KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED
FUNKTIONSNEDSÄTTNING
BYGGSTEN: Barnets rättigheter och
konventionen
Denna byggsten innehåller:
- Kort beskrivning av barnkonventionen
- Förhållandet mellan barnkonventionen och ”Konvention om
rättigheter för personer med funktionsnedsättning”
- Exempel på hur konventionerna kompletterar varandra
- Regeringens barnrättspolitik
- Projektet ”Egen växtkraft”
Syftet med detta dokument är att öka förståelsen för hur perspektivet
barn med funktionsnedsättning kan lyftas i alla sammanhang, som
vid planering, genomförande, utvärdering osv. Det behövs ett
systematiskt och långsiktigt arbete för flickor och pojkar med
funktionsnedsättning på alla nivåer i samhället för att ”Konvention
om rättigheter för personer med funktionsnedsättning” ska kunna
genomföras.
Inledning
Många barn som har funktionsnedsättning diskrimineras varje dag.
Deras förmågor förbises och deras kapacitet underskattas. Även i
Sverige är många barn fortfarande utestängda från aktiviteter i
samhället. Handikappförbundens och Barnombudsmannens projekt
”Egen växtkraft” har gjort en enkätundersökning bland
verksamheter som arbetar med stöd till barn med
funktionsnedsättning. Svaren visar, att barnen sällan får komma till
tals när insatserna planeras, utformas och beslutas.
1
För mer information om situationen för barn med
funktionsnedsättning, se artikel 7 i den svenska
funktionshindersrörelsens alternativrapport till FN:s
övervakningskommitté, 2011.
Barnets rättigheter
Flickor och pojkar med funktionsnedsättning omfattas både av
samtliga artiklar i ”Konventionen om barnets rättigheter” och av
”Konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning”.
Kort om ”Konventionen om barnets rättigheter”
Barnkonventionen definierar barn som varje människa under 18 år,
om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet.
Konventionen innehåller fyra grundläggande principer som ska vara
styrande för tolkningen av konventionens övriga artiklar:
Förbud mot diskriminering (artikel 2): varje barn, utan undantag, har
rätt att få del av sina rättigheter
Barnets bästa i främsta rummet (artikel 3): barnets bästa ska beaktas
vid alla beslut som berör barn
Rätten till liv och utveckling (artikel 6): inte bara barnets överlevnad
utan också hans eller hennes utveckling ska säkerställas till det
yttersta av samhällets förmåga
Rätten att få komma till tals (artikel 12): barnets åsikter ska få komma
fram och visas respekt.
Dessa grundläggande principer relaterar till varandra och formar
tillsammans vad som kan kallas konventionens barnsyn.
Förhållandet mellan barnkonventionen och ”Konvention om
rättigheter för personer med funktionsnedsättning”
Barnkonventionens diskrimineringsförbud har sin motsvarighet i
artikel 7 i
”Konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning”. Artikel 7 slår fast att: ”Konventionsstaterna
ska vidta alla nödvändiga åtgärder som behövs för att säkerställa att
barn med funktionsnedsättning fullt åtnjuter alla mänskliga
rättigheter och grundläggande friheter på lika villkor som andra
barn”.
2
Artikel 7 slår även fast barnkonventionens andra grundläggande
principer med förtydligandet att barn med funktionsnedsättning
måste få nödvändigt stöd för att kunna förmedla sin åsikt.
Båda konventionerna innehåller medborgerliga, politiska,
ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. De generella
principerna i artikel 3 i ”Konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning” omfattar även barn. Detta innebär att både
barnkonventionens grundläggande principer i kombination med de
generella principerna i konventionen om rättigheter för personer
med funktionsnedsättning alltid skall ligga till grund för de beslut
som direkt och indirekt rör barn med funktionsnedsättning och deras
familjer.
Barnperspektivet i praktiken
Sverige har ratificerat båda konventionerna. Därför behöver
offentliga förvaltningar lyfta perspektivet barn med
funktionsnedsättning i alla sammanhang oavsett vilken konvention
eller rättighet organisationen arbetar med. En kommun som arbetar
med konventionen om barnets rättigheter måste även beakta flickor
och pojkar med funktionsnedsättning. Detta inkluderar bland annat:
Att säkerställa att barn med funktionsnedsättning får lika tillgång
till sina rättigheter som andra barn.
Att barn med funktionsnedsättning får stöd att uttrycka sina åsikter.
Att båda konventionernas skrivningar ligger till grund för hur
barnpolitiken i den egna organisationen utvecklas.
Att barnkonventionens generella principer tillsammans med de
generella principerna i artikel 3 i ”Konvention om rättigheter för
personer med funktionsnedsättning” alltid ska beaktas i frågor som
rör barn med funktionsnedsättning.
Exempel
Barnets rätt till utbildning beskrivs i barnkonventionens artikel 28.
Där framgår bland annat att staterna ska: ”göra grundutbildning
obligatorisk och kostnadsfritt tillgängliga för alla;”.
Artikel 24 i ”Konventionen om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning” förtydligar barnkonventionens
rättighetsartikel när det gäller utbildning för elever med
funktionsnedsättning. För att barnkonventionens rätt till utbildning
ska kunna genomföras måste perspektivet barn med
funktionsnedsättning beaktas. Hur detta kan göras framgår av artikel
3
24 i ”Konventionen om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning”.
Genom att grundligt läsa båda konventionernas skrivningar får
kommunen/landstinget/regionen en grundläggande förståelse för
hur skolor och undervisning behöver utformas för att barn med
funktionsnedsättningar ska få lika tillgång till utbildning.
Motsvarande hänvisningar till andra rättighetsartiklar i
konventionen om barnets rättigheter framgår av byggstenarna
kommunernas respektive landstingens och regionernas ansvar.
De generella principerna som checklista
De generella principerna i båda konventionerna är centrala för att
förstå respektive rättighets hela innebörd. Principerna måste därför
användas som utgångspunkt både vid generella beslut som rör barn
och i enskilda fall. De generella principerna i de båda
konventionerna kan användas som en checklista för att garantera
barnets rätt att få tillgång till sina mänskliga rättigheter så som de är
uttryckta i de båda konventionerna.
”Konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning” kompletterar barnkonventionen
Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
kompletterar barnkonventionen med följande artiklar:
Artikel 8
Staterna måste vidta omfattande åtgärder för att öka medvetenheten
om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, bekämpa
fördomar och diskriminering samt främja en positiv inställning och
ett högre socialt medvetande gentemot personer med
funktionsnedsättning.
Artikel 4
Staterna ska:
- främja forskning, utveckling och användning av universellt
utformade produkter, tjänster, utrustning och anläggningar, (artikel
4 1.f)
- främja universell utformning vid utveckling av normer och
riktlinjer (artikel 4 1.f)
- främja forskning, utveckling och användning av ny teknik (artikel 4
1.g
4
- främja utbildning om de rättigheter som erkänns i denna
konvention för specialister och personal som arbetar med personer
med funktionsnedsättning, så att de bättre ska kunna ge det stöd och
den service som dessa rättigheter garanterar (artikel 4 1.i).
- samråda med och aktivt involvera personer med
funktionsnedsättning, däribland barn med funktionsnedsättning,
genom de organisationer som företräder dem (artikel 4 punkt 3).
Regeringens initiativ för att stärka barnets rättigheter i
Sverige
Regeringen har tagit fram sin andra handlingsplan/strategi för att
stärka barnets rättigheter i Sverige, propositionen ”Strategi för att
stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232).
Strategin innebär att:
All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med
barnkonventionen.
Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla
sammanhang.
Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör
dem.
Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i
praktiken.
Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i
sitt föräldraskap.
Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om
barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda
verksamheter.
Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets
rättigheter genom samverkan.
Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för
beslut och prioriteringar som rör barn.
Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas
utifrån ett barnrättsperspektiv.
I strategin konstateras att kommuner och landsting har ansvaret för
de flesta verksamheter som rör barns levnadsvillkor. Strategin utgår
från barnkonventionen och innehåller olika principer som ska vara
vägledande för riksdag, regering, statliga myndigheter, lands5
ting/regioner och kommuner som i sina verksamheter ska
säkerställa barnets rättigheter. Strategin innehåller krav på
systematik i arbetet samt att kommuner och landsting/regioner bör
inrätta system för att kunna följa hur barnets bästa förverkligas i
varje verksamhet.
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL
Regeringen och SKL har ingått en överenskommelse för perioden
2010-2013 om att stärka barnets rättigheter i verksamheter i
kommuner och landsting. SKL har sedan kartlagt behov och
efterfrågan av fortbildnings- och stödinsatser. Under 2011 ska SKL ta
fram en handlingsplan med åtgärder som ska genomföras och följas
upp. Handlingsplanen ska ta sin utgångspunkt i strategin för att
stärka barnets rättigheter i Sverige. Barnombudsmannen ska bistå
SKL i genomförandet av överenskommelsen.
Barnombudsmannen, BO
BO har fått regeringens uppdrag att sprida och kommunicera
”Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige”. Regeringen har
även gett BO i uppdrag att utveckla ett nytt uppföljningssystem för
att följa barns levnadsvillkor inom olika områden, med
utgångspunkt i barnkonventionen. Genom uppföljningssystemet ska
staten, landstingen och kommunerna kunna prioritera och fatta
välgrundade beslut. Statistiska centralbyrån har också fått ett
uppdrag som handlar om indikatorer inom ramen för
uppföljningssystemet. Länkar:
Överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets
rättigheter
Uppdrag att utveckla ett uppföljningssystem för barns levnadsvillkor
Uppdrag att beräkna indikatorer för att följa barns levnadsvillkor
Projektet ”Egen växtkraft”
Projektet ”Egen Växtkraft” har drivits av Handikappförbunden
tillsammans med BO år ?? - 2011. Projektet har bland annat kartlagt
barnens möjlighet att komma till tals i de frågor som berör dem.
Kartläggningen visade att:
Barn och unga sällan kommer till tals i planering och beslut som rör
dem själva, trots att de har rätt till det enligt både barnkonventionen
och ”Konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning”.
6
Det är svårt att hitta producerad information som direkt riktar sig till
barn, och då särskilt till de små barnen om ”min
funktionsnedsättning” och om verksamheterna.
Det inte finns många exempel på hur barns synpunkter kan göras
synliga i journalen, personakten eller i den individuella planen som
rör barnet
Det finns ett stort intresse bland olika verksamheter för att stärka
barns röster och för hur det kan gå till.
Därför har projektet ”Egen växtkraft” tagit fram två böcker:
”Så kan du göra för att vuxna ska lyssna på dig” är en tipsbok för
barn och ungdomar (från cirka 9 år) som träffar många vuxna i sin
vardag. I boken finns tips och förslag om hur man får vuxna att
lyssna och ta det man säger på allvar.
En inspirationsbok som vänder sig till vuxna – personal, chefer och
föräldrar. Boken ger stoff till frågorna: varför – barn ska komma till
tals, vad som krävs för det och (huvudavsnittet) hur det kan gå till.
Böckerna finns på Handikappförbundens hemsida.
Juli 2011
Projekt ”Agenda 50 – verktyg för våra rättigheter”
HANDIKAPPFÖRBUNDEN
Telefon: 08-546 404 00
e-post: [email protected]
hemsida: www.handikappforbunden.se
7
