till att välja ett lite större akvarium är att i
ett stort klassrum ser ett litet akvarium lätt
lite “futtigt” ut. Ett femtioliters akvarium
som kanske passar bra i ett sovrum där
hemma ser påfallande litet ut i det betydligt större klassrummet. Av dessa skäl bör
akvariet rymma minst 100 liter, gärna mer.
Foto: Michael Persson
ag arbetar som lärare i biologi och djurvårdsämnen
på ett naturbruksgymnasium strax utanför Piteå. Jag
har tidigare arbetat i många
år i grundskolans årskurs 7-9
och där använt mig mycket av
levande djur i min undervisning.
Inom grundskolan använde jag
mig endast av växelvarma djur
såsom fiskar, reptiler, amfibier
och ryggradslösa djur och nu
på gymnasiet även däggdjur och
fåglar. Regelverket för vad som
gäller om djur i undervisningen
har lättat betydligt de senaste
åren. Aktuell information för
vad som gäller går att hitta på
Jordbruksverkets hemsida www.
sjv.se.
Vilka djur kan då vara lämpliga i skolan?
Av allergiskäl bör man kanske utesluta
djur med päls och fjädrar. Då dessa djur
även är varmblodiga och således behöver
mat och omsorg varje dag är de inte heller
lämpliga av den anledningen. De idealiska
djuren ska alltså vara ofarliga för allergiker
och klara sig utan tillsyn kortare perioder.
Finns sådana djur? Ja, bland de växelvarma
djuren hittar vi mängder av lämpliga “skoldjur”. Förutom ryggradslösa djur finns det
mängder av reptiler, amfibier (groddjur)
och fiskar att välja bland.
Elfenbensciklid, Amatitlania nigrofasciata.
26
Ciklidbladet 3/2009 - Årgång 42
www.ciklid.org
alltid det som drog till sig flest åskådare
och väckte störst intresse. Lungfisken
finns fortfarande kvar och har nu bott där
i tretton år.
Några arter har blivit mina personliga
”skolfiskfavoriter”. Sebraciklider som är
så enormt lättlekta. De är perfekta till etologistudier då de i princip leker på beställning. Blind grottetra är ett väldigt tydligt
exempel på anpassning till en extrem miljö
och hur evolutionsprocessen går till. Det
samma gäller många fiskar från mangroveområden, till exempel slamkrypare och
sprutfiskar.
Vilka studier kan då vara lämpliga att göra
i ett klassrumsakvarium? Jag har gett några
exempel på saker som man ganska lätt kan
göra med en skolas normala utrustning.
Odlingsförsök (genetik)
Hur ser ynglen ut om man korsar en randig
sebraciklid med en elfenbensfärgad sebraciklid?
Vanliga sebrafiskar med slöjsebrafiskar?
De intressantaste diskussionerna kommer
när man använder avkomman från dessa
parningar i en ny parning.
Mikroskop
Vi går i Havet 4-5 i Munksundsskolan i Piteå i Norrbotten. Vi har fått låna
ett akvarium av Ola (en klasspappa) som själv är intresserad av fiskar.
Våran klass har Guppys, Palettciklider, Indisk Glasmal, Ancistrusmal,
Siamensis, Rosentetra, Kardinaltetra, Mosaikgurami och Laetacara
dorsigera i vårt akvarium.Vi har en lista med grupper i klassen, vi har fem
stycken grupper med ca 4 st. i varje. Grupperna turas om att ta hand om
fiskarna i en vecka o.s.v. Varje grupp skriver i en veckodagbok om vad
som händer just den veckan tillsammans med fiskarna. Våra Guppys och
Palettciklider har fått yngel. Våran växt hornsärv har spridit sig snabbt så
vi var tvungna att ta bort lite. Vi har en kruka i akvariet där Palettcikliderna
kan leka. Vi har även växter från Uruguay som vi fått av Ola. Varje elev har
en egen forskarbok där vi antecknar hur vi forskar om fiskar. Vårt akvarium
rymmer ca 190 liter. I akvariet har vi en stor lavasten och några små stenar
och fler växter.
M.V.H. Havet 4-5
Munksundsskolan
Foto: Nabil Bases
Mikroskopet är ett ovärderligt hjälpmedel
när man har akvarier i skolan. Istället för
den klassiska skolövningen där man tittar
på växtceller från rödlök kan man istället
titta på små bladdelar från många av våra
vanliga akvarieväxter. Då dessa växter,
till skillnad från sina landlevande kusiner,
inte behöver något yttre skikt som hindrar
uttorkning blir i många fall cellernas
struktur och organeller lätt åskådliga.
Här finns gott om möjligheter att prova
sig fram. Växtsläkten som kan vara väl
värda att studera kan till exempel vara
Crinum, Vallisneria, Cabomba och Egeria
(vattenpest).
Klassakvarium!
Om man suger upp lite akvarieslam kan
man få se de mest förunderliga små varelser och former under linsen. Om man inte
har goda förkunskaper gäller det att ha
bestämningslitteratur till hands. Eleverna
brukar vara väldigt angelägna om att få
veta vad det är de ser. Några vanliga djur
brukar vara olika typer av klockdjur, rundmaskar och toffeldjur. Tittar man på slam
från ett korallrevsakvarium inrett med s.k.
levande sten är mängden olika organismer
i vattendroppen oerhört mycket större.
Under en period hade jag ett saltvattensakvarium med levande sten och diverse
ryggradslösa djur och trots att jag hade
www.ciklid.org
Palettciklid, Pelvicachromis pulcher, hona med yngel.
Ciklidbladet 3/2009 - Årgång 42
27
Foto: Rolf Lind
Foto: Rolf Lind
Laetacara dorsigera
god litteratur till hands var det ofta jag inte
kunde avgöra vad det var för fantastiska
små varelser vi såg i vattenproverna. Om
man inte kan svara på elevernas alla frågor
om vad det är de ser är det kanske inte
hela världen? Syftet med en sådan övning
kan ju vara att eleverna ska upptäcka och
förundras över vilken mångfald av olika
livsformer man kan finna i en liten vattendroppe. Att använda mikroskop kräver
träning och med ett akvarium till hands
får man lätt så många olika saker att titta
på att eleverna inte tröttnar i första taget.
Vattenkemi
Inom akvariehandeln kan man finna många
mycket lättanvända och enkla vattentester
som är väl värda att prova inom undervisningen. Man kan till exempel studera hur
bakteriekulturen med kvävenedbrytande
bakterier utvecklas under ett nystartat
akvariums första veckor. Till en början
är halten ammonium (NH 3)/ammoniak
(NH4+) hög, sedan sjunker den och nitrithalten (NO2-) stiger. Slutligen sjunker även
den och då börjar i de flesta fall nitrathalten
(NO3-) stiga. Denna förändring beror på
att de bakterier som sköter dessa kväveövergångar hinner växa till sig i filter, grus
och övrig inredning. Ele-verna kan göra
regelbundna mätningar och kanske kombinera detta med användande av programmet
Excel för att redovisa sina resultat?
En annan sak man kan låta eleverna studera är hur pH-värdet ändras över dygnet
i ett akvarium med mycket växter. Under
natten, då växterna inte frigör syre genom
fotosyntesen, sjunker pH-värdet av all den
koldioxid som utsöndras av allt levande
i akvariet. Då akvariebelysningen har
lyst ett par timmar och fotosyntesen åter
kommit igång ordentligt stiger så pHvärdet igen. Det kan på bara ett par timmar
skilja en hel grad i ett vanligt akvarium
med mycket växter.
28
Beteendestudier
Det finns en mängd olika försök man kan
göra med akvariefiskars beteenden.
Uppvaktningsbeteende - Genom att studera
hur hanar av de olika arterna försöker
imponera på honorna kan eleverna försöka
hitta gemensamma mönster i deras beteenden, till exempel färgändringar, utspärrade
fenor, dallringar i kroppen med mera.
Revirbeteende – Många arter etablerar
gärna ett revir som de tappert försvarar mot
andra fiskar. Eleverna kan studera revirets
storlek och fundera över hur man kan se
var revirets gränser går, deltar båda könen
i revirförsvarandet eller är det bara det ena
könet med mera?
Flyktbeteende - OBS! Detta försök bör ej
upprepas så ofta då det kan vara mycket
stressigt för fiskarna. Sätt ett papper
mellan belysningen och täckglaset så att
en skugga faller över vattnet. För sedan
detta papper sakta fram och tillbaka över
akvariet. Detta kommer fiskarna att uppleva som mycket hotfullt och de kommer
att försöka fly undan hotet. Eleverna kan
studera var de olika arterna tar sin tillflykt.
Söker de skydd i grottor eller söker de sig
till tryggheten i stimmet? Hur länge sitter
rädslan i hos de olika arterna?
Luktsinne - Om man droppar ner någonting
som luktar gott (=mat) till fiskarna kan man
studera hur de reagerar. Vilka blir ivrigast
Ciklidbladet 3/2009 - Årgång 42
L. dorsigera
och vilka reagerar snabbast? Kan eleverna
ge någon förklaring till varför just dessa
arter reagerar så snabbt? En lukt som alla
fiskar brukar tycka om är det vatten som
kan kramas ur frysta räkor när de tinas.
Några få droppar brukar räcka om man
har lite cirkulation på vattnet.
Fortplantningsbeteende - Höjdpunkten
när man håller på med akvarier är givetvis
om man lyckas få dem att föröka sig. När
man väljer fisk till akvariet bör man välja
arter med olika fortplantningsstrategier.
Det finns romspridare som aldrig bryr sig
om ägg och yngel efter leken, skumbobyggare, levandefödare, grottlekande utan
yngelvård och grottlekare med yngelvård.
Eftersom detta utrymme är för kort för
att närmare beskriva fiskodlingstekniker
rekommenderar jag närmare studier i
någon akvariebok.
Förutom studierna ovan har vi även förundrats över hur våra fyrögonfiskars ögon
var konstruerade, hur en elmal kan producera ström, varför det är olika pH-värden i
akvarier med olika inredning? Ja, som ni
ser finns det i det närmaste inga gränser
för vad man kan göra.
Finns det någon läsare som känner att de
vill utbyta erfarenheter kring detta ämne
får ni gärna höra av er. Slutligen - Lycka
till med Akvariet i klassrummet!
www.ciklid.org
