18 NYA ÅLAND
FREDAGEN DEN 11 JANUARI 2013
JANUARISTORM Nordliga stormar ger det starkaste intrycket under senhösten eller vintern.
Hela havet stormar
För en som gillar
stormar och vågor
kan det även vintertid vara spännande
att besöka en lämplig havsstrand vid
storm.
Med åren har det
nästan blivit så att
jag vid nordlig storm
bara måste åka till
nordligaste Geta,
som dragen av en
osynlig magnet.
Jag minns i synnerhet en kväll
i slutet av september för tre år
sedan, när jag på eftermiddagen såg att träden böjde sig för
en ganska kraftig nordlig vind
och regnet föll. Regnet dämpade min lust att åka men iväg
bar det och i Godby, när jag
svängde in på Getavägen, såg
jag en skymt av blå himmel vid
horisonten längst uppe i norr.
Efter körande längs långa
slingriga skogsvägar nådde
jag småningom kusten och då
tittade solen fram. Vågorna
slog mot stranden med kraft
och luften var fylld av vatten i
form av spray och det var svårt
att hålla sig upprätt i vinden.
Nordliga stormar kan ju blåsa
vilken årstid som helst men
det starkaste intrycket ger de
naturligtvis under senhösten
eller vintern. Redan när man
STYRSINGSUDDEN Det gamla påståendet att var sjunde våg är
större än genomsnittet stämmer inte. Det är mer komplicerat än så.
Men drivved, flaskpost och annat då, följer inte de med vågorna? Nej, så enkelt är det
som sagt inte, utan när det
blåser sätter vinden igång en
ström som rör sig i cirka 45
graders vinkel åt höger i förhållande till vinden och ju
djupare man går, desto mer åt
höger vrider sig strömmen. På
ett djup av ungefär femtio meter strömmar vattnet mot vindriktningen. Fenomenet kallas
Ekmanspiralen.
På södra halvklotet är samma rörelse riktad åt vänster, i
vartdera fallet på grund av corioliskraften, som i sin tur är
en följd av jordklotets rotation
kring sin egen axel.
kliver ur bilen börlande på något
jar man undra vad
sätt. När man seman gett sig in på.
dan lämnar klipMan hör hur trädporna bakom sig
kronorna susar och
känner man värknakar och bortimen komma tillfrån havet hörs
baka och det som
ett oavbrutet dån.
kändes kallt vid
Det känns som om
ankomsten känns
*+%^
själva berggrunnu riktigt varmt
den vibrerar, och
och behagligt, så
*.(
5$/)&$5/6621
innan man är ute
att man riktigt får
vid havet känner
lätta på klädseln.
man kylan krypa
in under kläderna, hur väl på- Medan man står och beundrar
pälsad man än är.
vågorna dyker ju också det
Kylan glömmer man bort i gamla påståendet upp om att
jakten på den perfekta vågbil- var sjunde våg är större än de
den och som regel står man andra. Detta stämmer inte alls!
något så när i lä för vinden Det har snarare visat sig att
bakom någon klippa, som då- vågorna kommer i grupper om
nar av vågornas resonans. Att små ”vågfamiljer”, där en del
titta på vågorna som rullar in familjer utgörs av större vågor
är lite som att sitta och titta in i och andra av mindre, vilket
en brasa, rogivande och fängs- man klart märker när man vill
fotografera ”den stora vågen”.
Någon har räknat ut att var
trettionde är ungefär två gånger, var tusende våg tre gånger
och var trehundratusende våg
fyra gånger större än genomsnittsvågen.
Dessutom kommer ju inte
vågorna till stranden utan varje
vattenpartikel beskriver bara
en cirkelrund rörelse, som vi
upplever som en framåtriktad
rörelse. Man kan se detta om
man kastar ut till exempel en
träbit i havet – den står i princip på stället och rör sig upp
och ner. När den cirkelrunda
rörelsen får kontakt med havsbottnen bryter vågen och ändrar riktning och det är också
det som gör att vågor vid en
udde ser ut att komma in från
två olika håll och gå i kors. Fenomenet kallas refraktion.
REFRAKTION Det fenomen som gör att vågor vid en udde ser ut att
komma in från två olika håll och gå i kors kallas refraktion.
HAMMARUDDA Till solnedgången har nordanvinden mojnat och
havet stillat sig.
Text och foto:
Ralf Carlsson
[email protected]
