Begränsad klimatpåverkan
Nationellt miljökvalitetsmål
Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för
klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på
klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan
takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och
andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra
länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.
Delmål för Eslövs kommun
1. Utsläppen av växthusgaser ska år 2050 vara halverade jämfört med nivån 1990.
Växthusgaser= koldioxid (CO2), metan (CH4), dikväveoxid (N2O), ofullständigt fluorerade
kolväten (HFC), fluorkarboner (FC) och svavelhexafluorid (SF6).
2. Utsläppen av koldioxid ska vara fyra procent lägre år 2010 jämfört med nivån
1990.
3. Energianvändningen per invånare ska minska med fyra procent till år 2010 jämfört med nivån 2002.
4. Vindkraftproduktionen i kommunen ska vara fullt utbyggd år 2020. Enligt
vindkraftpolicy 2002 innebär det 40–70 MW.
Delmål för kommunorganisationen
5. Hos 80 procent av de fastigheter som ägs av kommunen eller kommunala bolag
ska uppvärmning ske med förnybara energikällor eller fjärrvärme senast år 2010.
6. Bilar som kommunen köper in eller leasar ska uppfylla kraven för miljöbil enligt Vägverkets definition.
10
Lokala miljömål – Begränsad klimatpåverkan
Andra målområden som bidrar till Begränsad klimatpåverkan
Frisk luft, Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt, Levande skogar, Ett rikt
odlingslandskap och God bebyggd miljö.
Lokala planer och program som bidrar till Begränsad klimatpåverkan
Energiplan, Folkhälsopolitiskt program, Hållbart resande (MöTs), Klimatstrategi,
Trafikstrategi för en attraktiv stad och Översiktsplan.
Bakgrund
År 1896 myntade den svenske kemisten Svante Arrhenius uttrycket växthuseffekt.
Växthuseffekt innebär att jordens medeltemperatur ökar.
Det finns en naturlig växthuseffekt som gör att vår planet är beboelig. Solens strålar
innehåller energi i form av ljus och värme. En mindre del av solenergin reflekteras direkt tillbaka till rymden av jordens atmosfär och jordytan. En del av värmestrålningen som reflekteras, fångas upp av gaser i atmosfären (vattenånga, koldioxid, metan,
dikväveoxid och ozon), och återreflekteras till jordytan. In- och utstrålningen resulterar i att medeltemperaturen vid jordytan blir plus 15°C. Utan denna naturliga växthuseffekt skulle medeltemperaturen vara cirka minus 18°C.
11
Lokala miljömål – Begränsad klimatpåverkan
Genom människans aktiviteter ökar mängden växthusgaser i atmosfären, vilket leder
till att mer värme fångas upp och reflekteras till jordytan.
! Koldioxid från förbränning av fossila bränslen (som olja och kol), och från skogsavverkning.
! Metan från sumpmarker, risodlingar och soptippar.
! Dikväveoxid (lustgas) från våtmarker, gödning, och förbränning av fossila bränslen.
! Organiska fluorklorföreningar från köldmedier med FC- och HFC-föreningar.
Andra faktorer som påverkar jordens klimat är molnighet, is och snö, aerosoler (partiklar) och soleruptioner (explosioner på solens yta).
Jordens medeltemperatur har under 1900-talet ökat med 0,6 grader (± 0,2 grader),
vilket är en mycket snabb ökning. Klimatmodeller indikerar att medeltemperaturen
kommer att öka med 1,4 till 5,8 grader mellan 1990 och 2100. Växthuseffekten och
dess påverkan på klimatet har kallats världens största geofysiska experiment.
Effekter av ökad medeltemperatur:
! Förändrat väder – klimatzoner förskjuts, ökad/minskad regnmängd, ökad/minskad jordbruksproduktion.
! Havsytan stiger på grund av värmeutvidgning och smältande polarisar – översvämningar, saltvatten i dricksvattenreservoarer.
! Människors hälsa – sjukdomsbärande insekter, värmeböljor.
! Ekonomiska effekter – vattenbrist, folkomflyttningar, samhällsekonomiska störningar.
Situationen i Eslövs kommun
Utsläpp av
fossil CO2
Eslövs kommun
1990: 7,0 ton per invånare
2003: 8,0 ton per invånare
Skåne
1990: 4,8 ton per invånare
2003: 5,5 ton per invånare
SCB kommunala
energibalanser
Utsläpp av CH4
Eslövs kommun
1990: 1866 ton
2001: 1684 ton
Skåne (medeltal för
kommunerna)
1990: 1140 ton
2001: 1019 ton
Länsstyrelsens vägledning
(R1:35)
12
Lokala miljömål – Begränsad klimatpåverkan
Utsläpp av N2O
Eslövs kommun
1990: 246 ton
2001: 228 ton
Skåne (medeltal för
kommunerna)
1990: 141 ton
2001: 132 ton
Länsstyrelsens vägledning
(R1:36)
Utsläpp av HFC
Eslövs kommun
1995: 61 kg
2001: 211,5 kg
Skåne (medeltal för
kommunerna)
1990: 148 kg
2001: 354 kg
Länsstyrelsens vägledning
(R1:34)
Utsläpp av FC
0 (ingen aluminiumindustri)
Klimatstrategi
Utsläpp av SF6
Uppgifter saknas
Klimatstrategi
Energianvändning per invånare (graddagskorrigerad)
Eslövs kommun
1990: 48 MWh
2002: 53 MWh
2003: 48 MWh
Sverige
1990: 46 MWh
2002: 50 MWh
2003: 48 MWh
SCB kommunala
energibalanser
Installerad
vindkrafteffekt
Eslövs kommun
2002: 11,9 MW
2003: 11,9 MW
Skåne
Länsstyrelsens vägledning
(R1:38)
Eslövs kommun
2002: 27,3 GWh
2003: 23,9 GWh
Skåne
Elproduktion
från vindkraft
2003: 108,5 MW
Länsstyrelsens vägledning
(R1:38)
2003: 199,9 GWh
Hushåll med
oljeeldning
2003: 2237 fastigheter
Eslövs Sotningsdistrikt
Förnybar och
återvunnen
energi i kommunala lokaler
2004: 58 %
Service och Teknik
Transportenergi
för kommunala
tjänsteresor
med bil
2004: 979 kWh/
årsarbetare
Miljö och Samhällsbyggnad
Koldioxidutsläpp 2004: 0,25 ton/
från kommunala årsarbetare
tjänsteresor med
bil
Miljö och Samhällsbyggnad
Kommunala
tjänstebilar
Service och Teknik
Oktober 2005: 112
stycken varav 24 gasbilar
13
Lokala miljömål – Begränsad klimatpåverkan
