Bring Frigo föregångare inom elektronisk
kommunikation i transportbranschen
Redan under det tidiga nittiotalet så var den svenska transportnäringen
tidigt ute med att börja tillämpa olika system och metoder för elektronisk handel. Det gav oss ett försprång som i dag är grunden till att 90 %
av all transportinformation utväxlas elektroniskt. Ett världsrekord som
det sällan talas om. Ett av de svenska föregångsföretagen i branschen
var Bring Frigo, före detta Frigoscandia, som än i dag ligger i täten vad
gäller elektronisk affärskommunikation.
– Jag var med på nittiotalet när allt detta startade. Vi var definitivt en av föregångarna i branschen, och jag anser
att vi fortfarande är ledande, säger Jan Gustavsson som är projektledare med fokus på logistik- och e-lösningar i
Bring Frigo.
Bring Frigo arbetar med temperaturkontrollerade transporter, i första hand i livsmedelsbranschen. Som bas för
sin EDI-kommunikation tillämpas GS1:s standards, eftersom de är utbredda och väl etablerade i dagligvarubranschen.
En av de främsta drivkrafterna bakom den snabba utvecklingen i Sverige var det så kallade Pharos-projektet
som lade grunden till branschens EDI-standards. En annan avgörande faktor var den höga svenska IT-mognaden
som snabbt gav oss en hög dator- och internetpenetration i befolkningen.
Tillämpar GS1:s standard
– Vi använder GS1:s uppsättning av standards och guidelines för hela informationsflödet. Exempelvis för identifiering/numrering, transportetiketter, streckkods-strukturer och för EDI, berättar Jan Gustavsson och tillägger att
det är GS1 GTIN som är den standard som används mot såväl kunder som i de interna kommunikationsprocesserna. Den så kallade GTIN-standarden gör att alla parter enkelt kan identifiera och validera artiklar i försörjningsflödet. En ytterligare identifieringsnyckel heter SSCC, kan användas för att unikt identifiera alla transporterade
enheter och för track-and-trace, dvs. spårning av gods.
– Varje gång vi hanterar en artikel vid någon av våra anläggningar så scannas SSCC-koden av och loggas i vårt
track-and-trace-system, förklarar Jan Gustavsson.
Den sista avgörande pusselbiten i kommunikationsflödet heter GLN, och är en standard som används för att
identifiera både sändare och mottagare samt för att identifiera olika parter i EDI-flödet.
Säkerställer ett effektivt, automatiserat varuflöde
– Det är många standards med till synes obegripliga förkortningar. För oss är det dock ett helt avgörande system
av standards som hjälper oss att säkerställa ett effektivt och till stor del automatiserat varuflöde som minimerar
behovet av ”handpåläggning” i flödet.
– I praktiken handlar det ju om att vi ska få en enkelhet i vår ”datafångst”, som gör det lätt och smidigt för de
medarbetare som arbetar i våra truckar och i plocklinjer ute i verksamheten!
Jan Gustavsson exemplifierar genom att beskriva hur Bring Frigos plocktruckar är försedda med streckkodsläsare som automatiskt läser in all leveransinformation, utan behov av manuellt arbete med papperslistor. Omvänt
så distribueras all orderinformation ut automatiskt till truckarnas datorer och ger en plockinstruktion. Om ordern
av någon anledning inte kan plockas i sin helhet, så återrapporteras även detta och aviseras till kunden helt per
automatik.
När Bring Frigo började införa elektronisk affärskommunikation så drevs detta till stor del av personalen ute i
verksamheten som efterfrågade bättre information för att kunna planera sitt arbete. Jan Gustavsson berättar att
lösningarna har implementerats, byggts ut och kompletterats under åren. Ett bevis på deras effektivitet är att
personalen i verksamheten tycker att de har fått mindre att göra, trots att godsflödena har ökat för varje år.
RFID i sikte – men bara som komplement
I dagligvaruhandeln har RFID diskuterats länge, men än så länge lyser den breda tillämpningen med sin frånvaro.
Walmart är en föregångare, men även hos den amerikanska dagligvarujätten så har det verkligt stora genomslaget för RFID-teknologin låtit vänta på sig. Jan Gustavsson ser dock positivt på framtidens tekniska möjligheter,
men betonar att streckkoderna är här för att stanna.
– RFID är bra och genialt i många sammanhang, men inte som en ersättning för streckkoder. Det handlar snarare om att använda rätt teknologi i rätt sammanhang. Jag tror att RFID kommer att bli ett allt vanligare komplement till streckkoderna framöver. Exempelvis används RFID allt oftare för att märka större enheter, containrar,
pallar och lådor, säger Jan Gustavsson.
Bring Frigo ingår i norska Bring-koncernen och är specialist på temperaturreglerad livsmedelslogistik för kylda, frysta
och färska livsmedel i Norden och resten av världen. Verksamheten förfogar över cirka 1 300 livsmedelsklassade fordon
för temperaturkontrollerade transporter samt ett trettiotal logistikcentra som erbjuder 356 800 pallplatser.
NEA – Nätverket för elektroniska affärer
Virkesvägen 26, SE-120 30 Stockholm
Web: www.nea.nu, E-post: [email protected], Tel: 08-556 061 40
