Liberalernas partiprogram

Liberalernas partiprogram
Fastställt den 19 augusti 2015
1
Inledning
Liberalismen är en frihetsrörelse med djupa historiska rötter. Protester mot kungligt envälde, religiös
intolerans, ståndsprivilegier och ekonomisk ofrihet förenade människor ur olika samhällsgrupper till
gemensamt arbete för en ny samhällsordning. Liberalismen är inget slutet system av lärosatser som
entydigt anvisar den rätta åsikten. Den ekonomiska liberalismen har utvecklats i nära samspel med
de nationalekonomiska teorierna. Välfärdspolitikens viktigaste uppgift är att bidra till människors rätt
till självbestämmande, till att deras grundläggande behov tillgodoses och till att nya möjligheter ges
till de som annars skulle ha få livschanser. Liberaler är världsmedborgare. Människors rätt till frihet
måste värnas oavsett var på jorden de befinner sig. Hunger och fattigdom måste bekämpas.
”Många av liberalismens grundläggande övertygelser och värderingar har skrivits in i politikens DNAkod, fria val, allmän rösträtt, yttrandefrihet, rättssäkerhet, meritokrati.” skriver journalisten och författaren Per Svensson
Liberalismen har varit framgångsrik och är fundamentet i alla västliga demokratier. Många i grunden
liberala idéer omfamnas i dag av partier från höger till vänster. Det har skett genom en allmän förskjutning åt ett liberalt håll i idédebatten.
I takt med att den ekonomiska- och välfärdspolitiken kläms ihop i mitten kommer mer i politiken att
handla om värderingar. Höger- och vänsterextremism, konservatism och protektionism ställs mot
klassisk liberala värderingar: öppenhet, frihet och tolerans. Det finns definitivt ett utrymme för liberal
politik också på Åland som avspeglar sig på i synen på bl.a.. jämställdhet, näringsrätt, hembygdsrätt,
religionsundervisning, hemspråksundervisning och integration.
Framåt liberaler!
Katrin Sjögren
ordförande
2
Självstyrelse- och språkpolitik
Vi arbetar för att stärka och utveckla självstyrelsen med vår språkliga status och kultur som grund. Dessutom
verkar vi för att det svenska språket i det tvåspråkiga Finland i framtiden ska ha en stark ställning som nationalspråk och som officiellt språk.
I enlighet med självstyrelselagen hävdar vi den ställning svenska språket har som undervisnings-, ämbets- och
skriftväxlingsspråk och de skyldigheter myndigheterna har att tillse att expeditioner, information, föreskrifter
och bestämmelser finns tillgängliga på svenska. Språkrådet är en viktig aktör i sammanhanget.
I ett allt mer internationellt samhälle ökar rörligheten. Språkkunskaper blir en kompetens som värderas allt
högre på arbetsmarknaden, inom sjöfarten och olika delar av näringslivet. Dessutom innebär EU en internationell dimension för både politik och förvaltning där också språkkunskaper är en resurs.
Det är en tillgång i sig att behärska flera språk och det är vår skyldighet att ge våra ungdomar en språkundervisning som framtidens arbetsmarknad kräver.
Självstyrelsesystemet och självstyrelselagen ska moderniseras i enlighet med samhällsutvecklingen. Vi deltar
aktivt med kompetens och erfarenhet i reformeringen av självstyrelselagen.
Public service är en viktig del av självstyrelsen och det demokratiska systemet. Uppdraget ska vara brett och
sträva efter kvalitet och relevans. TV-licensen i dess nuvarande form ska avskaffas och ersätts med ett modernare system via skattesedel.

Liberalerna är drivande och tongivande i det fortsatta arbetet med självstyrelselagsreformen.

Uppgifterna för landskapets språkråd bör tydliggöras, stärkas och lagfästas.

Nätbaserad hemspråksundervisning i grundskolan införs.

Undervisning i svenska för inflyttade på olika nivåer utvecklas.

Finansieringssystemet för public service revideras och moderniseras.
3
Kultur, idrott och fritid
Kulturpolitikens uppgift är inte att styra kulturen, utan att förbättra förutsättningarna. Den konstnärliga friheten
ska värnas. Kulturens ekonomiska och samhälleliga betydelse ska erkännas. Mångfald och tillgänglighet för alla
är viktigt.
Offentlig finansiering ska ske i former som garanterar kulturlivets oberoende gentemot politisk detaljstyrning.
Paf-medel ska användas för tredje sektorn. Medel ska fördelas jämt mellan flickor och pojkar och mellan de
olika regionerna.
Landskapets bibliotek, inklusive skolbiblioteken, har en central roll för att alla ska ha kostnadsfri tillgång till
litteratur och annan kultur samt för att uppmuntra till läsning. Genom att läsa och skriva utvecklar barn och
unga sitt språk och tänkande. Läsandet ska vara högt prioriterat i skolans alla stadier.
Kulturarvet – vårt gemensamma minne, bör lyftas fram och hållas tillgängligt för kommande generationer och
nyinflyttade. Vi behöver en museilag för att tydliggöra praktisk förvaltning, myndighetsutövning och hembygdsmuséernas status.
Jakt och fiske är en viktig sysselsättning för många ålänningar som dessutom bidrar till naturvården.
Åland ska vara ett föredöme när det gäller att ge barn och ungdomar möjlighet till fritidsaktiviter samt att både
uppleva och delta i kultur och idrott .
Idrottspolitiken ska ha flera målsättningar, brett engagera barn och unga, stödja de som vill elitsatsa, men
också förbättra folkhälsan. Åländska idrottare fungerar som förebilder och Ålandsambassadörer. Idrott är en
central del av en fungerande integration. Medel ska fördelas jämnt mellan flickor och pojkar.
Senioridrotten/motionen har en dokumenterad och viktig betydelse för livskvalitet och folkhälsa samt som följd
stora positiva effekter för samhällsekonomin.

Bomarsundsområdet utvecklas som kulturhistoriskt besöksmål.

Musikinstitutets utgör navet i en åländsk kulturskola som innehåller musik, dans och kompletteras
med teater.

Ett projekt ”Den kulturella skolryggsäcken” startas i de åländska grundskolorna.

Alla barn ska ha möjlighet att utöva kultur- och idrottsintressen samt andra fritidsintressen. Avgifter
och kostnader får inte bli för höga.

Idrottsföreningar, tredje sektorn och friskvårdsföretag bör uppmuntras och stödjas för att ordna aktiviteter för både juniorer och seniorer samt för utbildning av kompetenta ledare.
4
Jämställd och jämlik
Kvinnor och män har lika rätt till frihet, ansvar och makt. Åland är inte tillräckligt jämställt. Gamla maktstrukturer begränsar individens frihet och möjlighet att delta fullt ut i samhället. Jämställdhetsarbetet måste involvera pojkar och män, flickor och kvinnor. Jämställdhetsperspektivet behövs i hela samhället och ska genomsyra
offentliga verksamheter och dess regelverk.
Barn och ungdomar har rätt till en uppväxt där de fritt kan utveckla sin personlighet utan att begränsas av könsbundna krav och förväntningar på livs-, studie- och yrkesval. Därför ska dagis och skolan arbeta aktivt med jämställdhets- och genusfrågor.
Skillnaden i ekonomisk makt mellan kvinnor och män är en central jämställdhetsfråga. I ett jämställt samhälle
måste det vara möjligt att kombinera föräldraskap med förvärvsarbete eller företagande.
All lagstiftning ska vara jämlik i förhållande till sexuell läggning eller könsidentitet. Alla ska ha samma rätt att
forma sitt liv och bilda familj. Vi ska verka för ett öppet samhällsklimat.
De som har svårast att få sin röst hörd är barn och unga samt samhällets äldsta. Barn och ungdomar har rätt att
respekteras som individer och i takt med åldern få ta ett ökande ansvar för sin egen tillvaro. Äldres rätt till självbestämmande ska hävdas och alla tendenser till åldersfördomar bekämpas.

För att tydliggöra barns och ungdomars rättigheter används barnkonsekvensanalys i det politiska
beslutsfattandet.

Medborgardialogen bör utvecklas på kommunal- och landskapsnivå.

Jämställdhetsarbetet i attitydförändrande syfte ska gå vidare och utvecklas i barnomsorg och skola.

Mödrautbildningen omstruktureras till föräldrautbildning med ett attitydförändrande arbete som
syftar till att stärka relationen mellan fäder och barn.

Arbetsvärdering, lika lön för likvärdigt arbete har högsta prioritet.

Föräldraledigheten borde reformeras enligt den isländska modellen, 1/3 åt respektive förälder samt
1/3 att disponera fritt. Även hemvårdsstödet ska stimulera jämställdheten.

Operation kvinnofrid fortsätter och utvecklar sitt arbete. Även barn som upplever våld inom familjen
är brottsoffer.
5
Utbildningspolitik
Kunskap är en enskild människas viktigaste redskap för att växa. Utbildning bryter barriärer och öppnar nya
vägar. Lusten att lära ska uppmuntras. Kunskap, kreativitet och kritiskt tänkande ska genomsyra allt lärande.
Utbildningen bör vara flexibel i tid och form.
En likvärdig skola är ett måste för att alla elever ska få samma möjligheter. Alla ska kunna utvecklas efter sina
förutsättningar och de som har behov av hjälp ska få det stöd de behöver.
Skolan ansvarar för att arbeta målmedvetet med att förebygga och förhindra mobbning och annan kränkande
behandling. Elevhälsan ska ha kompetens inom både fysisk och psykisk hälsa.
Barnomsorg
Daghemmen ska ta tillvara barns naturliga lust att lära och ge en trygg och säker omsorg. För att ge alla barn
lika förutsättningar ska dagis arbeta aktivt med genusfrågor.
Grundskola
En skola som är likvärdig med jämn och hög kvalitet är den absolut viktigaste faktorn för att skapa jämlika livschanser. Detta är särskilt betydelsefullt för elever som fått en svår start i livet eller kommer från hem utan studietradition.
Varje förälder har ett ansvar att utifrån sina förutsättningar stödja sitt barn. Varje elev har också ett eget ansvar
för sina studier.
Genom hela utbildningssystemet behövs aktivt genusarbete för att flickor och pojkar ska möta likvärdiga förväntningar och få likvärdiga chanser.
Skolan ska erbjuda stimulans och utvecklingsmöjligheter också för elever som är särbegåvade eller högpresterande i något ämne.
Skolan ska vara tillgänglig för barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Barn och ungdomar med utvecklingsstörning ska erbjudas en trygg studiegång, som bygger på specialistkunskap och där utbildning ges utifrån
varje individs egna förutsättningar.

Elever med annat modersmål än svenska ska kunna utveckla och fördjupa sina kunskaper i modersmålet. Läroplanen kompletteras och system med möjligheter till nätbaserad undervisning i olika
språk utvecklas.

Vi behöver en ny grundskolelag där rättigheter för elever i behov av stöd och stödundervisning tydliggörs. Viktiga komponenter är också elevinflytande och rätten till en trygg studiemiljö. Förtydliganden
beträffande att undervisningen är avgiftsfri. Religionsundervisningen ska inte vara föremål för valbarhet och tyckande. Alla barn borde få samma undervisning i livsfrågor och de skilda religionernas innehåll.

Elevvårdspersonal, kuratorer och psykologer, samordnas över kommungränser till en gemensam elevhälsa.

Rättigheterna för de barn som får hemundervisning måste tydliggöras.
6
Gymnasiet
Ungdomar har olika mål, ambitioner och förhoppningar. Gymnasieskolan ska erbjuda högkvalitativ utbildning
inom både den studieförberedande- och yrkesförberedande utbildningen. Alla ska oavsett studieval kunna välja
att läsa in högskolebehörighet. Yrkesutbildningarna ska ha nära anknytning till arbetsmarknaden och stärka
elevens kontakter med arbetslivet.
Lärlingsutbildningen behöver utvecklas. Den yrkesförberedande utbildning ska syfta till att ge arbete.

Gymnasialstadiereformen utvärderas och lagstiftningen revideras gemensamt med lärare, studeranden och arbetsmarknaden.

Elever med anpassad läroplan måste få plats på gymnasialstadiet.

Gymnasialstadiet behöver fler speciallärare.

En ungdomsgaranti utvecklas med utbildningsgaranti, orientering och stöd i arbetslivet, språkutbildning för inflyttade barn och ungdomar, uppsökande ungdomsverksamhet och rehabilitering för att
trygga ungdomars möjlighet till en meningsfull sysselsättning.

Anställningsgraden efter de yrkesförberedande utbildningarna ska mätas och linjer med låg anställningsgrad ska utvecklas i samråd med näringslivet.
Högskola, vuxenutbildning, den fria bildningen
På en alltmer rörlig och krävande arbetsmarknad ställs krav på vidareutbildning och omskolning. Därför ska
individen ha goda möjligheter att förnya sin kompetens under hela arbetslivet.
Det måste också ges större möjlighet att senare i livet välja ny inriktning, förnya sina kunskaper och likaså förbättra resultat på tidigare utbildningar.
Högre utbildning och forskning bidrar till samhällelig och ekonomisk utveckling.

Valideringssystemet utvecklas och systematiseras för att ta tillvara människors utbildningar, arbetserfarenheter och kompetenser.

En expansion av Högskolan, t.ex. genom att locka studeranden utifrån, är bra närings- och utbildningspolitik.

En nära dialog med utbildningen och näringslivet är nödvändig för att utbildningen även ska motsvara arbetsmarknadens behov.
7
Ekonomi, företagande, sysselsättning och välstånd
Åland ska vara ett landskap som präglas av mångfald, en dynamisk och jämställd ekonomi. Där män och kvinnor har lika makt och inflytande, där förutsättningar och kompetens värderas på samma sätt. Ett öppet och välkomnande landskap som erbjuder kreativa miljöer och som lockar till sig människor, idéer och kapital. Goda
villkor för företag och företagande skapar tillväxt och flera jobb, vilket i sin tur säkrar den generella välfärden.
Fri företagsamhet och flera kvinnor och män som tar steget att bli företagare är avgörande för hög sysselsättning och långsiktig konkurrenskraft i den åländska ekonomin.
Stabila offentliga finanser skapar utrymme för Åland att möta kriser utan att välfärden hotas. Den offentliga
ekonomin måste därför balanseras.
Nöjd personal ökar effektiviteten och produktiviteten. Möjligheten att påverka sitt eget arbete är centralt. Landskapet ska föregå med gott exempel då det gäller personalpolitik.
Inflyttning och nya människor blir en del av samhället och arbetskraften. Åland ska även ta sitt humanitära ansvar genom att ta emot flyktingar.
Det offentligas roll är att skapa goda förutsättningar för näringslivet. I detta ingår ett välfungerande utbildningssystem som ger tillgång till arbetskraft, en trovärdig infrastruktur, en verksamhetsmiljö där kostnaderna för anställning inte blir för höga och där byråkratin inte växer. Regelbördan för små företag ska minska, genom ansträngningar på både kommunal, statlig och europeisk nivå, och offentliga beslut analyseras ur småföretagarperspektiv.
Näringslivet och företagarna bör få ett snabbt och korrekt bemötande vid kontakter med det offentliga. Likabehandlingsprincipen ska självklart gälla.
Samhällets möjligheter till rena bidrag kommer inte att öka. Det offentliga kan istället ge lånegarantier och ge
stödsystemen en sådan utformning som förbättrar företagarens likvida situation vid inledningen av företagandet eller vid inledningen av nya projekt.
Offentlig upphandling ska ske på sätt som ger skattebetalarna god kvalité till rimliga kostnader, säkrar likabehandling och stimulerar lokal konkurrens.
Den offentliga sektorn ska i samarbete med näringslivet ta ökat ansvar för att människor som står långt från den
ordinarie arbetsmarknaden ska kunna få jobb.
En av samhällets största orättvisor är svårigheten för personer med funktionsnedsättning att hitta egen försörjning.

Tillväxt och hållbarhetsfond inrättas med paf-medel. Den ska stimulera näringslivet och en grön ekonomi.

En klar målsättning att kvinnligt företagande ska öka

De kulturella och kreativa samt service- och tjänstenäringarna ska stimuleras och växa

Näringsrätten moderniseras och förenklas

Upphandlingslagstiftning revideras, tydliga spelregler och långsiktighet krävs.

Servicesedlar införas för att stimulera företagande inom hälso- och omsorgssektorn.

Skattebehörigheten ska användas som ett instrument för att bedriva egen skattepolitik, exempelvis
genom att kunna göra avdrag för studielån.

Utveckla snabba stödsystem som förbättrar stödmottagarens likvida situation i inledningsskedet av
företagandet eller projektet

Utöka möjligheterna till lånegarantier

De landskapsanställda ska uppmuntras till att utveckla verksamheten. Möjlighet till distans- och flexarbete ska öka. Ordinarie- och heltidsanställningar ska vara norm.

På gymnasialstadiet ska det finnas valbara kurser i entreprenörskap och företagande.
8
Service- och kommunstrukturer
Service- och kommunstrukturerna behöver förändras. Steg ett är att de smala sociala områdena (missbruk, handikappservice, barnskydd och specialomsorg) överförs till landskapet i linje med sjukvårds- och gymnasieområdena.
Vi ser fortsatt stora problem med att sexton huvudmän, kommunerna, gemensamt ska förvalta och organisera
socialvården. Risken är att människor som är beroende av omsorgerna fortsättningsvis kommer i kläm, att det
uppstår dragkamper mellan olika parter, att människors behov inte kommer att står i centrum, att det blir svåra
ekonomiska stridigheter och knappast några ekonomiska vinster.
Oberoende av boningsort ska människor ha samma möjligheter att få god socialvård och landskapet ska ha en
helhetssyn. Därför ska administration och ledning av verksamheten samordnas men service ska ske där människor finns, verksamheten ska således vara fortsatt decentraliserad.
Landskapsandelssystemet behöver revideras. Systemet borde fortsättningsvis ha regionala aspekter men inte
missgynna kommuner som växer. Samarbetsunderstödet borde också förfinas och utvecklats genom morötter
till kommunerna som ökar sitt samarbete. Det är fortfarande euron och cent som betalar fosterhemsplaceringar, vistelser på Pixnekliniken, färdtjänst och handikappanpassade lägenheter.

Vissa sociala områdena samordnas under landskapet i nära samarbete med ÅHS.

Landskapsandelssystemet driver på och stimulerar samarbete mellan kommunerna genom ekonomiska morötter samtidigt som jämlik service garanteras.

Fördelar och nackdelar med kommunalt samgående klargörs i brådskande ordning för att nå en
hållbar lösning och trygga medborgarservicen.
9
Hälso- och sjukvård, äldreomsorg och socialpolitik
Var och en har rätt till jämlik, god vård och omsorg oavsett bakgrund, kön, ålder, ekonomi eller bostadsort. Vård
och omsorg ska i huvudsak betalas över skattsedeln och ska alltid organiseras utifrån individens behov.
En målsättning är att patientmakten stärks och att hälso- och sjukvården är tydligt serviceorienterad. En
personcentrerad vård inom hela hälso- och sjukvården är målsättningen.
Tandvården ska stimulera till förebyggande åtgärder och regelbundna kontroller. Ett system med servicesedlar
införs. Ingen ska tvingas avstå från tandvård på grund av låg inkomst. Tandvård för barn och ungdomar samt
äldre prioriteras inom den offentliga tandvården.
Rätten till vård och behandling är lika självklar för både fysiska och psykiska sjukdomar. Psykisk ohälsa är ett
växande problem inom alla åldrar. Psykisk hälsa för alla ska vara ett uttalat folkhälsomål och nollvision vad gäller självmord ska råda. Den psykiska ohälsan avhjälps inte med ett enda medel, problemen är individuell och
lösningarna likaså. Förebyggande arbete och sysselsättning är både humant och sparar pengar.
Medicinska framsteg och bättre folkhälsa har skapat ett av vår tids viktigaste framsteg: den stigande medellivslängden och – för de allra flesta – fler friska år. Detta är en stor mänsklig vinst som leder till en ny syn på åldrandet och tillvaron som äldre, men också innebär utmaningar för att säkerställa en äldreomsorg av hög kvalitet.
Det mest effektiva arbetet mot droger är förebyggande. Det arbetet bör vara strukturerat och samordnat genom
att b.la. begränsa alkoholens tillgänglighet bland minderåriga, minska rökandet och berusningsdrickandet och
garantera god vård och bra behandlingsmetoder. Alkoholmissbruk är ett av våra största folkhälsoproblem.
Äldreomsorgen ska vara serviceorienterad och ha som uppgift att underlätta för den äldre att utforma sin vardag efter sina önskemål. Självbestämmande och valfrihet är lika viktigt för alla oavsett ålder. En god äldreomsorg är en rättighet för alla som behöver den, oavsett ekonomi. Kunskapsnivån vad gäller geriatrik ska öka
på Åland.
Vården för personer med minnessjukdomar utvecklas för att möta behoven.
Stödet till anhöriga som tar hand om sina nära behöver förbättras.
Att bestämma över sitt eget liv är en grundläggande rättighet. Målet är att funktionsnedsättningen så långt som
möjligt inte ska hindra individen från att leva ett självständigt liv och utveckla sina unika förmågor. Samhällets
insatser ska skapa förutsättningar för ett självständigt och ansvarstagande liv, men däremot inte lägga livet till
rätta. Den enskilde ska ha makt över sin vardag.
Alla barn förtjänar en bra start i livet. Barn och unga med svåra hem- eller uppväxtförhållanden tillhör samhällets mest sårbara. De stödjande strukturer som finns på dagis, skola, fritids och föreningsliv kan ge stadga åt
en i övrigt instabil tillvaro. En hög kvalitet i verksamheter för barn och ungdomar är därför särskilt viktig för barn
i utsatta situationer. Föreningsliv och meningsfull fritidssysselsättning är viktiga stödjande strukturer som behöver upprätthållas och utvecklas.

Förebyggande hälsovård och en personcentrerad vård är viktig för alla ålderskategorier

Rådgivning för äldre utvecklas, både förebyggande råd och stöd samt medicinsk rådgivning

Fokus på psykisk ohälsa bland hela befolkningen

En nollvision för självmord införs

De som arbetar inom äldreomsorgen fortbildas inom det geristriska området kontinuerligt.

En strategi för tandvården bör utarbetas

Vi vill satsa på sjukvårdspersonalen, offensiv personalrekrytering, modern och jämställd lönepolitik,
fortbildning

Äldreomsorgen kvalitetssäkras och en äldreomsorgslag utarbetas

Närståendevårdarnas situation kartläggs och behovet av stödåtgärder utreds.

Genom samarbete och forskning på Högskolan på Åland kan man genomföra riktade och effektiva insatser.
10
Ett hållbart samhälle
Mänskligheten står i dag inför globala utmaningar som klimatförändringar, brist på rent vatten, utarmning av
den biologiska mångfalden och livsmedelsförsörjning för en växande befolkning. Dessa utmaningar hänger
samman. Att bryta beroendet av fossila bränslen är nödvändigt för klimatet. Miljöproblemen kräver handling på
global, nationell och lokal nivå.
Det finns både ekologiska och ekonomiska argument för att slå vakt om miljön. Djupast sett är det en moralisk
fråga. Vi har inte rätt att lämna över en värld till våra barn som är fattigare än den vi ärvde av våra föräldrar.
Varje människa har ett eget ansvar för sina handlingar i rollen som ägare, brukare, producent eller konsument.
Vårt politiska ansvar är att underlätta och ge förutsättningar för ålänningarna att göra hållbara val i sin vardag,
medvetet eller omedvetet.
Vi ska värna vattenmiljön genom åtgärder på land och vatten som minskar belastningen på östersjön, exempelvis genom hållbart vattenbruk och minskat utläckage av näringsämnen från landverksamheter,

Hållbar utveckling ska utgöra en naturlig del av allt beslutsfattande.

Vid offentlig upphandling ska tydliga hållbarhetskriterier ställas och långsiktigt hållbara produkter
och lösningar ska premieras.

Utsläppen till Östersjön av fosfor och kväve måste minska och åtgärderna i vattenskyddsprogrammet fullföljs.

Alla har rätt till rent vatten. Dricksvattenförsörjningen måste säkras och skyddas. Förutsättningarna för fler yt- och grundvattentäkter behöver tryggas för framtiden.
Kemikalielagstiftningen behöver kontrolleras och följas upp. Särskild hänsyn tas till barn och ungas känslighet
samt till den samlade effekten, cocktail effekten, då flera olika kemikalier samverkar.

Ett projekt ”Giftfria daghem” genomförs
Energifrågan är global. Klimatförändringarna fortsätter, samtidigt som det alltjämt finns stor tillgång till relativt
billiga fossila bränslen. Energisystemet behöver ställas om så att alla människor får tillgång till el och annan
energi producerad på ett sätt som varken hotar klimatet eller utarmar värdefull natur.
För alla energislag ska finnas tydliga miljö- och säkerhetskrav. Det finns en stor potential att fortsätta bygga ut
förnybara energislag, bland annat vindkraft, solenergi, biogas och vågkraft.
Ett hållbart jord- och skogsbruk är en del av lösningen på dagens miljöutmaningar. Redan med nuvarande teknik skulle jord- och skogsbruket kunna vara självförsörjande på hållbar energi.
11
Kommunikationer, infrastruktur, regionalpolitik
Det moderna Åland är beroende av kommunikationer och teknologi. Människors frihet och välstånd gynnas
dessutom av goda kommunikationer. Rörligheten för människor, idéer, kapital, varor och tjänster ska vara god i
staden, på landsbygden och i skärgården men också med omkringliggande regioner, norden och övriga Europa.
Ålands geografiska struktur med spridd bosättning och småskalighet gör att den materiella infrastrukturen
(vägar, broar, hamnar), land-, sjö- och luftburna person- och godstransporter är väsentliga förutsättningar för
ett effektivt och välordnat samhälle. Till infrastrukturen hör också tillgång till bredband och fiber.
Kollektivtrafik är det bästa alternativet till privata bilar. Vi behöver helt nya former och innovationer
för kollektivtrafiken. De stora, passagerartomma bussarnas och stela tidtabellernas och -rutternas tid
är förbi. Kollektivtrafiken i framtiden ska byggas upp med mindre fordon och flexibla tidtabeller med
beställningssystemen via kunderna. Rutterna ska anpassas till landskapsfärjornas och passagerarfärjornas tidtabeller.
Trafiken är skärgårdens livsnerv. Vi vill göra trafiken bättre och billigare genom att binda samman skärgården
med kortrutt. Förbindelse till fasta Åland med matartrafik till Hummelvik, Långnäs och Svinö. Stora investeringsanslag kommer att behövas men investeringarna ska ge betydande inbesparingar i driften vilket täcker
investeringskostnaderna inom en rimlig tidsperiod. Kortrutt innebär färre antal fartyg i drift. Möjligheterna till
extern eller samfinansiering måste klargöras. Skärgården ska bindas ihop, inte skäras av, för att ge verksamhetsförutsättningar för företagande, samarbetsmöjligheter inom vård, omsorg och skola samt ge skärgårdsborna möjligheter till ett socialt liv.
Turlistorna ska vara långsiktiga och synkroniserade med kollektivtrafikens turlistor.

Fiber/internetlösningar över hela Åland och därmed en möjlighet till distansarbete.

Kortruttsplanen verkställs i prioriterad ordning.

Modernt och smidigt bokningssystem införs. Biljettpriserna blir mera enhetliga.
Framtidens samhällen måste byggas på ett miljömässigt hållbart sätt. Plan- och byggregler ska stimulera energieffektivitet. Det behövs samhällsplanering för att klara klimatförändringarnas följder, till exempel höjda vattennivåer.
Traditionell regionalpolitik har gått ut på att omfördela resurser när fokus istället borde ligga på att möjliggöra
regionala initiativ.
En viktig demokratifråga är att medborgarna aktivt tar del av samhällsplaneringen.

Samhällsplaneringen effektiveras och samordnas.

Införande av byggnormer som innebär mera hållbara lösningar vid nyproduktion, t.ex. solpaneler.
12