Positionspapper
Psykisk hälsa, barn och unga
Februari 2009
Kontaktperson • Thomas Rostock, [email protected]
och Ing-Marie Wieselgren, [email protected]
Formgivning • forsbergvonessen
Tryckeri • Ljungbergs Tryckeri
Foto • Framsida (bild till vänster) och sid 11: Elisabet Zeilon/Johnér;
övriga: Matton Images
Rapporten kan beställas direkt på tfn 020-31 32 30,
fax 020-31 32 40 eller från vår hemsida
www.skl.se/publikationer. Rapporten kan även laddas hem som pdf-fil.
Beställningsnr: 5163
Sveriges Kommuner och Landsting 2009
Förord
En av de största utmaningarna kring barn och ungas
hälsa handlar om utvecklingen av den psykiska hälsan.
Hälso- och sjukvården har ansvaret för vård och
behandling av psykisk ohälsa. Kommuner, landsting
och regioner har även genom sina olika verksamheter
ett ansvar för att uppnå en god hälsa och att stödja
barn och unga samt deras familjer.
Positionspappret om barns och ungas psykiska
hälsa antogs av Sveriges Kommuner och Landstings
styrelse i november 2008. Positionspappret uttrycker förbundets syn på hur man inom främst kommuner och landsting kan agera i dessa frågor men också
vilket ansvar staten har. Det utgör ett underlag för
förbundet i kontakter och överläggningar med statliga företrädare och andra aktörer och utgör även ett
stöd till medlemmarna i deras arbete.
Positionspappret tar med sina 16 ställningstaganden ett helhetsperspektiv kring psykisk hälsa.
Förbundet anser att gemensamma ansträngningar
måste göras av alla berörda samhällsaktörer för att
främja barn och ungas hälsa, möta psykisk ohälsa och
minska konsekvenserna av psykiska sjukdomar och
funktionshinder. Övergripande synpunkter ges också
om vikten av samverkan mellan kommuner, landsting och regioner samt några viktiga åtaganden från
statens sida.
Sveriges Kommuner och Landsting i februari 2009
Anders Knape
Förbundsordförande,
Sveriges Kommuner och Landsting
Innehållsförteckning
Positionspapper psykisk hälsa, barn och unga
5
Hälsofrämjande insatser
5
Tidiga insatser till riskgrupper
6
Insatser till barn och unga med indikerade problem
7
Övergripande punkter
9
Sammanfattning
10
Bakgrund
11
Definitioner
11
Fakta
12
Överväganden
13
Positionspapper
Psykisk hälsa, barn och unga
Sveriges Kommuner och Landsting anser att gemensamma ansträngningar måste göras av alla berörda
samhällsaktörer för att främja barns och ungdomars psykiska hälsa. Här följer 16 punkter som uttrycker vad förbundet anser kan göras av kommuner, landsting och staten för att främja hälsa, möta
psykisk ohälsa och minska konsekvenserna av psykiska funktionshinder.
Hälsofrämjande insatser
Sveriges Kommuner och Landsting anser att:
1 Hälsofrämjande insatser för psykisk hälsa ska
ingå som en naturlig del i verksamheter riktade till
barn och unga.
Samhällsut­vecklingen, aktuell kunskap, nya metoder,
mänskliga och samhälls­ekonomiska lönsamhetsberäk­ningar talar för att insatser för att främja psykisk
hälsa hos barn och unga bör få större utrymme i
alla delar av samhället som berör barn och unga. Det
övergripande målet för det nationella folkhälsoarbetet
är att skapa samhällseliga förutsättningar för en god
hälsa på lika villkor för hela befolk­ningen.
2
Generella insatser som föräldrastöd, tillgång till
bra fritidsaktiviteter, infor­mation och motiverande
samtal kring en sund livsstil och stöd för att finna
ändamålsenliga livsstrategier har en positiv inverkan
på befolkningens psy­kiska hälsa.
Psykisk hälsa, barn och unga
Det faktum att ett gott samspel mellan föräldrar
och barn minskar risken för olika former av psykisk
ohälsa har ett omfattande vetenskapligt stöd.
3 Förskola och skola är viktiga genom att de
erbjuder en god miljö och goda möjligheter för barn
att uppnå kunskapsmålen, men också som arena
där generella insatser som föräldrastöd, hälsosamtal
m.m. kan erbjudas av andra aktörer än skolan.
Förskolans och skolans viktigaste bidrag till att
främja en god psykisk hälsa hos barn och unga är att
erbjuda en bra kärnverksamhet. Genom att skolan är
den plats där alla barn finns är det där hälsofrämjande
insatser kan nå alla barn och ungdo­mar. Andra aktörer kan vara socialtjänsten, barnhälsovården, barnoch ungdoms­psykiatrin och frivilligorganisationer.
4 Kommuner och landsting kan främja psykisk
hälsa genom att samverka, utveckla samordnade och
integrerade verk­samheter som når de flesta barn och
ungdomar samt deras föräldrar eller andra anhöriga.
Goda exempel är familjecentraler/familjehälsa, en
organisationsform med till exempel mödrahälsovård,
barnhälsovård, öppen förskola och social­tjäns­tens
förebyggande verksamheter. Ungdomsmottagningar
och liknande verk­samheter kan skapas genom
samordning av ungdomshälsa, socialtjänst, beroen­
demottagning, försäkringskassa och arbetsförmedling
m.m. för att tillgodose ungdomars behov. Verksamheterna måste utformas från lokala och regionala
förutsättningar.
5 Staten måste ta sitt ansvar genom att ge ungdomar möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden
vilket är en viktig faktor för deras hälsa. Staten ska
se till att särskilda arbetsmarknads­åtgärder finns för
dem som har längre till arbetsmarknaden, t.ex. ungdomar med psykiska funktionsnedsättningar. Detta
särskilda stöd bör ses som en naturlig fortsättning
på skolgången.
Staten har ansvaret för arbetsmarknadspolitiken och
för att möjliggöra att insatser erbjuds samordnat och
lättillgängligt. Det särskilda ansvaret omfattar att
finansiera och följa upp de insatser som ges.
Tidiga insatser till riskgrupper
Sveriges Kommuner och Landsting anser att:
6 En väl utvecklad mödra- och barnhälsovård,
socialtjänst, primärvård och psykiatri med kunskap
om riskfaktorer för psykisk ohälsa, frisk- och skydds­
faktorer för att främja/bevara psykisk hälsa samt
metoder för att identifiera och ge riktat förebyggande stöd till riskgrupper är en god investering.
Barn och ungdomar med någon form av funk­
tionsnedsättning, med tidiga riskbe­teenden, normbrytande beteende och/eller med risk att fara illa
m.m. bör upp­märksammas så tidigt som möjligt och
familjer och barn erbjudas extra stöd.
Samverkan mellan aktörerna ökar möjligheterna till
goda resultat. Utredningar under senare år visar på
minskade kostnader för vård och omsorg där samverkan skett.
7
God kunskap hos lärare i förskola och skola gör
det möjligt att tidigt upptäcka barn och unga med
behov av särskilt stöd. Tillgång till metoder för att
ge rätt stöd till barn med inlärningssvårig­he­ter och
allvarliga brister i social kompe­tens kan motverka
psykisk ohälsa.
Hälso- och sjukvård samt socialtjänst blir viktiga
samarbetspartner som kan erbjuda handledning och
stöd.
Positionspapper
8 En väl utvecklad elevhälsa är en viktig del i såväl
förebyggande hälsoarbete som tidig identifikation av
och stöd till barn och ungdomar med tecken på psykisk ohälsa. Ansvaret för en väl utvecklad elevhälsa
ska omfatta alla skolformer oavsett driftsform.
De barn som utvecklar allvarliga problem visar ofta
tidiga tecken som att de skol­kar, har svårigheter att
klara uppsatta mål eller har blivit tysta, tillbakadragna, eller har svårigheter med kamratkontakter osv.
Elevhälsan blir ofta en första kon­takt som behöver
samarbete med primärvård och specialistnivå.
Målsättningen måste vara att när elevhälsan
konstaterat problem som behöver specialistbedömning ska detta kunna ske inom en månad (förstärkt
vårdgaranti).
Insatser till barn och unga
med indikerade problem
Sveriges Kommuner och Landsting anser att:
9 För barn och ungdomar med alla typer av psy-
kisk ohälsa är det viktigt med god till­gänglighet till
rätt insatser. Tydliga vägar för att underlätta kontakt
med rätt instans vid både lättare och allvarligare
psykisk ohälsa ökar ett effektivt utnyttjande av
resurserna
En kompetent bedömningsfunktion som initialt
kan bedöma den psykiska hälsan ökar förutsättningarna till ett förbättrat hälsotillstånd och ökar
även effektivi­teten. Det är lika viktigt att med god
precesion kunna säga när ett tillstånd inte behöver
hälso- och sjukvårdsinsater som att hitta de individer
som behöver kvalificerade insatser snabbt. Normala
livsproblem eller sociala svårigheter ska inte sjukdomsförklaras.
10 En tydlighet i ansvar mellan första linjen och
specialistnivån är nödvändig för att uppnå vårdgarantins målsättning för planerad vård med tillgänglig­
het till:
• en ”första linjens vård” som kan erbjuda en bedömning
och behand­ling av lindrigare och okom­plicerad psykisk
ohälsa inom en vecka.
1. Kan vara mödra- och barnhälsovård, primärvård,
skolhälsovård och i vissa situationer socialtjänsten.
Psykisk hälsa, barn och unga
• en specialistnivå inom barnmedicin, barnpsykiatri och
habilite­ring med sinsemellan tydligt definierade uppdrag
som tillsam­mans kan motsvara befolkningens behov av
specialiserad vård där bedömning kan ges inom en månad och beslutad behand­ling inom ytterligare en månad.
Tillgänglighet till rätt insatser betyder att behoven
ska mötas på den lämpligaste nivån – rätt vårdnivå
– dvs. att det som kan behandlas i första linjen ska
behandlas där, och specialistin­satser ska användas
när det behövs utifrån tillståndets art och grad samt
övriga behov.
11 För att förhindra negativa händelser och att
personer kommer till skada är det viktigt att möjligheter till akuta insatser finns tillgängliga inom både
kommuner och landsting. Ett formaliserat samarbete
för insatser till barn och ungdomar med kombinerad
problematik, t.ex. psykisk sjukdom/funk­tionshinder
och missbruk, ska överensstämma med aktuell kunskap.
Självskadande beteende ökar bland ungdomar, och
suicidtalen har inte minskat i samma utsträckning för
ungdomar som för den övriga befolkningen. Samverkan mel­lan skola, socialtjänst, psykiatri, polis m.fl.
möjliggör ett bra bemötande och ade­kvata insatser i
det akuta skedet. Detta ökar chanserna till bra resultat. Aktuell kunskap visar tydligt att vissa tillstånd
som psykisk sjukdom och missbruk ska behandlas
samtidigt.
12 För att säkerställa kvalitén i insatserna och få
en effektiv resursanvändning i insatserna till barn
och ungdomar med kompli­cerad problematik är det
viktigt med tydliga samarbetsformer.
Det kan innebära
• att det finns en väl utbyggd öppenvård i kommuner och landsting för att förebygga institutionsplaceringar
• att det för alla barn med komplicerad problematik finns en gemensam utarbetad plan
utifrån individens perspektiv
• att det finns välutvecklade rutiner för att följa
upp och stödja under placeringsarbetet och ge
bra öppenvård efter placering
• att det finns tydliga överenskommelser om
den generella ansvarsfördel­ningen och det
ekonomiska ansvaret mellan kommuner och
landsting
• att det finns gemensamma pri­oriterade
insatser mellan socialtjänst, barn- och ungdoms­
psykiatri, skola, polis, frivilligorganisationer
med flera aktörer.
13 Staten måste ta sitt ansvar genom att utforma
lagstiftningen så att den möjliggör en sammanhållen
första linjens vård, en barn- och ungdomshälsovård. För första linjens vård vid psykisk ohälsa finns i dag
ingen självklar ensam aktör utan det handlar om
primärvård, barnhälsovård, elevhälsa och delvis social­
tjänst. För att få en tillräckligt god tillgänglighet till
kompetenta specialistinsatser behöver en fungerande
första linjes vård utvecklas. Lagstiftningen måste vara
utformad så att olika lagar harmoniserar med varandra för att kommuner och landsting ska ha möjlighet
att hitta effektiva samarbetsmodeller.
• att det finns funktioner, t.ex. stödteam, som arbetar
nära eller integrerat och som kan stödja såväl familjer och skola kring enskilda barn och ungdomar
Positionspapper
Övergripande punkter
Sveriges Kommuner och Landsting anser att:
14 För att utnyttja resurserna effektivt är det
16 Staten måste ta sitt ansvar genom att
– öka stödet till forskning och utveckling av kunskapsbaserade metoder för hälso­främ­jande arbete och insatser mot psykisk ohälsa hos barn och unga
nödvändigt att kommuner och landsting har gemensam kunskap om behoven. En gemensam, lokal/regional överenskommelse för hälsofrämjande insatser
och insatser mot psykisk ohälsa kan stödja denna
kunskap.
– genomföra återkommande nationella mätningar av
hälsodata ‑ hälso­under­sökningar för barn och unga
Ett dokument, exempelvis en handlingsplan för
hälsofrämjande, tidiga insatser till riskgrupper och
insatser till barn och unga med indikerat problem,
kan visa hur kommuner och landsting samverkar och
därmed ökar förutsättningarna för att re­surser utnyttjas effektivt. Av planen kan det också framgå hur
olika aktörer som lokala myndigheter, frivilligorganisationer och även näringslivet bidrar med hälsofräm­
jande insatser.
– se till att grundutbildningar på olika nivåer svarar mot
verksamheternas behov och mot aktuell kunskap som på
ett bra sätt förbereder för arbete i skola, vård och omsorg för att möta behoven hos barn och ungdomar med
psykisk ohälsa och för att främja psykisk hälsa.
15
Bästa möjliga kunskap och beprövad erfarenhet ska användas i arbetet med barns och ungas psykiska hälsa och ohälsa och särskilt beakta olikheter
för flickor och pojkar.
Såväl hälsofrämjande insatser, tidig identifiering och
intervention som behand­ling och socialt stöd måste,
så långt möjligt, ske med kun­skapsbaserade metoder.
För att få bästa möjliga beslutsunderlag måste metoder och åtgärder systematiskt följas upp.
Olikheter för pojkar och flickor liksom skillnader
utifrån ålder, socio­ekonomi och kulturell bakgrund ska
beaktas.
Psykisk hälsa, barn och unga
– svara för att långsiktiga, sammanhållna satsningar är
utformade så att de ökar möjligheterna för kommuner
och landsting att genomföra strategiska satsningar och
tillgodogöra sig bästa möjliga kunskap
Utbildningarna behöver hela tiden utvecklas för att
svara mot verksamheternas behov. Detta utvecklingsarbete måste ske i samverkan med företrädare för
vård, skola och omsorg. Det är också av stort värde att
samarbete och utbyte mellan olika utbildningar förbättras för att förbereda för arbete i team med olika
professioner.
För framgångsrika strategier behövs jämförelsedata
som kommuner och landsting kan använda i sitt utvecklings- och förbättringsarbete (t.ex. Öppna jämförelser).
Staten och huvudmännen bör göra gemensamma
strategiska sats­ningar för att skapa strukturer för kontinuerlig kunskapsutveckling.
Sammanfattning
S
veriges Kommuner och Landsting (SKL) anser
att gemensamma ansträngningar måste göras
av alla berörda samhällsaktörer för att främja
barns och ungdomars psykiska hälsa. I detta innefattas också att minimera konsekvenserna av psykiska
sjukdomar och psykiska funktionsnedsättningar hos
barn och ungdomar.
Kommuner och landsting kan genom samordning
och gemensamt utvecklingsar­bete finna sätt att säkra
kvaliteten i vård, skola och omsorg och på ett effektivt
sätt utnyttja tillgängliga resurser. Lokala överenskommelser som utifrån lokala behov tydliggör ansvar liksom
olika former av samarbete över huvudmannagränserna
kan vara framgångsrika strategier. För framgång krävs
samordning av hela sam­hällets insatser. SKL anser att
även regeringskansliet och statliga myndigheter ska
samordna insatser som rör den psykiska hälsan hos barn
och ungdomar.
För att landsting och kommuner ska kunna samarbeta och fullgöra sitt ansvar för hälsofrämjande insatser
10
och vård och stöd till ungdomar med psykisk ohälsa
måste lagstiftning, regelverk och nationell statistik
stödja detta. Rätt utbildad och kom­petent personal är
en annan viktig förutsättning. Dimensionering och
innehåll i grundutbildningarna måste svara mot verksamheternas behov.
SKL anser att långsiktiga, sammanhållna statliga
satsningar på utvecklings­områ­den, metodutveckling,
utbildning och forskning skapar bättre förutsättningar
för en positiv utveckling av området än kortsiktiga
projektsatsningar.
Staten kommer under de närmaste åren att genomföra ett antal satsningar för att främja barns och ungdomars psykiska hälsa. Satsningarna avser bl.a. nationella
undersökningar av den psykiska hälsan, utveckling av
lokalt, sektorsöverskri­dande, hälsofrämjande arbete
samt satsning på utvidgat föräldrastöd. SKL ställer sig
positivt till dessa satsningar.
Positionspapper
Bakgrund
D
e flesta barn och ungdomar i Sverige mår bra
och har en god livssituation. Sam­tidigt finns
allt för många som far illa och som inte har
en livssituation som främ­jar en optimal utveckling.
Ökad upplevd psykisk ohälsa hos ungdomar, framför
allt hos unga kvinnor, ökad efterfrågan på sociala och
psykiatriska insatser liksom bristande tillgänglighet
till adekvata insatser i rimlig tid har beskrivits under
senare år. Rapporter om de mänskliga och samhällsekonomiska vinsterna med förebyggande arbete och
tidiga insatser uppmärksammar behovet av att hitta
stra­tegier som är effektiva i ett helhetsperspektiv. Det
förutsätter god samverkan mellan vård och omsorg
men också övriga delar i samhället. Insatser till barn
och unga kan ses som sociala investeringar i befolkningens hälsa.
Sveriges Kommuner och Landsting vill verka för
att psykisk hälsa bland barn och unga ses i ett helhetsperspektiv. Arbetet för en god psykisk hälsa i samhället
omfattar allt från att främja psykisk hälsa med generella
Psykisk hälsa, barn och unga
preventiva åtgärder till att främja insatser för vård och
behandling hos personer som utvecklat psykisk sjukdom. Hälsofrämjande och förebyggande insatser är
särskilt viktiga när det gäller barn och ungdomar.
Definitioner:
Psykisk hälsa är mer än frånvaron av psykisk ohälsa.
Det handlar bland annat om att människor upplever sin tillvaro meningsfull, att de kan använda sina
resurser, vara delaktiga i samhället och uppleva att de
har förmåga att hantera livets nor­mala motgångar.
Psykisk ohälsa används i dag ofta som en övergripande
term som täcker både psykiska besvär och psykisk
sjukdom.
Psykiska besvär beskriver olika tillstånd då människor
visar tecken på psykisk oba­lans eller symtom som oro,
ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. De psy­
kiska besvären kan beroende på typ och omfattning
11
i olika grad påverka funk­tionsförmågan. Symtomen
behöver inte vara så omfattande att diagnos kan sättas och är ofta normala reaktioner på en påfrestande
livssituation.
Fakta:
Psykiska sjukdomar och psykiskt funktionshinder är
när symtom eller funk­tionsnedsättning är av den typ
eller grad att det kvalificerar till en diagnos.
Det är vanligt med psykiska besvär bland barn och
ungdomar och det är oftast övergående. Det är viktigt
att inte sjukdomsförklara det som är normala reaktioner i livet samtidigt som tidig identifiering av allvarliga
tillstånd kan påverka progno­sen positivt. Socialt utanförskap, arbetslöshet, långtidssjukskrivningar, psykisk
sjukdom och missbruk kostar samhället betydande
summor och de enskilda indivi­derna och deras närstående stort lidande.
20 procent av alla barn behöver särskilt stöd i
skolan. Nästan 11 procent av de elever som lämnar
grundskolan saknar behörighet till gymnasieskolan.
Andelen elever som når gymnasiebehörighet är särskilt
låg bland elever med utländsk bakgrund som invandrat
till Sverige efter skolstart och bland elever med
lågutbildade föräldrar.
I Sverige finns det drygt 2 miljoner barn, 0–18 år, vilket
motsvarar 22 procent av befolkningen.
23 procent av eleverna i årskurs 7-9 och 31 procent
av gymnasieeleverna uppger att de all­tid eller oftast
känner sig stressade i skolan. Andelen stressade elever
är större bland flickor än bland pojkar.
Mödra- och barnhälsovården når ca 90 procent av alla
barn och mödrar.
Ca 100 000 eller 5 procent av alla barn träffar Barnoch ungdomspsykiatrin (BUP) varje år och ca 15
procent har kontakt någon gång under sin uppväxt.
BUP kostar ca 2 miljarder kronor per år.
Av de cirka 15 100 barn och unga som erhöll
heldygnsinsats den 1 nov 2007 hade ungefär 10 300
vård med stöd av socialtjänstlagen (SoL), cirka 4 600
barn och unga fick vård enligt LVU och cirka 200 barn
och unga var omedelbart omhän­dertagna enligt LVU.
Vård enligt SoL var 20 procent högre år 2007 än år
2003. Den största delen av ökningen skedde mellan år
2005 och år 2007.
Ungefär 28 300 barn får öppenvårdsinsatser av
socialtjänsten.
Total kostnad för heldygnsplacering och öppenvård var
cirka 11,5 miljarder kronor år 2006.
12
Positionspapper
Överväganden
D
et finns inga tecken på att allvarliga psykiska
sjukdomar ökat. Däremot har den upplevda
psykiska ohälsan ökat, och allvarliga konsekvenser av psykisk ohälsa som självmord och självmordsförsök och självskadande beteende finns i en
oroande omfattning. Liknande utveckling finns i alla
länder med god ekonomisk utveckling. De ökade psykiska problemen kan delvis knytas till den individualisering som är en del av den moderna utveck­lingen.
Nya möjligheter har öppnats – vilket gör livet mindre
förutsägbart. Det är självfallet positivt men ställer
också krav på ungdomar att själva välja vilka liv de
vill leva. Förmågan att hantera denna öppna situation
förefaller inte ha utvecklats i samma takt som de nya
möjligheterna. En osäker arbetsmarknad och svårigheter för ungdomar att få arbete ses också som en viktig
faktor i Sve­rige.
Påfrestningar kan aldrig undvikas helt, men en
stark känsla av sammanhang (Kasam) gör det möjligt
att finna konstruktiva sätt att möta verkligheten. Inom
Psykisk hälsa, barn och unga
hälso- och sjukvården använder man sig ofta av ett
sjukdomsorienterat synsätt med sökande efter orsaker
till besvären. Med ett salutogent eller hälsofrämjande
synsätt väljer man att fokusera på individens resurser i
stället för på hans eller hennes problem. Med preventiva, förebyggande och tidiga insatser kan samhället
skapa förutsätt­ningar som gör barn och ungdomar mer
kapabla att handskas med krissituationer och stressfaktorer. Det finns faktorer som innebär en risk för psykisk
ohälsa, faktorer som skyddar mot en negativ utveckling
och faktorer som främjar en posi­tiv utveckling av den
psykiska hälsan (friskfaktorer).
Insatser till barn och unga bör utformas som stöd till
de olika utvecklingsmiljöer som barn och unga befinner
sig i. På en samhällelig nivå handlar det om att skapa
goda uppväxtvillkor för barn och unga. Familjen är den
primära utvecklingsmiljön och har betydelse under hela
uppväxttiden. Stöd till föräldrar eller andra anhöriga att
kunna ta sitt ansvar på ett bra sätt kan vara en viktig
hälso­främjande insats.
13
Förskola och skola är under en stor del av uppväxten
också betydelsefulla utveck­lingsmiljöer och samverkan
mellan dessa miljöer och familjen är nödvändig. Fri­
tidsmiljöer och ungdomsmiljöer får under uppväxttiden
allt större betydelse och deras utformning får också
inverkan på barns och ungas utveckling och psykiska
hälsa.
Utformningen av insatser till riskgrupper eller till
någon med problem ska ta hänsyn till risk-, skydds- och
friskfaktorer hos det enskilda barnet/den unga och i de
omgivande miljöerna och ska göras i samverkan mellan
de olika aktörerna.
FN:s konvention om barnets rättigheter ska följas
och kan utgöra en grund för att vidta åtgärder som för­
bättrar den psykiska hälsan bland barn och unga. Även
regeringens proposition om ”En förnyad folkhälsopolitik” kommer genom förslagen för målområde 3, ”Barns
och ungas uppväxtvillkor”, att ge förutsättningar för en
förbättrad psykisk hälsa.
Enligt Sveriges Kommuner och Landsting kan insatser
ske genom tre övergri­pande strategier:
Hälsofrämjande generella insatser
Generella åtgärder för att förhindra att psykisk ohälsa
uppstår kan ske på olika samhälleliga nivåer. Grundläggande situationer i samhället såsom boende­miljöer
och ekonomiska förhållanden har betydelse för barns
uppväxtsituation och för föräldrars möjligheter att
vara föräldrar. Förskolan och skolan har betydelse för
att öka jämlikheten i hälsa för olika grupper eftersom
framgång i skolan är en hälsofrämjande och betydelsefull skyddsfaktor för barns utveckling. Generella
insatser riktade mot familjer och insatser som syftar
14
till att nå alla föräldrar genom mödra- och barnhälsovård är exempel på andra strategiska hälsofrämjande
insat­ser.
Samhällsekonomiska analyser visar att tidiga insatser för att förebygga ohälsa kan vara en god samhällsekonomisk investering. Initialt kan insatserna innebära
ökade kostnader men kan på längre sikt ge vinster.
Viktigast är en ökad livskvalité för den enskilde men
också kostnadsbesparingar för samhället.
Tidiga insatser till riskgrupper
Riktade insatser till specifika målgrupper som löper
risk att utveckla psykisk ohälsa eller insatser i ett
tidigt skede av problemutveckling kan motverka
ohälsa. Exempel på sådana målgrupper, bl.a. barn i
utsatta situationer, är barn som växer upp i familjer
där föräldrarna lider av allvarlig psykisk ohälsa eller
har missbruksproblem, barn som i tidig ålder visar
ett ihållande aggressivt och utagerande beteende och
barn som är sena i sin läs- och skrivutveckling.
Insatser till barn och unga med indikerade problem
Insatser till barn och unga med indikerade problem
riktas till individer som har utvecklat psykisk ohälsa.
Det kan vara uppsökande verksamhet för dem som
inte själva söker hjälp och olika former och nivåer
av vård och stödinsatser till de barn, ungdomar och
familjer som efterfrågar hjälp.
Positionspapper
Positionspapper
Psykisk hälsa, barn och unga
De flesta barn och unga mår bra och har en bra livssituation. En av de största utmaningarna
kring barn och ungas hälsa handlar om utvecklingen av den psykiska hälsan. Det gäller inte
bara i Sverige utan i många andra länder. Hälso- och sjukvården har ansvaret för vård och
behandling av psykisk ohälsa. Kommuner, landsting och regioner har även genom sina
olika verksamheter ansvar för att uppnå en god hälsa och att stödja barn och unga samt
deras familjer.
Detta positionspapper om barn och ungas psykiska hälsa antogs av Sveriges Kommuner
och Landstings styrelse i november 2008. Positionspappret uttrycker förbundets syn på hur
man inom främst kommuner och landsting kan agera i dessa frågor men också vilket ansvar
staten har. Det utgör ett underlag för förbundet i kontakter och överläggningar med statliga
företrädare och andra aktörer och utgör även ett stöd till medlemmarna i deras arbete.
Positionspappret tar med sina 16 ställningstaganden ett helhetsperspektiv kring psykisk
hälsa. Förbundet anser att gemensamma ansträngningar måste göras av alla berörda samhällsaktörer för att främja barn och ungas hälsa, möta psykisk ohälsa och minska konsekvenserna av psykiska sjukdomar och funktionshinder. Övergripande synpunkter ges också om
vikten av samverkan mellan kommuner, landsting och regioner.
Långsiktiga tidiga insatser lönar sig samhällsekonomiskt och främjar barnens hälsoutveckling.
Lagstiftning, regelverk och nationell statistik bör stödja detta arbete. Rätt utbildad och
kom­petent personal är en annan viktig förutsättning. Förbundet anser även att regeringskansliet och statliga myndigheter ska samordna insatser som rör den psykiska hälsan hos
barn och unga.
Rapporten beställs på www.skl.se/publikationer eller på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40.
Rapporten kan även laddas hem som pdf-fil
Beställningsnr: 5163
118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20
Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50
www.skl.se
