BARNENS VATTENSIDOR
Om vatten
Vattnet var en förutsättning när livet började utvecklas på jorden och är
en lika viktig förutsättning idag. Vi kan överleva ganska länge utan mat
men inte många dygn utan vatten. I genomsnitt gör varje människa av
med ca 200-250 liter vatten per dygn och av det är det endast 1-2 liter
som vi dricker, resten använder vi till något annat.
Friskt vatten är en livsnödvändighet och är vårt allra viktigaste livsmedel.
Vi har förmånen att bo och leva i ett område där vi har gott om vatten. På
stora områden på jorden är tillgången till friskt vatten en akut bristvara.
Källa: Mälarenergi.
Vattnets kretslopp
Inget vatten är nytt, det är samma vatten som funnits mycket länge och
som kommer att finnas mycket länge än. Vattnet på jorden går runt i ett
evigt kretslopp och det sker ett ständigt utbyte av vatten mellan havet,
luften, sjöarna, vattendragen, marken, isarna och glaciärerna och
växtligheten.
Vid regn och snö rör sig vattnet ner i marken eller rinner ut i bäckar, åar
och sjöar och vidare ut i havet. Sommartid avdunstar vattnet till
atmosfären och på det sättet ”lämnas vattnet tillbaka” till naturen genom
att bilda nya moln och regn. Vintertid letar sig vattnet nedåt i marken och
bildar grundvatten. Grundvattnet kan stiga mycket under långa
regnperioder och då letar vattnet sig vidare till någon sjö eller havet. Det
vattnet kallas för ytvatten. Från alla vattenytor avdunstar vatten som
stiger uppåt och bildar moln och regn och detta är naturens egna
kretslopp.
Källa: Mälarenergi
Vattnet som vi dricker i dag är alltså samma vatten som dinosaurierna
drack för flera miljoner år sedan, som vikingar badade i efter sina
vikingatåg och som Gustav Vasa tvättade fötterna i. Det är också samma
vatten som du, dina barn och barnbarn kommer att dricka i framtiden.
Tänker man på detta viset förstår man att vi måste vara rädda om vårt
vatten. Vi har det bara till låns!
Vårda de åländska vattnen
Vi på Landskapsregeringens miljöbyrå jobbar med att försöka vårda
vattnen på och runt Åland. Men det är ju inget arbete som vi kan göra helt
själva, utan alla måste ju hjälpas åt. Eftersom vi är med EU så finns det
även krav på Åland därifrån att vi ska vara rädda om våra vatten. Vi
måste alltså på olika sätt försöka undvika att allt för mycket
näringsämnen, så kallade övergödande ämnen, från jordbruk, avlopp och
industrier når våra vatten. För det är de övergödande ämnena, främst
kväve och fosfor, som ger upphov till algblomningar. Och algblomningar
kan vara giftiga för både människor och husdjur. Det finns olika sätt att
försöka minska på utsläppen till vattnet. Man kan t.ex. ha bättre rening
från toalettavlopp och industrier och man kan ha våtmarker som tar hand
om kväve och fosfor från jordbruken osv. Man kan ju inte sluta använda
kväve och fosfor från jordbruken för det är ämnen som växterna behöver.
Men det kan vara svårt att ge rätt dos av näring och därför kan det som
växterna inte hinner ta upp försvinna till sjöar och kustvatten vid regn.
För mycket övergödande ämnen eller miljögifter ställer till problem i
vattnen för alla de växter och djur som bor där. Vattnet blir förorenat och
ibland blir det så illa att djur och växter dör och cyanobakterierna (de som
ger upphov till algblomning) tar över.
I EU:s vattendirektiv ställs det krav på att alla länder som är med ska
skydda och vårda sin vatten så att de fortsätter att vara bra, eller bli
bättre. Därför måste vi på Åland, liksom andra medlemsländer skriva
Åtgärdsprogram för våra vatten. Vi ska ha förslag på olika
vattenförbättrande åtgärder. Där vill vi på miljöbyrån gärna ha hjälp från
precis alla som bor på Åland. Så alla som vill får skicka in sina förslag,
synpunkter, tankar eller idéer och gärna sina teckningar till Miljöbyrån,
Landskapsregeringen, 22100 Mariehamn. Skriv Vatten på kuvertet. Eller
så går det bra att mejla till: [email protected]
Så nu ser vi fram emot förslag och idéer från alla barn på Åland.
Tillsammans kan vi göra jättemycket för att få bra vatten även i
framtiden.
Roliga länkar:
Professor vatten:
http://www.uvc.uu.se/ProfessorVatten/
Vattenportalen:
http://www.vattenportalen.se/start_fakta.htm
Den finska skolwebbplatsen EDU:
http://www.edu.fi/svenska/pageLast.asp?path=499,19696,19668,19677,1559,1578,2094,2964
Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/Val.html
