1
Ekovision
Inspiration och nätverk
för hållbar utveckling
2
Landsbygd i utveckling
Hållbar utveckling är ett hett ämne
för all stadsutveckling. Men vad
innebär begreppet för en stadsnära landsbygd?
Efter Lunds och Sjöbo kommuners
samarbete i naturreservatet Klingavälsån väcktes frågan om det skulle
kunna bli ett nytt UNESCO biosfärområde i Vomsjösänkan.
För biosfärområden är hållbar utveckling och olika former av samarbeten
centrala. Men hur skulle de utformas
i Vombsjösänkan som berör flera
kommuner?
Ekovisionsprojektet initierade de två
begreppen, hållbar utveckling och
biosfärområden i ett gränsöverskridande projekt som berörde Sjöbo,
Lunds och Eslövs kommuner.
Genom att söka upp byaföreningar
mellan Sövde i sydost till Flyinge i
nordväst samt bjuda in till en faktaspäckad seminariedag var projektets
mål att inspirera till nya nätverk för
framtidsfrågor i Vombsjösänkan.
Med stöd från Leader Lundalands
Mark- och Miljöprojekt utvecklades
Ekovision som ett samarbete mellan
Eslövs kommun genom dess miljöoch samhällsbyggnadskontor och
föreningen ARNA i Fågelriket.
foto Andrew Sawyer
3
Vad innebär hållbar utveckling?
Hållbar utveckling handlar om hur vi
förvaltar och utvecklar de resurser som vi
fått ta över från tidigare generationer.
Att förvalta våra resurser hållbart innebär att vi
alltid ser över våra beslut så att de inte
minskar kommande generationers möjligheter
att få ett bra liv. Detta gäller både för individer
såväl som för hela samhällsstrukturer.
Resurserna vi har att förvalta är:
Naturen – att vårda och värna dess värden.
Det goda livet – hälsa, mat, kunskap och
kultur.
Kapitalet i form av natur- och humanresurser.
Eller som Brundtlandkommisssionen beskrev
det på FN:s uppdrag 1987
”En hållbar utveckling är en utveckling som
tillgodoser dagens behov utan att äventyra
kommande generationers möjligheter att
tillgodose sina behov.”
(FN:s Brundtlandkommission 1987)
Hållbar utveckling består av tre dimensioner:
1. Ekologisk hållbarhet
2. Social hållbarhet
3. Ekonomisk hållbarhet
4
En guidad vandring i Borstbäcken arrangerad av Eslövs kommun
En guidad vandring i Borstbäcken arrangerad av Eslövs kommun
Ekovision – ett projektsamarbete
Ekokommunen Eslöv
Begreppet hållbar utveckling introducerades på
80-talet av Lester Brown och spreds över världen
i FN-rapporten Vår gemensamma framtid, även
kallad Brundtlandrapporten. Eslövs kommun är
sedan 1995 medlem i Sveriges Ekokommuner.
Vi arbetar med hållbarhet på tre plan. Ekologiskt,
ekonomiskt och socialt. När det gäller ekologisk
hållbarhet kan det handla om vårt natur- och
vattenvårdsarbetet, ekonomiskt ska vi ha en
budget i balans och göra investeringar som är
långsiktigt hållbara, den sociala hållbarheten
ska synas i utformningen av staden, vi ska skapa
ett samhälle där alla får plats och känner sig
välkomna. I ekokommunen Eslöv ska det vara lätt
att göra rätt. Vi vill att du som medborgare och
verksam-hetsutövare ska få stöd i dina val så att
du kan göra dom hållbara, oavsett om du ska
bygga ut ditt hus, välja transportmedel eller
utveckla din verksamhet.
Eslövs kommuns miljöchef Erika Fjelkner och ordföranden i
föreningen ARNA i Fågelriket Kerstin Jakobsson planerar inför
Ekovisionsdagen.
5
Samarbete för hållbar utveckling
Ett annat sätt att bedriva hållbar utveckling är att
lyssna in goda idéer och möjligheter till samarbete
bl.a med ideella föreningar, organisationer och
engagerade medborgare. När vi först fick frågan
om ett samarbetsprojekt med ARNA i Fågelriket
hade vi inte alla fakta på bordet för att gå vidare
direkt men det dröjde inte länge förrän vi förstod
potentialen i projektet och i samarbetet. Intresset
och engagemanget för Harlösa, Vombsjösänkan
med omnejd är nu tydligt och klart, likaså möjligheterna för området i framtiden.
Från Eslövs kommuns sida har projektet
Ekovision varit både framgångsrikt och lyckat och
vi ser fram emot de effekter som projektet
kommer att resultera i, både på kort och på lång
sikt.
Erika Fjelkner, miljöchef i Eslövs kommun
Deltagare från kommuner, Länsstyrelsen, Lunds universitet och
föreningar i samtal om hållbar utveckling under Ekovisionsdagen
ARNAs residenter inspireras av skånska skogar
Föreningen ARNA i Fågelriket
Föreningen ARNA i Fågelriket arbetar för att
skapa sammanhang mellan natur, kulturarv och
framtidens landskap. Vårt mål är att inspirera
människor till kreativitet och delaktighet i en
hållbar utveckling.
ARNA – Art and Nature
Idag är basen i föreningens verksamhet ARNA,
ett internationellt artist-in-residence. Redan efter
några få säsonger har residensets målmedvetna
naturprofil skapat en attraktionskraft som får
kulturarbetare från hela världen att ansöka till
ARNAs arbetsvistelser nära svensk natur.
Ett hus i Fågelriket
I vår framtidsvision kompletteras ARNAs kreativa
verksamhet med ett besökscentrum för naturområdet Fågelriket. För en sådan byggnad ser vi
en inspirerande placering strax utanför Harlösa,
med milsvid utsikt ut över Vombsänkan .
En internationell mötesplats
Här vill vi förena natur, kultur och forskning till en
nyfiken mötesplats som följer människans förhållande till naturen genom tiden. Med inspiration från
fåglarnas rörlighet över jordklotet är en sådan
mångkulturell mötesplats unik, inte bara i Sverige
utan i världen.
Fågelriket – vår hembygd
Vi förankrar allt vårt arbete i vår hembygd, den
som fått namnet Fågelriket. Vi verkar för att stärka
områdets identitet, främst genom att använda
kultur för att synliggöra dess värden, både regionalt och internationellt. Därmed är också en hållbar
utveckling en viktig del av vårt arbete.
Priser och projekt
Under 2013 mottog föreningen priset som ”Årets
miljösatsning” från Länsstyrelsen i Skåne. 2014
bidrog Regeringskansliets program för innovativa
pkulturprojekt ”Kulturbryggan” till utvecklingen
genom ett startbidrag till projektet ”En kreativ
biosfär”.
Kerstin Jakobsson, ordförande
Runt Harlösa har man under ett tiotal år arbetat med utvecklingsfrågor med landsbygdsperspektiv.
Några av ARNAs besökande residenter sedan 2011. Fr. vänster.
Fotograf Carla Andrade, Spanien. Keramiker/designer Melinda
Barcs, Ungern. Textilkonstnär och Assist. Professor Xia Gao,
Kina/USA.Prisbelönte filmaren Lois Patino, Spanien.
6
Hållbar utveckling inom biosfärer
Vomsjösänkan – ett framtida biosfärområde?
Biosfärområden är modellområden där man visar
på praktiska exempel på hur man kan jobba med
hållbar utveckling, inte bara ekologiskt utan även
socialt och ekonomiskt. I området ska man kombinera bevarande, utveckling och stödjande åtgärder. Det innebär att all utveckling som går
hand i hand med långsiktig hållbarhet ska främjas
samtidigt som området är en arena för utbildning
och forskning på alla nivåer. Biosfärområden är
uppbyggda efter fasta regler med kärnområde/-n,
buffertzon och utvecklingsområde. Kärnområdena
ska vara skyddade enligt lag, d v s de ska ha
skydd som Natura 2000, naturreservat etc.
Buffertzonen ska binda ihop och/eller omgärda
kärnområdena. I buffertzonen får det förekomma
verksamhet, aktiviteter och resursnyttjande som
är i enlighet med skydden i kärnområdena. Den
yttersta zonen kallas utvecklingsområdet och här
ska lokalt och långsiktigt hållbart utvecklingsarbete prioriteras.
Vombsjösänkan skulle kunna vara ett tänkbart
biosfärområde. Det är ett område som i olika
sammanhang lyfts fram som unikt, med starka
naturvärden och höga krav på naturvården.
Många sällsynta och hotade arter finns i området.
I ”Det skånska landsbygdsprogrammet – Ett
utvecklingsprogram med landskapsperspektiv”
beskrivs områdets utvecklingsmöjligheter inom
betesmarker, våtmarker och sjöar, jordbruk,
grundvattentäkter, övergödningsproblematik,
biologisk mångfald, förbättrade förutsättningar för
pendling, turism och näringsliv, friluftsliv samt
naturupplevelser i stort. Alla dessa områden ryms
inom biosfärskonceptet. Områdets stora natur-
Vombsjösänkan, preliminär geografisk avgränsnin
7
värden kan vara svåra att förena med de övriga
benen i hållbarhetsmodellen, d v s social och
ekonomisk hållbarhet. Denna problematik behandlar biosfärområde. Ett biosfärområde är just
ett sådant område där det krävs lite extra arbete
för att förena och förstärka banden mellan
människan och naturen. Arbetet med biosfärområde kräver lokalt engagemang samt en omfattande dialog med brukare i området. Detta kan bidra
till ökad social hållbarhet eftersom delaktigheten
är stor och samarbetet kring ett gemensamt mål
kan bidra till en ökad ”vi-känsla”.
Ett biosfärområde kan vara ett varumärke för
området som hjälper till att skapa den gemensamma identitet i det annars splittrade och
mosaikartade område som Vombsjösänkan är.
Det är en bra källa till positiv marknadsföring för
verksamma inom området. Det är FN-organet
UNESCO som beslutar om vilka områden som
har status att bli biosfärområde. Innan UNESCO
tar ställning till ett område i Sverige krävs det att
den svenska regeringen tycker att området är
lämpligt. Ställningstagandet görs utifrån en förstudie som ska peka ut värden och utvecklingsmöjligheter i området. Idag är Sjöbo kommun den
drivande parten i arbetet för att få till stånd ett
biosfärområde i Vombsjösänkan. För att lyckas
räcker inte detta. Det krävs att Sjöbo, Eslöv och
Lunds kommuner samarbetar med varandra och
med verksamma och boende i Vombsjösänkan för
att utvecklingen ska bli hållbar, oavsett om det blir
ett biosfärområde eller ej.
Sanna Lynghed, planingenjör i Sjöbo kommun
Biosfärområden
i Sverige och i världen
De svenska biosfärområdena är en del av arbetet
inom den svenska sektionen av Unescos Man
and the Biosphere Programme (MAB).
MAB-programmet samlar in och sprider erfarenheter och kunskap från biosfärområdena. Det
svenska arbetet samordnas av en nationell
kommitte' och utvecklas med hjälp av en samordnare.
2013 fanns 621 biosfärer i 117 länder, alla med
sin egen särart. I Sverige finns det idag 5 biosfärområden - Kristianstads vattenrike, Vänerskärgården med Kinnekulle, Älvlandskapet Nedre
Dalälven, Blekinge Arkipelag och Östra Vätternbranterna. Det finn även 1 nytt kandidatområde,
Hälsingebygden i Voxnadalen.
Älvlandskapet Nedre Dalälven (2011)
De mycket unika naturvärdena vid Nedre Dalälven har skapats av älven samt mötet mellan nordlig och sydlig svensk natur, sk. limes norrlandicus.
Biosfärområdet berör 9 kommuner i 3 landskap.
www.neda.se
Kristianstad Vattenrike (2005)
Vattenriket i Kristianstads kommun är tre gånger
tre mil – från skogen i norr längs Helgeån och
vidare ut i Hanöbukten.
www.vattenriket.se
Blekinge Arkipelag (2011)
biosfärområde Blekinge Arkipelag är det första
svenska biosfäromårdet med fokus på Östersjöfrågor. Området omfattar merparten av Blekinges
skärgårds- och kustlandskap.
www.blekingearkipelag.se
Vänerskärgården med Kinnekulle (2010)
Från toppen av Kinnekulle kan man blicka ut över
hela Biosfärområdet där Götenes, Lidköpings och
Mariestads kommuner samverkar och utvecklar
ett långsiktigt hållbar samhälle där livsmiljön
värdesäts högt.
www.vanerkulle.se
Östra Vätternbranterna (2012)
Öster om Vätterna utbreder sig ett unikt mosaiklandskap med brukade marker och skogar. Det
kultur historiskt intressanta Visingsö ingår också i
området.
www.ostravatterbranterna.se
8
Ekovisionsdagen – inspiration och nätverk
Seminariedagen den 5 februari 2014 var den första i sitt slag i
Vombsjösänkan där både offentliga verksamheter och föreningsliv
möttes över kommungränserna. Genom en rad korta presentationer
av hög kvalitet och med efterföljande gruppsamtal var målet att öka
kunskapsutbytet om områdets stora naturvärden samt inspirera till
nya former av nätverk, det första steget för hållbar utveckling.
Klingavälsåns återskapade meandring
Här följer talarlistan. De flesta finns som pdf-dokument på
www.fagelriket.se/ekovision.htm
Varför en Ekovisionsdag?
Kerstin Jakobsson, föreningen ARNA i Fågelriket
Vad är hållbar utveckling ur ett kommunperspektiv?
Erika Fjelkner, miljöchef i Ekokommunen Eslöv
Ett landsbygdsperspektiv på hållbar utveckling
Annethe Yng, verksamhetsledare Leader Lundaland
Intresserad allmänhet i LIFEscapeprojektet undersöker livet under ytan i
Klingavälsån vid Hemmestorps mölla.
Naturen – basen för hållbar utveckling
Förvaltning av skyddad natur
Jörgen Nilsson, Länstytelsen Skåne
Fågelforskning i Fågelriket och Holkprojektet vid Stensoffa
Andreas Nord, dr. vid biologiska institutionen, Lunds universitet
Vombsänkan i det långsiktiga perspektivet
Sven Stridsberg, docent i geologi
Länsstyrelsen bevarar och återskapar,
tex i nya naturreservatet Veberöds ljung
LIFEscape filmen om Klingavälsån
producerad inom LIFEscape-projekt i samarbete mellan Lunds och
Sjöbo kommuner
Människan och naturen
Cecilia Backe, kommunekolog Lunds kommun
Biosfärvisionen
Sanna Lynghed, planingenjör Sjöbo kommun
Vikten av att väcka barns nyfikenhet
på djur- och naturfrågor togs upp.
Nod för Lokalt Ledd utveckling
Annethe Yng, Lundaland ideell förening
Äventyret runt knuten
Anders Åsberg
”Sharing knowledge for future” - världens mötesplats
Kerstin Jakobsson, föreningen ARNA i Fågelriket
9
Genom storkprojektet finns nu storkar i
hela området, från Sövde till Flyinge
Återkoppling från deltagare i Ekovisionsdagen
”Jag tyckte dagen var väldigt givande och intressant. Bra blandning
av presentationer, mycket hög kunskapsnivå så det var både lärorikt
och inspirerande. Bra tillfällen för nätverkande också”
Frida Linde'n, Admin. utvecklare/EU-samordn, Sjöbo kommun
På Lunds universitets fältstation Stensoffa forskar man med stor framgång
på bl. a fåglars migration och
navigationsförmåga
”När jag före seminariet läste om Arna hade jag lite svårt att förstå
vad det innebar, men tycker nu efteråt att jag kan se vad ett arbete för
en levande landsbygd kan innebära.”
”Det var intressanta föreläsningar som gav mig en inblick i vissa
områden som geologi, forskningsstationen o kommunernas arbete för
att bevara naturvärda områden. Jag fick också lite mer vidgade vyer
vad gäller den trakt där jag bor, genom att bli intresserad av områden
i närheten som ligger utanför Hällestads närområde.”
Marianne Brogren, Torna Hällestads byaförening
Vombs ängar och Krankesjön tillhör
Sveriges finaste fågelområden
”Det var en givande dag. Mycket spännande, och härligt att se att det
finns sådant driv och sådan initiativkraft. Kul.
Spontant tycker jag att idén med ett rullande seminarium låter
lockande. Det hade sannolikt varit av stort intresse för såväl Biologiska institutionen och Stensoffas företrädare.”
Andreas Nord, dr. biologiska institutionen, Lunds universitet
”Jag tror att det skulle vara bra att bilda en arbetsgrupp som jobbar
med detta på regelbunden basis, med representanter från kommunerna och föreningar, näringsliv, markägare e t c, så att det inte bara
blir en kommunal konstruktion. Hur kan de olika områdena bidra,
finns det groende (projekt-)idéer som kanske kan skulle kunna ingå i
biosfärverksamheten?”
Sara Ericsson, Flyinge utveckling
Geologin är mycket intressant ur ett
geologiskt perspektiv i Vomsjösänkan
”Ofta saknar jag deltagare som vi kan kalla ungdomar (för mej är det
alla som är yngre än c:a 40 år) min tanke är här att få in fler exjobbare på banan t.ex. från SLU, LTH eller Malmö högskola.”
Anders Åsberg
”Dagen avslutades med ett kortare grupparbete i vilket vi diskuterade
dagens innehåll samt en eventuell uppföljning. Alla var eniga om att
det var ett utmärkt program och ett bra tillfälle för olika aktörer att
träffas och knyta kontakter. Vi vill fortsätta med Ekodagar.
Mötesplatsen kan alternera mellan kommunerna. Gemensamt för oss
deltagare är det geografiska området.”
Gruppsamtal vid Ekovisionsdagens slut
Ingela Tordenmalm, Revinge byaförening
10
Möten - från Sövde till Flyinge
Under december 2013 samt januari och februari
2014, besökte två projektmedarbetare byaföreningar och en del andra föreningar i områden runt
Fågelriket för att diskutera hållbar utveckling och
tanken på ett biosfärsområde i Vombsjösänkan.
En av projektmedarbetarna presenterade Ekovisionsprojektet samt dess historia, förklarade
begreppet hållbar utveckling samt möjligheterna
till ett biosfärsområde i Vombsjösänkan, varpå
den andre av projektmedarbetarna ledde en
diskussion om arbete med hållbar utveckling i
området och de utmaningar som finns.
Genomgående var intresset stort och då speciellt
ibland de yngre medan de äldre kunde uttrycka en
viss försiktig avvaktande hållning om vad hållbar
utveckling kunde komma att innebära och huruvida en biosfär i området kunde medföra förändringar som kunde innebära begränsningar eller
svårigheter i det dagliga livet.
De utmaningar som finns är framförallt i form av
samarbeten både mellan byarna och mellan de
tre kommuner som har sina gränser i området.
Det finns en ”vi och dom”-tradition i hela området
men även en insikt och vilja att börja arbeta
Ekovisionsprojektet besöker Veberöds Byaråds styrelse
11
gränsöverskridande för att åstadkomma en hållbar utveckling som gynnar alla inom Vombsjösänkan. Man ser även mycket positivt och med
förväntan på arbetet för skapandet av en biosfär.
En enkät lämnades till föreningarna som genom
internt arbete, kunde svara på den samma och
sända in till projektet. Dessa svar har varit mycket
värdefulla för projektets fortsatta arbete och de
visar, med önskvärd tydlighet, att det finns ett
intresse och en vilja i Vombsjösänkan att arbeta
tillsammans för en hållbar utveckling i hela
området.
Lars Persson, föreningen ARNA i Fågelriket
Följande föreningars styrelser deltog:
Löberöds hembygdsförening, Revinge byaförening, Vombs byalag, Flyinge utveckling, Hammarlunda mölleförening, Harlösa byalag, Föreningen
ARNA i Fågelriket, Dalby byaråd, Torna Hällestad
byaförening, Sövde byalag och Veberöds byaråd.
Två möten öppna för allmänheten gjordes också.
Föreningsliv och representanter för länsstyrelse och kommuner i
gruppsamtal under Ekovisionsdagen i Harlösa 5 februari 2014.
Avslutande rekommendation
Sedan många år tillbaka har ett stort antal
byar i Vombsjösänkan arbetat aktivt med framtidsfrågor som berört framför allt boendefrågor
så som trafik, skola och trygghet. Harlösa har varit
en av dessa byar och sedan 2009 har man runt
byn även arbetat med olika utvecklingsprojekt,
ofta tillsammans med andra föreningar i det område som 2010 gavs namnet Fågelriket.
Att på detta sätt engagera sig för utvecklingen i
ett område med stora naturvärden väcker också
frågor om hållbar utveckling. Boende och utveckling möts naturligt med ett landsbygdsperspektiv.
I EU-projektet LIFEscape samarbetade Lunds
och Sjöbo kommuner vid Klingavälsåns naturreservat. Projektet hade fokus på att testa och
öka brukar-inflytandet när det gäller landskapsoch natur-frågor i den fysiska planeringen. Vid
projektets slut formades tankar på att fortsätta
arbetet genom att initiera utvecklingen ett nytt
UNESCO biosfärområde i Vombsjösänkan. De
tankarna har Sjöbo kommun beslutat arbeta
vidare med.
Biosfärområdens utveckling i Sverige bygger på
brukardelaktighet för hållbar utveckling av sin
hembygd. Här möts frågor som berör livskvalitet,
naturskydd, jordbruk, turism och forskning. Hållbar utveckling handlar därmed också om att
bygga nätverk så att de privata, ideella och
offentliga delarna i utvecklingsfrågorna på olika
sätt kan mötas.
Ekovisionsprojektet med stöd från
Leader Lundaland har fungerat som ett
pilotprojekt i Vombsjösänkan för att initiera båda begreppen, hållbar utveckling
och biosfärområden, främst hos byaföreningar. Projektet har arbetat gränsöverskridande
mellan tre kommuner, Sjöbo, Lund och Eslöv.
Begreppet hållbar utveckling är stort och svårt att
snabbt grunda sig en personlig åsikt om. Ändå
har responsen på projektet varit mycket god. Vår
rekommendation är att göra Ekovisionsdagarna till
återkommande arrangemang. Fokus bör ligga på
att inspirera till gränsöverskridande nätverk vilket
uppnås genom att skapa en öppen atmosfär samt
hålla en hög kunskapsnivå runt frågor som berör
områdets stora natur- och kulturhistoriska värden.
Att skapa en arena där ideell och offentlig sektor
kan mötas med inriktning på hållbar utveckling är
en viktig del av ett demokratiskt samhällssbyggande som välkomnar till både diskussion och
delaktighet.
Deltagarna i Ekovisionsprojektet har visat på ett
starkt intresse för att fortsätta utveckla ett nätverk
i Vombsjösänkan som arbetar gränsöverskridande, både över kommungränserna och mellan
ideell, kommunal och regional verksamhet.
Projektets starka förhoppning är att Ekovisionsdagarna kan bli återkommande och att Eslövs,
Lunds och Sjöbo kommuner växelvis blir arrangörer. Det är även vårt mål att en uppföljning till
Ekovsionsprojektet sker redan till hösten 2014.
Projektutvecklare Kerstin Jakobsson
Utsikt ut över Vombsjösänkan
12
Kulturarbetares intryck från sina
vistelser hos ARNA i Fågelriket.
Mer information om Vombsjösänkan
Länsstyrelsen Skåne
På Länsstyrelsens sida finner du mycket information om alla de
naturreservat som finns i Vombsjösänkan. Bland annat om det
senaste tillskottet Veberöds ljung.
www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/nyheter/2013/Pages/naturreservatetveberods-ljung-invigs-i-morgon.aspx
Maria Fernanda Maro del Rio, Bolivia.
Länsstyrelsens naturkalender
Här finner du tips på naturäventyr i Skåne och guider att ladda ner.
www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/djur-ochnatur/friluftsliv/hittaut/Pages/default.aspx
LIFEscape
EU-projekt i ett samarbete mellan Lunds och Sjöbo kommuner kring
lansdskapsfrågor.
www.lifescapesverige.net
Deborah Bouchette, Oregon, USA
Handbok i delaktig landskapsplanering
www.lifescape.eu
Lunds kommun
Startsida för naturupplevelser
www.visitlund.se/inspiration/naturen-i-lund
Sjöbo kommun
Startsida för Natur och friluftsliv
www.sjobo.se/uppleva-och-gora/natur-och-friluftsliv
Andrew Sawyer, England
Eslövs kommun
Startsida för Friluftsliv och natur
www.eslov.se/upplevagora/friluftslivochnatur.10861.html
Fågelriket
Del av Vomsjösänkan som innehåller drygt 10-talet skyddade
naturområden och som av fågelskådare anses ha några av Sveriges
finaste fågellokaler.
www.fagelriket.se
Birgit Petri, Österrike
ARNA – Art and Nature
Föreningen ARNA i Fågelrikets internationella artist-in-residence
www.arna.nu
Medverkande i Föreningen ARNA i Fågelrikets rapportarbete:
Omslag: Arnold Hagström
Text, foto och layout: Kerstin Jakobsson
Övriga i arbetsgruppen: Rolf Jönsson, Ulf Ohlsson och Lars Pesson
Anna Glynn, Australien
13
Ekovision
Leaderprojektet Ekovision initierade
begreppen hållbar utveckling och
biosfärområden i Vombsjösänkan.
Genom att arbeta gränsöverskridane
inom tre kommuner, Sjöbo, Lund
och Eslöv verkade projektet för att
inspirera till nya nätverk mellan
Sövde i sydöst till Flyinge i nordväst.
Eslövs kommun
Miljö- och samhällsbyggnadskontoret
Eslövs kommun
241 80 Eslöv
www.eslov.se
[email protected]
Föreningen ARNA i Fågelriket
c/o Harlösa byahus, Lidvägen 5
24164 Harlösa
Leader Lundaland
Kullagatan 2
244 31 Kävlinge
www.fagelriket.se
www.arna.nu
[email protected]
www.leaderskane.se/lundaland
[email protected]
14
