miljökonsekvensbeskrivning

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
Gång- och cykelbro över Klarälven
2017-03-27
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
Gång- och cykelbro över Klarälven
KUND
Karlstads Kommun
KONSULT
WSP Environmental Sverige
Box 8094
700 08 Örebro
Besök: Krontorpsgatan 1
Tel: +46 10 7225000
WSP Sverige AB
Org nr: 556057-4880
Styrelsens säte: Stockholm
http://www.wspgroup.se
KONTAKTPERSONER
PROJEKT
Mia Jameson
WSP Environmental
Epost: [email protected]
Tel: 010-722 55 28
UPPDRAGSNAMN
Vattendomsansökan ny bro vid
Färjestad Karlstad kommun
UPPDRAGSNUMMER
10207223
FÖRFATTARE
Johan Bohlin
WSP Civils
Epost: [email protected]
Tel: 010-722 58 23
Johan Bohlin, Mia Jameson
DATUM
2017-03-27
ÄNDRINGSDATUM
GRANSKAD AV
Johan Bohlin, Mia Jameson
GODKÄND AV
Mia Jameson
2 | 10207223 • Vattendomsansökan ny bro vid Färjestad Karlstad kommun
INNEHÅLL
1 SAMMANFATTNING
5
2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER
5
3 BAKGRUND OCH SYFTE
5
3.1
OMFATTNING OCH AVGRÄNSNING AV MKB
3.1.1
Omfattning
6
6
3.1.2
Geografisk avgränsning
6
3.1.3
Avgränsning i sak
6
4 PLANERAD VERKSAMHET
7
4.1
LOKALISERING
7
4.2
VATTENVERKSAMHET
9
4.3
ARBETSTID
9
5 ALTERNATIV
10
5.1
NOLLALTERNATIV
10
5.2
ALTERNATIVA LOKALISERINGAR
10
6 FÖRUTSÄTTNINGAR
6.1
6.2
6.3
6.4
6.5
12
PLANFÖRHÅLLANDEN
6.1.1
Översiktsplan
12
12
6.1.2
12
Gällande detaljplaner
6.1.3
Pågående arbete med ny detaljplan
12
6.1.4
Övrigt planeringsarbete
12
RIKSINTRESSEN
6.2.1
Riksintressen enligt 3 kap miljöbalken
14
14
6.2.2
14
Riksintressen enligt 4 kap miljöbalken
OMRÅDESSKYDD
6.3.1
Strandskydd
14
14
6.3.2
14
Andra skyddsformer enligt 7 kap miljöbalken
MILJÖKVALITETSNORMER
6.4.1
MKN ytvatten
14
14
6.4.2
MKN fisk- och musselvatten
15
6.4.3
MKN grundvatten
15
6.4.4
MKN luft och omgivningsbuller
15
NATURMILJÖ
6.5.1
Naturmiljö i vatten
15
16
6.5.2
18
Naturmiljö på land
6.6
KULTURMILJÖ
20
6.7
LANDSKAPSBILD
21
6.8
HYDROLOGI
6.8.1
Dimensionerande flöden
21
21
6.8.2
21
Vattennivåer
Miljökonsekvensbeskrivning • Gång- och cykelbro över Klarälven | 3
6.8.3
6.9
Brunnar
22
RISKER
6.9.1
Översvämning
23
23
7 PÅVERKAN PÅ MÄNNISKORS HÄLSA OCH
MILJÖN
24
7.1
MILJÖKVALITETSNORMER
24
7.2
RIKSINTRESSEN
25
7.3
LANDSKAPSBILD
25
7.4
NATURMILJÖ
25
7.5
VATTENMILJÖ
26
7.6
7.7
7.8
7.9
VATTENKVALITET
7.6.1
Påverkan under byggnadstiden
27
27
7.6.2
27
Påverkan när bron uppförts
VATTENFÖRING
27
HÄLSA OCH SÄKERHET
7.8.1
Buller
28
28
7.8.2
Vibrationer
28
7.8.3
Ras och skred
28
7.8.4
Översvämning
28
REKREATION OCH FRILUFSLIV
7.10 HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER
7.11 ÖVRIGT
28
29
FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.
8 SKYDDSÅTGÄRDER
30
9 SAMLAD MILJÖBEDÖMNING
32
9.1
PÅVERKAN UNDER BYGGTIDEN
32
9.2
PÅVERKAN NÄR BRON ÄR UPPFÖRD
32
10 OSÄKERHETER
34
11 FÖRSLAG TILL MILJÖKONTROLL OCH
MILJÖUPPFÖLJNING
34
12 SAMRÅD
35
13 BILAGOR
37
14 REFERENSER
37
4 | 10207223 • Vattendomsansökan ny bro vid Färjestad Karlstad kommun
1
SAMMANFATTNING
Karlstads kommun planerar att uppföra en gång- och cykelbro över Klarälven
mellan Råtorp och Färjestad. För att möjliggöra uppförandet av bron krävs
dels att en detaljplan enligt plan- och bygglagen fastställs av kommunen och
dels att tillstånd till vattenverksamhet enligt miljöbalken meddelas av markoch miljödomstolen.
Den nästan 290 meter långa bron avses uppföras ca 3 kilometer norr om
Karlstads centrum och syftar till att binda ihop tätortens norra stadsdelar.
Stadsbyggnadsförvaltningen har upprättat ett förslag till detaljplan som varit
föremål för samråd mellan 20 oktober och 25 november 2016. Ett
samrådsmöte hölls den 15 november. Granskning av planen beräknas ske
under första kvartalet 2017.
2
ADMINISTRATIVA UPPGIFTER
Verksamhetsutövare:
Karlstads kommun
Organisationsnummer: 212000-1850
Postadress:
651 84 Karlstad
Kontaktperson:
Stefan Prochazka
E-post:
[email protected]
Telefon:
054 540 66 81
Fastigheter:
Råtorp 2:1 och Färjestad 2:1
Fastighetsägare:
Karlstads kommun
Kommun, län
Karlstads kommun, Värmlands län
Tillsynsmyndighet:
Länsstyrelsen i Värmlands län
3
BAKGRUND OCH SYFTE
Karlstads kommun planerar att uppföra en gång- och cykelbro över Klarälven
mellan Råtorp och Färjestad. För att möjliggöra uppförandet av bron krävs
dels att en detaljplan enligt plan- och bygglagen fastställs av kommunen och
dels att tillstånd till vattenverksamhet enligt miljöbalken meddelas av markoch miljödomstolen.
Uppförandet av bron kräver tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap 9 §
miljöbalken. Inför en sådan ansökan ska en miljökonsekvensbeskrivning
upprättas i enlighet med bestämmelser i 6 kap miljöbalken.
Effekter och konsekvenser av den planerade verksamheten har bedömts mot
i första hand miljökvalitets- och bevarandemål, gällande riktvärden och
Miljökonsekvensbeskrivning • Gång- och cykelbro över Klarälven | 5
normer. Där sådana inte finns har bedömning skett genom jämförande och
erfarenhetsbaserade bedömningar. Även samråd med myndigheter,
organisationer och särskilt berörda har vägts in vid bedömningarna.
3.1
OMFATTNING OCH AVGRÄNSNING AV MKB
3.1.1
Omfattning
Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning är enligt bestämmelserna i 6 kap
3 § att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den
planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra dels på människor, djur,
växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på
hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på
annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att
möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och
miljön.
3.1.2
Geografisk avgränsning
Miljökonsekvensbeskrivningen omfattar det område som direkt berört av den
planerade vattenverksamheten
3.1.3
Avgränsning i sak
De miljökonsekvenser som bedöms som mest betydelsefulla i samband med
uppförande av den planerade bron är påverkan på vatten och vattenlevande
organismer. Övriga miljökonsekvenser redovisas översiktligt.
6 | 10207223 • Vattendomsansökan ny bro vid Färjestad Karlstad kommun
4
PLANERAD VERKSAMHET
4.1
LOKALISERING
Den nya bron avses uppföras över Klarälven mellan fastigheterna Råtorp 2:1
och Färjestad 2:1 ca 1,3 km norr om bro som leder E18 över älven och ca 3
km norr om Karlstads centrum. På denna plats är älven ca 280 meter bred.
Figur 1: Plats för ny bro mellan Råtorp och Färjestad
Enligt plankarta tillhörande det förslag till detaljplan som kommunen har
tagits fram kommer den närmare lokaliseringen att bli så som anges på karta
nedan:
Figur 2: Lokalisering av planerad bro enligt plankarta till granskningshandling för
upprättande av detaljplan
Miljökonsekvensbeskrivning • Gång- och cykelbro över Klarälven | 7
Omfattning och utformning
Den planerade bron uppförs av stålbalkar i åtta spann. Stålbalkarna drivs
ned till fast berg. Bron ges en bredd varierande mellan ca 5,9 och 7,5 meter.
Brokonstruktionen vilar på mellanstöd av stålpålar vid 7 punkter i älvfåran.
Brons landfästen kommer i sin helhet att anläggas på land, utanför
vattenområde. Erosionsskydd kan komma att ligga inom vattenområde.
Gång- och cykelbanan beläggs med trädäck. Fri höjd under bron uppgår
maximalt till 3 meter ovan högsta högvattenyta. Konstruktionen framgår
översiktligt av bilder nedan:
Figur 3: Brons utformning och placering av brons pålar
Figur 4: Principritning av brons konstruktion sektion A-A
8 | 10207223 • Vattendomsansökan ny bro vid Färjestad Karlstad kommun
Figur 5: Principritning av brons konstruktion sektion B-B
Utförandet av bron redovisas i den tekniska beskrivningen, se
tillståndsansökan.
4.2
VATTENVERKSAMHET
Uppförandet av den aktuella bron medför följande åtgärder i vattenmiljön:
·
·
·
Anlägga påfartsramper på respektive sida om Klarälven
Anlägga erosionsskydd vid brons strandfästen
Etablera 7 stålbalkspar genom borrning i Klarälven
Landfästena anläggs utanför vattenområde och utgör därför inte
vattenverksamhet.
4.3
ARBETSTID
Byggnationen av bron bedöms kunna påbörjas under 2018 och beräknas
pågå under ca 9 månader. Arbeten i vatten planeras att utföras under
månaderna oktober till och med mars.
Miljökonsekvensbeskrivning • Gång- och cykelbro över Klarälven | 9
5
ALTERNATIV
5.1
NOLLALTERNATIV
Nollalternativet är ett jämförelsealternativ som beskriver de förhållanden som
råder om den föreslagna vattenverksamheten inte genomförs.
Miljökonsekvenserna av att etablera den aktuella bron har jämförts med
detta nollalternativ, dvs med idag rådande förhållanden på platsen.
5.2
ALTERNATIVA LOKALISERINGAR
Karlstads kommun vill förbättra förbindelserna för gång- och cykeltrafikanter i
öst-västlig riktning över Klarälven på sträckan mellan Borgmästarbron vid
E18 i söder och Skårebron i norr.
Skårebron
Borgmästarbron
Figur 6: Översiktskarta med Borgmästarbron och Skårebron markerade, källa
Lantmäteriet
För att skapa förbindelser för gående och cyklister mellan områden öster och
väster om Klarälven i norra Karlstad har därför olika alternativ studerats. Ett
alternativ som studerats är att bygga om Skårebron och etablera en
cykelbana utmed älvens östra sida. Detta alternativ har dock förkastats av
kommunen som i sin cykelplan förordat en placering mellan Råtorp och
Färjestad. Detta har medfört att olika lokaliseringsalternativ närmare har
studerats inom ett relativt begränsat område.
Inom det aktuella området har fördjupade studier gjorts med avseende på
geoteknik, strömning, sedimenttransport, hydrologi, miljömässiga och
brotekniska förutsättningar. Dessa studier har sedan sammanställts i en
samlad rapport, se bilaga 1 ”PM Utredning 2015-03-10”.
Slutsatsen av genomförda utredningar är att bron bör lokaliseras i den södra
delen av utredningsområdet. Orsaken till detta är bl.a. att i norra delen av
området har ett stengrund identifierats vilket utgör ståndplats för fisk som
exempelvis lax och öring och att bergfritt djup är mindre ju längre söderut
som bron placeras.
10 | 10207223 • Vattendomsansökan ny bro vid Färjestad Karlstad kommun
Figur 7: Utredningsområde med föreslagen placering av bron, karta ur bifogade PM
Utredning
Miljökonsekvensbeskrivning • Gång- och cykelbro över Klarälven | 11
6
FÖRUTSÄTTNINGAR
6.1
PLANFÖRHÅLLANDEN
6.1.1
Översiktsplan
I kommunens gällande översiktsplan, antagen 2012, anges bl.a. att
kommunen som ett led i omställningen till mer koldioxidsnåla transportmedel
ska vara en av Sveriges bästa cykelkommuner och erbjuda ett
sammanhängande cykelnät som förbinder kommunens stadsdelar och
tätorter. En av de åtgärder som föreslås är en ny cykelbro mellan Råtorp
och Färjestad.
6.1.2
Gällande detaljplaner
Det aktuella området berörs av tre detaljplaner:
·
·
·
Stadsplan kvarteret Oberon samt del av Råtorpsvägen mm, 1987
Stadsplan för stadsdelen Råtorp, 1952
Detaljplan för ishall/arena mm, 2000
Figur 8: Gällande detaljplaner inom område för anläggning av GC-bro
Markanvändning för områden som berörs av den planerade bron är i
gällande detaljplaner angivna för park, natur och vattenområde.
Enligt gällande detaljplan (1780K-53-P2000/09) ska träden i det aktuella
läget för en ny bro på östra sidan älven sparas i möjligaste mån. Marklov
krävs för fällning av träd.
6.1.3
Pågående arbete med ny detaljplan
Stadsbyggnadsförvaltningen har upprättat ett förslag till detaljplan som varit
föremål för samråd mellan 20 oktober och 25 november 2016. Ett
samrådsmöte hölls den 15 november. Granskning av planen beräknas ske
under första kvartalet 2017. Förslaget till detaljplan bifogas i bilaga 2.
6.1.4
Övrigt planeringsarbete
I den cykelplan som kommunen upprättat, daterad 9 juni 2014, föreslås att
en ny cykelbro upprättas mellan Råtorp och Färjestad för att skapa
förutsättning för cykelpendling längre sträckor och förbättra framkomligheten.
12 | 10207223 • Vattendomsansökan ny bro vid Färjestad Karlstad kommun
Figur 9: Gång- och cykelstråk i Karlstad, ur kommunens cykelplan
Karlstads kommun har upprättat en plan för muddring av Klarälven.
Muddring avses ske inom det område som markerats på bild 9 nedan. Den
nu aktuella bron ligger inom detta område.
Figur 10: Markering som visar var muddring i Klarälven avses ske enligt kommunens
förslag till muddringsplan, daterad 2014-02-19
Miljökonsekvensbeskrivning • Gång- och cykelbro över Klarälven | 13
6.2
RIKSINTRESSEN
6.2.1
Riksintressen enligt 3 kap miljöbalken
Klarälven utgör riksintresse för naturvård enligt bestämmelserna i 3 kap 6 §
miljöbalken på grund av älvens betydelse som vandringsområde och för
avelstäkt av klarälvslax och klarälvsöring samt för förekomst av flodkräfta.
Enligt Länsstyrelsens beskrivning av riksintresset medför ingrepp som
kulvertering eller förändring av vattendragets sträckning eller bottenprofil,
vattenuttag, utsläpp av försurande ämnen, näringstillförsel, insekticider,
överfiske, inplantering av främmande öringstammar och kräftor,
skogsavverkning längs vattendraget att områdets naturvärde skadas.
6.2.2
Riksintressen enligt 4 kap miljöbalken
Den aktuella platsen ligger inte inom något område som omfattas av
riksintresse enligt 4 kap miljöbalken.
6.3
OMRÅDESSKYDD
6.3.1
Strandskydd
Strandnära områden skyddas generellt av miljöbalkens
strandskyddsbestämmelser. I en detaljplan kan strandskyddet dock
upphävas, vilket planeras i den detaljplan som upprättas för den aktuella
bron. Motiveringen i samrådshandlingen är följande: ”För att kunna uppnå
brons syfte och effekt med att binda ihop två stadsdelar är placeringen av
den nya bron viktig. Valet av platsen redovisas i kompletterande utredningar.
Den nya bron bidrar till minskade avstånd mellan olika stadsdelar. Eftersom
det är en bro för gång- och cykeltrafik uppmuntrar detta till att välja dessa
hållbara färdmedel framför bilen, vilket är positivt för både klimat- och
stadsmiljö. Detta är även positivt utifrån folkhälsoaspekten. Den nya bron ses
därför som ett angeläget intresse i riktning mot att nå de uppsatta nationella,
regionala och kommunala miljömålen. Bron bedöms inte inskränka på
allemansrätten och tillgängligheten till strandområdet. Bron anses av
kommunen vara ett sådant allmänt intresse som anges i 7 kap 18 c § pkt 5
miljöbalken.”
6.3.2
Andra skyddsformer enligt 7 kap miljöbalken
Den plats där bron avses uppföras omfattas inte av andra områdesskydd
enligt bestämmelser i miljöbalkens 7 kap.
6.4
MILJÖKVALITETSNORMER
6.4.1
MKN ytvatten
Klarälven, ytvattenförekomst Klarälven Grava-Sandgrund SE659164136761, omfattas av miljökvalitetsnormer. Det senaste beslutet fattades av
Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt den 13 december 2016,
men har ännu inte (170327) publicerats på www.viss.lansstyrelsen.se.
14 | 10207223 • Vattendomsansökan ny bro vid Färjestad Karlstad kommun
Kvalitetskraven för den aktuella ytvattenförekomsten är numera god
ekologisk status 2027 och god kemisk ytvattenstatus med undantag för
kvicksilver och kvicksilverföreningar och bromerad difenyleter.
6.4.2
MKN fisk- och musselvatten
Älven ingår i Naturvårdsverkets förteckning över fiskevatten som ska
skyddas enligt förordningen om miljökvalitetsnormer för fisk- och
musselvatten.
6.4.3
MKN grundvatten
Västra Klarälvsstranden ingår i grundvattenförekomst Nedre FrykenKlarälven SE659565-136428, omfattas av miljökvalitetsnormer beslutade av
vattendelegationen den 22 december 2009. Kvalitetskraven är god kemisk
och kvantitativ status 2015.
6.4.4
MKN luft och omgivningsbuller
Uppförandet av bron bedöms inte orsaka utsläpp till luft eller alstrande av
buller av någon direkt omfattning och berörs därför inte av gällande
miljökvalitetsnormer för luft eller buller.
6.5
NATURMILJÖ
Naturmiljön i området, såväl i vattnet som längs Klarälvens stränder har
inventerats sommaren 2016. Inventeringsområdet visas på kartbild nedan:
Figur 11: Karta där streckad svart linje visar inventeringsområde för landmiljö och
heldragen röd linje område för limnisk inventering. Grå linje med svarta snedstreck
visar föreslaget broläge.
Miljökonsekvensbeskrivning • Gång- och cykelbro över Klarälven | 15
6.5.1
Naturmiljö i vatten
En inventering av bottenfauna och bottenvegetation inom det angivna
området genomfördes den 20-22 juni 2016. Baserat på resultatet av
inventeringen bedöms lokalen ha ett högt naturvärde med avseende på
bottenfaunan. Totala antalet bottenfaunaarter och antalet dagsländearter var
högt. Så kallade renvattenarter utgjorde en stor del av antalet arter och tre
ovanliga arter hittades. Naturvärdet bedöms i huvudsak vara kopplat till
vassbankarna. De båda vassbankarna bestod av riklig vegetation och bitvis
ganska breda vassbälten (10 m). Den västra banken bedöms ha högre
naturvärde, då den har mer varierad vegetation samt hyser ett kraftigt
bestånd av stormusslor.
På grund av att sanden rör sig konstant och att strömningshastigheten tidvis
är mycket hög har älvfåran dåliga förutsättningar för att hålla vegetation och
bottenfauna. Biotopvärdet för själva älvfåran bedöms som lågt.
Inga föroreningar som utgör hinder för vattenverksamhet har påträffats. I ett
av de analyserade bottenproverna fanns kadmium med en halt som
marginellt överstiger riktvärdet för MRR (rapporteringspliktig verksamhet).
Muddringsverksamhet kommer inte att utgöra någon risk för omgivande
vatten avseende förorening.
6.5.1.1 Vegetation, botten och bottenfauna
På östra sidan älven finns närmast stranden en något grundare flad med
vass och utanför den en strömfåra som är ca 70 cm djupare än bottnen i
vassbältet. Älven eroderar tydligt detta område och det är sannolikt så att
vassbältet på östra sidan kommer att minska sin utbredning med tiden.
Denna fåra med starkt strömmande vatten gör det omöjligt för växter att rota
sig direkt utanför vassbältet. Bottnen i själva älvfåran har relativt grov sand
med tydliga böljeslag, vilket visar på en stor transport av sand i älvens
riktning. Detta begränsar starkt möjligheterna för växter att rota sig. Utanför
vassbården på västra sidan älven har bottnen en något finare sand än i de
mer centrala delarna av älvfåran.
Älvens vegetation är begränsad till älvfårans kanter. Båda sidor av älven har
en tät vegetation av bladvass. I vassbältet återfanns hårslinga, kransalgen
mattslinke eller glansslinke (dessa arter kan inte skiljas i fält) samt trådnate
och gul näckros. Den södra delen av allmänningen på västra sidan älven har
en mer varierad vegetation med bredkaveldun, sjöfräken, och gul näckros.
Utanför vassbältet växte tät vegetation av stor igelknopp ca 5 m ut från
vassbältet.
Även när det gäller bottenfaunan var älvfårans sandbotten artfattig. Här
hittades åtta arter som representerades av enstaka individer av mindre
känsliga arter. Antalsmässigt dominerade fjädermygglarver (Chironomidae
spp). Tre ovanliga arter hittades på lokalen. Flera ”vattenfisar” av arten
Aphelocheirus aestivalis, röd strömslända (Serratella ignita) och ett exemplar
av fiskarten bäcknejonöga (sistnämnda redovisas dock inte som
bottenfauna). Inga rödlistade arter påträffades vid bottenfaunainventeringen.
16 | 10207223 • Vattendomsansökan ny bro vid Färjestad Karlstad kommun
Beträffande stormusslor hittades de enbart i anslutning till den västra
vassbanken. De fanns till viss del inne i vassen, men framför allt i anslutning
till den igelknoppsvegetation som förekom strax utanför vassbältet. Här var
sanden också något finare än i resten av älvfåran. Påträffade arter var
spetsig målarmussla och flat dammussla (rödlistad som NT, nära hotad).
Ute i själva älvfåran återfanns inga stormusslor. Substratet bestod mest av
grov sand (ø ca 3 mm), med något finare sand inne i vassbankarna
(eventuellt med viss inblandning av organiskt material).
Figur 12: Gädda i kanten av vassbältet på östra sidan älven
6.5.1.2 Fiskfauna
Vid inventeringen av limniska värden kunde några lämpliga lekplatser för fisk
inte observeras i älvfåran. Vassbältet är på båda sidor älven bitvis mycket
tätt varför det troligtvis har begränsat värde som reproduktionsplats för fiskar.
En bit norr om det undersökta området finns dock stenrösen som kan utgöra
lämpliga lekplatser för ädelfisk. I en rapport från Sportfiskarna (Eriksson, Eng
& Jonsson 2016), där lek- och uppväxtområden för olika fiskarter i nedre
delen av Klarälven undersökts under 2015 och 2016, bedöms den grunda
starr- och vassfladen på älvens östra sida som ett område med goda
möjligheter för gädda och vitfisk att använda som reproduktionslokal och
möjlighet för lake att reproducera sig.
Sedan tidigare finns kunskap om att Klarälven hyser en fiskfauna med bland
annat lekvandrande fiskarter som lax, öring, lake, harr, ål, gädda, nors, sik,
asp, flod-/bäcknejonöga, gös, id och stäm. De sjölevande stammarna av lax
och öring är genetiskt unika för Klarälven och vandrar förbi den planerade
brons läge på sin väg till lekplatser högre upp i älven. Öringen passerar
Klarälvens nedre lopp under april-juli och laxen under juni-september. De
lekvandringsfärdiga ungar (smolt) av lax och öring som vandrar från älvens
lekområden ut i Vänern gör det huvudsakligen under maj och juni.
Miljökonsekvensbeskrivning • Gång- och cykelbro över Klarälven | 17
I Klarälvens nedre del sker under vår och försommar en vandring av nors, så
kallad slom, som går upp i älven för att leka. Nors har utomordentligt stor
betydelse som bytesfisk för bland annat lax, öring, gös, gädda och abborre i
Vänern.
Den rödlistade laken (NT) vandrar under december - mars upp i älven för att
leka. Arten leker bland annat över sandiga, grusiga eller steniga älvbottnar
på djup mellan 0,5 - 3 m. Som nämnts ovan kan det grunda vassområdet på
östra sidan älven möjligen utgöra en lämplig reproduktionslokal för lake inom
det inventerade området.
Bäcknejonöga hittades vid den limniska inventeringen 2016 och att
flodnejonöga förekommer i Klarälven är klarlagt sedan tidigare. Båda arterna
leker i under april-juni på grus- och stenbottnar i älven, och bör därmed inte
ha någon reproduktionslokal inom det aktuella utredningsområdet.
6.5.2
Naturmiljö på land
6.5.2.1 Västra sidan
Merparten av marken på västra sidan älven utgörs av en plan och öppen
gräsyta mellan Klarälven och Råtorpsvägen (se bild 11). Närmast älven finns
en 2-3 meter bred slänt ned mot älvstranden. I södra delen av området är
slänten ganska hög (cirka 2 meter) och brant. Mot norr blir den lägre,
smalare och mindre brant. Eftersom slänten ställvis används för att tippa
trädgårdsavfall är växtligheten en brokig blandning av naturlig vegetation och
trädgårdsväxter.
Figur 13: Norra delen av området på västra sidan av älven
Utmed hela sträckan finns ett äldre erosionsskydd (se bild) som utgör en fast
och tydlig gräns mellan land och vatten.
18 | 10207223 • Vattendomsansökan ny bro vid Färjestad Karlstad kommun
Figur 14: Del av det erosionsskydd som finns utmed hela västra stranden i
inventeringsområdet
Utmed stranden, utanför erosionsskyddet, finns på större delen av sträckan
en 2-5 meter bred zon med växtlighet. Strandväxtligheten är i huvudsak
naturlig och domineras av en mosaik av mer storvuxna arter som
bredkaveldun, bladvass, vasstarr, säv, rörflen och jättegröe. Här och där
finns mindre inslag av arter som strandklo, topplösa, sumpförgätmigej samt
vit och gul näckros. Med undantag av en liten fläck längst i norr hittades inga
öppna sand- eller grusytor på västra sidan älven. Särskild uppmärksamhet
har ägnats eventuell förekomst av den hotade arten bågsäv, men inga
observationer har gjorts.
6.5.2.2 Östra sidan
Marken på östra sidan älven har ett mer varierat utseende än den västra,
med distinkt skillnad mellan olika delar. Längst i söder, på platsen för
planerat broläge, finns en torr ruderatmark med ett tiotal tallar som
uppskattningsvis är cirka 150 år gamla. Den torra ytan har en ”rörig” och
starkt påverkad vegetation med bland annat bladvass, renfana, rödsvingel,
stormåra, rölleka, käringtand och kråkvicker.
Norr om den här ytan följer ett område där merparten av ytan är ett flackt,
blött och vegetationsrikt strandområde som avslutas med en västvänd liten
torr slänt upp mot den cykelbana som avgränsar delområdet i öster. Den 2-3
meter höga slänten är ett resultat av utfyllnad i området. I slänten står en del
spridda videbuskar, lite hallonsnår och enstaka yngre gråal. Ute på det flacka
strandområdet dominerar bladvass och grenrör.
Det tredje delområdet är en öppen strand med grus /grövre sand.
Miljökonsekvensbeskrivning • Gång- och cykelbro över Klarälven | 19
Figur 15: STranden i östra älvsidans delområde 3. Bilden är tagen mot söder.
Videholmen och Borgmästarbron kan skönjas i bakgrunden (se nedan under
landskapsbild).
Längst i norr finns det fjärde området som är parkartat med glest stående
gamla björkar, buketter av gråal och enstaka sälg. Markvegetationen är till
viss del klippt gräsmatta.
6.5.2.3 Fågellivet
Sommaren 2016 observerades bara ett fåtal fåglar av vanliga arter i
området. Enligt ett uttag från Artportalen finns en tidigare rapport av hussvala
från området. Det bör handla om en förbiflygande eller födosökande individ
eftersom det inte finns några lämpliga häckplatser i inventeringsområdet.
6.5.2.4 Bedömning landmiljö
Utifrån resultatet av de fältbesök som genomförts, och det bakgrundsmaterial
som samlats in, är den samlade bedömningen att det aktuella
utredningsområdet inte har någon förekomst av arter eller naturtyper som
medför ett högre naturvärde. Området bedöms därför ha ett lågt eller visst
naturvärde. Till stor del beror detta på en stark mänsklig påverkan av i stort
sett hela området, god förekomst av invasiva, vanliga och mer
kvävegynnade arter samt i huvudsak avsaknad av strukturer med positiv
betydelse för biologisk mångfald.
6.6
KULTURMILJÖ
I kommunens arbete med muddringsplan för Klarälven har en
kulturmiljöutredning genomförts av Värmlands museum. Inom ramen för
denna utredning har inga kulturmiljövärden identifierats inom det område
som berörs av den planerade bron. Det erosionsskydd som finns utmed
älvens västra strand (se bild ovan) omfattas inte av kulturmiljölagen och är
av begränsat intresse ur kulturmiljösynpunkt.
20 | 10207223 • Vattendomsansökan ny bro vid Färjestad Karlstad kommun
Inga fornlämningar eller andra kulturhistoriska lämningar finns redovisade i
Riksantikvarieämbetets webbtjänst Fornsök.
6.7
LANDSKAPSBILD
Den älvsträcka där den nya bron föreslås byggas är i nuläget en helt öppen
älvsträcka utan något som bryter synfältet längs älven. Närmaste bro är
Borgmästarbron, en dryg kilometer nedströms, och närmaste ö i älven är
Videholmen (ca 500 m nedströms). Nedströms den planerade bron kantas
älven på båda sidor av villor och enstaka låga flerfamiljshus.
6.8
HYDROLOGI
Klarälven ligger inom Göta älvs huvudavrinningsområde. Älven rinner ut i
Vänern i ett delta, som är Sveriges största sötvattendelta.
Avrinningsområdets storlek är ca 11 800 km2 och sjöandelen 8 %.
6.8.1
Dimensionerande flöden
Flödesberäkningar har utförts med följande resultat:
Tabell 1: Flödesberäkningar, källa PM Hydrologi 170116, bilaga 3
Dimensionerande
flöde
HQ100
HQ50
MHQ
MQ
MLQ
LLQ50
6.8.2
Flöde
(m3/s)
1.490
1.351
560
166
60
17
Vattennivåer
Älvens vattennivå är resultatet av älvens aktuella vattenflöde, dess möjlighet
att transportera vattnet samt Vänerns vattennivå. Normala år förekommer
vårflod vid två tillfällen, dels ”Värmlandsfloden” i april och dels ”Fjällfloden” i
maj.
Vänerns vattennivå (RH 2000)
+45,98 Högsta högvattenyta (HHV) 11 januari 2001
+44,71 medelvattenyta (MV)
+43,70 Lägsta lågvattenyta (LLV) 2 april 1942
Klarälvens vattennivå vid Bjurbäcksgatan, Sundsta (RH 2000)
+47,15 Högsta högvattenyta (HHV) 18 september 1957
+46,48 Högsta högvattenyta vid 1995 års vårflod
+44,02 Lägsta lågvattenyta (LLY) 23 april 1956
Vattennivåer vid läget för den planerade bron har beräknats enligt följande
(RH 00 Karlstad):
Miljökonsekvensbeskrivning • Gång- och cykelbro över Klarälven | 21
Tabell 2: Beräknade vattennivåer vid läget för den planerade bron, källa PM
Hydrologi 170116, bilaga 3
Dimensionerande
flöde
HQ100
HQ50
MHQ
MQ
MLQ
LLQ50
6.8.3
Flöde
(m3/s)
1.490
1.351
560
166
60
17
Nivå i
broläge vid
befintliga
förhållanden
(m)
+47,47
+47,35
+46,41
+44,59
+44,18
+43,52
Nivå direkt
uppströms
planerad
bro (m)
Dämning
(m)
+47,48
+47,36
+46,42
+44,59
+44,18
+43,52
0
0
0
0
0
0
Brunnar och vattentäkter
Enligt uppgifter i SGUs brunnsregister finns det ett antal energibrunnar på
västra sidan av Klarälven i närheten av den planerade bron. Brunnarnas läge
framgår av bild 16:
Figur 16: Energibrunnar på västra sidan av Klarälven,den planerade brons
ungefärliga läge markerad med blå linje. Källa SGUs hemsida.
Strax söder om det västra brofästet finns en ytvattentäkt med pumphus.
Denna täkt är en gemensamhetsanläggning som ägs och förvaltas av
boende inom Råtorp.
22 | 10207223 • Vattendomsansökan ny bro vid Färjestad Karlstad kommun
6.9
RISKER
6.9.1
Översvämning
Klarälven är utsatt för översvämningsrisker och kommunen har genomfört
beräkningar av dessa risker. Översvämningsrisker finns vid platsen för den
aktuella bron, vilket framgår av bild 16 nedan. Vid planeringen av den
aktuella bron har hänsyn tagits till översvämningsrisken och landfästen
placeras utanför område som kan översvämmas.
Figur 17: Områden som riskerar att översvämmas, källa Karlstads kommuns hemsida
Miljökonsekvensbeskrivning • Gång- och cykelbro över Klarälven | 23
6.9.2
Skred
SWECO Civil AB har på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap karterat stabilitetsförhållanden bl.a. längs aktuell sträcka av
Klarälven. Karläggningen finns publicerad i ”Översiktlig kartering av
stabilitetsförhållanden i Värmlands län”. Området där bron avses uppföras
ligger inom område som i rapporten benämns ”Tollerud-Sjöstad”. Baserat på
de undersökningar som utförts anges i rapporten att det för ”stora delar av
sträckan finns stabilitetshöjande åtgärder utförda i form av erosionsskydd
varför enbart tre mindre områden inte uppfyller ställda stabilitetskrav”. Dessa
områden har markerats med orange skraffering på kartor som tillhör
rapporten, inom aktuellt område saknas orange markering.
Figur 18: Bild över aktuellt område från ritning Kar-P22a till ovan angivna rapport.
Källa MSB
7
PÅVERKAN PÅ MÄNNISKORS
HÄLSA OCH MILJÖN
Beskrivning och bedömning av konsekvenser görs för de miljöaspekter som
bedömts vara relevanta. Konsekvenserna har bedömts genom att jämföra
nuvarande förhållanden, nollalternativet. Konsekvenserna bedöms enligt
följande skala:
·
·
·
·
·
7.1
Stora eller mycket stora negativa konsekvenser
Märkbara negativa konsekvenser
Små negativa konsekvenser
Inga eller försumbara negativa konsekvenser
Positiva konsekvenser.
MILJÖKVALITETSNORMER
Den planerade bron bedöms inte påverka vattenkvaliteten i Klarälven.
Påverkan på flora och fauna i älven bedöms som kortvarig. Detta innebär att
vattenverksamheten inte bedöms medföra några risker för att gällande
miljökvalitetsnormer för ytvattenförekomsten Klarälven Grava-Sandgrund
(SE659164-136761) eller för Klarälven såsom ett fiskevatten som ska
skyddas enlig t förordningen om miljökvalitetsnormer för fisk- eller
musselvatten.
24 | 10207223 • Vattendomsansökan ny bro vid Färjestad Karlstad kommun
Verksamheten medför ingen påverkan på grundvatten och innebär därför att
miljökvalitetsnormer för Västra Klarälvsstranden som ingår i
grundvattenförekomst Nedre Fryken-Klarälven SE659565-136428, inte heller
påverkas.
7.2
RIKSINTRESSEN
Vid uppförande av den planerade bron kommer vissa arbeten att kunna
förekomma under perioder när Klarälvslax och Klarälvsöring vandrar i älven.
Arbetena, nedsättning av stålrörsbalkar genom borrning, sker inom
begränsade delar av älvens bredd. Grumling minimeras genom att
merparten av det grumlade vattnet sugs upp och kan filtreras på land
och/eller i sedimentationsdamm innan vattnet leds tillbaks till älven. Detta
innebär att arbetena inte bedöms störa fiskarnas vandring.
Klarälvens sträckning eller bottenprofil kommer inte att ändras jämfört med
nuvarande förhållanden
Riksintresset enligt 3 kap 6 § miljöbalken bedöms därför inte komma att
påverkas negativt i anledning av aktuell bro.
7.3
LANDSKAPSBILD
Bron kommer att bli ett nytt och tydligt inslag i en annars öppen älvmiljö.
Genom att utforma bron som en låg träkonstruktion med dämpade färger
neutraliseras den nya brons påverkan på landskapsbilden väsentligt.
De negativa konsekvenserna för landskapsbilden bedöms därför bli små eller
obetydliga.
7.4
NATURMILJÖ
Det landområde på västra sidan som kommer att tas i anspråk för brofäste är
idag starkt påverkat av mänsklig verksamhet med en vegetation som
domineras av klippt gräsyta och närmast älven en blandning av naturlig
vegetation och trädgårdsväxter. På östra sidan älven finns en ganska bred
vassbård som närmast cykelbanan begränsas av en brant slänt med bland
annat hallonsnår och videbuskar.
Fågellivet i de ytor som påverkas var fattigt på både individer och arter. På
den västra sidans gräsytor sågs några blåmesar och en sädesärla. Västra
sidans breda vassbälte och videbuskar var lite mer intressant med förekomst
av lövsångare, trädgårdssångare, rörsångare och törnsångare.
Det kommer att vara möjligt att passera under bron på land vid båda
landfästena vilket minskar konsekvenser för eventuell förekomst av utter.
Med hänsyn till de naturvärden som identifierats på land bedöms de negativa
konsekvenserna för naturmiljön bli försumbara eller inga alls.
Kumulativa effekter
Byggandet av en ny bro med anslutning till redan befintliga cykelbanor på
båda sidor av älven kan innebära en ökad störning på djurlivet eftersom
människor i och med den nya bron kan ”komma ut på älven”. I vilken mån
detta kan innebära en ökad störning på djurlivet är mycket vanskligt att
bedöma. I och med bebyggelse på båda sidor älven, och arenan vid det
Miljökonsekvensbeskrivning • Gång- och cykelbro över Klarälven | 25
föreslagna östra brofästet, finns redan idag en kraftig störning på områdets
djurliv. Det är därför högst osäkert om cyklister och fotgängare på den nya
bron kommer att ge några negativa konsekvenser.
7.5
VATTENMILJÖ
Påverkan på det lokala fiskbeståndet utgörs i första hand av mycket
begränsad grumling under byggskedet. Grumlingen i vattnet kan indirekt
påverka födotillgången negativt eftersom solljuset har svårt att tränga igenom
och därmed leder till minskad produktion av mikroorganismer. Grumlingen
påverkar även sikten i vattnet och försvårar på så vis fiskarnas födosök.
Bottenlevande fisk och andra djur är mycket beroende av en ”lämplig” botten
(lämplig botten är olika för olika arter) i vattendraget för att överleva. Flykt är
ett vanligt beteende hos djur när omgivningen förändras och den grumling
som orsakas av ett brobygge kan innebära att fiskar temporärt söker sig iväg
från den aktuella älvsträckan.
Grumling, samt buller vid pålning och borrning, kan påverka lekvandrande
lax och öring som passerar den här delen av Klarälven på sin väg till
lekområden högre upp i älven med biflöden. De lekvandrande fiskarna,
inklusive smolt som vandrar nedströms i Klarälven, passerar det planerade
broområdet under april-september. Andra fiskarter som leker eller lekvandrar
i den här delen av Klarälven är bland annat flod- och bäcknejonöga, lake och
nors. Norsen vandrar upp i älven under vår – försommar och laken under
december- januari. Enligt Artdatabankens artfakta leker flodnejonöga i juni. I
större vattendrag sker leken på grus- eller stenbotten på lite djupare vatten,
ned till ungefär fyra meters djup. Enligt samma källa leker bäcknejonöga i
maj-juni, på grus- eller stenbotten på högst 30 centimeters djup.
Vid den limniska inventeringen av området gjordes bedömningen att varken
strandpartier eller älvfåra i området för den planerade bron utgör lämpligt
lekområde för någon fiskart. Den rapport som från Sportfiskarna som
publicerades i december 2016 (Eriksson, Eng & Jonsson 2016) bedömer
dock att det grunda starr- och vassområdet på östra sidan älven har goda
möjligheter för reproduktion av gädda och vitfisk, och något sämre möjlighet
för reproduktion av lake.. Brons landfäste på östra sidan kommer inte att
påverka det grunda och vegetationsrika området som är utpekat som möjlig
reproduktionslokal för fiskar.
I det strandnära området med lite finare sediment på älvens västra sida finns
spetsig målarmussla och flat dammussla. Landfästet på älvens västra sida
kommer inte att förstöra den miljö där musslorna finns, men det finns en viss
risk för påverkan under själva byggtiden. För att undvika påverkan på
förekomsten av i första hand den rödlistade arten flat dammussla kommer
alla musslor på västra sidan att flyttas uppströms innan arbetet med bron
påbörjas.
Sju nya brostöd i form av stålrörsbalkar med erosionsskydd kommer att ge
en permanent påverkan på älvfåran genom att bottenytan för brostöd och
erosionsskydd inte längre är tillgänglig för en del arter samt att strömning och
sedimentation förändras vid de nya brostöden. Den påverkan som detta kan
innebära bedöms som liten då älven i nuläget har en hög strömhastighet
med stor variation i den volym grov sand som sedimenterar på en botten i
kontinuerlig förändring.
26 | 10207223 • Vattendomsansökan ny bro vid Färjestad Karlstad kommun
Arbetet med att borra ned de sju par grova stålrörsbalkar som ska utgöra
brostöd innebär en mycket begränsad grumling. Merparten av det vatten
som grumlas sugs upp vid borrningen och spolas ut över gräsyta och/eller
sedimentationsdamm för att ytterligare reducera den mängd sediment som
kan grumla älven. Bedömningen är att detta medför endast en begränsad
risk för påverkan på lekande eller lekvandrande fiskar
Med de hänsyn till de limniska värdena, och den hänsyn till dessa som
nämns ovan, bedöms den planerade bron få små eller obetydliga negativa
konsekvenser för naturvärden i vattnet.
Kumulativa effekter
Tillsammans med planerad muddring av Klarälven kommer en ny bro att
påverka älvens limniska kvaliteter. I jämförelse med den omfattande
muddring som planeras bedöms dock påverkan från nya landfästen och
brostöd som försumbar.
7.6
VATTENKVALITET
Den planerade bron bedöms främst kunna påverka vattenkvaliteten i
Klarälven under byggnadstiden. Mindre mängder föroreningar kan också
spridas från bron med dagvatten från brons yta.
7.6.1
Påverkan under byggnadstiden
Under byggtiden finns risk för påverkan på vattenkvalitén genom grumling
och utsläpp från maskiner och arbetsredskap samt vid hantering av
kemikalier och avfall i anslutning till byggarbetsplatsen. Grumling vid
byggnadsarbetena kan förebyggas effektivt med tekniska åtgärder. En
redovisning av påverkan på vattenkvaliteten kommer att göras i
miljökonsekvensbeskrivningen tillsammans med förebyggande åtgärder och
förslag till miljökontroll. Med hänsyn till risk för påverkan på lekvandrande lag
och öring kommer inga arbeten i vatten att utföras under perioden aprilseptember.
7.6.2
Påverkan när bron uppförts
Dagvatten som avrinner från bron innehåller föroreningar från gående och
cyklister som passerat över bron, från halkbekämpning av bron samt från
brons ytbeläggning.
Kumulativa effekter
Inga kumulativa effekter.
7.7
VATTENFÖRING
Brons påverkan på strömningsförhållanden och sedimenttransport har
studerats och beräknats. Utredningen visar att de sju bropelarna ger en lokal
påverkan på strömningsmönstret i Karlälven i nära anslutning till pelarna
men att strömningsriktningen några meter nedströms återgått till samma
riktning som vattnet hade haft utan bropelare. Vattenhastigheten i älven
påverkas lokalt med en minskad vattenhastighet uppströms och nedströms
respektive bropelare och en något ökad hastighet på pelarnas sidor.
Skillnaden är dock marginell i förhållande till flödeshastigheten i älven.
Närmast nedströms bropelarna kan sedimentationen lokalt bli något större
Miljökonsekvensbeskrivning • Gång- och cykelbro över Klarälven | 27
än utan bropelare och vid pelarnas sidor kan det lokalt bli en ökad erosion.
Den lokala förändringen i sedimentation bedöms inte påverka vattennivåerna
och därmed inte heller översvämningsrisken i älven. Älven har redan idag en
så pass hög flödeshastighet, och en botten i kontinuerlig förändring till följd
av sedimentation, att förhållandena är svåra för bottenfasta växter ute i fåran.
En ny bro bedöms därför ha mycket liten påverkan på älvfårans växtlighet.
7.8
HÄLSA OCH SÄKERHET
7.8.1
Buller
Den nya bron innebär en ny bullerkälla i området, men bullret från gång- och
cykeltrafiken bedöms som marginellt.
Buller kommer att uppkomma i samband med uppförandet av bron.
Då byggnationen under en viss period kommer att medföra buller och
vibrationer bör Naturvårdsverkets allmänna råd för buller från arbetsplatser
(NFS 2004:15) följas.
7.8.2
Vibrationer
Uppförandet av bron bedöms inte orsaka vibrationer i omgivningen.
7.8.3
Ras och skred
Riskerna för ras och skred i det aktuella området minimeras genom att
landfästen förses med erosionsskydd. Riskerna för ras och skred bedöms
inte öka i anledning av att bron uppförs.
7.8.4
Översvämning
Vid risk för översvämning kommer bron att stängas av tillfälligt, detta bedöms
inte medföra några större konsekvenser för trafikflödet.
7.9
REKREATION OCH FRILUFSLIV
De gång- och cykelbanor som löper längs både östra och västra älvstranden
används frekvent av både cyklister, joggare, fotgängare m.m. En ny gångoch cykelbro som förbinder västra och östra sidan av älven kommer
sannolikt att innebära en ökning av det antal människor som använder gångoch cykelbanorna.
Den seglingsfria höjden under bron är tre meter vilket innebär att möjligheten
till båttransport på älven inte kommer att påverkas negativt eftersom så pass
stora båtar normalt inte framförs i den här grunda delen av Klarälven.
Fiskemöjligheterna vid brons läge förbättras på grund av att fiske kan ske
från bron.
Uppförandet av bron bedöms inte medföra negativa konsekvenser för
rekreation och friluftsliv.
Kumulativa effekter
Inga kumulativa effekter.
28 | 10207223 • Vattendomsansökan ny bro vid Färjestad Karlstad kommun
7.10 HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER
Uppförandet av bron medför användning av naturresurser i form av
byggnadsmaterial och energi.
Användningen av Klarälven som resurs för rekreation och friluftsliv påverkas
inte.
Dagvatten från bron kommer att rinna ned i älven. Grundvatten påverkas
inte.
Inga areella näringar bedrivs inom det aktuella området.
När bron finns på plats skapas ökade möjligheter för cyklister och fotgängare
att avstå bilåkning och därmed minska drivmedelsanvändning för transport
med motorfordon.
Miljökonsekvensbeskrivning • Gång- och cykelbro över Klarälven | 29
8
SKYDDSÅTGÄRDER
I detta avsnitt föreslås skyddsåtgärder för att begränsa den miljöpåverkan
som den planerade bron bedöms komma att medföra. I ansökan föreslås
också villkor som ska gälla för verksamheten i syfte att säkerställa
vattenverksamhetens förenlighet med gällande miljölagstiftning.
När det gäller arbetets utförande med hänsyn till i första hand lekvandrande
fisk föreslås att:
·
·
·
·
·
·
Byggtiden i vatten planeras till oktober-mars då påverkan på lekande
och lekvandrande fiskar är som minst (med eventuellt undantag för
lake).
Brons landfäste på östra sidan älven ska ge minimal påverkan på
det vegetationsrika grundområde som finns där.
För att minska störningen för fiskar, vid pålning för stålpålar, föreslås
att operatören styr styrkan på slagen och börjar med väldigt svaga
slag för att sedan sakta öka kraften till normal styrka. Det ger
fiskarna tid att dra sig undan innan ljudet blir alltför kraftigt.
Arbetets utförande med hänsyn till förekomst av musslor
Innan arbetet i vatten påbörjas på västra sidan älven ska alla
musslor som finns där flyttas till annan lämplig miljö uppströms
brobygget. Om miljön fortfarande är lämplig ska musslorna efter
byggnationen återbördas till samma plats.
Vid anläggning av landfästet på västra sidan älven ska permanent
påverkan eller förstörelse av bottenmiljön för musslorna undvikas.
Arbetstid med hänsyn till buller
·
Rutiner för att begränsa buller i enlighet med Naturvårdsverkets
allmänna råd för buller från arbetsplatser (NFS 2004:15) ska följas.
Pålningsarbeten får under byggnadstiden endast bedrivas under
vardagar mellan kl. 07- 18.
Vattengrumling
·
·
Arbeten i vattnet bör om möjligt styras till lågvattenperioder, vilket
dock kan vara svårt med tanke på att hänsyn till lekvandrande fiskar
kräver att arbeten i vatten utförs under oktober-mars. Man kan också
begränsa sidoområden med öppen jord samt placera sedimentfällor
så nära källan som möjligt. Schaktmassor ska inte läggas så nära
vattendraget att det finns risk för grumling i samband med nederbörd
på massorna.
Grumlingsreducerande åtgärder ska vidtas i strandkant när
landfästen och erosionsskydd anläggs. Särskild uppmärksamhet ska
tas till vattenintaget vid ytvattentäkt nedströms bron västra landfäste.
Borrningen av de stålpålar som bron vilar på medför en så pass
begränsad grumling att reducerande åtgärder inte bedöms som
nödvändiga vid det arbetet.
Hantering av massor
·
För en god hushållning av naturresurser ska man sträva efter
massbalans vad gäller över- och underskott av massor. De massor
som behöver tillföras projektet ska vara utan föroreningar och om
möjligt hämtas från närområdet.
30 | 10207223 • Vattendomsansökan ny bro vid Färjestad Karlstad kommun
Föroreningar i mark och vatten
·
·
·
·
Utförda analyser av bottensediment på metaller och vanligt
förekommande föroreningar ger inga indikationer på föroreningar i
det aktuella området.
Inga potentiellt förorenade områden är identifierade inom eller i
närheten av broområdet. Om föroreningar trots detta påträffas ska
de saneras vid anläggandet av bron. Samråd ska ske med
tillsynsmyndigheten, d v s Karlstads kommun.
För att undvika att föroreningar når recipienten bör maskiner och
fordon vara utrustade med spillberedskap och uppställning av
maskiner ska ske med varsamhet på lämpad plats.
Halkbekämpning på bron under drift ska ske på sätt som inte medför
tillförsel av kemiska produkter till älven.
Hantering av verktyg (kräftpest, föroreningar)
·
Man ska alltid se till att ha rena redskap, inklusive båtar. Vid arbeten
i vatten ska alltid risken för spridning av kräftpest beaktas. För att
förhindra spridning av kräftpest mellan vattenområden ska maskiner
och verktyg desinficeras före och efter arbete i vatten.
Landskapsbild
·
Den nya brons utformning med avseende på storlek, design,
färgsättning, materialval, räcken med mera har valts med tanke på
att reducera dess påverkan på landskapsbilden och att den inte ska
utgöra ett blickfång i det öppna älvlandskapet.
Miljökonsekvensbeskrivning • Gång- och cykelbro över Klarälven | 31
9
SAMLAD MILJÖBEDÖMNING
9.1
PÅVERKAN UNDER BYGGTIDEN
Sakområde
Nollalternativet
Ny GC-bro
Vattenmiljö
Ingen konsekvens
Kortvariga effekter av grumling
och buller under byggtiden.
Naturmiljö
Ingen konsekvens
Buller, maskiner, människor m
m kommer att störa djurliv och
förstöra växtlighet.
Kulturmiljö
Ingen konsekvens
Ingen konsekvens
Landskapsbild
Ingen konsekvens
Landskapsbilden kommer
successivt att förändras.
Buller
Ingen konsekvens
Buller från arbetsmaskiner.
Ras och skred
Ingen konsekvens
Ingen konsekvens
Föroreningar
Ingen konsekvens
Ingen konsekvens
Översvämning
Ingen konsekvens
Ingen konsekvens
Rekreation och friluftsliv
Ingen konsekvens
Ingen konsekvens
Hushållning med
naturresurser
Ingen konsekvens
Användning av material och
energi vid uppförande av bron
Positiva
konsekvenser
9.2
Inga eller
försumbara
konsekvenser
Små negativa
konsekvenser
Måttliga
negativa
konsekvenser
Stora
negativa
konsekvenser
PÅVERKAN NÄR BRON ÄR UPPFÖRD
Sakområde
Nollalternativet
Ny GC-bro
Vattenmiljö
Ingen konsekvens
Nya brostöd tar bottenyta i
anspråk men bedöms inte
förändra strömning och
sedimentation. Det bedöms
inte finnas risk att fastställda
miljökvalitetsnormer inte kan
följas. Påverkan på fauna
minimeras genom
hänsynsåtgärder.
Naturmiljö
Ingen konsekvens
Nya landfästen kommer i första
hand att ta mark i anspråk som
redan är kraftigt påverkad på
båda sidor älven. Inga kända
naturvärden påverkas negativt.
32 | 10207223 • Vattendomsansökan ny bro vid Färjestad Karlstad kommun
Kulturmiljö
Ingen konsekvens
Inga kända forn- eller övriga
kulturlämningar berörs.
Landskapsbild
Ingen konsekvens
Lokalt små negativa
konsekvenser för
landskapsbilden, främst till följd
av att vyn över älvens
vattenytor begränsas av en ny
bro.
Buller
Ingen konsekvens
Ljud från cyklande och gående
som passerar bron medför en
ny bullerkälla i området men
bedöms inte orsaka
bullerstörningar
Ras och skred
Ingen konsekvens
Ingen konsekvens
Föroreningar
Ingen konsekvens
Ingen konsekvens
Översvämning
Ingen konsekvens
Ingen konsekvens
Rekreation och friluftsliv
Ingen förbättring för
cyklister och fotgängare
att komma över älven
Förbättrad möjlighet för
cyklister och fotgängare att ta
sig över Klarälven. Fiske kan ske
även från bron
Hushållning med
naturresurser
Ingen ökad möjlighet för
cyklister och fotgängare
att avstå bilåkning
Ökade möjligheter för cyklister
och fotgängare att avstå
bilåkning och minska
drivmedelsanvändning
Positiva
konsekvenser
Inga eller
försumbara
konsekvenser
Små negativa
konsekvenser
Måttliga
negativa
konsekvenser
Stora
negativa
konsekvenser
Miljökonsekvensbeskrivning • Gång- och cykelbro över Klarälven | 33
10 OSÄKERHETER
Miljökonsekvensbeskrivningen bygger på det underlag som tagits fram i det
förberedande arbetet med ansökningshandlingarna. De bedömningar som
gjorts om framtida scenarier kan innehålla osäkerheter eftersom framtiden är
svår att förutspå. Direkta effekter som uppstår på kort sikt är lättare att
förutse och bedöma med någorlunda säkerhet.
11 FÖRSLAG TILL MILJÖKONTROLL
OCH MILJÖUPPFÖLJNING
I detta avsnitt föreslås förslag till miljökontroll och miljöuppföljning av den
miljöpåverkan som genomförandet av projektet kan komma att medföra och
för att minska och påvisa störningar under byggtiden.
Ett program för miljökontroll och miljöuppföljning kommer att upprättas i
enlighet med gällande bestämmelser om egenkontroll i miljöbalken och
förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll. Kontrollen avses
inriktas på följande:
§
§
§
§
Kontroll av buller under byggtid i enlighet med Naturvårdsverkets
riktlinjer för buller från arbetsplatser
Kontroll av effekten av grumlingsreducerande åtgärder
Daglig kontroll av maskiner och annan utrustning
Återställning av arbetsytor som använts under byggtiden
34 | 10207223 • Vattendomsansökan ny bro vid Färjestad Karlstad kommun
12 SAMRÅD
Ett inledande samråd enligt bestämmelserna i 6 kap 4 § punkt 1 har
genomförts med Länsstyrelsen och Karlstads kommun den 28 oktober 2015.
Vid samrådet framkom sammanfattningsvis följande:
·
·
·
·
·
·
·
·
·
·
·
Ansökan ska omfatta lokaliseringsalternativ samt en behovsanalys.
Den planerade bron kommer att påverka landskapsbilden och
utformningen behöver anpassas utefter detta.
Påverkan på älvbotten och strömningsförhållanden på aktuell
sträcka behöver utredas.
Utredning angående olika fiskarters lek och vandring i älven bör
genomföras.
Nyttanderätt av vattnet bör utredas.
Frågan om strandskydd behöver utredas.
Skyddsvärda tallar ska tas hänsyn till.
Påverkan på växtlighet behöver identifieras.
Påverkan på stranden gällande erosionsrisk behöver identifieras.
Detaljplanen ska omfatta hela bron och inte enbart landfästena.
Samordning av detaljplan och tillståndsansökan – gemensam MKB
och samrådsförfarande bör kunna ske.
Härefter har fortsatt samråd enligt bestämmelserna i 6 kap 4 § punkt 1 och
utökat samråd enligt bestämmelserna i 6 kap 4 § punkt 2 genomförts med
närboende, allmänhet, myndigheter, organisationer osv.
Inför samrådet har ett samrådsmissiv skickats till ett mycket stort antal
personer, kommuner, myndigheter och organisationer. Bland dessa kan
nämnas boende kring berörd del av Klarälven, länets kommuner,
Hamnmyndigheten, Karlstads Energi AB, Lantmäterimyndigheten,
Miljöförvaltningen, Trafikverket, Luftfartsverket, Sjöfartsverket,
Naturvårdsverket, Karlstad Lever, Naturskyddsföreningen i Karlstads
kommun, Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Klarälvens
flottningsförening, Nedre Klarälvens fiskevårdsområdesförening och
Kammarkollegiet. Totalt har mer än 80 samrådsmissiv skickats ut.
Samrådsunderlag inför upprättande av miljökonsekvensbeskrivning enligt
bestämmelserna i 6 kap miljöbalken har under hela samrådstiden funnits
tillgängligt via kommunens hemsida karlstad.se/detaljplaner samt på platser
som anges i samrådsmissivet.
Allmänheten har bjudits in till samråd genom annons som varit införd i Nya
Wärmlands-tidningen och Värmlands Folkblad den 22 oktober 2016.
Under samrådet har, utöver vad som ovan noterats från det inledande
myndighetssamrådet, tre samrådsyttranden inkommit.
Nedre Klarälvens Fiskevårdsområdesförening har i skrivelse daterad 201611-23 sammanfattningsvis anfört följande:
·
·
Man bör undersöka eventuell förekomst av fler arter tex flodnejonöga
inom det föreslagna arbetsområdet.
Grävarbete bör utföras med försiktighet eftersom flodnejonöga till
viss del lever i sanden.
Miljökonsekvensbeskrivning • Gång- och cykelbro över Klarälven | 35
·
·
Man bör tillse att eventuell borttagen vegetation ges möjlighet till
återväxt samt att eventuella borttagna lövträd återplanteras för att
gynna arters fortlevnad.
Man bör ha i beaktande om ökad tillgänglighet för fiskande, inklusive
personer med funktionshinder, inte bara på själva bron utan även i
anslutning till landfästen.
Sjöfartsverket har i skrivelse daterad 2016-11-24 meddelat att verket i sak
inte har något att erinra mot föreslagen detaljplan och MKB. När det gäller
innehållet i MKBn anser verket följande:
·
·
Miljökonsekvensbeskrivningen ska kompletteras med ett avsnitt som
beskriver båttrafiken på Klarälven och hur den eventuellt ska
beaktas.
Specifika mått såsom segelfri höjd och bredd bör redovisas.
Länsstyrelsen har i yttrande i rörande detaljplanen, daterat 2016-12-02,
lämnat följande synpunkter som kommer att beaktas vid upprättandet av
miljökonsekvensbeskrivningen för vattenverksamheten.
·
·
·
·
Anläggningsarbete som grumlar och stör fiskars lek och uppväxt bör
enligt Länsstyrelsen förläggas utanför relevanta arters känsligaste
perioder. Detta regleras normalt i vattendom. Dock har inte påverkan
på den rödlistade Laken redovisats. Lake har förekommit i underlag
tidigare i processen men nämns inte i handlingar tillhörande
plansamrådet. Lake vandrar under vintertid, mellan slutet av
december och en bit in i januari månad, upp i älven och söker sig till
grundare vattenområden med ett djup på 0,5 - 3 m. Planområdet
bedöms vara en potentiell miljö som laken söker varför
Länsstyrelsens tidigare bedömning kvarstår, att påverkan på arten
måste beskrivas och bedömas.
Samma bedömning görs gällande förekomst av flod- och
bäcknejonöga i området, som precis som laken också har lyfts i
tidigare underlag men utan förklaring utgått ur nyare redovisningar.
Området hyser konstaterad förekomst av flat dammussla (rödlistad)
som är stationär i bottensedimentet. I framtaget underlag till
kommande MKB föreslås förekommande bestånd av musslan flyttas
innan bron anläggs. Länsstyrelsen förutsätter att detta arbete förs
med stor försiktighet och med bästa möjliga teknik.
Länsstyrelsen instämmer i det Sjöfartsverket anfört rörande segelfri
höjd.
Länsstyrelsen har härefter den 15 december 2016 fattat beslut om att den
planerade verksamheten inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan.
Länsstyrelsens beslut samt anhållan om detta beslut innehållande
dokumentation av genomförda samråd bifogas i bilaga 4.
36 | 10207223 • Vattendomsansökan ny bro vid Färjestad Karlstad kommun
13 BILAGOR
Bilaga 1: PM Utredning 2015-03-10
Bilaga 2: Förslag till detaljplan med plankarta
Bilaga 3: PM Hydrologi 170116
Bilaga 4: Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan samt anhållan
om detta beslut
14 REFERENSER
Beskrivning av riksintresset Karlälven; http://extdokument.lansstyrelsen.se/Varmland/Dokumentarkiv/Riksintr/Naturvard/sn56
Klaralvens_nedre_lopp.pdf
Eriksson, J., Eng, A. & S. Jonsson. 2016. Lek- och uppväxtområden för olika
fiskarter i nedre Klarälven och Klarälvsdeltat. Sportfiskarna 2016.
Översiktsplan 2012, Karlstads kommun, sid 68
Cykelplan Karlstad, Karlstads kommun 140609, sid 24
Fornsök, Riksantikvarieämbetet
Länsstyrelsens WebbGis
Vatteninformationssystem VISS
Förslag till muddringsplan, Karlstads kommun
Översiktlig kartering av stabilitetsförhållanden i Värmlands län, MSB
Miljökonsekvensbeskrivning • Gång- och cykelbro över Klarälven | 37
VI ÄR WSP
WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag.
Vi erbjuder tjänster för hållbar samhällsutveckling inom Hus &
Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Bredd och
mångfald kännetecknar våra medarbetare, kompetensområden,
kunder och typer av uppdrag. Tillsammans har vi 34 000
medarbetare på över 500 kontor i 40 länder. I Sverige har vi
omkring 3 500 medarbetare.
WSP Sverige AB
Arenavägen 7
121 88 Stockholm-Globen
Tel: +46 10 7225000
http://www.wspgroup.se
38 | 10207223 • Vattendomsansökan ny bro vid Färjestad Karlstad kommun