1 Brottsförebyggande rådet räknar i sin skrift ”Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007” följande brottstyper till den ekonomiska brottsligheten: Förskingring (10 kap. 1-3 brottsbalken (1962:700) och trolöshet mot huvudman (10 kap. 5 § brottsbalken). Borgenärsbrott (11 kap. 1-4 § brottsbalken). Brotten omfattar oredlighet och vårdslöshet mot borgenärer, otillbörligt gynnande av borgenär samt försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning. Bokföringsbrott (11 kap. 5 § brottsbalken). Mutbrott (20 kap. 2 § brottsbalken) och bestickning (17 kap. 7 § brottsbalken). Arbetsmiljöbrott och brott mot arbetsmiljölagen (1977:1160). Till arbetsmiljöbrotten räknar BRÅ brottsbalkens rubriceringar om vållande till annans död, vållande till annans kroppsskada eller sjukdom samt framkallande av fara, när dessa brott begåtts genom att föreskrifter i arbetsmiljölagen åsidosatts (3 kap. 10 § 2 brottsbalken) och de fall där en arbetsgivare bryter mot föreskrifter som meddelats med stöd av arbetsmiljölagen (8 kap. 1-2 § arbetsmiljölagen [1977:11]). Brott mot skattebrottslagen (1971:69). Lagen omfattar bland annat rubriceringarna skattebrott (2-4§), vårdslös skatteuppgift (5 §), skatteavdragsbrott (6 §), skatteredovisningsbrott (7 §) och försvårande av skattekontroll (10 §). Insiderbrott och otillbörlig marknadspåverkan regleras i lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument. Brott mot aktiebolagslagen (2005:551). Det finns flera handlingar som är straffbara enligt aktiebolagslagen. Brotten handlar ofta om överträdelse av det så kallade låneförbudet (aktiebolag får inte ge lån till vd, styrelseledamöter, aktieägare eller andra närstående). Ett annat exempel är att någon som inte aktivt deltar i styrelsearbetet utses som 3 styrelseledamot för att dölja någon annans inflytande i bolaget och därigenom fungerar som bulvan. Överträdelse av näringsförbud enligt 25 § lagen (1986:436) om näringsförbud. Brottsförebyggande rådet räknar även miljöbrotten till den ekonomiska brottsligheten men ägnar dem ett eget kapitel i ”Brottsutvecklingen i Sverige fram till 2007”. Det finns inget entydigt svar på hur man ska definiera begreppet ekonomisk brottslighet. Vad är det egentligen som motiverar att man använder begreppet ekonomisk brottslighet när det inte finns något lagstadgat brott som benämns ekonomiskt brott? En motivering kan vara att dessa brott som man kallar ekonomiska brott är särskilt skadliga för det ekonomiska systemet och så samhällsfarliga att det kan vara lämpligt att peka ut dem med en särskild term som antyder deras farlighetsgrad. 4 När det gäller forskningen strävar man inom den kausalt inriktade forskningen efter att komma fram till generaliseringar så långt som möjligt. En förutsättning för detta är att man fångar verklighet i generella begrepp som man sedan kan relatera till varandra för att i bästa fall komma fram till vissa generella orsakssamband. Klaus von Lampe (2005) har gjort en typologi med fyra typer av organiserad brottslighet. 1. Kriminella nätverk utan någon social struktur i de länder där de opererar. Ett typiskt exempel är litauiska nätverk som stjäles i de nordiska länderna. 2. Subkulturbaserade kriminella nätverk. Avser exempelvis etniska grupper eller livsstilsgrupper som har bröder i många länder och som kan få stöd och hjälp av dessa i de länder där de opererar. Von Lampe nämner kurdiska och turkiska narkotikanätverk i Europa. 5 3. Kriminella nätverk med rötter i det konventionella samhället. Detta är organiserad kriminalitet som härrör ur det legala näringslivet. 4. Organiserad brottslighet som har anknytning till de styrande eliterna i samhället. Typiska exempel utgör korruption och missbruk av egen befattning för att sluta avtal. Lampes typologi är intressant så till vida att den tydligt visar att organiserad brottslighet inte är något enkelt och enhetligt fenomen utan att det är fråga om olika typer av nätverk, grupperingar och miljöer. Rutinaktivitetsteorin har konstruerats av Cohen, L. E. & Felson, M. (1979). Modellen vill förklara ett brott med tre grupper av orsaksvariabler, nämligen en motiverad gärningsman, brottstillfällesstrukturen samt avsaknaden av effektiva väktare eller m.a.o. avsaknad av effektiv kontroll. Den vidareutvecklade rutinaktivitetsteorin har anpassats till att analysera den ekonomiska brottsligheten (Magnusson 1999). Rutinaktivitetsteorin i sin ursprungliga form säger inget om vilka faktorer som förorsakar förändringar i moralbildningen eller mer exakt uttryckt i gärningsmannens motivbildning. I den anpassade teorin betraktas variablerna i rutinaktivitetsteorin som dynamiska element där tillfällesstrukturen, kontrollaktiviteterna samt normer, värderingar och attityder påverkar individernas motivbildning i ett socialpsykologiskt förlopp. När det gäller ekonomiska brott påverkas människors motivbildning, direkt eller indirekt, även av förändringar i samhällsekonomin och av politiska och tekniska förändringar. Den modifierade modellen illustreras grafiskt i figur 1. 6 Figur 1. Analysmodell för den ekonomiska brottsligheten. Modifierad rutinaktivitetsmodell Teknisk, ekonomisk, politisk omgivning Normer, värderingar, attityder Kontrollstruktur Tillfällesstruktur Attityder Motivbildning Ekonomiskt brott Effekter Makroberäkningar av den ekonomiska brottslighetens omfattning Ett flertal försök har gjorts att göra makroberäkningar av den ekonomiska brottslighetens omfattning beloppsmässigt. Det är dock mycket oklart vilka brott som ingår i begreppet ekonomisk brottslighet i dessa sammanhang. För att beteckna vad som avses i dessa mätningar används även termer som den svarta sektorn, den svarta ekonomin, den dolda ekonomin eller underground ekonomin. Ett exempel på makroberäkningar av den s.k. dolda ekonomin är monetära skattningar av den dolda ekonomin. Dessa mätningar utgår från att kontanter är det huvudsakliga betalningsmedlet för att dölja svarta inkomster. Genom att beräkna ett överskott på kontanter och hur detta utvecklats över tiden vill man beskriva utvecklingen av den dolda ekonomin. 7 För att kunna göra dessa beräkningar krävs att man utgår från ett s.k. basår då den dolda ekonomin anses vara försumbar (Skatteverket 2008). Peter M. Gutmann gjorde en av de första monetära beräkningarna av undergroundekonomin i USA. Gutmanns metod baserades på fyra antaganden. För det första, man använder kontanter i undergroundekonomin. För det andra, ingen svart aktivitet inom ekonomin förekom ett visst basår. För det tredje, inkomstvelociteten, som är ett mått på omsättningen av kontanter, är densamma i den svarta och i den vita ekonomin. För det fjärde, förekommer ingen svart verksamhet, kommer kvoten mellan kontanta medel och insatta medel att vara densamma som för basåret. Gutmann antar också att det endast är storleken på den svarta ekonomin som orsakar förändringar i kvoten mellan kontanta och insatta medel. I Sverige har på senare tid Riksbanken gjort en liknande beräkning med hjälp av en modell som utarbetats av Humphrey i samarbete med Norges Bank. I modellen har hänsyn tagits till betalningar med kort och checkar. Därefter har man beräknat den mängd kontanter som behövs för att betala hushållens kontantköp. Utöver detta har man beräknat kontanta säkerhetsbuffertar hos banker, icke finansiella företag, offentlig sektor samt hos hushållen. Riksbanken gör i sin beräkning tillägg för användning av kontanter vid handel med begagnade varor samt för förlorade kontanter. Endast 40 procent av de utstående kontanterna förklaras av ovan nämnda typer av kontantanvändning. Således antas 60 procent av de utstående kontanterna användas till annat än öppet redovisad konsumtion och kassa hos företagen. Utifrån storleken på den oförklarade kontantanvändningen har riksbanken gjort en beräkning av den svarta ekonomin. I den svarta ekonomin har riksbanken i sin beräkning även tagit narkotikahandel, människosmuggling, illegal sprittillverkning m.m. Riksbanken antar, att om omsättningshastigheten på kontanter i den svarta ekonomin är densamma som i den vita, utgör den svarta ekonomin 6,5 procent av BNP. De inkomna brottsmisstankarna år 2007 uppgick till 23 332 och hur de procentuellt fördelade sig på olika brottstyper framgår av figur 3. Skattebrott, bokföringsbrott och borgenärsbrott utgör drygt 90 procent av den misstänkta ekonomiska brottsligheten 2007. 8 Inkomna brottsmisstankar (n=23 332) efter typ av ekobrott, år 2007. Procent. Källor: Åklagarmyndigheten och BRÅ (2007) År 2007 fattades 185 000 beslut om skattetillägg. Till detta kommer alla oupptäckta skattebrott. Dessa siffror kan då jämföras med 12 132 anmälda skattebrottsmisstankar. 9 Skattefelets fördelning på olika skatteslag. Källa: SKV 234 utgåva 1, 2007. Skatteslag Skattefel mdkr Andel av Fastställd skatt totalt skattefel mdkr Skattefelets andel av fastställd skatt Moms 35 26 % 250 14 % Inkomstskatt, näring 32 24 % 97 33 % Sociala avgifter 30 23 % 381 8% Inkomstskatt, tjänst 20 15 % 443 5% Skatt på kapitalink. 11 8% 17 65 % Punktskatter 4 3% 87 5% Övriga skatter 1 1% 27 4% 133 100 % 1 302 100 % Totalt Effekter av ekobrott: 1. Fördelningspolitiken saboteras 2. Skatteflykt till utlandet med minska BNP 3. Snedvriden konkurrens 4. Ökad arbetslöshet 5. Sämre trygghet för den enskilde 6. Hot mot demokratin och rättsstaten 7. Förtroendeskada