syftet med föra barnen på tal är att…

BEARDSLEES
FAMILJEINTERVENTION
stärka föräldraskapet och lyssna på barnet
när en förälder har psykisk ohälsa
Heljä Pihkala
Hannele Renberg
1
Varför





Prevention – riskgrupp
HSL – barn anhöriggrupp, som har rätt att få
information
SoL – anmälningsplikt
Socialstyrelsen – vuxenpsykiatrin ska ge
bättre stöd till barn till psykiskt sjuka
Barnkonvention
2
Barnets behov, när föräldern
lider av psykisk ohälsa
Kan vara på olika nivåer:

Skyddsbehov.

Behov av psykiatrisk bedömning eller
behandling.

Behov av att stötta utveckling, förebygga
problem.
Tytti Solantaus
3
Psykisk ohälsa och familjen

När en förälder lider av psykisk ohälsa berör
det hela familjen

Föräldern kan förlora en del av föräldraskapet
och sin förmåga till en nära relation och
interaktion med sitt barn

Barnets viktiga utvecklingsfaser kan därmed
bli försenade eller förvrängda
4
När en förälder har en allvarlig
depression:



Barnets risk att insjukna i en
depression/affektiv störning är mångfaldig
Barnets depressioner debuterar tidigare, är
allvarligare, självmordsrisken högre. Även
andra störningar finns med
Risken är förhöjd även om föräldern är under
behandling
Tytti Solantaus
5
Problemets omfattning



Risk att drabbas av psykisk ohälsa är 30-70 % för
barn till psykiskt sjuka föräldrar.
Affektiva störningar:
- cirka 40 % av barnen insjuknar före 20 års ålder,
cirka 60 % före 25 års ålder
En stor del av psykiatrins patienter har en förälder
med psykisk ohälsa (enl finsk studie 75 %)
Problemet berör allt fler familjer p g a att psykisk
ohälsa ökar. Allt fler patienter med psykiatrisk
problematik är inom öppenvård
Tytti Solantaus
6
Hinder för samtal när en
förälder har psykisk ohälsa


Allmänna myter om psykisk ohälsa
- det är en privat sak
- ens ”eget fel”, skamligt, skuldbelagt
Brist på kunskap
- man vet inte vad man har drabbats av →
omöjligt att förklara för andra
Tytti Solantaus
7
Hinder för samtal när en
förälder har psykisk ohälsa, forts


Myter om barnets bästa
”Barn ska inte behöva oroa sig”
Myter om barnets förmåga att förstå
” Barnet vet ingenting och har inte märkt
någonting”
”Det påverkar inte barnet”
”Barnet bryr sig inte”
”Barnet förstår inte”
Tytti Solantaus
8
Myter om patientens bästa
”Patienten får mer ångest”
”Patienten står inte ut med att prata om
barnen”
Rädsla för att barnen tas ifrån patienten
”Patienten är så sjuk att han/hon inte kan prata
om sådant”
Tytti Solantaus
9
Att prata med barnen är en
främmande tanke




Man vet inte varför man skall prata
Man vet inte vad man borde prata om
Man vet inte när man skall prata
Man vet inte hur man skall prata
Tytti Solantaus
10
Förälderns frågor om barnet




Har barnet fått lida?
Kan barnet också drabbas av detta?
Har jag förstört mitt barns liv och framtid?
Kan jag göra någonting?
Tytti Solantaus
11
Barnens frågor










Vad är det med mamma/pappa?
Vad kan man göra?
Vad beror det på?
Blir han/hon återställd?
Hur länge pågår det här?
Hur ska det gå för oss?
Kommer mamma och pappa att skiljas?
Kommer hon/han att göra sig någonting?
Kommer jag också att bli sjuk?
Är det mitt fel?
Tytti Solantaus
12
BEARDSLEE´S
FAMILJEINTERVENTION






Professorn WILLIAM BEARDSLEE, Harvard
University USA. Forskning från 80-talet
TYTTI SOLANTAUS, finsk barnpsykiater
STAKES – riksomfattande forsknings- och kliniskt
projekt ”Barn och familj i samspel”
ULEÅBORG, utbildning över gränser:
specialistsjukvård, primärvård, skola, barnomsorg,
socialtjänst
MÅLSÄTTNING: Interventionen erbjuds till alla
familjer som har en förälder med psykisk ohälsa
UTVIDGNING gentemot somatiken, t ex föräldrar
med cancer, stroke
13
BEARDSLEE´S
FAMILJEINTERVENTION






Enkelt arbetssätt
Krävs ingen terapeututbildning
Inte heller nödvändigt med erfarenhet av att ha
arbetat med barn
Utbildningen består av fem teoridagar samt praktiskt
arbete under handledning
Metoden påverkar riskfaktorer i positiv riktning, även
i långtidsuppföljning
Ska inte användas vid akuta kriser, pågående
familjevåld eller missbruk och om föräldern inte har
sjukdomsinsikt
14
SYFTET MED
FAMILJEINTERVENTIONEN
Förebygga problem och psykisk ohälsa hos
barnet
GENOM ATT



Stärka skyddande faktorer
Minska eller lindra riskfaktorer
Stärka föräldraskapet och hjälpa föräldrar att söka
hjälp i tid
Tytti Solantaus
15
Skyddande faktorer/processer
Barnrelaterade:
- social kompetens och kognitiv förmåga, lättsam
temperament
- självförståelse: rätt förståelse om förälderns
situation, att det är föräldern, som har problem.
Realistisk uppfattning om den egna förmågan att
kunna hjälpa föräldern – kan inte bota föräldern.
Beteende som speglar förståelsen – kan leva ett
eget liv

Solantaus
16
Fortsättning

-
-
Familje- och hemrelaterade
Ömsesidig förståelse inom familjen
om familjens situation
Fungerande föräldraskap och
familjerelationer: kärlek, omsorg,
trygghet, ansvar, flexibel
problemlösning
Solantaus
17
Fortsättning
Barnets liv utanför familjen
- Kompisar, intressen
- Tillhörighet: dagis, skola
- Andra stödjande vuxna
Samhällsrelaterade faktorer –
utvecklingsfrämjande och förebyggande
service

Solantaus
18
Riskfaktorer för barnen
 Barnrelaterade:
-
Genetisk belastning
Samspel gener – omgivning
Svår temperament
Solantaus
19
Fortsättning
 Föräldrarelaterade:
-
-
Hur allvarlig, intensiv eller kronisk
förälderns psykiska ohälsa är, får
hon /han behandling
Andra förälderns problem
Solantaus
20
Fortsättning
Familjerelaterade:
- Problem i äktenskapet
- Våld inom familjen
- Problem i föräldraskapet, relationer mellan
föräldrar och barn
- Arbetslöshet, dålig ekonomi
Samhällsrelaterade: problem i bostadsområdet,
brist på service

Solantaus
21
Fokus för preventivt
familjearbete
Skyddande faktorer inom familjen:
öppen kommunikation och ömsesidig
förståelse, föräldraskapet, relationer,
problemlösning
 Skyddande faktorer utanför familjen:
lek, kompisar, intressen, engagemang
i skola, stöd utanför hemmet

Solantaus
22
FAMILJEINTERVENTION –
TEORETISKA OCH PRINCIPIELLA
UTGÅNGSPUNKTER





Psykisk ohälsa ses som en störning/sjukdom
enligt stress-sårbarhetsmodellen, den kan
därmed externaliseras, skuld och skam
minskar
Ömsesidig förståelse
Fokus på barnen - varje barn för sig
Frivillig
Preventivt arbete, ersätter inte behandling, är
inte terapi - folkhälsoperspektiv
23
FAMILJEINTERVENTION –
TEORETISKA OCH PRINCIPIELLA
UTGÅNGSPUNKTER





Tydlig struktur, tidsbegränsad process
Målsättning tillsammans med föräldrar –
respektera föräldraskapet
Stärker föräldraskapet, som är en viktig del
av identitet
Hjälpa föräldrar att formulera sin oro om
barnen och känna igen barnens behov
Framtidsorienterad, hoppingivande
24
FAMILJEINTERVENTION –
TEORETISKA OCH PRINCIPIELLA
UTGÅNGSPUNKTER
Element av:
 Narrativt arbetssätt – familjens egen berättelse om
sin historia med depressionen, dess betydelse
 Psykoedukativt arbete – kunskap, men så att
föräldern själv berättar, är expert på sin sjukdom och
sitt barn
 Dialogiskt arbete – bryta tystnad, starta process,
dela erfarenheter, göra barnens röst hörd
 Fokusering på styrkor och lösningar
25
FAMILJEINTERVENTION
STRUKTUR








Man använder en manual, ”loggbok”
Två samtal med föräldrar eller föräldern
(2 * ca 60 min)
Träff med alla barn – varje barn för sig (ca 30
min/barn)
Planera familjesamtalet med föräldrar
Familjesamtal
Ett uppföljande samtal med föräldrar
1-2 veckor mellan ovanstående samtal
Efter avslutad intervention är man tillgänglig för
familjen efter behov
26
Första samtalet






Föräldrarna/förälder med
Information, presentation av metoden och dess
förlopp, syftet, skapa allians
Förälderns sjukdomshistoria, tyngdpunkt på den
senaste tiden, vad sjukdomen har inneburit för
henne/honom och för partnern
Vad barnen har sett, upplevt av sjukdomen, vad det
har inneburit för barnen
Kartläggning av föräldrarnas oro för barnen
Formulera interventionens målsättning
27
Andra samtalet








Föräldrarna med
Tillbakablick på det första samtalet, reaktioner
Hur partnern har upplevt sjukdomen, vad det har inneburit för
honom/henne själv, partnern och barnen
Partnerns syn på vad barnen har sett och upplevt
Föräldrarnas syn på barnens starka sidor, oro för barnen – varje
barn för sig
Diskussion inför mötet med barnen: syftet, föräldrarnas
medgivande till det, teman för barnträffen, föräldrarnas ev oro
inför barnträffen
Kolla om något av barnen redan får professionell hjälp
Psykoedukation
28
Syfte med föräldrasamtalen




Skapa gemensam mening och förståelse för
sjukdomsprocessen och sätta ord på den
Hjälpa föräldrarna att se varandras och
barnens perspektiv
Stärka gemensamt föräldraskap
Avdramatisera psykisk ohälsa
Solantaus
29
Tredje samtalet






Barnträffar, varje barn individuellt
Förklara syftet
Hur går det hemma, i skolan, med kompisar,
fritidsintressen
Barnets upplevelse, förståelse om förälderns
sjukdom, föräldrarnas frågor, barnets frågor
till föräldrar
Vad vill barnet prata om i familjesamtalet
Man får en bild hur barnet mår och fungerar
30
Syfte med barnträffen
Ge röst åt barnets erfarenheter
 Börja bilda en bro mellan barn och
föräldrar om förälderns sjukdom
genom att lyfta förälderns frågor med
barnet och hennes/hans frågor till
föräldrarna
 Kartlägga barnets utveckling, styrkor
och sårbarheter
Solantaus

31
Fjärde samtalet
Hur barnen fungerar och förberedelse av
familjesamtalet
 Barnens och föräldrarnas upplevelse av barnträffen
 Vilket intryck man fått av barnen
 Samtal om det som barnen har tagit upp
 Planera för familjesamtalet, inte ha för bråttom, vid
behov flera träffar. Stödja gemensamt föräldraskap.
 Familjesamtalet planeras så detaljerat som möjligt
 Diskussion om att stödja skyddande faktorer.
32
Femte samtalet
Familjesamtalet
 Bra om föräldrar börjar och leder samtalet så mycket
som möjligt, kliniker som katalysator och stöd
 Samtal om sådant som man tidigare har kommit
överens om
 Man uppmuntrar familjemedlemmarna att berätta
om sina egna upplevelser (skapa familjens
berättelse)
 Skapa gemensam förståelse för sjukdomen inom
familjen, starta kommunikationen om den
 Psykoedukativt material vid behov
33
Syfte med familjesamtalet
 Främja
kommunikationen inom
familjen
 Samla familjen
 Ge hopp om framtiden
Solantaus
34
Sjätte samtalet
Tillbakablick på familjesamtalet och planering
framåt
 Hur familjen har det nu
 Familjens upplevelse av familjesamtalet
 Familjens upplevelse av själva interventionen
 Tillbakablick på det man har uppnått och det
som man inte har berört
 Intervention som en början till en process
 Komma överens om hur man går vidare
35
Föra barnen på tal
-
Kortintervention 1 – 2 gånger
-
Enbart med föräldrarna
P.Mankila
36
SYFTET MED FÖRA BARNEN
PÅ TAL ÄR ATT…
- öka förståelsen inom familjen om
förälderns sjukdom
- hjälpa föräldrar att stödja barnens
välbefinnande, utveckling
- arbeta preventivt
- få en bild av barnets situation, om det finns
behov för stöd utifrån och hjälpa till med att
ordna det vid behov
P.Mankila
37
Föra barnen på tal





Beskriv metoden
Kartlägg barnens situation
Ta upp skyddande faktorer
Eventuellt ge föräldrar material
Gå vidare vid behov, t ex nätverksmöte
P.Mankila
38
Föra barnen på tal
Att beskriva metoden:
- Vad handlar det om? Antal gånger o s v
- Bakgrund till metoden: ”man har märkt att det
är bra för barn om deras situation diskuteras”,
”så här gör vi tillsammans med alla som har
barn”
- Föräldrarnas frågor, funderingar, farhågor
P.Mankila
39
Föra barnen på tal
Att kartlägga barnets situation
- Hur är barnet som person, beskrivningar om
barnet, stämningsläge, beteende
- Kompisar, hur många, bästis, kommer de hem,
sover barnet borta någon gång, är det bra
kompisar enl föräldrarna, finns det glädje i livet
- Intressen, förändringar (slutat?)
- Skola, dagis, om barnet trivs, vilka ämnen gillar
barnet, har barnet kompisar i skolan, orka göra
läxor, hur funkar det på morgnarna, efter skolan,
hur går det i skolan, mobbning, har man haft
kontakt med lärare…
P.Mankila
40
Föra barnen på tal
Att kartlägga barnets situation, forts
- Barnets förståelse om förälderns situation, vad
tror föräldern att barnet förstår, tänker, har man
pratat om det, vad har man berättat för barnet,
har barnet frågat själv
- Finns det vuxna för barnet utanför familjen?
- Föräldrarnas oro för barnet?
- Barnets styrkor?
P.Mankila
41
FÖRA BARNEN PÅ TAL VIKTIGASTE PRINCIPER



Respekt för föräldern - en icke-fördömande
attityd - föräldern är inte en motpart eller
motståndare, utan samarbetspartner
Förståelse och öppenhet om förälderns
sjukdom som en skyddande faktor - inte bara
kunskap
Trots svårigheter inge hopp - vad föräldern
kan göra för sitt barn, stödja skyddande
faktorer - se lösningar och möjligheter
42
VIKTIGASTE PRINCIPER, forts




Öppenhet i arbetssättet - visa och ge kopior
av loggboken
Styrka = när en sak, tex skola, fungerar
normalt trots familjens svårigheter
Sårbarhet = svaghet i stödjande strukturer,
oro
Föra barnen på tal är INTE att göra en lista
av problem och oro
43
NÄR MAN PRATAR MED BARN
SKA MAN….





Använda ett språk barnet förstår
Prata om saker, som barnet sett, hört, anat,
gissat, känt av
Uppmuntra barnet att prata och fråga
Lyssna på barnet
Också prata om lösningar, så att framtiden
blir möjlig
44
SPECIELLT VIKTIGA TEMAN






Barnets skuldkänslor
Föräldern tar hand om sig själv, behandling
Hushållssysslor
Förälderns svårigheter med impulskontroll,
irritabilitet, risk för våld?
Barnets rädsla för suicid, separation
Barnets liv utanför familjen
45
FÖRA BARNEN PÅ TAL



Förberedande samtal - föreslå samtal om
barn - varför
Första samtal - kartlägga barnens
livssituation och utveckling - styrkor sårbarheter
Andra samtal - hur förälderns psykiska
ohälsa påverkar familjen och barnen, hur
barnen kan förstå den, hur prata om det, om
förståelse och dess betydelse
46