Våld i nära relation
Handlingsplan
Förord
I Sverige drabbas dagligen mellan 200 och 300 kvinnor av våld utfört
av en man de har eller har haft en nära relation med, i flera fall finns det
barn som bevittnar våld eller själva blir utsatta för våld. Det är lätt för
oss som inte är personligt berörda att stå med pekpinnar och ”tycka”
vad människor som är utsatta borde göra. Visst är det lätt att säga – men
hon/han kan väl bara packa sina saker och flytta, men så enkelt är det
inte att bryta upp från något som, så småningom, kan kännas naturligt.
Tänk dig att du måste förändra hela din livssituation.
Ingen vet vad som förekommer mellan hemmets väggar.
Det är fruktansvärt att den plats där människor borde känna sig som
tryggast kan vara den där de är som mest utsatta och sårbara.
Vi måste våga se och våga fråga!
I ett välfärdssamhälle måste alla invånare kunna få hjälp och stöd av
olika slag oavsett kön, etniskt ursprung eller sexuell läggning. Speciellt
viktigt är det för människor som är utsatta, att de får bra professionellt
stöd så att de kan börja förändra sin situation.
I Hallstahammars Kommun har vi arbetat fram denna handlingsplan för
att alla som möter personer som blivit utsatta för våld i nära relation ska
veta hur man på bästa sätt ska kunna ge hjälp och stöd.
Min förhoppning är att denna handlingsplan ska leda till att fler män,
kvinnor och barn i kommunen får den hjälp de behöver.
Hallstahammar april 2012
Mariette Sjölund
socialnämndens ordförande
Innehåll
Bakgrund......................................................................................4
Syfte...............................................................................................5
Olika typer av våld ...................................................................7
Särskilt sårbara grupper .........................................................8
I mötet med den utsatta kvinnan..................................... 10
Att fråga om våld.................................................................... 11
Barn som upplever våld....................................................... 12
Rättsligt skydd för våldsutsatta ........................................ 13
Stöd vid rättegång................................................................. 15
Samarbetsinstanser............................................................... 15
Förslag på frågor till en våldsutsatt................................. 17
Referenslista............................................................................. 19
3
Bakgrund
”Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för
brott och dennes närstående får stöd och hjälp.
Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit
utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av
stöd och hjälp för att förändra sin situation.
Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller
andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan
vara i behov av stöd och hjälp.”
Så lyder socialtjänstlagens 5 Kap 11 §. Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem som påverkar kvinnors och barns
hela livssituation. Kunskap om våldets omfattning och konsekvenser är
nödvändigt för alla verksamheter inom socialtjänsten eftersom sannolikheten att samtliga medarbetare kommer i kontakt med våldsutsatta
kvinnor eller barn som upplevt våld i familjen är stor. Varje verksamhet har ett specifikt ansvarsområde, men också ett gemensamt ansvar
att ge en våldsutsatt kvinna och hennes barn det stöd och den hjälp
de har rätt till. Alla medarbetare inom socialtjänsten i Hallstahammar
måste agera professionellt och ha kunskap om hur andra verksamheter arbetar för att samverkan ska fungera. Kvinnor som utsätts för våld
kan utan att de berättar om våldet ha kontakt med olika verksamheter
inom socialtjänsten och samverkan blir därför nödvändig för att kunna
ge hjälp och stöd.
2011 anmäldes 65 brott i nära relation i Hallstahammar. Det gör att vi
hamnar på en tredje plats i länet i statistiken. Mörkertalet är dock stort
i de här frågorna och det är inte alla kvinnor som kommer till socialtjänsten i ett första skede. Kvinnojouren tog under 2011 emot 59 stödsökande kvinnor för samtal men då är också kvinnor från Surahammar
inräknade i statistiken.
Familjecentrum har under året 2011 drivit ett projekt ”Barn som upplevt våld mot mamma- att uppmärksamma och handla” i syfte att socialtjänsten och skolan bättre ska uppmärksamma, möta och framförallt
samordna insatserna för barn som upplevt våld i familjen. Det projektet har bidragit till att öka kunskapen om de här barnens, ofta mycket
svåra, situation hos övriga medarbetare.
Arbetet med att ta fram handlingsplanen har skett i samarbete med
medarbetare i kvinnofridsgruppen samt i förekommande fall, med
externa samarbetspartners som polis, Kriscentrum för män i Västman4
land och familjerådgivningen. Våra intentioner är att samverka ännu
tätare för att kunna erbjuda Hallstahammars invånare bättre stöd och
hjälp både om man drabbas själv eller har en vän eller anhörig som
utsätts för våld i nära relation. Vi har också haft stor hjälp av Farzaneh
Abotaleb, flyktingsamordnare i Surahammars kommun som bidragit
med sina erfarenheter av att skriva en handlingsplan. Planen är ett
levande dokument som ska revideras regelbundet. Ansvaret för det
ligger hos samverkansgruppen för kvinnofrid. Denna handlingsplan är
framtagen för att ge bättre stöd till kvinnor och barn.
Syfte
Ur socialstyrelsen handbok ”Våld - Handbok om socialnämndens ansvar
för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld”:
”Kännetecken på väl fungerande socialtjänst:
Socialstyrelsen har utifrån bl.a. den nationella tillsynen av socialtjänstens
arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld år 2008–2009
dragit slutsatser om vissa förutsättningar för en fungerande verksamhet
för dessa målgrupper. De handlar bl.a. om att det ska finnas lättillgänglig
information på kommunens hemsida om vart personer utsatta för våld i
nära relationer kan vända sig för stöd och hjälp, att det finns handlingsplaner för arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld
som följs upp, att kunskap om förekomst av våld inom kommunen samlas
in systematiskt, att arbetet sker i ordinarie verksamhet samt att det finns
personal med adekvat kompetens och erfarenhet. Vidare att socialtjänsten
samverkar strukturerat med andra myndigheter och organisationer, såväl
på övergripande nivå som i enskilda ärenden”
Inom socialnämndens verksamheter i Hallstahammars kommun ska
alla våldsutsatta kvinnor få direkt stöd oavsett var kvinnan först söker
hjälp. Kvinnor som utsätts för våld bär på starka känslor av skam och
skuld och gör ofta allt för att dölja vad som pågår för omgivningen. Det
finns därför anledning att tro att personal idag möter många av dessa
kvinnor inom de olika verksamheterna, fast de kanske söker kontakt av
en annan orsak än just våldet. Det handlar dels om att våga fråga om
våld, dels om att ha en beredskap för vad svaret blir. För att våga fråga
måste man övervinna sitt eget motstånd, att våga se och inse att mäns
våld mot kvinnor finns i vår närmaste omgivning. Våldet kommer nära
och väcker starka känslor hos oss. För att kunna stödja och hjälpa krävs
det att vi granskar oss själva, våra värderingar och att vi tar ställning.
Socialnämnden i Hallstahammar har tagit ställning. Det krävs också att
5
insatserna för den våldsutsatta kvinnan och hennes barn blir samordnade, något som är socialtjänstens ansvar. Vidare krävs det att medarbetare har den kunskap och den kompetens som krävs för att kunna ge
rätt stöd och hjälp.
Våldets uttryck och konsekvenser kan skilja sig åt beroende på kontext
och förutsättningar. När vi pratar om våldsutsatta kvinnor i en generell
term så måste vi ta hänsyn till att olika grupper av kvinnor går i och
ur varandra. Alla kvinnor med funktionsnedsättning är inte heterosexuella, Hbt-personer kan drabbas svårt av hedersrelaterat våld och
missbruk kan hänga ihop med psykisk ohälsa. Våld i nära relation drabbar kvinnor inom alla samhällsklasser och inom alla åldrar. Inom socialnämndens verksamheter i Hallstahammar tror vi att det är viktigt att
se och hantera både det generella och specifika i mötet med våldsutsatta kvinnor. En kvinna med funktionsnedsättning som berättar om
våld måste bli bemött utifrån att hon är en våldsutsatt kvinna och inte
i första hand som en kvinna med funktionsnedsättning. Detta samtidigt som det krävs lyhördhet för de särskilda uttryck som våldet kan
ta sig i relation till hennes specifika funktionsnedsättning. Samordning
och samarbete mellan olika enheter blir nödvändig för att kunna hjälpa
kvinnan på bästa sätt. Socialtjänstlagen klargör att socialtjänsten ska
söka samverkan och i samarbete med myndigheter och frivilligorganisationer förebygga våld i nära relation. Det är viktigt att känna till hur
övriga myndigheter arbetar samt hur arbetet kan fördelas mellan myndigheter eftersom insatserna för våldsutsatta kvinnor ska komplettera
varandra. Den som utsätts för våld i nära relation har rätt till att få ett
optimalt omhändertagande. Alla verksamheter inom kommunen som
kommer i kontakt med mäns våld mot kvinnor och övrigt våld i nära
relationer skall ta kontakt med individ- och familjeomsorgen.
För att kunna svara upp till den här målsättningen har socialnämnden
tagit fram dels den här handlingsplanen för kvinnofrid, dels skapat en
grupp av kvinnofridsombud inom individ-och familjeomsorgen. Gruppen består av ett kvinnofridsombud från verksamheter inom individoch familjeomsorgen. Tanken är att gruppen ska utökas med externa
samverkanspartners under 2012. Individ- och familjeomsorgen arbetar kontinuerligt med att ha barnperspektivet i centrum och familjecentrums arbete med barn som upplevt våld fortskrider nu i kvinnofridsgruppen där man bistår med en barnfridssamordnare till gruppen.
Dennes uppgift blir att sprida kunskap till alla medarbetare om hur det
påverkar barn att leva med våld i familjen, bevaka att barn till våldsutsatta kvinnor blir hörda och sedda samt att de får det stöd och den hjälp
de har rätt till.
6
Kvinnofridsombuden har till uppgift att utvärdera, följa upp och revidera arbetet med utsatta kvinnor och barn inom den egna verksamheten. Samordning av insatser, såväl internt som externt, är en viktig
del av arbetet. Man har också ett uppdrag att uppdatera metoder och
arbetssätt allteftersom lagar och riktlinjer förändras samt förankra detta
hos medarbetare i organisationen.
Handlingsplanen måste även den revideras i takt med förändringar i
samhälle, organisation, förutsättningar och lagstiftning. Detta ingår
också i gruppens uppdrag.
I handlingsplanen nämns oftast kvinnor som offer för våld i nära relation. Det beror inte på att socialnämnden inte är medveten om att det
även förekommer att män utsätts för våld i nära relation, oavsett om
relationen är samkönad eller inte, eller att det förekommer att kvinnan
är den som utövar våld. I handlingsplanen fokuseras på det våld i nära
relation som är vanligast förekommande.
Olika typer av våld
•
Fysiskt våld: Att bli slagen, knuffad, sparkad, fasthållen eller hotad
med vapen eller att någon tar strypgrepp.
•
Psykiskt våld: Att bli hånad, förlöjligad, isolerad och kontrollerad.
Förövaren kan hota med att skada barn eller husdjur. Ständiga
trakasserier.
•
Sexuellt våld: Att bli tvingad att titta på t.ex. porrfilm eller porrbilder. Att bli tvingad till att delta i sexuella aktiviteter. Våldtäkt.
•
Ekonomiskt våld: Att bli manipulerad eller tvingad till att skriva
under olika papper om lån. Att få sin ekonomi kontrollerad alternativt att inte få någon insyn alls i den egna ekonomin.
•
Materiellt våld: Att få sina tillhörigheter förstörda, kläder sönderrivna eller betydelsefulla foton förstörda.
•
Försummelse: Det här våldet drabbar kanske främst funktionsnedsatta eller äldre kvinnor. Det kan handla om att inte få sin medicin.
Hon kanske får dålig hjälp med sin hygien eller det kan handla om
att hon inte får tillräckligt att äta eller dricka.
•
Latent våld: Inåtvänd aggressivitet som kan visa sig i kroppsspråk
och kroppshållning som skapar rädsla, upplevs som ett hot om våld
eller påminner om tidigare erfarenheter av fysiskt våld.
7
Män som slår
Mellan 75 000 och 100 000 kvinnor i Sverige utsätts årligen för våld av
en man de har eller har haft en relation med. Endast 1 500 män genomgår någon form av behandling för sin våldsproblematik. Det betyder att
glappet mellan antalet utsatta kvinnor och manliga förövare är stort.
Insatser som riktar sig till våldsutövande män är viktiga delar i arbetet
med att förebygga mäns våld mot kvinnor. För att utveckla det arbetet
finns inom kvinnofridsgruppen ett förövarombud som har till uppgift
att utveckla samarbetet med bl.a. Kriscentrum för Män i Västmanland
samt med övriga aktörer i samhället.
Särskilt sårbara grupper
Våld mot kvinnor förekommer inom alla sociala kategorier. Kvinnans
situation i en våldsam relation är alltid sårbar, men vissa grupper av
kvinnor är särskilt sårbara. Det kan handla om att de riskerar att vara
utsatta för mer våld än andra. Det kan handla om att de har svårt att
söka stöd eller att de har svårt att bli trodda när de söker stöd. Många
kvinnor vittnar om att omgivningen brytt sig mer om deras funktionsnedsättning, deras missbruk, deras utländska bakgrund eller ålder än
om att de behövde uppmärksamhet för att de utsatts för våld. För par
i homosexuella relationer, liksom för transpersoner och bisexuella, kan
berättelser om våldsupplevelser innebära andra risker för kränkning
eftersom många fortfarande uppfattar heterosexualiteten som norm.
Listan över särskilt sårbara grupper kan göras längre genom att lägga
till kvinnor inom prostitution och de kvinnor som blir offer för människohandel. En annan sårbar grupp är de kvinnor som är papperslösa, de
som kommit till eller stannat i Sverige utan uppehållstillstånd. Dessutom är det så att flera av dem kan vara sårbara utifrån två eller flera av
de omständigheter som nämn här. Kvinnofridsombuden bildar här en
stark kompetensbas utifrån varje ombuds spetskompetens.
Kvinnor med invandrarbakgrund
En invandrad kvinna som utsätts för våld av sin man riskerar att befinna
sig i en social situation som gör henne sårbar. Hon kan sakna släkt, vänner och arbetskamrater här. Hon kan ha bristande språkkunskaper. Hon
kan vara rädd, utifrån erfarenheter från hemlandet, för polis och myndigheter. Kanske saknar hon kunskap om sina rättigheter och om vart
hon kan vända sig för att få stöd och hjälp. Kvinnan riskerar alltså att
vara väldigt isolerad, något som hjälper mannen att stärka sitt maktövertag om henne.
8
Hedersrelaterat våld
Till skillnad från ovanstående så är det hedersrelaterade våldet kollektivt. Hedersrelaterat våld finns i familjer som lever i patriarkala familjestrukturer. Individen i dessa familjer är underordnad gruppen, och
gruppen har det yttersta ansvaret för familjens heder. Männens och
gruppens heder är direkt beroende av kvinnliga medlemmars faktiska
eller påstådda sexuella beteenden och relationer. Rykten kan få förödande konsekvenser. Det här våldet kan även drabba män och pojkar,
t.ex. om de inte vill gifta sig med den som familjen valt. Homosexualitet
är inte heller alltid accepterat i patriarkala familjestrukturer.
Tonåringar och unga kvinnor
Det här är en utsatt grupp. 2001 visade undersökningen Slagen Dam
att mer än var femte kvinna mellan 18 och 24 år utsatts för hot, sexuellt våld eller övrigt fysiskt våld det senaste året. Tyvärr finns det väldigt
lite forskning på området efter det. Unga kvinnor blir också utsatta för
sexuellt våld betydligt oftare och de kan ha svårt att ibland ens förstå
eller erkänna, ens för sig själva, att de är utsatta för våld. Grupptrycket
kan vara hårt och längtan efter en tillhörighet kan göra att man ställer
upp på saker som man egentligen inte vill. Internet är också en vanlig
scen för övergrepp.
Äldre kvinnor
Kvinnor över 65 år som utsätts för våld kan befinna sig i en större beroendesituation än andra kvinnor. De band som finns till mannen kan
vara starkt sammanflätade av praktiska, ekonomiska och sociala orsaker. Kvinnorna kan också ha svårt att söka stöd och skydd efter att länge
ha tigit och lidit. Studier visar också att om hon skulle be om stöd och
hjälp är det inte alltid det tas på allvar. Äldre kvinnor som vårdar alternativt får vård av sin make kan vara i en utsatt situation.
Kvinnor med funktionsnedsättning
Kvinnor med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar kan ha svårt
att beskriva vad de har upplevt. De kan vara beroende av sin omgivning för att få vardagen att fungera och de kan vara helt utlämnade till
de personer som finns i vardagen för att stötta och hjälpa. Det kan vara
en partner, personlig assistent eller annan vårdpersonal. Det finns studier som visar att så många som var tredje kvinna med funktionsnedsättning har erfarenhet av våld från män. Kvinnojourerna tar inte emot
kvinnor med funktionsnedsättning vilket ytterligare begränsar deras
möjligheter att få stöd och hjälp.
9
Kvinnor med missbruksproblem
Missbrukande kvinnor har en extra problematisk situation. De riskerar
att inte bli trodda eller sedda. Precis som för andra kvinnor kan banden till den misshandlande mannen vara starka men hon kan ha ännu
svårare att bryta upp eftersom han kan framstå som hennes ende vän.
Dessutom dömer omgivningen missbrukande kvinnor hårt och hon
dömer sig själv minst lika hårt. Det här kan göra att de drar sig mer än
andra för att söka hjälp. Risken för att våldet reduceras till ”våld inom
missbrukarkretsar” är stor och hjälpen hon får kan vara villkorad till
drogfrihet. Klarar hon inte det får hon ingen hjälp att komma undan
våldet. Inte heller missbrukande kvinnor tas emot av kvinnojourer.
Samkönade par
Heteronormativa och homofoba strukturer kan öka utsattheten för ett
samkönat par om man inte vågar vara öppen med sin läggning för att
man är rädd för repressalier. Det kan innebära risk för social isolering
och därmed ett starkt beroende av partnern. Svartsjuka kan få ett större
spelrum i umgänge med vänner av samma kön och med samma läggning. Den som är öppen med sin läggning kan riskera att förlora sin
ursprungsfamilj och sina tidigare vänner vilket kan leda till ökad isolering och ökat beroende av partnern. Om man inte vågar vara öppen
med sin läggning måste man hela tiden leva med vaksamheten och
oron över att det kan komma fram. Den oron kan utnyttjas.
I mötet med den utsatta kvinnan
När en våldsutsatt kvinna kontaktar utomstående innebär det ofta att
hon är i en uppbrottsprocess. Uppbrottsprocesser kan vara under lång
tid och har flera faser. Med största sannolikhet kan den våldsutsatta
kvinnan komma att försonas med sin förövare i omgångar. Det är viktigt att kvinnan får samma stöd varje gång hon söker det. Oavsett om
hon lämnar förövaren eller inte. Forskning visar att de allra flesta kvinnor lämnar en våldsam man, även om vägen fram till uppbrottet kan
se olika ut. Socialtjänsten kan, med rätt stöd och hjälp, vara ett stort
stöd på vägen som kan bidra till att förkorta processen. Det är viktigt att
känna till att våld i nära relation tenderar att eskalera vid uppbrott. Det
är även i uppbrottsprocesser som de flesta mord på kvinnor i nära relation begås. Socialtjänsten måste därför vara noga med att låta kvinnan
fatta egna beslut och inte pressa henne utan istället hjälpa henne med
säkerhetsstategier.
10
Kunskap om våld mot kvinnor i nära relation är väldigt viktigt för att
skapa realistiska riskbedömningar och besluta om relevanta stöd- och
hjälpinsatser. Det är viktigt att alla insatser sker i samförstånd med den
utsatta kvinnan.
En våldsutsatt kvinna som söker skydd och hjälp kan befinna sig i ett
känslomässigt och praktiskt kaos. Som konsekvens av våldet kan hennes självkänsla vara låg, hon kan ha svårt att lita på andra människor
och hon kan vara rädd för att inte bli trodd när hon berättar om sin
utsatthet. Kunskap om våld ska finnas inom varje verksamhet på individ- och familjeomsorgen. När vi möter kvinnan bör vi se henne som
en aktör som gör och har gjort rationella val utifrån sin situation och de
förutsättningar hon haft.
Var öppen för att kvinnan kan vara ambivalent. Var tydlig med att vi
finns kvar med stöd och hjälp när hon väljer att lämna relationen.
Att fråga om våld
I de fall där kvinnan där kvinnan kommer till socialtjänsten med ett
uttalat syfte att få hjälp med sin våldsutsatthet är det självklart vad
det handlar om. Men socialtjänsten möter många kvinnor som kan
vara utsatta för våld i nära relation utan att någonsin berätta om det,
man träffar socialtjänsten av andra anledningar. En av grundstenarna
i att upptäcka våld i nära relation är att personalen dels vågar se, dels
vågar fråga om våld. Att fråga om våld kan avdramatiseras genom att
antingen rutinmässigt fråga alla, eller att fråga där man som personal
misstänker att våld förekommer. Att fråga kan kännas svårt men det
finns undersökningar som tyder på att nästan ingen kvinna tagit illa
upp av att bli tillfrågad om våldsutsatthet, snarare tvärtom. Genom att
fråga visar personalen att våld inte är acceptabelt och att socialtjänsten
är lyhörd och öppen för problematiken. Ett sätt att fråga är att säga att
det är vanligt med våld i nära relation och att vi inom socialtjänsten
ofta stöter på det, hur har just den här kvinnan det? Som en bilaga till
handlingsplanen finns exempel på olika frågor att ställa till någon som
misstänks vara våldsutsatt.
En annan positiv effekt av att fråga om våld är att personalens medvetenhet om kvinnors våldsutsatthet ökar och med det höjs beredskapen,
både när det gäller att tala om våld men också när det gäller att vara
uppmärksam på tecken på våld i nära relation.
För att det ska vara möjligt att fråga om våld så måste socialtjänsten ha
11
beredskap för de svar man kan få. Rutiner för hur man agerar om någon
berättar om våldsutsatthet är nödvändiga. Kvinnan behöver få tid att
berätta och hon har rätt till adekvata insatser för att skydda henne från
fortsatt misshandel och kränkningar.
Barn som upplever våld
Socialtjänsten har ett övergripande ansvar för barns och ungas uppväxtvillkor. Sedan 2006 har socialtjänstens ansvar för barn som bevittnat våld varit förtydligande: ”socialnämnden ska särskilt beakta att barn
som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är
offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp” 5 kap. 11 § SoL.
Barn som vuxit upp med våld i hemmet har nästan alltid sett och förstått vad som sker. Dessutom har de ofta varit närvarande när våldet
ägt rum. En del barn är kanske själva våldsutsatta, antingen avsiktligt
eller kanske oavsiktligt när de försöker skydda den ene föräldern. Våldet i hemmet blir en del av barnens livsmiljö. Utifrån detta utvecklar
barn flera olika strategier att hantera vardagen. Barn som upplevt våld
i hemmet uppvisar sällan en gemensam symtombild. De kan uppvisa
olika symtom som uppträder i en rad olika kombinationer. Barn hör, ser,
känner och reagerar oftast mycket starkt – blir rädda, arga, ledsna och
kränkta. Smärtan och tankarna kan finnas inuti barnet utan att det syns
utanpå.
Barn som lever i familjer där mamma blir slagen upplever ett mycket
skadligt våld. De utsätts ofta för upprepade traumatiska upplevelser
av någon de borde känna tillit till och som de också är beroende av.
Konsekvenserna av att som barn uppleva våld på nära håll är idag väl
dokumenterade och kända. T.ex. så riskerar barn att drabbas av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) av att leva i våldet. Barn som lever i
våldsamma familjer kan uppvisa samma symptom som vid ADHD, de
kan bli rastlösa, överaktiva och få koncentrationssvårigheter. De kan
också bli deprimerade, uppvisa psykosomatiska problem samt ha svårigheter i skolan. Barnen i de här familjerna kan riskera att få en diagnos
utan att våldet i familjen är uppmärksammat eller utrett. Särskilt om föräldrarna håller det inom familjen, vilket är vanligast då det är tabubelagt att prata om. Även barnen lär sig att inte prata med utomstående
om våldet. Hur många barn i Sverige som upplever våld från den ene
föräldern mot den andre vet man inte exakt, men studier pekar på att
det kan handla om vart tionde barn som upplever våld någon gång och
vart tjugonde som upplever det ofta. Barn reagerar på olika sätt och i
olika grad på upplevelser av våld i familjen eftersom de har olika sätt att
12
förstå och skapa mening kring våldet. Därför är det mycket viktigt att
vara lyhörd för det enskilda barnets situation, reaktion och perspektiv
på våldet.
På familjecentrum i Hallstahammar är man väl medveten om det här
och arbetar intensivt med att sprida kunskapen till pedagoger i skolan,
skolhälsovård samt övrig personal i kommunen som träffar och arbetar
med barn och ungdomar. Vid misstanke om våld i familjen görs omedelbart en anmälan till socialtjänstens barn och ungdomsgrupp. I barn
och ungdomsgruppen görs en förhandsbedömning om en utredning
ska inledas eller inte. Socialtjänsten i Hallstahammar utreder enligt BBIC
(Barns behov i centrum) och genom det så uppmärksammas barn som
upplever våld i nära relation. Oavsett vad resultatet av förhandsbedömningen blir så kan barnet erbjudas olika insatser, t.ex. enskilda stödsamtal eller gruppverksamhet. Socialtjänsten ska även tillgodose de
särskilda behov av stöd och hjälp som ett barn som bevittnat våld kan
ha efter att ett ärende om vårdnad, boende och umgänge har avgjorts.
Rättsligt skydd för våldsutsatta
Polisen
Polisens personsäkerhetsarbete handlar om att stödja och skydda
hotade människor och deras anhöriga. Alla skyddsåtgärder ska utgå
från en strukturerad hot- och riskbedömning och anpassas efter individens behov, miljö och situation. Inom polisen i Västmanlands län finns
enheten personsäkerhetssamordningen som är till för alla som kan
behöva stöd och skydd från polisen. Detta skyddsarbete genomförs när
hot- och riskbedömningen visar att hotet är så allvarligt att det krävs
mer omfattande skyddsåtgärder som till exempel larmtelefon. Här hanterar man också uppföljningar av kontaktförbud.
Skyddade personuppgifter
Det finns tre typer av skyddade personuppgifter som samhället kan
använda sig av om en person är utsatt för våld eller hot om våld. Sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter.
Sekretessmarkering
En sekretessmarkering gör det svårare för andra att ta del av personuppgifter i folkbokföringsregistret. Ansökan om sekretessmarkering
gör man hos Skatteverket. Sekretessmarkering innebär att Skattever13
ket för in en markering vid den utsattes personuppgifter i folkbokföringsregistret. Markeringen anger att ingen får lämna ut uppgifterna
utan tillstånd och säkerhetskontroll. Sekretessmarkeringen förs över till
andra myndigheters register. För att få en sekretessmarkering bör den
som söker sekretessmarkeringen ha ett intyg från till exempel polis eller
socialtjänst.
Kvarskrivning
Att ha kvarskrivning innebär att ha sin gamla adress kvar i folkbokföringsregistret men bo på en annan, hemlig adress. Kvarskrivning är en
större åtgärd än sekretessmarkering eftersom personen måste flytta till
en ny adress men inte bli folkbokförd där. All post till en person som är
kvarskriven går till ett regionalt skattekontor där särskilda handläggare
hanterar den och vidarebefordrar den. Kvarskrivning kan en person ha
i högst tre år. Ansökan om kvarskrivning gör man på Skatteverket och
personen som söker bör ha ett intyg från polis eller socialtjänst.
Fingerade personuppgifter
Om någon är utsatt för särskilt allvarlig brottslighet och hotas till liv,
hälsa eller frihet finns det möjlighet att få fingerade personuppgifter.
Det innebär att personen får nya identitetsuppgifter, till exempel ett nytt
namn och nytt personnummer. För att leva med fingerade personuppgifter måste personen flytta till ny och hemlig ort. Det är komplicerat
att leva med fingerade personuppgifter eftersom man måste börja om
helt från början. Det här kan påverka livskvalitén negativt och skyddet
används enbart i undantagsfall, som en sista utväg efter att andra mindre omfattande åtgärder prövats. Det är Rikspolisstyrelsen som beslutar
om fingerade personuppgifter. En person som ansöker om eller har fått
medgivande att använda fingerade personuppgifter för egen del, får
ansöka om medgivande även för ett barn som personen är vårdnadshavare för och varaktigt bor tillsammans med, om syftet är att ge skydd
mot den andre vårdnadshavaren.
Hantering av skyddade personuppgifter
En del kvinnor som söker stöd hos socialtjänsten på grund av att de
har utsatts för våld av närstående har skyddade personuppgifter. Andra
kvinnor kan vara i behov av att få skyddade personuppgifter. Det är
viktigt att socialtjänsten har kunskap om de olika former av skyddade
personuppgifter som finns, hur man ansöker om att få sådana samt de
krav som ställs på kommunens egen handläggning och hantering av
information när det rör skyddade personuppgifter.
14
Stöd vid rättegång
Målsägarbiträde
Målsägandebiträde kan den person få som är brottsoffer (målsägande)
och har blivit utsatt för till exempel sexualbrott, misshandel, olaga frihetsberövande, rån eller annat brott som kan ge fängelse för den som
begått brottet. Om förutsättningarna för att få målsägandebiträde inte
är uppfyllda, kan åklagaren informera målsäganden om möjligheten att
i stället få hjälp av en stödperson från en ideell organisation. Målsägandebiträdet är oftast en advokat eller biträdande jurist på en advokatbyrå. Ett målsägandebiträde ska lämna stöd och hjälp till målsäganden
och tillvarata hennes/hans intressen i målet.
Särskild företrädare för barn
När det finns anledning att anta att ett brott som kan leda till fängelse
har begåtts mot någon som är under 18 år, dvs. barn i juridisk mening,
och det kan befaras att vårdnadshavaren – vilket oftast är föräldern –
inte kommer att ta till vara barnets rätt ska en särskild företrädare för
barnet utses. Tanken är att den särskilda företrädaren i stället för barnets
vårdnadshavare ska ta till vara barnets rätt under förundersökningen
och i den följande rättegången.
Det är åklagaren som ansöker om sådant förordnande hos tingsrätten.
Till särskild företrädare får en advokat, en biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan utses. Det ställs krav på kunskaper och erfarenheter samt personliga egenskaper som gör henne eller honom särskilt
lämplig för uppdraget. Barn som upplevt våld kan ha rätt till särskild
brottsskadeersättning.
Samarbetsinstanser
Individ- och familjeomsorgen
Socialtjänsten har alltid det yttersta ansvaret för att de människor som
bor och vistas i kommunen erbjuds det stöd och den hjälp de behöver. Socialtjänsten kan erbjuda individuellt anpassade insatser för den
som drabbats av våld i nära relation. Inom individ och familjeomsorgen
i Hallstahammar finns ett kvinnofridsteam.
Länsstyrelsen
Socialnämnden finns representerade i den regionala samverkansgrup15
pen för kvinnofrid som Länsstyrelsen sammankallar. Där finns representanter från övriga kommuner i länet. Länsstyrelsen erbjuder kontinuerligt fortbildning i ämnet och förmedlar regelbundet uppdateringar på
området.
Polismyndigheten
Våld i nära relation faller under allmänt åtal. Det innebär att det inte går
att ta tillbaka en gjord polisanmälan om våld. En anmälan kan göras av
den utsatta kvinnan eller av någon närstående som känner till förhållandena. Polis och åklagare beslutar om en förundersökning ska inledas. Polisen kan även informera kvinnan om vilka skyddsinsatser hon
kan få hjälp med.
Kriscentrum för män i Västmanland
Föreningen verkar för att ge män stöd och vägledning till en bättre kommunikation och ett bättre samarbete med sin partner. Män som använder våld eller är på gränsen till det, samt män som befinner sig i kris i sin
relation är verksamhetens målgrupp. Arbetet sker i form av individuella
samtal eller gruppsamtal. Männen söker sig frivilligt till kriscentrum.
Verksamheten är kostnadsfri och samtalen journalförs inte. Kriscentrum
för män kan även arbeta med män som använder eller är på gränsen till
att använda våld i hederns namn.
Landstinget
Landstinget har en egen handlingsplan för våld i nära relation. Syftet
med den är att säkerställa ett gott bemötande och effektivt omhändertagande av våldsutsatta patienter, såväl kvinnor som män och barn.
Landstingets verksamheter ska arbeta förebyggande och ha god kunskap om våld i nära relationer, kunna ge råd och stöd till dem som söker
vården samt kunna slussa till adekvat hjälp. Vuxenpsykiatrin i Västmanland har, som ett komplement till landstingets, en egen handlingsplan
för våld i nära relation. Den slår fast att misshandlade kvinnor som vänder sig till psykiatrin ska mötas av en accepterande och trygg miljö samt
ett professionellt omhändertagande.
Familjerådgivningen
Hallstahammars kommun har avtal med familjerådgivningen i Västerås.
Det innebär att kommuninvånare kan vända sig dit för stöd och hjälp,
kostnadsfritt. Familjerådgivningen vänder sig till vuxna som har svårigheter i par- eller familjerelationer. Fokus är på relationen och familje16
rådgivningen tar emot både par och familjer. All kontakt sker frivilligt,
utan registrering och det förs inga journaler. Familjerådgivningen har
absolut sekretess, som bland annat innebär att det är möjligt att vara
anonym.
Förslag på frågor till en våldsutsatt
Socialtjänsten ska bland annat arbeta förebyggande och uppsökande
med mäns våld mot kvinnor. Det innebär bland annat att då en socialsekreterare möter en klient som misstänks vara utsatt för våld ska denna
alltid fråga om det. Varje avdelning inom individ-och familjeomsorgen
ska ha ett frågeformulärformulär att arbeta efter. Följande frågor är
avsedda att innefatta alla målgrupper men alla verksamheter kan välja
att lägga till, ta bort eller förtydliga frågeställningar.
•
Är du rädd för din partner ibland?
•
Får du välja vem du vill leva/gifta dig med?
•
Får du välja vem du vill ha sexuella relationer med?
•
Får du ha partner före äktenskapet?
•
Finns det något du måste göra som du inte vill?
•
Finns det saker du vill göra som du inte får?
•
Finns det någon eller några du måste hålla uppsikt över, vakta eller
kontrollera?
•
Kan du skilja dig/ bryta upp från ett förhållande som du vill?
•
Har du någon gång utsatts för våld på grund av din sexuella
läggning?
•
Har du någon gång känt behov av att ljuga om din sexuella
läggning?
•
Har du tillgång till hjälp om du så behöver för dina vardagliga
behov?
•
Har du utsatts för kränkande kommentarer, hot eller annat våld av
någon yngre eller annan familjemedlem och/eller partner?
•
Ovälkomna sexuella närmanden eller handlingar?
17
•
Har du blivit våldtagen?
•
Blivit sexuellt exponerad genom bilder, webcam eller film mot din
vilja?
•
Utfört sexuella tjänster mot ersättning som till exempel kontanter,
alkohol, droger, mat, transport, sovplats, bekräftelse eller saker?
•
Har du blivit kränkt, hotad, slagen, sparkad, förhindrad att gå eller
kontrollerad av närstående eller partner?
•
Har eller har du haft husdjur som missköts eller misshandlats/s av
närstående eller partner?
•
Hindrats från att använda egna eller gemensamma pengar efter
vilja och behov?
•
Tagit ansvar för kostnader mot din vilja?
•
Tvingats till att
borgensåtaganden?
•
Finns det någon i din närhet som du kan prata med om din situation?
Länktips:
skriva
www.nck.uu.se
www.polisen.se
www.kfmv.se
www.rikskriscentrum.se
www.dubbeltutsatt.se
www.notisum.se
www.roks.se
www.kvinnojouren.se
www.domstol.se
www.boj.se
www.brottsoffermyndigheten.se
18
under
låneansökningar
eller
Referenslista
Litteratur:
Eriksson, M & Näsman E (2011) När barn som upplevt våld möter
socialtjänsten
Eriksson, M, Solberg, A, Källström, Cater, Eskonen, I, Christensen, E
(2007) Barn som upplever våld - nordisk forskning och praktik
Grände, J, Lundberg, L & Eriksson M (2009) I arbete med våldsutsatta
kvinnor
Heimer, G & Sandberg, D (red.) (2008) Våldsutsatta kvinnor - samhällets
ansvar
Holmberg, C & Enander, V (2010) Varför går hon?
Holmberg, C & Enander, V (2011) Hur går hon?
NCK- Nationellt centrum för kvinnofrid (2010) Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen
NCK- Nationellt centrum för kvinnofrid (2009) Våld i samkönade relationer - en kunskaps- och forskningsöversikt
SKL- Sveriges kommuner och landsting (2010) Våldsförebyggande
arbete med män - en kunskapsöversikt
Socialstyrelsen SOSF 2009:22 (2009) Socialnämndens arbete med
våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld
Socialstyrelsen (2011) Våld. Handbok om socialnämndens ansvar för
våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld
19
Vi finns här:
Besöksadress
Vegagatan 1
734 30 Hallstahammar
0220-243 46 (reception)
E-post
[email protected]
Postadress
Hallstahammars kommun
Socialförvaltningen
734 80 Hallstahammar
Hallstahammars kommun, informationsavdelningen april 2012
Telefon
