Sällan sedda
Utbildningsmaterial
om våld mot kvinnor med
funktionsnedsättning
På lättläst svenska
1
Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i
utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella
sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt
lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen).
Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha
upphovsmannens tillstånd för att använda dem.
Artikelnr
2011-9-12
Publicerad www.socialstyrelsen.se, oktober 2011
2
Sällan sedda
Utbildningsmaterial
om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning
På lättläst svenska
Förord
Regeringen har bett Socialstyrelsen
att skriva ett utbildningsmaterial
om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning.
Utbildningsmaterialet är för personer
som arbetar med kvinnor med funktionsnedsättning.
De kan vara personal som ska handlägga
och personal som ska ge vård, stöd och service.
De kan vara personliga assistenter,
personal inom socialtjänsten, habiliteringen,
rehabiliteringen och sjukvården.
Men studiematerialet kan också vara
för personal som arbetar med våldsutsatta kvinnor,
till exempel handläggare i andra delar av socialtjänsten.
Materialet är också för personer
som arbetar i ideella organisationer,
i kvinnojourer och brottsofferjourer
och funktionshindersorganisationer.
Materialet kan också vara bra
för personer som arbetar hos polisen
och i domstolar.
Vi vill att fler personer ska känna till detta våld
och kunna mer om det
så att de ska kunna hjälpa dessa kvinnor mer och bättre.
I materialet skriver vi
om hur våld kan vara mot kvinnor med funktionsnedsättning.
Vi har läst litteratur och forskning om dessa frågor.
Vi har gjort intervjuer
och studiebesök hos personer
3
som arbetar med kvinnor
som har blivit utsatt för våld.
Vi har också studerat metoder från andra länder
om hur man kan arbeta med
det här problemet.
Detta är ett av Socialstyrelsens fem utbildningsmaterial
som handlar om grupper av våldsutsatta kvinnor.
De andra utbildningsmaterialen handlar om
kvinnor i missbruk och beroende, äldre kvinnor,
kvinnor med utländsk bakgrund
och kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck.
Utbildningsmaterialet är skrivet av Ann Jönsson
med stöd av Maria Boustedt Hedvall och Kjerstin Bergman.
Per Arne Håkansson har tittat på metoder i andra länder.
Shriti Radia har gett oss råd om lagar och regler.
Alla arbetar vid Socialstyrelsen.
Flera personer har läst texterna och sagt vad de tycker.
Stort tack till AnnCharlott Carlberg, leg psykolog,
Anita Eriksson, biståndshandläggare
vid Södermalms stadsdelsförvaltning i Stockholms stad,
Christina Silfverstolpe, biståndshandläggare
och kvinnofridsinstruktör i Trollhättans stad,
Wiveca Holst, utbildare,
Ann-Marie Stenhammar, utredare och skribent,
Carin Bergström, verksam i EU-projektet Carpe
i Stockholms stad,
Alison Hultqvist, socionom,
Marie Aspensjö, kurator vid dövteamet i Stockholms län,
Kerstin Kristensen, projektledaren
vid Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt, Bräcke Diakoni,
Denise Cresso, informationsansvarig
vid Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt, Bräcke Diakoni
och Hans Hallerfors, redaktör.
Lars-Erik Holm
Generaldirektör
4
Innehåll
Sammanfattning
Kapitel 1
Inledning
Ett osynligt problem
Våld är en kränkning av mänskliga rättigheter
FN-konventioner
Europakonventionen
Behov av stöd
Vilka personer vi skriver för, vilka personer vi skriver om
och vilka ord vi använder
De här personerna kan använda utbildningsmaterialet
Våld och annan utsatthet
Närstående
Våld mot kvinnor
Funktionsnedsättning och funktionshinder
Utvecklingsstörning och intellektuell funktionsnedsättning
Så har vi lagt upp materialet
Förslag till utbildning
Kunskapsunderlag och uppslagsbok för personal
Tvärprofessionell utbildning
Att tänka på
Kapitel 2
Våldsutsatthet, vad är det
Våld i nära relationer
Olika våldsmönster
Våld mot kvinnor i nära relationer
Hur vanligt är det med våld mot kvinnor i nära relationer
Barn som upplever våld i familjen
Varför sker våld i nära relationer - några olika sätt att förklara det
Våld mot särskilt utsatta grupper
Kvinnor med risk för särskild sårbarhet
5
Risker med att börja tala om särskilt utsatta grupper
Att diskutera
Personer med funktionsnedsättning och våld
Barn
Kvinnor
Män
Äldre
Svåra liv gör det svårt att ändra sitt liv
Att diskutera
Kapitel 3
Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning
Särskild utsatthet
Beroende
Osynlighet
Sårbarhet
Hur vanligt är våldet?
Våld mot kvinnor med fysiska funktionsnedsättningar
Våld mot kvinnor med lindrig eller måttlig utvecklingsstörning
Ett nytt synsätt
Vara som andra
Var tredje kvinna utsatt för våld
Våld mot kvinnor med psykiska funktionsnedsättningar
"Dubbelt utsatta damer"
Mer kunskap behövs
Var sker våldet och av vem?
Hur ser våldet ut och vilka skador ger det?
Våldet ser olika ut
Våldet sker igen och igen
Vilka skador ger våldet?
Varför stannar kvinnan?
Svårt att bryta upp
Det traumatiska bandet
Skam och skuld
6
Få kvinnor söker hjälp
Vilken kunskap finns om stöd och hjälp?
Tillgänglighet till socialkontor och vårdcentraler
Tillgänglighet till kvinnojourer och skyddade boenden
Typ av funktionsnedsättning är viktig
för vilken hjälp som är tillgänglig
Det behövs vetenskapliga metoder som fungerar
Att diskutera
Kapitel 4
Att uppmärksamma och möta kvinnorna
Mötet med kvinnorna
Respekt och förståelse är viktiga i samtalet
Göra samtalet lättare
Samtal via tolk
Andra sätt att tala med varandra på
-om alternativ och kompletterande kommunikation, AKK
Hur upptäcka och fråga om våld?
Att ställa frågor om våld
Att ställa frågor om sexuellt våld
Viktiga frågor för personal att ställa sig
Tecken och symtom på våldsutsatthet
Fysiska skador
Psykiska reaktioner
Missbruk
Tillgänglighet - en förutsättning för mötet
Olika aspekter på tillgänglighet
Kunskapsstöd för arbetet med tillgänglighet
Att diskutera
Det arbete som pågår just nu mot våld
Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt
Kunskapsstöd till personal
Tillgänglighet och alternativ kommunikation
Utbildningssatsning i Stockholms län
Checklista på arbetsplatsen är ett sätt att stoppa våldet
7
Att diskutera
Kapitel 5
Samhällets ansvar
Vad säger lagarna om våld mot kvinnor?
Grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning
Besöksförbud
Detta är lika i flera lagar
Icke-diskrimineringsprincipen
Samarbete
Så blir samarbetet enklare
Ge samarbetet tid
och undersök vilka som ska vara med
Samarbeta och sekretess
Anmälningsskyldighet
Att lämna uppgifter till åklagare och polis
Att anmäla eller avslöja brott
Att diskutera
Socialtjänstens ansvar
Kommunen har det största ansvaret
Olika ansvar för kommunen du bor i
och kommunen du är i
Socialtjänstens ansvar för vissa målgrupper
Personer med funktionsnedsättning
Brottsoffer och våldsutsatta kvinnor
Personer som vårdar eller stödjer närstående
Kompetens
Kommunala handlingsplaner
Uppsökande verksamhet och information
Utredning
Akuta och långsiktiga behov
Om kvinnan inte vill ha utredning, stöd och hjälp
Bedömningsinstrument som stöd för arbetet
Insatser
Tillfälligt boende
Råd och stöd
Ekonomiskt bistånd
Insatser med stöd av LSS
8
Säkerhetsplanering
Barn som ser våld
Lex Sarah säger att personal måste anmäla missförhållanden
Att diskutera
Hälso- och sjukvårdens ansvar
Om Hälso- och sjukvårdens ansvar
God kvalitet i hälso- och sjukvården
Hälso- och sjukvårdens ansvar för våldsutsatta kvinnor
Akuta insatser
Insatser under längre tid
Hälso- och sjukvårdens ansvar för barn som far illa
Habilitering och rehabilitering
Ungdomsmottagningar
Att diskutera
Polis och domstolars ansvar
Samarbete mellan polis och andra myndigheter och organisationer
Säkra lagar och funktionsnedsättning
Hur personer kan reagera vid förhör
Att diskutera
Bilaga
Checklista för arbetsplatser
9
Sammanfattning
Studier visar att kvinnor med funktionsnedsättning
blir utsatta för våld
minst lika ofta som andra kvinnor.
Under lång tid har detta varit ett osynligt problem,
både för forskare,
för dem som ger vård
och för dem som skriver om sådana frågor.
Men på senare år har allt fler personer
börjat förstå att det finns ett problem.
Troligen är det också så
att kvinnor med funktionsnedsättning
kan ha det ännu svårare med detta problem
än vad andra kvinnor har.
Beroende
Många kvinnor med funktionsnedsättning
är beroende av andra människor.
De får vård, stöd och service av sin familj
av personliga assistenter, färdtjänstchaufförer
eller annan personal.
Dessa personer kan vara de som upptäcker
att kvinnan utsatts för våld.
Men de kan också vara förövarna,
de som utsätter kvinnan för våld.
Osynlighet
Problemet kan vara osynligt på så sätt
att de brott som kvinnorna blir utsatta för
inte kallas brott.
Istället kallar man det för brister i en verksamhet.
Många gånger ser inte människor
på kvinnor med funktionsnedsättning som kvinnor:
Man ser på dem som personer
utan kön och utan sexualitet.
10
Sårbara
Sårbarheten handlar om
vilken sorts funktionsnedsättning kvinnan har.
Forskare säger att kvinnor med psykiska
och intellektuella funktionsnedsättningar
lättare blir offer för våld.
Kvinnor med funktionsnedsättning
blir som andra kvinnor oftast utsatta för våld
i en parrelation, alltså av den partner som de lever med.
Våld kan vara på olika sätt
Våldet i nära relationer ser olika ut.
Det sker fysiskt våld, sexuellt våld
och hot om våld.
Men våldet kan också vara psykiskt, känslomässigt,
socialt, ekonomiskt och materiellt.
Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning
har också beskrivit hur våldet ofta handlar om
funktionsnedsättningen.
Många olika delar av samhället
ska arbeta mot våld mot kvinnor med funktionsnedsättning.
Socialtjänsten har ansvar för
att våldsutsatta kvinnor får det stöd
och den hjälp de behöver.
Nya lagar som kom år 2007
har gjort kommunernas ansvar ännu tydligare.
Personal i hälsovården och sjukvården är mycket viktig.
Det är också viktigt
hur personal i polis och domstolar är
för att kvinnorna ska känna sig trygga
och vilja anmäla brottet
och sedan också vara med i en rättgång.
Om kvinnan har funktionsnedsättning
kan personalens kunskaper till och med
leda till om hon kan vara med på rättegången
överhuvudtaget.
11
Ideella organisationer
som kvinnojourer och brottsofferjourer
kan ge hjälp.
När en kvinna som blivit utsatt för våld
ska ta emot hjälp,
ska personal ha stor kunskap
och veta vad de gör.
Det är ännu viktigare att personalen har kunskap
om kvinnan har funktionsnedsättning.
Det blir extra viktigt för att hon ens ska kunna komma
in på polisstationen eller i domstolen.
Kvinnan ska kunna förstå
den information som hon får.
Men hon ska också själv kunna berätta
om vad som har hänt.
Hon ska också kunna få ett skyddat boende
som passar hennes behov.
Detta utbildningsmaterial vill ge personal mer kunskap
så att de kan ge kvinnorna det stöd som de behöver.
Kapitel 1
Inledning
Ett osynligt problem
Det är först på senare år
som man har börjat att tala om
att kvinnor med funktionsnedsättning blir utsatta för våld.
Problemet har länge varit osynligt.
Det finns kanske flera förklaringar
till att problemet har varit osynligt,
att ingen vetat om det.
En förklaring är hur samhället ser
på personer med funktionsnedsättning.
Ofta ser samhället på personer med funktionsnedsättning
som personer utan kön och utan sexualitet.
När människor möter andra människor
sorterar vi dem efter om de är man eller kvinna,
12
varifrån de kommer,
hur gamla de är och så vidare.
Men när en människa möter
en människa med funktionsnedsättning
blir den andra människan lätt en person
bara med funktionsnedsättning,
och utan kön, land, utbildning och så vidare.
En annan förklaring till osynligheten
är att ingen forskar om det.
Samhället verkar inte heller
tycka att det är så farligt
med brott mot dessa personer.
Samhället verkar också tro
att ingen människa utsätter
personer med funktionsnedsättning för brott.
Våld är en kränkning av mänskliga rättigheter
Att vara utsatt för våld
är på många sätt en kränkning
av en människas rättigheter.
Sverige har sagt ja till flera konventioner
och överenskommelser
som säger att Sverige ska arbeta
för att stoppa våld mot kvinnor.
Dessa konventioner och överenskommelser
finns också för kvinnor med funktionsnedsättning.
FN-konventioner
Att diskriminera betyder
att behandla en människa annorlunda och orättvist.
Förenta Nationerna, FN, har skrivit en konvention
om att stoppa all slags diskriminering av kvinnor.
Konventionen förkortas CEDAW.
CEDAW säger att staterna ska säga nej
till diskriminering av kvinnor på alla områden.
Staterna ska skriva nya lagar
eller ta bort gamla lagar
för att stoppa diskriminering av kvinnor.
13
Konventionen skriver om diskriminering av kvinnor
men inte om våld mot kvinnor.
I FN:s konvention om rättigheter
för personer med funktionsnedsättning, CRPD,
säger FN att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning
ofta är utsatta för större risk för våld, skada
eller övergrepp, vanvård
eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande.
Konventionen säger att staterna måste arbeta
med lagar, regler och utbildning
för att skydda personer med funktionsnedsättning
från att bli utnyttjade och utsatta för våld.
Staterna ska se till att staten kallar våldet för brott,
ser dessa brott,
anmäler och utreder brotten
och straffar den person som gjort brottet.
Eftersom detta utbildningsmaterial
även handlar om unga kvinnor under 18 år,
är det viktigt att känna till
att Sverige har sagt ja
till konventionen om barnets rättigheter.
Där står det bland annat
att staterna ska göra allt de kan
för att skydda barn mot alla former av våld,
och annat som kan skada dem.
Europakonventionen
Europarådets konvention för skydd
för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna kallas också
Europakonventionen.
Europakonventionen vill skydda kvinnors rättigheter
och stoppa diskriminering.
Svenska lagar ska följa Europakonventionen.
14
Behov av stöd
På senare tid har allt fler människor sett
att kvinnor med funktionsnedsättning blir utsatta för våld
och att kvinnorna inte får något bra stöd.
Flera statliga utredningar visar
att samhället måste få mer kunskap
om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning.
Kommunerna har det största ansvaret
för att ge stöd till människor som har det svårt.
Socialstyrelsens och länsstyrelserna har undersökt
hur Sveriges kommuner arbetar med detta.
Kommunerna behöver lära sig mer om detta problem.
Många kommuner saknar boenden till skydd och stöd
för kvinnor med funktionsnedsättning.
Många kommuner är dåliga på
att ge information som är anpassad
för personer med funktionsnedsättning.
Många kommuner samarbetar inte
med myndigheter och organisationer.
De samarbetar heller inte i kommunens
egna organisationer.
Vilka personer skriver vi för,
vilka personer skriver vi om
och vilka ord använder vi
De här personerna kan använda utbildningsmaterialet
Utbildningsmaterialet är för personal
som arbetar med kvinnor med funktionsnedsättning.
Det kan vara personal som ska handlägga
samt ge vård, stöd och service.
Exempel är personliga assistenter,
personal inom socialtjänsten,
rehabiliteringen och sjukvården.
Men materialet kan också vara bra
15
för handläggare inom socialtjänsten,
personal i ideella organisationer
om kvinnojourer och brottsofferjourer
och handikapporganisationer.
Personal i polis och domstolar
kan också använda materialet.
Våld och annan utsatthet
Det är viktigt att redan så här i början säga
att kvinnor med funktionsnedsättning
kan bli utsatta för sådant som lagen säger är brott.
Det kan vara fysisk misshandel och sexuella övergrepp.
Men kvinnorna kan också utsättas för handlingar
som inte kallas för brott,
men som ändå kan vara mycket plågsamt.
Det kan vara att hon blir kallad elaka saker,
inte får träffa andra människor,
måste ge sina pengar till någon annan
eller inte får den vård och behandling som hon ska ha.
För att ge socialtjänsten stöd i sitt arbete
med våldsutsatta kvinnor
har Socialstyrelsen gett ut allmänna råd och en handbok.
I detta utbildningsmaterial talar vi ofta om
båda dessa texter.
Om du vill veta mer
om socialtjänstens ansvar för våldsutsatta kvinnor
ska du läsa handboken och de allmänna råden.
Närstående
Närstående är en person
som en människa har en nära relation till
och som människan litar på.
De kan vara makar, sambor, pojkvänner
eller flickvänner, föräldrar, syskon, barn
eller andra släktingar.
Det är oftast kvinnans partner
som utövar våld mot kvinnor med funktionsnedsättning.
16
Men kvinnor med funktionsnedsättning
kan också bli utsatta för våld av andra personer,
till exempel av personer
som ska ge kvinnorna vård, stöd och service.
Kvinnan är ofta mycket beroende av dessa personer.
Våld mot kvinnor
Våld finns i alla relationer.
Våld finns mellan kvinnor och män,
mellan män och män
och mellan kvinnor och kvinnor.
Det sker också våld mot män
där kvinnor är förövare.
I det här materialet skriver vi
om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning.
Vad gäller ordet kvinna
så menar vi också unga kvinnor under 18 år.
Funktionsnedsättning och funktionshinder
Funktionsnedsättning betyder nedsättning av fysisk,
psykisk eller intellektuell funktionsförmåga.
En funktionsnedsättning kan en människa få
av sjukdom eller skada.
Funktionsnedsättningen kan finnas kvar hela livet
eller försvinna efter ett tag.
Funktionshinder är det som hindrar
en människa med funktionsnedsättning
att klara sig själv.
Funktionshinder handlar framför allt
om dålig tillgänglighet och anpassning.
Utvecklingsstörning
och intellektuell funktionsnedsättning
En utvecklingsstörning är en diagnos.
En person får diagnosen genom att göra en utredning
för att se hur personens IQ är.
Utvecklingsstörningen kan vara lindrig,
medelsvår eller svår, som också kallas grav.
17
I svenska lagar står ordet utvecklingsstörning.
Utvecklingsstörningen är medfödd
eller har skett tidigt i livet,
det vill säga under de åren
som barnets hjärna fortfarande växer.
Intellektuell funktionsnedsättning handlar om personer
som har en något högre IQ
än utvecklingsstörning.
En person som fått en begåvningsmässig funktionsnedsättning
i vuxen ålder har inte utvecklingsstörning.
I detta utbildningsmaterial skriver vi
om personer med utvecklingsstörning
och personer med intellektuella funktionsnedsättningar.
Så har vi lagt upp materialet
Kapitel 1 handlar om
varför våld mot kvinnor med funktionsnedsättning länge
varit ett osynligt problem.
Kapitel 2 och 3 handlar om vad vi vet idag om
våld mot kvinnor.
Kapitel 2 börjar med
att beskriva våld mot kvinnor i nära relationer.
I kapitlets sista del skriver vi om
våld mot särskilda grupper,
och om funktionsnedsättning och våld.
Kapitel 3 handlar om våldsutsatta kvinnor
med funktionsnedsättning.
Det handlar om vad vi vet, hur vanligt det är
och varför så få kvinnor söker hjälp.
Kapitel 4 handlar om bemötande och tillgänglighet.
Kapitel 5 beskriver samhällets ansvar.
Efter varje kapitel finns exempel
och frågor att diskutera.
18
Förslag till utbildning
Det här materialet är gjort
för att du ska kunna använda det på två sätt:
1. Du kan använda det
för att ge kunskaper till personal i verksamheter
som arbetar med dessa frågor.
Personalen kan läsa om det som de vill veta mer om.
2. Du kan använda det i tvärprofessionell utbildning.
Kunskapsunderlag och uppslagsbok för personal
Utbildningsmaterialet ger information
om vilka lagar som gäller
och hur man kan förstå, upptäcka
och arbeta med våld mot kvinnor med funktionsnedsättning.
Frågorna som finns i materialet
kan ni fundera över ensamma
eller i grupp på era arbetsplatser.
Det går bra att läsa de olika kapitlen i materialet
var för sig.
Tvärprofessionell utbildning
Du kan göra en utbildning i en kommun eller region
för personal i socialtjänsten, hälso- och sjukvården,
ideella organisationer, ungdomsmottagningar.
En gemensam utbildning för socialtjänsten
och hälso- och sjukvården
kan vara ett bra sätt att lära av varandra
och se hur era olika verksamheter
kan samarbeta.
Ni kan dela upp utbildningen
utifrån materialets tre stora delar:
1. Första gången ni träffas
Tala om våld mot kvinnor
och om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning.
Tala om hur vanligt det är,
var det sker och vem som utövar våld.
19
Tala om hur våldet ser ut
och vad det kan göra med människor.
2. Andra gången ni träffas
Tala om hur ni ska upptäcka våldet
och möta våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning.
Prata om hur ni ska ställa frågor om våld.
Hur har ni ett samtal med personer
som behöver hjälp med att tala?
Tala också om tillgänglighet
till samhällets stödinsatser
för kvinnor med funktionsnedsättning.
3. Tredje gången ni träffas
Tala om samhällets ansvar, om socialtjänstens,
hälso- och sjukvårdens och polis
och domstolar ansvar för våldsutsatta kvinnor.
Använd frågor och exempel
Frågorna och exemplen som finns i de olika kapitlen
är bra att diskutera i mindre grupper.
Låt personer från olika yrken vara med
i de olika grupperna när ni träffas.
Att tänka på
Det är bra att välja en eller flera personer
som leder utbildningen.
Bjud in personer som kan berätta om
hur de arbetar i kommunen eller i regionen.
Ungdomsmottagningar kan berätta om sitt arbete med
att stärka ungdomars självkänsla
och lära ungdomar hur man säger nej
och inte gör sådant som man inte vill.
Socialtjänsten kan berätta
om ansvaret för särskilda grupper,
till exempel våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning.
Tala om socialnämndens ansvar
för att skyddade boenden ska vara bra.
20
Låt dem berätta om anmälningsskyldigheten
om barn som far illa.
Vuxenpsykiatrin kan tala om psykisk ohälsa och behandling.
Ideella föreningar, till exempel brottsofferjourer,
kvinnojourer och funktionshindersorganisationer
kan berätta om hur det är
att arbeta med våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning. Tala också om
bemötande.
Missbruks- och beroendevården kan berätta om
tecken på missbruk och behandling av missbruk.
Polisen kan berätta om våldsutsatta kvinnor.
Skriv en plan för hur ni ska kunna fortsätta att träffas
och fortsätta att lära er av varandra
och ge varandra stöd.
Fundera på hur stort ansvar och makt ni har
för att kunna arbeta med
frågor om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning
i din verksamhet.
Fundera på om det finns någon särskild handlingsplan
i er verksamhet.
Kapitel 2
Våldsutsatthet, vad är det?
Våld i nära relationer
Både män och kvinnor blir utsatta för våld i nära relationer,
men oftast är det kvinnor som blir det.
Oftast är den som utsätter kvinnan för våldet en man.
Vi vet fortfarande mycket lite om
hur vanligt det är att män
blir utsatta för våld i nära relationer.
Men alla som blir utsatta för våld i nära relationer,
både kvinnor och män
har rätt till stöd och skydd
och ett gott bemötande från samhället.
Våld mot kvinnor sker oftare flera gånger,
det är ett grövre våld
och leder också till värre skador och problem för kvinnan.
21
I den nationella trygghetsundersökningen
om hur våld i nära relationer ser ut
säger män att de blir utsatta för trakasserier.
Kvinnor säger att de bli misshandlade och hotade.
När det gäller dödligt våld i nära relationer
är det stora skillnader mellan män och kvinnor.
Det är fyra till fem gånger vanligare
att kvinnor blir dödade av sin partner eller före detta partner
än att män blir det.
Olika våldsmönster
Socialstyrelsens folkhälsorapport från år 2009
beskriver två olika sätt att utöva våld.
Det finns det kontrollerande partnervåldet
och det situationsbetingade partnervåldet.
Det kontrollerande våldet
börjar som lite våld ibland
och blir med tiden mer våld
som händer oftare.
Det kontrollerade våldet
innehåller en blandning av olika former av våld,
terror, trakasserier och hot.
Framför allt är det kvinnor
som blir utsatta för denna typ av våld
av en manlig partner.
Situationsbetingat våld
kan utövas av både kvinnor och män,
och sker vid stressiga situationer.
Stress och ilska gör att personen tappar kontrollen
över sina känslor och slår sin partner.
Ofta är det situationsbetingade våldet
något som bara händer en enda gång
till skillnad från det kontrollerande våldet.
22
Våld mot kvinnor i nära relationer
I betänkandet av Utredningen om socialtjänstens stöd
till våldsutsatta kvinnor står det
att mäns våld mot kvinnor i nära relationer
inte längre ses som något privat
som bara sker i familjen.
Idag ser vi det mer som ett stort
och viktigt samhällsproblem.
Då måste också samhället
göra något åt problemet.
Våld mot kvinnor i nära relationer
är ett problem för polis och domstolar
men också ett hälsoproblem,
som ger skador på kroppen och i själen.
Vi kan se våldet som ett folkhälsoproblem,
och som något som kan leda till svåra sociala problem.
Världshälsoorganisationen, WHO säger att
mäns våld mot kvinnor är en folkhälsofråga.
Människor lider
men också hela samhället drabbas.
Socialstyrelsen tror
att det kostar samhället
ungefär 3 miljarder kronor varje år.
För kvinnan leder våldet till isolering, arbetslöshet,
och ekonomiska problem.
Kvinnan kan också bli hindrad
från att söka hjälp från exempelvis sjukvården.
Dessutom kan våldet ses som ett jämställdhetsproblem,
och som något som tar ifrån kvinnan
hennes mänskliga rättigheter och friheter.
Hur vanligt är det med
våld mot kvinnor i nära relationer?
Det är svårt att veta exakt
hur vanligt det är med våld mot kvinnor.
Man kan hitta siffror från polisens statistik över brott,
det finns information från sjukhus;
23
register över vad människor dör av,
intervjuer med brottsoffer och annat.
Om man studerar dessa siffror
får man olika svar.
Det kan bero på vad man vill veta.
Det kan bero på vad man vill kalla våld.
Det kan bero på vilka frågor man ställer.
När en person ska svara på frågor om våld
kan det vara svårt.
Vissa brott skäms många personer för.
Sexualbrott är ett sådant exempel.
Det kan vara extra svårt att anmäla ett brott
som du skäms över.
Det är nog också svårare
att berätta om våld som sker
i en relation som kvinnan är i
än att berätta om våld hon har utsatts för
av en tidigare partner.
Socialstyrelsen har sagt att minst 75 000 kvinnor varje år
utsätts för våld av en partner eller före detta partner.
1,6 procent av kvinnorna i Sverige
utsattes för våld i bostaden under åren 2008 och 2009.
Under samma tid var det 1 procent av männen
som utsattes för våld i bostaden.
Den mycket stora undersökningen
som heter Slagen dam från år 2001 visade
att 46 procent av de tillfrågade kvinnorna
hade utsatts för våld någon gång under livet
sedan de var 15 år.
Det är nästan hälften av kvinnorna i undersökningen.
Mer än var tionde kvinna
hade blivit utsatt för våld av sin partner.
35 procent av kvinnorna
hade varit med om fysiskt våld,
sexuellt våld
24
eller hot från en tidigare partner.
Det är en tredjedel av kvinnorna i undersökningen.
År 2010 gjordes 2 500 anmälningar
om grov kvinnofridskränkning
visar Brottsförebyggande rådets siffror.
Samma år anmäldes 27 300 fall av misshandel mot kvinnor,
18 år och äldre.
Men många kvinnor som blir utsatta för våld
får vi aldrig får veta något om.
Bara var fjärde händelse blir anmäld till polisen.
Många kvinnor låter bli att anmäla
eftersom de är rädda
och känner sig maktlösa.
Personen som blir utsatt för våldet
känner förövaren
och tror inte att han eller hon
orkar vara med i en rättegång
och berätta vad som har hänt.
Barn som upplever våld i familjen
Vi tror att tio procent av alla barn
har varit med om våld hemma.
Fem procent av barnen är med om det ofta.
Svenska studier och studier från andra länder
visar att det är större risk
att barn som lever i familjer
där våld förekommer
själva blir utsatta för fysisk misshandel.
Barn till våldsutsatta kvinnor
har ofta samma symtom som barn
som far illa av andra orsaker.
En del barn har inga symtom alls,
och åldern kan vara viktig
för om symtomen blir synliga
och på vilka sätt de kommer till uttryck.
25
Barnen kan drabbas av svåra hälsoproblem.
Dessa barn har ofta levt länge med hot och våld i familjen.
De kan då få posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.
Även när barnen blir vuxna
blir de offer för våld eller börjar att slå andra.
Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning är,
som andra kvinnor, föräldrar.
Därför är det viktigt att tänka på
att det kan finnas barn som lider av det våld
som kvinnan blir utsatt för.
Eftersom vi har forskat så lite på
våld mot kvinnor med funktionsnedsättning
vet vi väldigt lite om hur deras barn har det.
Varför sker våld i nära relationer
– några olika sätt att förklara det
Det går att diskutera på olika sätt
om varför våld sker i nära relationer.
Man kan tala om det ur ett strukturellt perspektiv,
som handlar om dålig jämställdhet mellan män och kvinnor
och om hur männen har mer makt i samhället.
Det går också att tala om våld
ur ett samhällsperspektiv
som handlar om vem som har mest pengar i samhället.
Det går att tala om våld ur ett socialpsykologiskt perspektiv,
som handlar om hur relationen är mellan två människor.
Det går att tala om våld ur ett individualpsykologiskt perspektiv,
där det mer handlar om hur en människa är.
Det kan alltså finnas strukturella orsaker
till att våld uppkommer.
Men ofta kan man försöka tänka
på andra sätt
för att göra bilden mer lik verkligheten
för att vi ska förstå det svåra i våldet.
26
Det finns mycket i våra liv
som påverkar hur vi lever.
Det arbete som våra föräldrar hade
och det arbete vi själva har,
om vi är arbetare eller tjänstemän;
om vi är fattiga eller rika,
om vi är homosexuella eller heterosexuella,
vilket land vi är födda i
och hur gamla vi är.
Världshälsoorganisationen, WHO använder en modell
som de kallar en ekologisk eller holistisk modell.
Då försöker man förstå våld
utifrån flera synsätt på en gång.
Ingen person som utövar våld
eller som blir utsatt för våld
är lik någon annan människa.
Det finns inte ett svar på varför våldet sker.
Våld mot särskilt utsatta grupper
Inom vetenskapen kriminologi talar man
om sårbarhet för att utsättas för brott.
Denna sårbarhet kan vara olika
under olika tider i livet
och kan finnas i vissa situationer men inte i andra.
Det går också att tala om en särskild sårbarhet
hos vissa personer och grupper.
Det är den utsatta situationen
som gör att en person blir mer sårbar.
Människor som står utanför samhället på något sätt,
för att de inte har arbete eller pengar
eller är sjuka eller annorlunda
blir oftare utsatta för brott.
Det är särskilt tydligt
när det gäller våld och hot.
En människa med lite pengar
27
har svårare att ändra på sitt liv
om något blir fel i det.
Men det behöver inte betyda
att våldet inte förekommer i alla samhällsklasser.
Samhället måste kunna ge stöd åt alla
men också för dem som har stört risk
att råka ut för det.
De som är mest sårbara.
Kvinnor med risk för särskild sårbarhet
Regeringen säger att vissa grupper av kvinnor
är särskilt sårbara.
Det är kvinnor med missbruksproblem,
kvinnor med funktionsnedsättning,
kvinnor med utländsk bakgrund,
kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld
och äldre kvinnor.
Kvinnor ur dessa grupper
kan många gånger ha svårare än andra kvinnor
att ta sig ur en våldsam relation
och att söka stöd och hjälp.
De har inga egna pengar
eller så har de ingen som kan hjälpa dem.
Vissa kvinnor behöver sin familj mer än andra.
En kvinna som inte kan tala svenska så bra
är beroende av sin partner
för att kunna tala med svenska myndigheter.
Olika funktionsnedsättningar och missbruk
kan på samma sätt
göra en människa mer beroende av andra
och då också mer sårbar.
Kvinnorna kan även utsättas för fördomar
och okunskap i mötet med myndigheter
och andra hjälpinstanser.
28
Risker med att börja tala om
särskilt utsatta grupper
När vi talar om särskilt utsatta grupper
i det här studiematerialet
är det för att berätta om det ovanliga
i just deras liv.
Vi vill berätta om när samhället
inte är bra på att ge dem stöd.
Men det finns en risk med det.
Man kan börja se dessa människor som
en grupp istället för olika människor.
Man kanske också gör dem
ännu mer maktlösa och sårbara.
Bara för att en kvinna har funktionsnedsättning
och kommer från ett annat land
behöver det inte betyda att hon är utsatt för våld.
Nu när vi börjar tala om särskilda grupper
som särskilt utsatta för våld
ska vi inte heller sluta tala
om den som utövar våldet.
Att diskutera
1. Vad tänker du på när du hör ordet våld?
2. Vad tror du det beror på
att vissa grupper av kvinnor är mer utsatta för våld än andra?
3. Finns det fler omständigheter än de som nämns här?
Personer med funktionsnedsättning och våld
I Sverige har lite fler än 900 000 personer
mellan 16 och 64 år funktionsnedsättning,
visar siffror från Statistiska centralbyrån, SCB.
Fler kvinnor än män säger
att de har funktionsnedsättning.
Rörelsenedsättning är den vanligaste funktionsnedsättningen.
I detta utbildningsmaterial
skriver vi inte om alla funktionsnedsättningar.
Vi skriver om sådana funktionsnedsättningar
som kan göra det svårt att fly,
29
förflytta sig snabbt,
hitta i ett rum eller på en plats,
eller att förstå att det sker något farligt.
Idag vet vi ganska lite om våld
mot personer med funktionsnedsättning.
De studier som finns är ofta små,
och använder olika sätt
att beskriva våld och funktionsnedsättning.
Myndigheten Brottsförebyggande rådet, Brå,
har undersökt vilken kunskap
som finns om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning.
Brå tror att våldet
kan ha att göra med
om olika grupper i samhället
kan vara med i samhället eller inte.
Brå kan också se
att det finns likheter bland vissa
grupper av personer med funktionsnedsättning.
Barn
Forskare har studerat hur ofta barn
utsätts för mobbning, sexuella övergrepp
och att ingen tar hand om dem.
Forskare vet mer om sexuella övergrepp mot flickor
än om pojkar.
Forskning kan inte visa
om barn med funktionsnedsättning
oftare utsätts för sexuella övergrepp
jämfört med barn utan funktionsnedsättning.
Men så verkar det vara
när det gäller mobbning
och att ingen tar hand om dem.
Flera studier verkar kunna visa det.
Särskilt utsatta för olika former av övergrepp
tycks barn med intellektuella
och fysiska funktionsnedsättningar vara.
30
Kvinnor
Forskare säger
att kvinnor med intellektuella
och psykiska funktionsnedsättningar
har störst risk att bli utsatta för sexuella övergrepp.
Det är kvinnans partner som utövar våldet
och våldet sker ofta.
Men det kan också finnas andra utövare.
De kan vara anställd personal och andra vårdtagare.
Män
Det finns nästan ingen forskning alls
om män med funktionsnedsättning.
Män med stora och svåra rörelsehinder,
psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar
är mest utsatta i sina hem,
i särskilda boenden eller på institutioner.
Äldre
Ålder är viktigt när det gäller sjukdomar
och funktionsnedsättningar
eftersom de flesta typer av funktionsnedsättningar
är vanligare bland äldre personer
än bland yngre personer.
Vi vet mycket lite om våld
mot äldre personer.
Studier som har gjorts i Sverige
visar att funktionsnedsättning ökar risken
att utsättas för övergrepp för äldre kvinnor,
men inte för äldre män.
Äldre kvinnor utsätts oftare för våld
än äldre män.
Det är svårare att upptäcka våld mot äldre
eftersom tecken för våld
också kan vara tecken för normalt åldrande.
31
Svåra liv gör det svårt att ändra sitt liv
Forskare använder olika sätt
för att förklara risken
att utsättas för brott.
Ett sätt att förklara
är att se på vem som har makten.
Man kan använda ordet makt
också för att beskriva levnadsnivå och handlingsresurser.
Levnadsnivå betyder ungefär
hur mycket makt och pengar en person har.
Handlingsresurser betyder ungefär
hur lätt eller svårt en människa har att ändra på sitt liv.
Orden handlar om hur en person kan kontrollera och styra sitt liv.
Vi måste försöka förstå levnadsvillkoren
för personer med funktionsnedsättning.
Igen måste vi här påminna om
att alla dessa människor inte är lika.
Men många i gruppen
har en lägre levnadsnivå och försämrade handlingsresurser,
vilket kan göra det svårare
att kontrollera och styra sitt liv.
Av de lite fler än 900 000 personer
som enligt Statistiska centralbyrån
har sagt att de har funktionsnedsättning
säger lite fler än en halv miljon
att deras arbetsförmåga är nedsatt.
De kan inte arbeta fullt.
Fler kvinnor än män säger
att de har funktionsnedsättning,
och att de inte kan arbeta fullt.
Personer med funktionsnedsättning
har oftast kortare utbildning
än andra människor i Sverige.
Socialstyrelsen har gjort en levnadsnivåundersökning
bland personer som får stöd och bistånd
från Socialtjänstlagen, SoL,
32
och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
57 000 personer i åldern 20 till 64 år
var med i undersökningen.
Personerna fick själva säga vilken funktionsnedsättning
som de har.
Personerna som fick stöd enligt LSS
säger att de har utvecklingsstörning
och rörelsenedsättning.
Talsvårigheter och synnedsättning
är vanliga tillägg.
De är personer som har svårt att klara sig själva
och med stora behov av stöd och service i det dagliga livet.
Endast 10 procent av personerna i gruppen
hade inkomster av lönearbete.
De gör sällan något roligt på fritiden.
De har för lite pengar
och har svårt att komma till det roliga.
De använder mer läkemedel mot depression,
ångest och sömnproblem
jämfört med andra människor i Sverige.
Vuxna personer med funktionsnedsättning
som har stöd från socialtjänsten
lever alltså på andra sätt än andra människor i Sverige idag.
Det gäller särskilt för personer
som får bistånd från SoL,
och som är i åldern 20 till 29 år.
I denna grupp finns många personer med psykisk ohälsa
eller psykisk funktionsnedsättning.
Även myndigheten Statens folkhälsoinstitut
har visat att det finns skillnader
i hur personer med funktionsnedsättning lever
jämfört med andra i Sverige.
Det finns stora skillnader
när det handlar om att ha arbete,
utbildning och hälsa.
33
Att ohälsan bland personer med funktionsnedsättning
är så mycket högre än i resten av befolkningen
förklarar forskarna med
att personer medfunktionsnedsättning
inte kan vara med och bestämma över sina liv,
de har dåligt med pengar,
de blir diskriminerade
och kan inte komma i kontakt
med olika delar av samhället.
Utredningsinstitutet HANDU:s levnadsnivåundersökning
år 2005 bland döva personer
och personer med rörelsenedsättning,
synnedsättning och hörselnedsättning
visade att få personer i denna grupp arbetar.
Kvinnor arbetar mindre än män.
Det är också vanligare
att ha utsatts för våld
inom denna grupp av personer med funktionsnedsättning
jämfört med andra personer i Sverige.
Att diskutera
Hur tror du att det våld
som kvinnor med funktionsnedsättning utsätts för
skiljer sig från våld mot andra kvinnor?
Kapitel 3
Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning
Att vara kvinna med funktionsnedsättning
och utsättas för våld
kan innebära en särskild utsatthet.
I detta avsnitt beskriver vi
hur våldet och utsattheten kan se ut
och följderna av det.
Vi skriver också om varför
få av kvinnorna söker hjälp.
Vi skriver också om olika sätt att hjälpa kvinnorna.
34
Särskild utsatthet
Studier visar att kvinnor med funktionsnedsättning
utsätts för våld lika ofta som andra kvinnor.
Men det finns sådant
som kan göra kvinnor med funktionsnedsättning
särskilt utsatta.
Brottsförebyggande rådet har tittat
på den forskning som finns
om våld mot personer med funktionsnedsättning.
Brottsförebyggande rådet visar tre saker
som ledet till särskild utsatthet.
Det handlar om beroende, osynlighet och sårbarhet.
Beroende
Många kvinnor med funktionsnedsättning
är beroende av andra människor.
De är beroende av personer som ger dem vård,
stöd och service.
De kan vara anhöriga, personliga assistenter,
färdtjänstchaufförer eller annan personal.
Dessa personer kan vara de som upptäcker
att kvinnan är utsatt för våld.
Men de kan också vara dem
som utsätter kvinnan för våldet.
Det beroende som kan finnas mellan kvinnan
och den person som ger vård och service
kan bli mycket farligt om det sker våld.
Kvinnan behöver den andra personens stöd och hjälp
för att kunna fungera.
Ju mer beroende hon är
desto värre blir det
om hon blir utsatt för hot eller våld.
Just att vara beroende av andra människor
är en förklaring till att kvinnor med funktionsnedsättning
lättare kan utstå våld jämfört med andra kvinnor.
Kvinnan kan också vara beroende av sin mans pengar.
Hon kan till exempel ha sjukersättning
35
och tycka det är svårt att bygga upp ett nytt liv,
särskilt om hon och mannen har barn ihop.
En annan form av beroende
är när kvinnan inte kan tala med andra
på grund av sin funktionsnedsättning.
Det kan göra att hon blir beroende
av några få personer
för att kunna tala.
I värsta fall kan den person som utövar våldet
vara den enda person
som förstår vad kvinnan säger.
Kvinnor med utvecklingsstörning
kan ha svårt att skydda sig själva och säga nej.
När en person är beroende av en annan person
är risken stor att våldet sker igen.
Därför är det viktigt
att någon upptäcker våldet så fort som möjligt.
Osynlighet
Osynlighet kan handla om
att samhället inte tycker att det som kvinnan blir utsatt för
är ett brott
utan istället kallar det för missförhållanden
eller brister i olika verksamheter.
Det blir en fråga för vården
istället för en fråga för polisen och domstolen
eftersom man inte vill se det som hänt som ett brott.
Det kan också vara svårt att upptäcka brott
ifall kvinnan själv inte tycker
att hon varit utsatt för brott.
Det är svårt att göra ett brott synligt
när funktionsnedsättningen
uppfattas som så lindrig
att den inte räknas vid en brottsutredning.
Det kan göra
att kvinnor med lindriga psykiska funktionsnedsättningar
eller med intellektuella funktionsnedsättningar
36
kan vara svåra att nå för läkare,
poliser och forskare.
Ofta ser inte samhället
på kvinnor med funktionsnedsättning som kvinnor.
Man ser på dem som personer utan sexualitet.
Man talar inte om sex med dem
eftersom man tror att de inte har sex.
Många människor verkar också tro
att personer med funktionsnedsättning
är skyddade mot våld.
Sårbarhet
Sårbarheten är olika
för personer med olika funktionsnedsättning.
Forskare säger att det blir allt bättre
för personer med funktionsnedsättning
eftersom samhället arbetar
för att de ska passa in mer.
Men det kan också göra
att de lättare blir offer.
Personer med funktionsnedsättning lever idag
mer som andra människor
och tillsammans med andra människor.
Det gör det lättare för dem att bli utsatta för våld.
På samma gång saknar många personer
med funktionsnedsättning kunskap
om de risker som finns i dagens samhälle.
Fyra saker
som kan öka sårbarheten
för kvinnor att utsättas för våld och övergrepp:
1.Ingen eller dålig sexualundervisning
2. Personer som vårdar kvinnorna
kan lätt använda kvinnornas kroppar.
3. Kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningar
har vårt att säga nej.
4. Kvinnan kan också på grund av sin funktionsnedsättning,
37
ha en svag sexuell självkänsla.
Kvinnor med utvecklingsstörning har svårt att förstå tid,
orsak och verkan, rätt och fel.
Det gör att de lätt kan hamna i situationer
som de inte kan förstå.
De kanske står ut med ett övergrepp
eller till och med gör det som förövaren vill,
för at vara snälla.
De kanske inte förstår att det som händer är ett brott.
De vågar inte anmäla personen
om de är beroende av personen.
Många kvinnor kan inte berätta vad som hänt.
Att kvinnor med utvecklingsstörning utnyttjas sexuellt,
kanske mot lite pengar eller kläder eller godis,
har man nu börjat att tala om.
Under år 2009 har Rikskriminalpolisen tagit emot information om flera fall av
koppleri
där flickor och kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning varit utsatta.
Koppleri är när en eller flera personer
kopplar samman kunder som vill köpa sex
med personer som säljer sex.
Hur vanligt är våldet?
Det är idag svårt att säga
hur vanligt det är
med våld mot kvinnor med funktionsnedsättning.
När polisen skriver ned uppgifter om brott
skriver de aldrig om brottsoffret har funktionsnedsättning.
Kvinnor med funktionsnedsättning
kommer inte med i de stora undersökningarna om brott
eftersom kvinnornas funktionsnedsättning
kan göra det svårt för dem att svara på frågor.
Ingen har forskat om detta.
Det finns några studier som visar
att kvinnor med funktionsnedsättning
blir utsatta för brott lika ofta som andra kvinnor.
38
Men vi tror att många kvinnor med funktionsnedsättning
inte anmäler brott,
särskilt inte de kvinnor som har svårt att tala
på grund av sin funktionsnedsättning.
Den ideella föreningen Forum Kvinnor och Funktionshinder
har gjort en studie där poliser,
advokater, personal i sjukvården,
personal i kommuner och länsstyrelser,
brottsofferjourer och kvinnojourer i hela Sverige
har blivit intervjuade.
Föreningen intervjuade dessutom kvinnor
med olika typer av funktionsnedsättningar.
Föreningen hittade kvinnorna genom
att sätta in annonser i funktionshindersorganisationernas
tidskrifter, på möten och från tips
från brottsofferjourer och andra organisationer.
År 2007 presenterade Utredningsinstitutet HANDU rapporten
Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning.
Det är den första större studien
bland kvinnor med olika typer av funktionsnedsättningar
som någon har gjort i Sverige.
Kvinnor med funktionsnedsättning
från fem funktionshindersorganisationer
fick svara på frågor.
1063 kvinnor var med i undersökningen.
Alla kvinnorna har en fysisk funktionsnedsättning
som gör det svårt att fly,
förflytta sig snabbt
eller att veta var de är
om det skulle ske våld.
Våld mot kvinnor med fysiska funktionsnedsättningar
HANDU:s undersökning handlar
om kvinnor med fysiska funktionsnedsättningar.
Kvinnorna har rörelsenedsättning,
synnedsättning eller hörselnedsättning.
Tre fjärdedelar av kvinnorna använde hjälpmedel.
39
Hälften av kvinnorna fick hjälp
av någon anhörig eller annan närstående.
Ju svårare funktionsnedsättning,
desto vanligare var det att utomstående
gav olika former av stöd och service.
En tredjedel av kvinnorna
sa att de hade varit med om hot,
våld eller sexuella trakasserier från män.
14 procent av kvinnorna har fått fysiska skador av män
som utsatt dem för våld och sexuella övergrepp.
De personer som utsatt kvinnorna för våldet
var oftast en partner,
en förälder eller ett syskon.
Men även av personal,
som färdtjänst- eller taxichaufförer,
hemtjänstpersonal eller personliga assistenter.
Många av de intervjuade kvinnorna berättade
att de känt skam och skuld.
Få av kvinnorna hade sökt hjälp från samhället
på grund av det våld de utsatts för.
Våld mot kvinnor med lindrig
eller måttlig utvecklingsstörning
HANDU intervjuade också 156 kvinnor
med lindrig eller måttlig utvecklingsstörning
om utsatthet för våld.
Det är för få intervjuer för att ge bra svar på
om och hur de här kvinnorna
blir utsatta för våld.
Men svaren kan visa
att dessa kvinnor oftare är utsatta för våld
än andra grupper av kvinnor.
Kvinnorna i studien var i åldrarna 18 till 64 år.
De äldsta av kvinnorna har vuxit upp på institutioner
och gått på särskoleinternat.
På den tiden såg samhället dessa människor som en grupp
inte som olika människor.
40
Vad kvinnan själv ville var ingen intresserad av
på den tiden och kvinnornas familjer skämdes över dem.
Rapporten tror att detta kan ha påverkat
kvinnornas sätt att se på sig själva
och då också ökat deras utsatthet.
Ett nytt synsätt
Nuförtiden ser samhället
på dessa personer på ett annat sätt.
Det ser man också på lagarna.
Enligt lagen om stöd och service
till vissa funktionshindrade, LSS ,
ska en människa få stöd
utifrån vem hon är
och vad hon klarar av.
Lagen ska respektera varje människa
och tänka på hans eller hennes privatliv
och vad de själva vill.
De gamla institutionerna finns inte längre.
Idag finns bland annat gruppbostäder för vuxna.
Det finns idag bättre stöd
till människorna och deras familjer.
Men fortfarande finns det gamla sättet att tänka kvar.
Det gamla sättet att se på människor
kan påverka om kvinnorna får stöd eller inte.
Vara som andra
Det handlar om flickor och pojkar,
kvinnor och män.
Kvinnor med funktionsnedsättning
har själva berättat om
hur de ser medias kvinnobilder
och drömmer om att vara som andra.
Även ungdomar med utvecklingsstörning
har beskrivit sin önskan
att få vara som andra.
Ungdomarna drömmer om vänskap och kärlek
och att kunna möta någon annan
41
utan att personal och anhöriga är med.
Att umgås på internet
har för en del ungdomar
blivit ett sätt att vara ensam med andra.
Men längtan efter en partner
kan också leda till
att man inte tänker på riskerna
med att träffa okända personer hemma i sin bostad
och att lämna ut personliga uppgifter på nätet.
Var tredje kvinna utsatt för våld
Hälften av kvinnorna som intervjuades i HANDU:s undersökning hade någon
ytterligare funktionsnedsättning
utöver utvecklingsstörningen.
Nio av tio kvinnor
var beroende av stöd och hjälp i vardagen.
Det kunde exempelvis vara från personal i gruppbostaden
eller boendestödjare.
Några hade personlig assistans.
Andra hade ledsagare eller kontaktperson.
Kvinnorna fick också hjälp av anhöriga.
En tredjedel av alla kvinnorna
hade blivit utsatta för våld efter att de fyllt 15 år.
Våldet hade gett dem fysiska och psykiska skador.
De vanligaste psykiska skadorna är rädsla,
ilska, skuldkänslor, depressioner, trötthet
och dålig självkänsla.
Våld mot kvinnor med psykiska funktionsnedsättningar
Många kvinnor med psykiska funktionsnedsättningar
har få vänner
och är beroende av andra
för att klara sin vardag.
Våld och övergrepp kan göra det ännu värre för dem.
Den psykiska funktionsnedsättningen
kan också vara en följd av våldet.
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH,
gjorde en undersökning bland kvinnor
som har kontakt med psykiatrin.
42
1 364 kvinnor i region Skåne svarade på enkäten.
70 procent av kvinnorna sa
att de varit utsatta för någon form av fysiska,
sexuella och psykiska övergrepp
eller blivit lurade på sina pengar.
31 procent hade utsatts för övergrepp
under det senaste året.
Vanligast var att övergreppen skett inom familjen.
De flesta kvinnor som utsatts för övergrepp
när de var vuxna
säger att skett flera gånger.
5 procent svarade att de utsatts för övergrepp inom vården.
”Dubbelt utsatta damer”
I studien Slagen dam kunde kvinnorna svara på
om de hade funktionsnedsättning eller sjukdom.
Det visade det sig att 50 procent
av kvinnorna med funktionsnedsättning
hade varit med om våld någon gång efter 15 års ålder.
Mer kunskap behövs
Som vi redan har skrivit
är våld mot kvinnor med funktionsnedsättning
något som det finns mycket lite forskning om.
De studier som finns
visar att det finns våld.
Men undersökningarna är små.
Undersökningarna har heller inte frågat alla kvinnor
med olika funktionsnedsättningar.
Vi vet inte heller
om våldet ändras efter en tid.
Vi behöver större studier
som också görs ofta
för att få mer kunskap om hur våldet är.
Vi behöver veta
om ålder på kvinnan är viktigt,
43
om typen av funktionsnedsättning är viktig
och om våldsutsattheten i olika grupper
förändras med tiden.
Var sker våldet och av vem?
Kvinnor med funktionsnedsättning utsätts,
liksom många andra kvinnor
för våld i parrelationer.
Men funktionsnedsättningen kan också,
som vi redan sagt,
göra att kvinnan är i ett särskilt beroendeförhållande
till sin partner.
Det kan handla om
att partnern ger omvårdnad i vardagen
och att kvinnan därmed är beroende av dennes hjälp.
I vissa fall kan partnern även vara anställd
som till exempel personlig assistent.
Studier visar att kvinnor med funktionsnedsättning
kan utsättas för våld
av personer som är anställda för att ge vård,
stöd och service.
Våld kan alltså ske även utanför hemmet.
Kvinnor med funktionsnedsättning
kan ha flera personer i sin vardag
som de är beroende av.
Det kan handla om kontaktperson,
personligt ombud, boendestödjare,
vårdbiträde, vårdare, personlig assistent,
elevassistent, avlösare, färdtjänstchaufför.
Det kan även vara gode män eller förvaltare,
det vill säga de personer
som sköter och har ansvar för ekonomin.
Kvinnan kan vara beroende av närstående,
som föräldrar, syskon, barn, vänner.
Ibland är samma personer också personlig assistent
eller god man.
44
Detta kan också gälla grannar, kollegor,
klasskamrater, bekanta med flera.
Det finns flera platser där våldet kan ske:
i bostaden, i boendet, på den dagliga verksamheten,
på andra platser och på internet.
Hur ser våldet ut
och vilka skador ger det?
Våldet ser olika ut
Våld i nära relationer
är en blandning av olika handlingar.
Det kan vara våld mot kroppen,
sexuellt våld och hot om våld.
Men våldet kan också vara psykiskt, känslomässigt,
och socialt.
Våldet kan också ha med pengar
och saker att göra.
Det kan handla om allt
från att bli förlöjligad
till att utsättas för våldtäkt,
fysiskt våld eller allvarliga hot.
Det fysiska våldet kan handla om slag,
sparkar, nypningar, fasthållning, skakningar,
brännskador, förgiftningar
och att ge fel medicin.
Kvinnan kan också utsättas
för att någon inte ger henne den vård och omsorg
som hon behöver.
Det kan till exempel handla om
att hon inte får sin medicin.
Sexuellt våld och sexuella övergrepp
kan vara att någon tar på dig
fast du inte vill,
att kvinnan tvingas till sexuella handlingar
eller att någon utnyttjar till exempel
att en ung utvecklingsstörd kvinna har svårt att säga nej.
45
Det kan också handla om
att kvinnan tvingas visa upp sin kropp
på ett sexuellt vis
under en omvårdnadssituation,
till exempel när hon får hjälp
med att tvätta sig.
Att under hela sitt liv
ha behövt hjälp av andra med att tvätta sig,
att klä på och av sig
kan göra det svårt att skydda sig själv
och lära sig att säga nej.
En del kvinnor har dessutom inte fått information
om att det som händer dem kallas för övergrepp.
Kvinnor med utvecklingsstörning
kan ibland inte ta del av information.
Kvinnan kan också få utstå hot,
trakasserier och kränkningar i form av elaka ord
och förlöjliganden.
Ofta handlar det om själva funktionsnedsättningen.
Kvinnan får höra att hon är ful
och inte duger till någonting
att ingen annan vill ha henne
och att hon ska vara glad att han vill det.
Det finns flera exempel
där våldsutövaren använder sig
av kvinnans funktionsnedsättning
för att göra henne ännu mer utsatt:
1. En synskadad kvinna blir ledd in i
och lämnad i okända miljöer.
2. Mannen vägrar tolka för sin döva hustru
vad människor i omgivningen säger.
3. En kvinna som behöver hjälp i vardagen
får ta emot hot
46
om att inte få den vård och omsorg hon behöver
ifall hon inte gör som mannen säger.
4. En rullstolsburen kvinna får uppleva
hur mannen ställer undan rullstolen
så att den inte går att nå,
eller ställer sig framför rullstolen
när hon försöker sätta sig i den.
5. En kvinna med stor rörelsenedsättning
blir lämnad i lyftanordningen,
medan mannen går hemifrån
och dessutom tar ifrån henne telefonen.
En annan del av utsattheten
kan vara att mannen kontrollerar kvinnan,
och inte låter henne träffa andra människor.
Det kan till exempel vara
att låsa in henne i bostaden
eller hindra henne från att träffa släkt och vänner.
För kvinnor med funktionsnedsättning
kan ensamhet vara en viktig orsak till
att de har svårt att ta sig ur en våldsam relation.
Kränkningar och övergrepp
kan också vara materiella eller ekonomiska.
Kvinnor med funktionsnedsättning
har berättat hur deras män tagit kontrollen över ekonomin,
och att de tvingats be om pengar
för att köpa något åt sig själva.
Beroendet kan också handla om
att familjens hela ekonomi
kommer från kvinnans ersättning från försäkringskassan.
Våldet sker igen och igen
Alla de undersökningar som vi skriver om
visar att våldet, hoten och trakasserierna
ofta inte händer bara en gång.
Många av kvinnorna som hade blivit utsatta
47
för hot och våld hade råkat ut för detta flera gånger.
Kvinnorna berättar också
att våldet blir värre.
Därför är det viktigt att våldet upptäcks tidigt.
Vilka skador ger våldet?
Att vara utsatt för våld och kränkande handlingar
kan ge många olika skador.
En kvinna kan få skador på kroppen,
i själen, få ett sämre liv och förlora pengar.
Några av våldets följder är:
1. Psykisk ohälsa som depression och ångest.
2. Svårt att lita på sig själv och andra.
3. Personen blir ensam.
4. Svårt att vara en bra förälder
eftersom kvinnan inte kan skydda sig själv eller sina barn.
5. Skador på kroppen.
6. Ingenstans att bo.
7. Det blir dyrare att leva.
8. Skulder eftersom någon tagit ens pengar.
9. Personen blir sjukskriven.
Varför stannar kvinnan?
Att ta sig ur sin relation
kan vara svårt för alla kvinnor som utsätts för våld.
För kvinnor med funktionsnedsättning
kan det många gånger finnas sådant
som gör det ännu svårare
att lämna den dåliga relationen.
48
Svårt att bryta upp
Många kanske frågar sig:
varför stannar kvinnan i en relation
där hon utsätts eller riskerar att utsättas
för hot och våld?
Många kvinnor har svårt att bryta sig loss
från en våldsam relation
och detta kan vara svårt för omgivningen att förstå.
Forskare har försökt finna förklaringar
till varför det är så svårt för kvinnan
att lämna sin relation.
Förklaringarna till varför kvinnan stannar
är olika för varje människa.
För många kvinnor
handlar det om rädsla för fortsatt våld
om hon lämnar mannen.
Andra förklaringar är:
1. Kvinnan behöver mannens pengar.
2. Kvinnan har svårt att skaffa egen bostad.
3. Kvinnans religion eller kultur
säger att hon inte får skilja sig.
4. Kvinnan tycker att det är viktigt för barnen
att familjen är samlad.
5. Mannen och kvinnan har gemensam vårdnad om barnen.
6. Kvinnan är handlingsförlamad på grund av psykisk stress.
7. Kvinnan tror att mannen inte klarar sig utan henne
på grund av beroendeställning.
8. Kvinnan har fortfarande starka känslor för mannen
och hon hoppas att våldet ska sluta.
49
9. Kvinnan kan vara rädd för ensamhet och isolering.
10. Kvinnan saknar stöd från andra människor.
Om kvinnan har funktionsnedsättning
kan det vara ännu svårare att lämna relationen.
Kvinnor med funktionsnedsättning
lever ofta ett mer isolerat liv,
även om de har familj.
De träffar inte så många andra människor.
Kvinnan kan också tycka att våldet
blivit normalt.
Hon kanske redan från barndom och ungdom
haft erfarenhet av att bli illa behandlad.
Är kvinnan beroende av praktisk hjälp
kan hon tveka att lämna relationen.
Rädslan att inte få någon hjälp i framtiden
kan vara en förklaring till
att hon väljer att stanna.
Det traumatiska bandet
Ett sätt att försöka förstå det
som gör att kvinnan stannar i en våldsam relation
är att tänka sig relationen
som ett traumatiskt band.
Mellan kvinnan och våldsutövaren
finns olika osynliga band
som alla innehåller en känsla.
Känslorna kan vara kärlek, rädsla, hat, medlidande,
vilja att förstå mannen, skuld,
och hopp om att relationen ska bli bättre.
Skam och skuld
Kvinnorna med funktionsnedsättning
kan känna att ingen ser på dem som riktiga kvinnor.
Skammen över funktionsnedsättningen
kan göra det svårt att bryta sig loss.
Kvinnan kan få höra av sin partner
50
att ingen annan vill ha henne,
att hon ska vara tacksam
att hon lyckats träffa någon.
Släkten kan till exempel tycka
att mannen gör allt för kvinnan
och att hon inte klarar sig utan honom.
Kvinnan kan börja se på sig själv på samma sätt.
Hon kanske tycker att hon är till besvär för mannen.
Kvinnan känner skam och skuld
och vågar inte berätta för någon
om hur hon har det.
Hon kan också vara rädd
för att ingen ska tro på henne.
När kvinnorna känner att de blir misshandlade
på grund av sin funktionsnedsättning skäms de ännu mer.
Få kvinnor söker hjälp
HANDU:s undersökning om våldsutsatthet
bland kvinnor med fysiska funktionsnedsättningar
visade att två av tre kvinnor
inte hade sökt den hjälp
som finns att få i samhället.
Förklaringarna som kvinnorna gav
var att de inte trodde att övergreppet var ett brott,
att de inte ville ha någon hjälp
eller att de skämdes.
Några kvinnor var rädda att någon skulle tro
att övergreppet var kvinnans eget fel.
Andra kvinnor visste inte
var de skulle söka hjälp.
Eller så blev de hindrade av sin partner.
Några av kvinnorna sa
att de var rädda att förlora vårdnaden om barnen
ifall de sökte hjälp.
51
Studien om våldsutsatthet
bland kvinnor med lindrig eller måttlig utvecklingsstörning
visade också
att få kvinnor anmälde övergreppen.
Främsta skälet var
att de inte tänkte på att de kunde göra det
eller att de inte ville att polisen skulle veta något.
Det var också vanligt att kvinnorna skämdes
eller var rädda för hämnd.
Det här stämmer också med
undersökningen om våld riktat mot kvinnor
med psykiska funktionsnedsättningar.
Tre fjärdedelar av kvinnorna
som utsatts efter sin 16-årsdag
hade inte anmält övergreppet.
De vanligaste förklaringarna var rädsla
och att de inte trodde
att polisen skulle se det som ett brott.
Vilken kunskap finns om stöd och hjälp?
Samhällets stöd måste vara tillgängliga
för kvinnor med funktionsnedsättning.
Det handlar om anpassad information,
att kunna komma in i lokaler
och att kunna tala med andra människor
på sätt som passar kvinnan.
Idag är tillgängligheten dålig
och kunskap saknas om bra sätt att hjälpa
våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning.
Tillgänglighet till socialkontor och vårdcentraler
Socialstyrelsen har undersökt
hur tillgängligheten till vårdcentraler och socialkontor är.
Socialstyrelsen ville veta
om personer med funktionsnedsättning kan söka vård
och stöd på samma villkor som andra människor i Sverige.
Undersökningen visade
att tillgängligheten är olika
52
för olika funktionsnedsättningar.
Tillgängligheten är bra
för personer med rörelsenedsättningar.
De flesta socialkontor och vårdcentraler har entréer
som personer med rullstol själva kan ta sig igenom.
Men tillgängligheten är dålig
om man har synnedsättning, hörselnedsättning
eller kognitiv funktionsnedsättning.
Alldeles för få verksamheter har hörselteknisk utrustning.
Endast var tionde reception på socialkontoren
har utrustning som underlättar kommunikation.
Bara var tionde vårdcentral
vet hur de ska anlita teckenspråkstolk om de behöver.
Bara var tredje vårdcentral
och var tionde socialkontor
vet hur de ska göra för att förlänga besökstiden
för personer som har svårt att kommunicera.
Skriven informationen finns sällan
i alternativa format.
Tillgänglighet till kvinnojourer och skyddade boenden
Många kvinnor som utsätts för våld
söker sig till kvinnojourer
för att få stöd och hjälp.
Men dålig tillgänglighet gör det svårt
för en kvinna med funktionsnedsättning
att söka den hjälp
och det skydd hon kan behöva.
År 2003 gjorde Handikappombudsmannen en undersökning
av tillgängligheten vid Sveriges alla
kvinnojourer och brottsofferjourer
och kommunernas kriscentrum.
Det visade sig att tillgänglighet till lokalerna var dålig,
att det inte fanns information i alternativa format
och att inga handlingsplaner fanns.
53
År 2008 gjorde Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt
vid Bräcke Diakoni i Göteborg
en undersökning av 24 skyddade boenden
som ingår i Västra Götalands län.
Då fick man ganska intressanta svar.
Det visade sig att jourerna sällan fick förfrågningar
om att ta emot kvinnor med funktionsnedsättning.
En förklaring kan vara
bristen på tillgänglighet.
Ändå tyckte de flesta jourer
att de kunde ta emot kvinnor med funktionsnedsättning.
Typ av funktionsnedsättning är viktig
för vilken hjälp som är tillgänglig
Tillgänglighet är olika
för olika funktionsnedsättningar.
Många kvinnojourer är inte tillgängliga
för kvinnor som använder rullstol.
Däremot kunde nästan hälften av jourerna
ta emot kvinnor med rullator.
Få kvinnojourer hade tagit emot kvinnor med hörselnedsättning.
Däremot sa nästa alla kvinnojourer
att de skulle kunna ta emot kvinnor med hörselnedsättning.
Få kvinnojourer hade tagit emot kvinnor med synnedsättning.
Men de flesta kvinnojourer sa
att de kunde ta emot kvinnor med synnedsättning.
Några av jourerna sa att kvinnan fick ta med sig ledarhund.
När det gäller kvinnor med kognitiva funktionsnedsättningar
var det olika hos kvinnojourerna.
De jourer som har egna lägenheter
sa att de kunde ta emot kvinnor med psykisk,
intellektuell eller kognitiv funktionsnedsättning.
En egen lägenhet kan ge en lugnare miljö
som passar kvinnor med kognitiva funktionsnedsättningar.
54
Personal som sa att det fungerat bra
att ta emot kvinnor med psykiska funktionsnedsättningar
har arbetat länge med våldsutsatta kvinnor
eller i vården samt.
De har också bra kontakter med socialpsykiatrin
och socialtjänsten.
Eftersom de flesta kvinnojourer
inte har personal dygnet runt
måste kvinnorna kunna klara sig själva.
En kvinnojour svarade
att de inte tar emot kvinnor med personlig assistans.
De var rädda att de personliga assistenterna
skulle vara ett brott mot tystnadsplikten.
Ett par kvinnojourer hade egna lägenheter
för kvinnor med personlig assistans.
Det behövs vetenskapliga metoder
som fungerar
Det behövs metoder
för att hindra våld mot kvinnor med funktionsnedsättning,
och för att ge vård till kvinnor som har blivit utsatta för våld.
Socialstyrelsen har läst all litteratur som finns
om vad man kan göra för att stoppa våld
mot kvinnor med funktionsnedsättning,
Vi har också läst om hur alla metoder fungerar.
Vi har hittat sju metoder.
Fem metoder ska hindra våld,
två kan behandla psykosociala skador av våld.
Metoderna är för kvinnor med olika typer
av funktionsnedsättningar.
Funktionsnedsättningarna kan vara fysiska, psykiska,
intellektuella och kommunikativa.
Men behandlingarna är bara till för
kvinnor med psykiska funktionsnedsättningar.
De flesta av metoderna kommer från USA.
Metoderna är ganska lika varandra.
55
De handlar om att få mer kunskap
och färdigheter.
Kvinnorna ska få kunskaper om våld och övergrepp,
lära sig att upptäcka varningstecken,
veta hur de ska skydda sig och söka hjälp.
Flera av metoderna ska stärka kvinnans självkänsla
och handlingskraft.
Formerna på behandlingarna är olika.
Man kan använda dator, samtal
och arbeta i grupp.
Socialstyrelsen ser att det finns mycket få
metoder för att stoppa våld
eller behandla skador efter våld
mot just kvinnor med funktionsnedsättning.
Bara några av metoderna har blivit kontrollerade
om de verkligen fungerar.
Det kan alltså finnas metoder som är bra.
Men det vet man inte.
Ingen vet heller något om riskerna med metoderna
eftersom ingen har testat dem vetenskapligt.
I Sverige görs inte mycket för
att stoppa våld mot kvinnor med funktionsnedsättning.
Bland annat har länsstyrelserna sagt
att kommunerna inte ger tillräckligt stöd
till våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning.
Vi undrar nu om Sverige skulle prova metoderna
som finns i andra länder.
Våldet mot kvinnorna är troligen lika
i Sverige och USA och Australien,
där metoderna finns.
Men det är viktigt att undersöka om de utländska metoderna
passar för kvinnorna i Sverige.
Även om metoderna har vetenskapliga bevis
för att de fungerar i ett land
56
behöver metoderna inte fungera i Sverige.
Om vi börjar använda metoderna i Sverige
är det viktigt att vi undersöker
om de fungerar eller inte.
Att diskutera
Att ge god vård
och att låta en människa ha sitt privatliv ifred
gör att personalen ibland får problem
som är svåra att lösa.
Kan du ge exempel på sådana problem?
Hur löser ni dem?
Exemplet Sofia
Sofia är 20 år och sitter i rullstol
på grund av ryggmärgsbråck.
Hon har länge längtat efter att träffa en pojkvän.
En dag möter hon Mattias.
Sofia blir blixtförälskad och överlycklig
när hon märker att känslorna tycks vara besvarade.
Det kan inte hjälpas,
men hon känner sig särskilt glad
eftersom Mattias inte har en funktionsnedsättning.
Hon hade inte riktigt trott
att hon skulle träffa en gående kille.
Efter en tid märker en av assistenterna
att Sofia inte mår bra.
Assistenten får veta
att pojkvännen pressar Sofia att ha sex,
flera gånger om dagen
och ofta på ett sätt som är plågsamt för henne.
Sofia är rädd att mista Mattias
och hon försöker därför vara till lags.
Men hon är olycklig
och säger att hon känner sig värdelös.
57
Vad kan och ska personer runt Sofia göra
för att ge henne stöd?
Exemplet Emma
Emma är 29 år och har en lindrig utvecklingsstörning.
Hon bor i egen lägenhet, med stöd i boendet.
På senare tid har Emma allt oftare varit orolig
och nedstämd.
Hon har berättat att hon träffar en man.
Ibland tar han med sig sina kompisar till Emmas lägenhet
där de har fest.
Emmas kontaktperson misstänker att Emma kan ha utnyttjats sexuellt.
1.Hur ska personalen i Emmas närhet göra?
2. Hur ska de tala med Emma om detta?
3. Vilken information behöver Emma?
4. Vilken information behöver ni i er verksamhet?
5. På vilket sätt kan ni ge Emma stöd i er verksamhet?
6. Vad måste ni göra utifrån ert uppdrag och ansvar?
Kapitel 4
Att uppmärksamma och möta kvinnorna
Det måste finnas ett gott och kunnigt bemötande
för att en våldsutsatt kvinna
ska kunna ta emot samhällets stöd.
Om kvinnan har funktionsnedsättning
kanske personalen ska lyssna extra noga
och vara beredda på
att hitta på andra, nya lösningar
för att samtalet ska fungera.
Samhällets olika stödinsatser
måste också vara tillgängliga för kvinnorna.
I detta kapitel beskriver vi
varför bemötandet är så viktigt.
58
Vi beskriver också
vad tillgänglighet till insatserna betyder
när det gäller lokaler, information
och möjlighet till att tala med andra.
Vi skriver också kort om vad som görs idag
för att fler ska få kunskap om dessa frågor.
Mötet med kvinnorna
Respekt och förståelse är viktigt i samtalet
Att vilja se, att vilja veta
och att våga fråga
är det viktigaste för att kunna hjälpa en person
i svåra situationer.
Det handlar om att våga lyssna
och att kunna ta emot kvinnans berättelse.
Det är viktigt att förstå vem man talar med.
Man kanske måste tänka på
vad man säger och hur
om kvinnan har svårt att tala
eller om hon är gammal.
Kvinnan kan känna sig ensam och rädd.
Hon kan vara rädd för sin och sina barns säkerhet.
Hon kan vara orolig
för att inte bli trodd och förstådd.
Du kan fråga vad som hänt
och låta henne berätta i sin egen takt,
ge henne den tid hon behöver.
Du måste förstå att det kan vara svårt
för kvinnan att berätta allt på en gång.
Säg därför till henne
att ni kan ha flera samtal.
Det kan ta tid för henne
att våga lita på andra människor
och berätta allt som hänt.
59
Om kvinnan har gått tillbaka till mannen
kan det vara lätt att säga
att hon har gjort fel.
Men gör inte det.
Känslorna mellan kvinnan och mannen
kan vara starka
och om du talar illa om mannen
kan kvinnan uppfatta
det som att du talar illa om henne.
Göra samtalet lättare
Att kunna tala, lyssna och förstå
är det viktigaste i ett möte.
Många våldsutsatta kvinnor har berättat
hur viktigt det har varit för dem
att första samtalet känts bra,
när de sedan valt att berätta
om sin situation och söka stöd.
Kvinnan måste få hjälp med
att berätta vad hon varit med om.
Om kvinnan har en funktionsnedsättning
som gör det svårt för henne att tala
måste du vara extra noga när du lyssnar
och anpassa samtalet efter det.
Det kan till exempel vara så
att kvinnan har svårt
att berätta hela historien om vad som hänt.
Det blir lättare för kvinnan
om ni kan ha samtalet
i en lugn miljö,
att det får ta tid,
och att kvinnan får ha sina hjälpmedel.
Samtal via tolk
Förvaltningslagen, FL, säger
att tolk ska vara med
när kvinnan inte talar svenska
eller har en allvarlig hörselnedsättning eller har talskada.
60
Kvinnan måste kunna lita på tolken.
Det kan vara viktigt för samtalet
om tolken är kvinna eller man
Fråga kvinnan om hon vill ha
en manlig eller kvinnlig tolk.
Men kvinnan kan ha svårt
att tala fritt med en tolk i rummet.
Då kanske ni behöver mer tid
så att kvinnan börjar lita på dig och på tolken.
Tänk också på att alla samtal genom tolk
tar längre tid än vanliga samtal.
Andra sätt att tala med varandra på
- om alternativ och kompletterande kommunikation, AKK
Om den våldsutsatta kvinnan
har svår utvecklingsstörning
måste andra människor få hjälp
att förstå och lyssna till vad hon vill säga.
Forskning gör att vi idag kan mer
om svår utvecklingsstörning än tidigare.
Vi vet idag mer om hur man kan samtala.
AKK, är en förkortning
av Alternativ och kompletterande kommunikation.
Personer som har svårt att tala
kan använda AKK.
Personer som har svårt att tala
för att de har utvecklingstörning,
rörelsenedsättning, förvärvad hjärnskada,
eller grav tal- och språkstörning kan använda AKK.
Alternativa kommunikationssätt
är för personer som inte kan uttrycka sig med tala
eller förstå tal.
Kompletterande kommunikationssätt
är stöd för att utveckla tal och språk
och för att kunna samspela.
61
De här sätten finns:
1. Saker, bilder, pictogram, bliss, bokstäver
2. Kropsspråk: naturliga reaktioner och signaler, gester, Tecken som AKK
Några av dessa sätt att kommunicera
är tillgängliga för alla, som till exempel saker,
bilder, gester och bokstäver.
Andra sätt att kommunicera
är särskilt utformade för
att ge stöd åt kommunikation vid funktionsnedsättning.
Det gäller Tecken som AKK, pictogram och bliss.
De flesta AKK-användare
behöver flera olika sätt att kommunicera.
De behöver stort stöd
och lång tid för att de ska bli bättre på
att kommunicera.
Det gäller för alla AKK-användare
och alla AKK-sätt.
Så kallade pictogram
är en typ av alternativ och kompletterande kommunikation.
Pictogram är ett språk
där bilderna visar ord.
Pictogram är för personer med kognitiva funktionsnedsättningar
och det finns idag ungefär 1 700 ord.
Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt vid Bräcke Diakoni
i Göteborg och Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM,
tar tillsammans nu fram pictogrambilder om våld.
Med hjälp av bilderna
ska kvinnan kunna tala om
vad hon blivit utsatt för.
Hon ska kunna tala om ifall någon tafsat,
knuffat, kränkt eller försummat eller våldtagit henne.
Kvinnojourer ska kunna använda pictobilderna
vid möten med invandrade kvinnor
eller med kvinnor som saknar språk.
Pictobilderna ska också kunna användas
på exempelvis akutmottagningar,
62
i gruppboenden, hos kuratorer och så vidare.
Hur upptäcka och fråga om våld
Personal som möter kvinnor med funktionsnedsättning
behöver ha kunskap om våld
och kunna se tecken på våld.
Personalen måste också kunna fundera på
vad de själva känner och tycker om våld.
Att ställa frågor om våld
En del kvinnor som utsätts för
kan inte förstå sådant som misshandel,
övergrepp och våldtäkt.
Därför är det viktigt
att använda konkreta ord som slagen,
knuffad, gjort något med kroppen som du inte ville.
Det är viktigt att kvinnans egna upplevelse får styra
genom att använda uttryck som ”blivit rädd”,
”varit med om något obehagligt”, ”gjort ont” och så vidare.
Exempel på direkta frågor:
1. Har någon slagit dig?
2. Har någon sparkat dig?
3. Har någon skrämt dig?
4. Har någon gjort dig illa?
5. Jag ser att du har ett blåmärke på armen, hur fick du det?
6. Jag undrar lite, är det något som har hänt dig?
7. Har det hänt att du känt dig rädd för någon?
8. Känner du dig trygg där du bor nu?
9. Känner du dig trygg med din partner?
Det kan vara smärtsamt för kvinnan
att berätta om otäcka situationer.
Därför kan samtalet behöva ta tid.
Det blir lättare om man redan från början
försöker sätta upp regler för samtalet,
som att bestämma hur lång tid
som man ska tala
63
och när man ska tala igen.
Kanske kan kvinnan också se det
som en lättnad
att inte behöva berätta allt på en gång,
utan fortsätta en annan gång.
Det är också mycket viktigt
att visa att man förstår
att det som kvinnan berättar är allvarligt.
Ibland kan kvinnan behöva få information
om vad hon kan göra på en gång.
Till exempel ska hon få information
om att söka stöd från socialtjänsten
eller att göra en polisanmälan.
Om kvinnan inte kan göra det själv
är det viktigt att hon får hjälp med det.
Att ställa frågor om sexuellt våld
Frågor om sex och sexuella övergrepp
kan dels vara svåra att ställa,
dels vara mycket känsliga och smärtsamma
för kvinnan att svara på.
Men det är viktigt att våga ställa dessa frågor
för att få veta vad kvinnan utsatts för.
Några exempel på frågor är:
1. Har du blivit tvingad att ha sex
när du inte velat själv?
2. Har du blivit tvingad
att göra sexuella handlingar
fast du inte har velat själv?
Viktiga frågor för personal att ställa sig
1. Vad är det som gör att jag tror eller inte tror
att kvinnan har utsatts för våld?
2. Hur kan jag tala om detta med henne?
3. Hur kan jag fråga
och hur kan jag vara tydlig med att jag frågar?
4. Vad är mitt ansvar utifrån mitt arbete i min verksamhet?
64
5. Ska jag vara kontakt mellan kvinnan
och någon annan verksamhet?
I så fall, vilken verksamhet?
Tecken och symtom på våldsutsatthet
Ibland kan människor i kvinnans närhet
se tecken på att kvinnan kan ha utsatts för våld.
Ofta finns dock inga tydliga tecken,
eller så kan tecknen vara något annat.
En del tecken kan dessutom
likna tecken på funktionsnedsättningen.
Det är viktigt att ta reda på så mycket man kan
så att man kan se vad som verkligen har hänt.
Fysiska skador:
1. Blåmärken
2. Röda märken
3. Sår
4. Klösmärken
5. Brännskador
6. Avslitet hår.
7. Värk och smärta i en kroppsdel
8. Kläder som är sönderrivna eller försvunna.
9. Sömnstörningar, kvinnan kan inte sova,
kvinnan sover dåligt eller har mardrömmar.
10. Ätstörningar, kvinnan äter inte, eller äter bara lite
eller äter ovanligt mycket.
11. Kräkningsreflexer, svårt att svälja
12. Yrsel, magont, oro
13. Gynekologiska besvär
14. Skador vid graviditet
15. Missfall
65
Psykiska reaktioner
En människa som varit utsatt för våld
kan få psykiska problem ett kort tag
men också under lång tid.
Kvinnan kan få en depression.
Andra tecken på psykisk ohälsa
är dåligt självförtroende,
att kvinnan förändrar sin personlighet
och exempelvis slutar tala
eller träffa andra människor.
Kvinnan kan också bli våldsam
och börja utöva våld mot andra
eller skada sig själv.
Kvinnan kan också undvika vissa personer
eller vissa platser
eller säga nej till fysisk kontakt.
Inlärningssvårigheter och svårt att koncentrera sig
kan vara andra följder
av att kvinnan utsatts för våld.
En kvinna med funktionsnedsättning
kan också förlora förmågor som hon haft tidigare,
som till exempel förmågan att tala.
Våldet kan förstärka annan psykisk ohälsa.
Här gäller det att samarbeta med personal
med medicinsk, psykologisk eller psykiatrisk kompetens.
Missbruk
När en kvinna dricker mycket alkohol
eller tar droger
kan det vara tecken
på att en kvinna är utsatt för våld.
Det är ett sätt för henne
att klara av en svår situation.
Det finns forskning som visar
att missbruk av alkohol och droger
ökar hos kvinnor som utsätts för våld.
Därför är det viktigt
att ställa frågor om hur mycket alkohol kvinnan dricker
och om hon tar droger.
66
Bland kvinnor med missbruksproblem
finns också kvinnor med funktionsnedsättning.
Oftast är de kvinnor med intellektuella
och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
som ADHD till exempel.
I en studie som görs just nu på Karolinska institutet,
har man intervjuat 25 kvinnor
som varit utsatta för våld och missbrukat.
Studien som ännu inte är färdig
verkar visa att de flesta kvinnorna
har fått en ADHD-diagnos
eller är under utredning för ADHD
eller har en önskan att genomgå en sådan utredning.
Tillgänglighet – en förutsättning för mötet
Om kvinnor med funktionsnedsättning
ska få det stöd som de behöver
måste ett möte med myndigheterna vara tillgängligt.
Det gäller att kunna ta sig in på ett socialkontor,
en vårdcentral eller annan vårdinrättning
för att söka hjälp,
att få information om de insatser som finns,
att få möjlighet att berätta om sin situation
och bli förstådd
och att vid behov få ett skyddat boende.
Olika aspekter på tillgänglighet
Kvinnor som utsätts för våld
behöver information om vilket stöd
och vilken hjälp de kan få.
För att informationen ska vara tillgänglig för alla
behöver språket vara klart och tydligt
och formgivningen på texten
vara sådan att den underlättar för alla läsare.
Information behöver också finnas i alternativa format,
till exempel lättläst svenska,
Daisyformat, teckenspråk, punktskrift, och word-format.
67
Tillgänglighet handlar också
om olika sätt att kommunicera.
Man ska kunna skicka e-post,
SMS eller läsa webbplatsen.
Man måste också veta hur
texttelefoni och bildtelefoni fungerar.
Det ska också gå att ordna
alternativ kommunikation vid det personliga mötet.
Tillgänglighet till lokaler betyder
att en person medfunktionsnedsättning
ska kunna ta sig in i lokalen
och kunna röra sig i lokalen utan hinder
samt ta sig ut vid en nödsituation.
Kunskapsstöd för arbetet med tillgänglighet
Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning,
ska ge myndigheter stöd
med att göra samhället tillgängligt
för personer med funktionsnedsättning.
Myndigheten har skrivit regler för tillgänglighet
när det gäller verksamhet,
inköp, lokaler, information och kommunikation.
Att diskutera
1.Är er verksamhet tillgänglig för personer
med olika typer av funktionsnedsättning när det gäller
lokaler, information och möjlighet till kommunikation?
2.Skulle tillgängligheten kunna bli bättre?
3. Hur?
4. Finns planer för att arbeta med tillgänglighetsfrågor
i er verksamhet?
68
Det arbete som pågår just nu mot våld
Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt
Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt,
vid Bräcke Diakoni i Göteborg,
arbetar med att lära sig mer om
och berätta för andra
om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning.
Utvecklingscentrum vill att kvinnor med funktionsnedsättning som är utsatta för
våld
ska få det stöd de behöver.
De vill utbilda personer som arbetar i socialtjänst
och hälso- och sjukvård, polis och domstolar,
utbildning och forskning, kvinno- och brottsofferjourer,
skolor och intresseorganisationer.
De vill också vara ett stöd
till andra kunskapscenter inom området våld i nära relationer, samt till forskare och
intresseorganisationer.
Kunskapsstöd till personal
En viktig del av arbetet
i Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt
är att sprida kunskap till olika personalgrupper.
En basutbildning finns
för att man ska kunna våga se,
våga fråga och våga göra något
när det gäller våld mot kvinnor med funktionsnedsättning.
Det finns också en fortsättning på basutbildningen
för dem som ska arbeta vidare med handlingsplaner
och checklistor för en verksamhet.
Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt
har gett ut flera böcker och skrifter
om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning.
De har också gjort en film som heter Dubbelt utsatt.
Filmen handlar om en kvinna
69
med intellektuell funktionsnedsättning
som blir utsatt för våld i sin relation.
Tillgänglighet och alternativ kommunikation
Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt arbetar också
med tillgänglighetsfrågor.
De har bland annat tagit fram regler för tillgänglighet
till skyddade boenden
och frågor för hur man kontrollerar
att ett skyddat boende är tillgängligt eller inte.
De vill att kvinnan ska kunna ta del av information
om att det finns stöd att få,
att kvinnan ska kunna ta kontakt
med de verksamheter som ger stöd,
och kunna besöka verksamheten för stödsamtal
och kunna bo i ett skyddat boende.
En annan del i arbetet
handlar om alternativa och kompletterande kommunikationssätt. Detta är viktigt för
personer
som inte kan säga vad de vill genom att tala.
Det är också viktigt för personer som inte förstår tal.
Tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, arbetar de med att
ta fram
så kallade pictobilder för att kunna prata om våld.
Utbildningssatsning i Stockholms län
Länsstyrelsen i Stockholms län
har i samarbete med Stockholms stad ordnat flera utbildningar
för personal som ger stöd och service
till personer med funktionsnedsättning.
De har också gjort en skrift
som heter Vägen till att se och agera.
Skriften ska visa hur man tar fram rutiner för arbetsplatser,
hur man ser tecken på våld,
hur man ställer frågor och vad man ska göra
när man misstänker våld.
70
Det har varit viktigt att utbilda chefer
och andra som arbetar med stöd och service
till personer med funktionsnedsättning.
Även andra medarbetare har gått utbildning
som kvinnofridsamordnare i individ- och familjeomsorgen.
Checklista på arbetsplatsen
är ett sätt att stoppa våld
Kvinnor med funktionsnedsättning
har ofta flera kontakter
med olika personalgrupper,
som alla ska ge vård, stöd och service.
Det gäller personal i gruppbostäder
och särskilda boenden,
i daglig verksamhet,
men också när kvinnan får personlig assistans
i det egna hemmet.
Det kan vara anställd personal
som upptäcker att kvinnan utsatts för våld.
Men det kan även vara så
att förövaren är anställd
för att ge kvinnan olika insatser
som hon behöver på grund av sin funktionsnedsättning.
Ett sätt att upptäcka och stoppa våld
är att skriva en checklista
som personalen tillsammans går igenom.
Stockholms län har gjort en checklista
som stöd för personal att börja tala om våld.
Checklistan innehåller flera frågor till chefer och personal.
Frågorna ska undersöka
hur långt man har kommit i kvinnofridsarbetet
och även kunna användas i diskussionsgrupper
på olika arbetsplatser.
Checklistan finns längst bak i detta studiematerial.
71
Att diskutera
Exemplet Charlotte
Charlotte är 34 år och rullstolsburen
och behöver hjälp med att tvätta sig
och för att förflytta sig.
Hon bor med sin make
och deras två barn som är i skolåldern.
Charlotte har personlig assistans.
En dag upptäcker Kajsa,
som arbetar som en av Charlottes personliga assistenter
att Charlotte har flera blåmärken på kroppen.
Kajsa frågar vad som hänt.
Charlotte svarar att hennes man tappat greppet
när han skulle hjälpa henne ur rullstolen.
Vid ett annat tillfälle längre fram
har Charlotte nya blåmärken på kroppen.
1.Hur skulle Kajsa kunna fråga Charlotte
om någon slagit henne?
2.Vad är viktigt att tänka på
om en kvinna berättar om våld?
3. Vilka rutiner har ni på din arbetsplats
när ni misstänker att en kvinna utsatts eller utsätts
för våld och andra övergrepp?
4. Kan det finnas strukturella skäl,
till exempel tid, rutiner, säkerhetstänkande,
språksvårigheter som gör
att ni inte ställer frågor om våldsutsatthet?
Kapitel 5
Samhällets ansvar
Det är vanligt att ärenden om våld i nära relationer
sätter igång ett arbete i olika delar av samhället:
1. Socialtjänsten ska ge stöd och hjälp till våldsutsatta.
2. Hälso- och sjukvården ska behandla skador.
3. Polis och domstolar ska stoppa brott,
72
utreda brott och ge straff för dem som gör brott.
4. Ideella organisationer, som kvinnojourer
och brottsofferjourer kan ge stöd och hjälp.
Det här kapitlet handlar om
vad svenska lagar säger om socialtjänstens
och hälso- och sjukvårdens ansvar
när det gäller våld i nära relationer.
Det ansvar som polis och domstolar har
skriver vi lite kort om
och då bara om vad funktionsnedsättningen
kan betyda för att kvinnan ska skyddas av lagen.
Vad säger lagarna om våld mot kvinnor?
Grov fridskränkning
och grov kvinnofridskränkning
Svenska lagar har de senaste åren
gett ett starkare skydd för våldsutsatta kvinnor,
offer för sexuella övergrepp,
människohandel och hedersrelaterat våld,
samt barn som bevittnar våld.
Brottet grov fridskränkning
och grov kvinnofridskränkning infördes i lagen år 1998.
Grov fridskränkning är brottsliga handlingar
mot en närstående
eller tidigare närstående
som kränkt personens integritet
och allvarligt skadat personens självkänsla.
Grov kvinnofridskränkning handlar om
gärningar som begåtts av en man mot en kvinna
som han är eller har varit gift med
eller som han bor eller har bott tillsammans med.
Gärningarna kan vara exempelvis misshandel,
olaga hot eller olaga tvång,
sexuellt ofredande eller sexuellt utnyttjande.
73
Grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning
är brott som faller under allmänt åtal,
vilket betyder att kvinnan inte själv
behöver anmäla brottet
för att polisen ska påbörja en brottsutredning.
Men om brottsoffret inte vill vara med
i polisens utredning
kan det bli mycket svårt att visa
att ett brott skett.
Besöksförbud
Lagen om kontaktförbud hette förut lagen om besöksförbud.
När en person få kontaktförbud
får person inte besöka
eller på annat sätt ta kontakt med en annan person
eller följa efter denna person.
En person får besöksförbud
om det finns risk för att personen
kommer att begå brott mot,
förfölja eller på annat sätt allvarligt trakassera den person
som förbudet ska skydda.
Besöksförbudet säger också att man inte får
vara i en bostad som den andre använder.
Detta är lika i flera lagar
I flera lagar finns regler om samarbete
och att man måste anmäla.
Här är en kort beskrivning
över vad olika delar av samhället måste göra.
Vi börjar med icke-diskrimineringsprincipen,
som är grunden för alla svenska lagar.
Icke-diskrimineringsprincipen
I FN:s konventioner om mänskliga rättigheter
och i svenska lagar talar man om icke-diskriminering.
Det betyder att alla människor har lika rättigheter
och att ingen människa får bli annorlunda
74
eller orättvist behandlad.
Den svenska diskrimineringslagen, DL,
ska stoppa diskriminering
och se till att människor har lika rättigheter.
Det gäller alla människor, kvinnor och män,
transpersoner, människor från alla länder,
människor från alla religioner,
för personer med funktionsnedsättning,
för homosexuella och heterosexuella personer
och för människor i alla åldrar.
Ingen människa får bli diskriminerad
i hälso- och sjukvården och i socialtjänsten.
Detta ska man tänka på
när det gäller att ge stöd till våldsutsatta kvinnor
med funktionsnedsättning.
Samarbete
Eftersom våld mot kvinnor är ett stort problem
och det är svårt
att ha en enda lösning på problemet
måste olika myndigheter och organisationer
arbeta tillsammans för att lösa det.
Man måste också samarbeta
mellan olika förvaltningar inom en kommun.
När det gäller våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning finns flera områden
där man måste samarbeta.
Det kan handla om
att ge tillgängliga skyddade boenden.
Det kan vara att ta fram information i alternativa format.
Kommunen har det största ansvaret,
men andra måste också ta sitt ansvar.
Förvaltningslagen, FL, säger att myndigheter
måste samarbeta.
Varje myndighet ska ge andra myndigheter hjälp
om de kan det.
75
Socialtjänstlagen säger att socialnämnden
ska samarbeta med andra delar av samhället.
Hälso- och sjukvårdslagen, HSL,
säger att kommunen och landstinget tillsammans
ska skriva en individuell plan
när en person behöver stöd och insatser
av både kommun och landsting.
Både SoL och HSL har en regel
som säger att landstinget och kommunen
ska samarbeta när det gäller
en person med psykisk funktionsnedsättning.
Polislagen, PolisL, har bestämmelser
om att polisen måste samarbeta med myndigheter
och organisationer.
Polisen måste också hela tiden
samarbeta med socialtjänsten.
Så blir samarbetet enklare
Om ett samarbete ska fungera
måste alla som är med i samarbetet
ha kunskap om vad de andra arbetar med,
och vad de kan.
Man måste också lita på varandra.
Styrningen av samarbetet är mycket viktig.
Cheferna ska stödja samarbetet.
Det behövs gemensamma och tydliga mål med samarbetet
så att alla vet vad det är man vill göra.
Det måste finnas en god struktur för arbetet
för att ta bort hinder för arbetet.
Alla ska ha en samsyn,
alltså samma syn på vad arbetet är bra för.
Ge samarbetet tid
och undersök vilka som ska vara med
Alla behöver tid för att samarbetet ska bli bra.
Ett sätt att komma igång
76
är att undersöka vilka man kan samarbeta med.
Ta reda på vilka verksamheter
som möter kvinnor med funktionsnedsättning.
Sedan kan ni söka upp de olika aktörerna.
Då kan ni ta reda på
hur de arbetar med problemet på den arbetsplatsen.
Ta reda på hur ni kan samarbeta.
Vilka som är bra
att samarbeta med
är olika på platser i Sverige.
På någon plats
kan en kvinnojour eller brottsofferjour
vara en viktig samarbetspartner.
På en annan plats
kanske det är ett kommunalt kvinnofridsteam.
Man kan också samarbeta med barnavårdscentral,
mödravårdscentral, psykiatri, polis,
stadsdelsförvaltning, ungdomsmottagning
och frivilligorganisationer.
Överförmyndarnämnden kan vara bra
att samarbeta med.
Det gäller till exempel våldsutsatta kvinnor
som har en psykisk funktionsnedsättning
och där det finns behov av att ge en god man.
Samarbeta och sekretess
Om myndigheter ska samarbeta
måste en person säga ja till
att uppgifter om honom eller henne
lämnas mellan myndigheterna.
Detta eftersom det råder sekretess
mellan olika myndigheter.
Anmälningsskyldighet
Socialnämnden har det största ansvaret
för att ge skydd och stöd
77
till barn och unga som far illa.
Socialtjänstlagen säger att alla myndigheter
alltid måste anmäla till Socialtjänsten
om de får veta att ett barn far illa.
Samma skyldighet gäller också
de personer som arbetar med barn
i hälso- och sjukvårdens eller socialtjänstens område.
Exempel på sådana verksamheter
kan vara hem för vård eller boende, HVB,
och friskolor.
Ideella föreningar som ger insatser enligt SoL
ska följa anmälningsskyldigheten.
Detsamma gäller för frivilligorganisationer
som har verksamhet som de måste ha tillstånd till.
Andra ideella föreningar behöver inte
följa anmälningsskyldigheten.
De ska istället följa den allmänna rekommendationen
att anmäla till socialtjänsten
om ett barn far illa eller riskerar att fara illa.
Alla arbetsplatser där de anställda har anmälningsskyldighet
ska det finnas rutiner
för hur de anställda ska göra en anmälan.
Att lämna uppgifter till åklagare och polis
Myndigheter och personal i hälso- och sjukvården
och i socialtjänsten kan bryta sekretessen
och lämna uppgifter till åklagare och polis
när det gäller misstanke om brott.
Dessa sekretessbrytande regler
betyder inte att myndigheten eller personalen
måste anmäla misstankar om brott till polisen.
Men om polis eller åklagare kommer med en begäran
om att lämna ut uppgifter
som enligt dessa regler får lämnas ut,
måste den myndighet som har uppgifterna
78
lämna ut uppgifterna.
Att anmäla eller avslöja brott
Det kan vara brottsligt att inte anmäla
eller avslöja brott som är på väg att ske.
Detta gäller för vissa brott i brottsbalken
men bara om man kan avslöja det
utan fara för sig själv
eller för sina närmaste.
En handläggare i socialtjänsten
som får reda på att någon hotar att slå ihjäl någon
måste alltså anmäla det.
Då styr anmälningsskyldigheten över tystnadsplikten.
Att diskutera
1.Hur samarbetar ni med andra?
2. Kan du ge exempel på
hur ni kan samarbeta mer?
3. Är sekretess ett hinder för samarbete?
4. Är sekretess ett hinder att fråga om våld?
5. Hur kan du stödja en kvinna att polisanmäla brott?
Socialtjänstens ansvar
Kommunen har det största ansvaret
Socialtjänstlagen säger att kommunen
ska se till att de människor som bor i kommunen
får det stöd och den hjälp som de behöver.
De ska få omsorg och service,
upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp
och annat bistånd.
Kommunens socialnämnd ska veta hur det är
att leva i kommunen.
Därför kan det vara bra för socialnämnden
att veta hur vanligt det är med våld mot kvinnor.
79
Olika ansvar för kommunen du bor i
och kommunen du är i
Bosättningskommun är den kommun
där en person bor som mest.
Denna kommun är också i de allra flesta fall
den kommun där han eller hon är folkbokförd.
Oftast är bosättningskommun och vistelsekommun
samma kommun.
Vistelsekommun är den kommun
där en människa är när han eller hon söker om stöd.
Nya regler säger att bosättningskommunen
alltid har ansvar för stöd- och hjälpinsatser
Det ska inte vara viktigt om personen vistas
i bosättningskommunen
eller tillfälligt i en annan kommun.
Vistelsekommunen kan i vissa fall bli skyldig
att bistå med utredning och att verkställa en insats.
Men vistelsekommunens yttersta ansvar
för stöd och hjälp kvarstår.
Om en kvinna som utsätts för våld
eller andra övergrepp
tillfälligt måste flytta
för att undvika att utsättas för brott
behåller bosättningskommunen ansvaret.
Det kan till exempel handla om
att en kvinna med funktionsnedsättning
måste söka sig till en annan kommun
för att finna ett tillgängligt, skyddat boende.
En kvinna som utsätts för våld eller andra övergrepp
måste ibland ge sig av snabbt
och hinner inte få,
eller behöver inte, socialtjänstens stöd
för att ta sig bort från hemmet.
Om den hotade personen
80
akut reser till en annan kommun
och under vistelsen där söker stöd och hjälp
gäller vistelsekommunens yttersta ansvar
i den akuta situationen,
till exempel för skyddat boende och ekonomiskt bistånd.
Bosättningskommunen har mest ansvar
även om den våldsutsatta kvinnan tillfälligt vistas
i en annan kommun.
Vistelsekommunen måste ändå
göra det som måste göras
till exempel ge skyddat boende och ekonomiskt bistånd,
medan kvinnan väntar på att bosättningskommunen
ger henne insatser.
Regeringen säger att man kan
behöva ta särskild hänsyn
till våldsutsatta personers speciella situation
och tillåta att man vistas längre
i en annan kommun
utan att bosättningskommunens ansvar upphör.
Socialtjänstens ansvar för vissa målgrupper
Socialtjänstlagen har särskilda bestämmelser
för olika grupper.
Personer med funktionsnedsättning
Socialtjänstlagen säger
att kommunens socialnämnd ska arbeta
för att människor som av fysiska, psykiska
eller andra skäl har svårt att leva sina liv
ska få vara med i samhället
och leva som andra.
Enligt LSS har också personer
som tillhör lagens personkrets
rätt till tio olika insatser
för särskilt stöd och särskild service.
Den här lagen ger stöd som människor kan behöva
utöver det stöd
81
som de kan få genom andra lagar.
Personen som får stödet ska kunna leva
som andra personer.
Brottsoffer och våldsutsatta kvinnor
Det finns särskilda bestämmelser i lagen
om brottsoffer och våldsutsatta kvinnor.
Socialnämnden ska se till att
den person som utsatts för brott
och personens familj får stöd och hjälp.
Lagen gäller alla brottsoffer.
Socialnämnden ska ge bistånd
till brottsoffer och deras familjer.
Detta gäller också kvinnor som utsätts för våld
eller andra övergrepp av andra personer än närstående,
till exempel av hemtjänstpersonal
eller personal på särskilda boenden.
Detta gäller också barn som själva utsätts för brott.
Socialtjänstlagen säger att socialnämnden
särskilt ska tänka på kvinnor
som är eller har varit utsatta för våld
eller andra övergrepp av närstående
kan vara i behov av stöd och hjälp
för att förändra sin situation.
Regeringen säger att det också gäller
kvinnor med särskilda behov
på grund av exempelvis missbruk,
funktionsnedsättning,
utländsk bakgrund eller ålder.
När det gäller socialnämndens ansvar för kvinnor
som är eller har varit utsatta för brott
finns ingen åldersgräns neråt.
Socialtjänstlagen säger också
att socialnämndens måste ge stöd och hjälp
till barn som har sett våld eller andra övergrepp i familjen.
82
Personer som vårdar eller stödjer närstående
Socialtjänstlagen säger att socialnämnden ska ge stöd
till personer som vårdar en närstående
som är långvarigt sjuk
eller är äldre eller som har funktionsnedsättning.
Regeringen säger att samhället ska göra det lättare
för de personer som vårdar eller stödjer närstående.
Det är viktigt att all personal
som arbetar med anhörigstöd
har kunskap om våld i nära relationer
och vet var det finns stöd.
Det är också viktigt att kommuner
söker upp anhöriga som vårdar äldre
eller personer med funktionsnedsättning
för att ge dem information.
Kompetens
Kommunens socialnämnd har ansvar för
att den personal som arbetar åt socialtjänsten
har rätt utbildning för sina arbetsuppgifter.
Funktionsnedsättning är exempel
på något som socialnämnden ska tänka på
när nämnden planerar verksamhet,
när nämnden gör utredningar, bedömningar,
beslutar och ordnar insatser för våldsutsatta kvinnor.
Därför måste personal ha kunskap om funktionsnedsättning
när de arbetar med våldsutsatta kvinnor.
Kvinnor som utsätts för våld kan,
utan att de berättar om våldet,
ha kontakt med olika delar av socialtjänsten.
Det kan vara individ- och familjeomsorgen,
verksamheter för personer med funktionsnedsättning,
äldreomsorg eller familjerätt.
Det är inte alltid som socialtjänstens personal ser
och uppfattar att en kvinna är utsatt för våld.
83
Därför behövs mer utbildning om det.
Kommunala handlingsplaner
För att underlätta arbetet
när det gäller våldsutsatta kvinnor,
är det bra att kommunerna skriver handlingsplaner
för att stoppa våldet.
Handlingsplanen blir lättare att arbeta med
om kommunens politiker har sagt ja till den.
När det gäller särskilt utsatta grupper,
till exempel kvinnor med funktionsnedsättning,
kan det vara bra att tänka på
hur man upptäcker våldsutsatthet hos dessa kvinnor
när man skriver handlingsplanen.
Detta kan ni ta reda på:
1. Hur ni upptäcker våldsutsatthet bland kvinnor
som kan antas vara särskilt utsatta.
2. Hur ni tar fram information
som är anpassad för olika grupper,
exempelvis lättläst svenska och DAISY format.
3. Hur ni samarbetar
för att kunna ge våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning
ett tillgängligt skyddat boende.
4. Hur ni gör utbildningar om särskilt utsatta gruppers behov.
Tillsammans med handlingsplanen
kan ni även skriva en samarbetsplan.
Uppsökande verksamhet och information
Socialtjänsten behöver söka
upp de våldsutsatta kvinnorna,
eftersom det är ett viktigt sätt att nå kvinnorna.
För att våldsutsatta kvinnor ska kunna söka hjälp
behöver de veta vart de ska gå.
En av socialnämndens uppgifter
84
är att informera om socialtjänsten i kommunen.
Socialnämnden ska berätta om socialtjänstens arbete
och erbjuda grupper och personer sin hjälp.
Kommunen kan samarbeta med andra
när den söker upp kvinnorna.
Kommunen kan samarbeta med föreningar,
organisationer och myndigheter.
Informationen behöver anpassas.
Det uppsökande arbetet behöver också anpassas
så att det passar kvinnor med olika behov.
Utredning
Om Socialnämnden får reda på
att en kvinna utsatts för våld
eller andra kränkningar
och hon vill få stöd eller hjälp
ska en utredning börja så fort som möjligt.
Men socialnämnden får inte börja en utredning
om kvinnan inte vill det.
De får heller inte tala med någon annan
om inte kvinnan vill det.
Den enda gång det inte gäller
är om lagen med särskilda bestämmelser om vård av missbrukare i vissa fall, LVM
skulle gälla för kvinnan.
Socialtjänstens ansvar att se till att kvinnan får stöd och hjälp gäller alltid.
Det gäller även om hon inte vill polisanmäla,
även om hon väljer att fortsätta bo tillsammans
med våldsutövaren,
även om hon är förälder,
även om hon är part i en konflikt om vårdnad av sina barn,
och även om hon själv utövar våld mot någon närstående.
I Socialstyrelsens allmänna råd
finns särskilda råd
om vad en utredning ska innehålla.
Socialnämnden bör bland annat utreda:
85
1. Kvinnans behov av stöd och hjälp.
2. Hur våldet är och hur ofta det sker.
3. Hur stor risken är för att kvinnan kommer att utsättas
för våld igen.
4. Hur många andra människor som finns nära kvinnan.
5. Om något barn har sett våldet
Unga kvinnor under 18 år
utreds som en barnavårdsutredning.
Har en kvinna utsatts för våld av andra än närstående
finns det inget som hindrar
att socialtjänsten utreder kvinnan
på samma sätt
som om kvinna utsatts för våld av närstående.
Förövare kan då vara grannar i gruppbostaden,
deltagare i den dagliga verksamheten
eller personliga assistenter.
Akuta och långsiktiga behov
I alla ärenden som handlar om våldsutsatta kvinnor
ska socialnämnden utreda kvinnas behov av stöd och hjälp.
Både de akuta behoven och de långsiktiga.
Med akuta behov menas
det som måste göras fort,
till exempel ordna ett tillfälligt boende
om kvinnan har tvingats att lämna sin bostad.
Akuta behov kan också vara
omedelbara behov av ekonomiskt bistånd.
Kvinnan kan även behöva ha hjälp med
att kontakta hälso- och sjukvården och polisen.
Hon kan också behöva ha hjälp med
att hennes barn behöver stöd i den akuta situationen.
Socialnämnden tar beslut om akuta insatser
under pågående utredning,
det vill säga innan utredningen är klar.
De tar då till exempel beslut
om ekonomiskt bistånd eller skyddat boende.
86
Att utreda kvinnans behov
av stöd och hjälp på längre sikt
betyder att man ta reda på
hur hon ska göra i framtiden.
Kan hon försörja sig själv?
Hur ska hennes boende ordnas på kort och lång sikt?
Behöver hon någon form av stödjande samtal?
Behöver hon kontakt med hälso- och sjukvården?
Behöver hon någon annan form av hjälp?
Har hon behov av skyddade personuppgifter?
Behöver hon hjälp
med att ordna situationen för sina barn?
Kvinnans behov av stöd och hjälp
kan finnas under lång tid,
och vara olika under den tiden.
Flera olika myndigheter kan behöva samarbeta
för att ge henne stöd.
Kvinnor med funktionsnedsättning
kan befinna sig i en särskild utsatthet.
Det är viktigt att tänka på när man gör en utredning.
Denna utsatthet kan handla om
att hon är beroende av andra människor
för att klara vardagen.
Kanske är kvinnan beroende av den person
som utsatt henne för våldet?
Utsattheten kan också vara
att kvinnan inte känner så många andra människor.
Det är också viktigt att ta reda på
om kvinnan har en LSS-handläggare.
87
Om kvinnan inte vill ha utredning, stöd eller hjälp
Om kvinnan inte vill ha någon utredning
och bedömning av sina behov,
är det viktigt att socialtjänstens personal
genom samtal och på annat sätt informerar henne
om rätten till stöd och hjälp
och försöker få henne att ta emot stöd.
Om socialtjänsten efter utredningen
kommer fram till
att kvinnan har behov av stöd och hjälp
och kvinnan ändå säger nej
kan socialtjänsten informera henne
om andra som kan ge hjälp i samhället.
De kan informera om ideella kvinnojourer,
rådgivning och andra öppna verksamheter.
Kvinnan behöver också få information
om att hon kan ta en ny kontakt
om hon senare känner
att hon skulle behöva socialtjänstens stöd och hjälp.
Bedömningsinstrument som stöd för arbetet
Socialnämnden ska alltid utreda risken
för att en våldsutsatt kvinna
ska utsättas för mer våld.
Då kan ett bedömningsinstrument vara bra
att använda.
Socialstyrelsen har tagit fram
ett bedömningsinstrument
för socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor.
Det är frågor om fysiskt och sexuellt våld
samt psykisk utsatthet och hot.
Till dessa frågor finns tilläggsfrågor,
bland annat till personer med funktionsnedsättning.
Socialtjänstlagen säger att socialnämnden
ska se till att det finns omsorg och service,
information, råd, stöd och vård,
88
ekonomisk hjälp och annat bistånd
till familjer och människor
som behöver det.
När en våldsutsatt kvinna söker hjälp
är det viktigt att socialtjänsten
gör en bedömning
av kvinnans hela situation.
De ska kunna se att hon får hjälp
också med annat som hon kan behöva.
Kvinnor med funktionsnedsättning
som varit utsatta för våld
av annan än närstående
kan ibland behöva samma slags insatser
som de kvinnor som blivit utsatta av en närstående.
Hon kan till exempel behöva hjälp
med att ta kontakt med hälso- och sjukvården
och polisen.
Hon kan behöva stödjande samtal.
Är förövaren en närstående
kanske kvinnan behöver skyddat boende
och skyddade personuppgifter.
Om våldet utövats
av en person som är anställd för att ge kvinnan vård,
stöd och service
måste man direkt ta bort den personen från kvinnan.
Tillfälligt boende
Om en våldsutsatt kvinna behöver stöd och hjälp akut
eller på kort eller lång sikt,
ska socialnämnden bland annat kunna ge henne
ett tillfälligt boende som passar hennes behov
som har tillräckligt mycket utbildad personal
som också har tillräckliga skyddsanordningar,
till exempel lås och larm.
Boendet ska också kunna ta emot hennes barn.
För att en kvinna med funktionsnedsättning
89
ska känna trygghet
är det viktigt att hennes boende fungerar för henne,
att hon kan ha med sig hjälpmedel,
att hon kan behålla sin färdtjänst,
att hon får sin medicin,
och att hon få hjälp med vardagliga ting.
Att boendet är tillgängligt är också viktigt
för att en kvinna ska kunna ha med sig ett barn
som har en funktionsnedsättning.
Råd och stöd
Om en våldsutsatt kvinna behöver stöd och hjälp akut
eller på kort eller lång sikt
ska socialnämnden
bland annat kunna erbjuda henne råd och stöd hjälp
vid kontakt med andra myndigheter,
till exempel hälso- och sjukvården,
Skatteverket eller polisen.
Hon kan få hjälp att polisanmäla om hon vill,
men hon måste inte anmäla
för att få stöd och hjälp.
Det är viktigt att kvinnan får den information
som hon behöver.
Hon ska få information
om hur hon gör en polisanmälan.
Hon ska få information
om hennes rätt till målsägandebiträde,
om möjligheten till besöksförbud,
och besöksförbud i det egna hemmet,
om trygghetspaket,
om rätten till skadestånd,
om familjerättens arbete
och om vad frivilligorganisationerna kan göra för henne.
Denna information behöver anpassas
på olika sätt så att den blir tillgänglig
90
för kvinnor med funktionsnedsättning.
Kvinnor med funktionsnedsättning
kan ha särskilda svårigheter,
till exempel med att kommunicera,
och kan därför behöva hjälp
med att ta kontakt med andra myndigheter.
Ekonomiskt bistånd
En person som inte själv
kan köpa det som han eller hon behöver
eller som inte kan få det på annat sätt
har rätt till bistånd från socialnämnden
för sin försörjning.
Det står i Socialtjänstlagen.
Det finns regler som gäller över hela Sverige
för hur mycket pengar man kan få i ekonomiskt bistånd.
Men socialnämnden kan beräkna kostnaderna
till en högre nivå
om det finns särskilda skäl.
Ett sådant skäl
är när en person har tillfälligt höga kostnader
till exempel för livsmedel,
kläder och skor, telefon,
som beror på att han eller hon är
eller har varit utsatt för våld
eller andra övergrepp av närstående
eller för något annat brott.
Att en person har en funktionsnedsättning
kan också vara skäl till
att beräkna det ekonomiska biståndet
till en högre nivå.
Insatser med stöd av LSS
En våldsutsatt kvinna med funktionsnedsättning
kan behöva insatser enligt både Socialtjänstlagen och LSS.
En insats enligt LSS
kan exempelvis vara bostad med särskild service för vuxna
91
eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna.
Säkerhetsplanering
När Socialtjänsten arbetar med kvinnor
som utsätts för våld i nära relationer
måste de tänka på kvinnans säkerhet.
Det gäller valet av mötesplats för samtalet
med kvinnan.
Det gäller också det sätt
som man sköter hennes viktiga papper.
Socialtjänsten behöver göra en riskbedömning
innan man fattar beslut om bistånd.
En riskbedömning handlar om
att bedöma hur farligt det är för kvinnan
och hennes familj
och vilket stöd eller bistånd
som hon behöver för att vara skyddad.
När det gäller kvinnor med funktionsnedsättning
som utsätts för våld i sin nära relation
kan man behöva vara särskilt uppmärksam
då kvinnan kan ha speciella svårigheter.
Hon kan exempelvis ha svårt
att reagera snabbt vid hotfulla situationer,
veta var hon är,
slå larm eller fly.
Om kvinnan är beroende av till exempel färdtjänst
kan det också göra att kvinnan
kan ha svårt att ta sig hemifrån
vid en akut situation.
Barn som ser våld
Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning
kan också vara föräldrar.
I studier och intervjuer säger kvinnor
att rädslan för att förlora vårdnaden om barnen
är en förklaring till
92
att de väljer att stanna i en våldsam relation.
Socialtjänsten har ett ansvar
att se till att barn och unga växer upp
under trygga och goda förhållanden.
Socialnämnden ska också ge särskilt stöd
till barn som sett våld hemma.
Socialstyrelsens allmänna råd
säger att när socialnämnden får veta
att ett barn kan ha sett våld hemma
ska nämnden fort fundera på
om de ska göra en utredning.
Utredningen ska bland annat ge svar på
om föräldrarna kan ta hand om sitt barn.
Man brukar undersöka om föräldrarna
kan ge barnet mat, kläder, mediciner och kärlek.
De ska kunna se till att barnet är tryggt och säkert.
De ska kunna låta barnet leka,
och få växa och lära sig.
De ska kunna säga nej till barnet
och skapa lugn och ro.
Nämnden ska också se
om det finns andra personer i barnets närhet
som kan vara ett stöd för barnet?
Det viktigaste för att vara en bra förälder
är alltså inte om föräldern har en funktionsnedsättning eller ej, utan om föräldern
kan ge barnet
det som barnet behöver.
Om ett barn som har sett våld hemma
behöver stöd och hjälp
ska socialnämnden bland annat
kunna ge barnet råd, stöd och behandlingsinsatser.
Barnet ska också få ha kontakt med frivilligorganisationer
och andra som kan ge stöd.
Socialnämnden ska se till att de metoder som används
93
för att ge ett barn stöd och hjälp
är de bästa metoderna för barnet.
Socialstyrelsens allmänna råd
säger också att socialnämnden
ska kunna ge barnets föräldrar
och andra närstående råd och stöd
utifrån barnets behov.
Ett barn som ser våld hemma
kan också ha rätt till brottskadeersättning
från Brottsoffermyndigheten.
Lex Sarah säger att personal
måste anmäla missförhållanden
Från 1 juli år 2011 gäller nya bestämmelser
om lex Sarah.
Bestämmelserna ska nu gälla
för hela socialtjänsten
och verksamheter i Statens institutionsstyrelse.
Lex Sarah säger att den person
som arbetar med omsorg om äldre
eller personer med funktionsnedsättning
måste se till att verksamheten och insatserna
är av god kvalitet.
Personalen måste också rapportera
om någon riskerar att utsättas för
eller har utsatts för missförhållanden.
Det gäller alla som arbetar
i vård och omsorg för äldre
eller för personer med funktionsnedsättning.
Att diskutera
Exemplet Elisabeth
Elisabeth är 40 år
och har en svår utvecklingsstörning.
Hon bor i gruppbostad,
94
där hon har en egen lägenhet
nära de gemensamma rummen.
Elisabeth använder rullstol för att förflytta sig.
Hon talar inte.
Ibland kan hon vara mycket aggressiv
och nypa och riva personalen.
En ny personal, Lena, börjar.
Lena har arbetat i många år
med personer med utvecklingsstörning
och blir snabbt omtyckt
både av dem som bor på gruppbostaden
och av de andra i personalen.
Elisabeth får förtroende för Lena.
Lena tar sig an Elisabeth
och ser bland annat till att hon får komma ut ofta.
Det tycker Elisabeth mycket om.
Alla märker att Elisabeth blir lugnare.
Men efter en tid förändras det.
Elisabeth börjar åter nypa personalen
och försöker välta rullstolen
eller köra på sina grannar.
Särskilt aggressiv blir hon när det är tid att duscha.
En dag, när Lena är sjuk,
ser en av personalen att Elisabeth har fula röda märken runt handlederna,
som om hon bundits fast.
Hon har också ett par stora blåmärken på kroppen.
1.Vad måste personalen göra?
2.Ska personalen anmäla det som hänt enligt lex Sarah?
3. Ska de polisanmäla?
4. Vem ska de tala med eller ringa till?
5. Vilken hjälp ska Elisabeth få?
6.Hur kan ni i er verksamhet hindra våld?
7. Vilka rutiner finns för att arbeta med dessa frågor?
8. Känner personalen till dessa rutiner?
95
Exemplet Klara
Klara är 25 år och har en svår utvecklingsstörning.
Hon förstår inte vad som är farligt
och känner inte smärta.
Hon talar inte.
Jesper, en av Klaras grannar i gruppbostaden,
kan ibland bli mycket våldsam.
En dag knuffar han i vrede omkull Klara,
som faller till golvet
och börjar blöda från näsan och munnen.
Två ur personalen hinner se vad som händer,
men hinner inte stoppa det
tar tag i Jesper och för bort honom ur rummet.
1. Ska personalen anmäla händelsen enigt Lex Sarah?
2. Ska de tala med en god man?
3. Vems gode man?
4. Ska de anmäla händelsen till polisen?
5. Vilket stöd ska Klara få?
Exemplet Maryam
Maryam är 63 år och har MS.
Hon har stor rörelsenedsättning
och behöver hjälp med att förflytta sig,
tvätta sig och att äta.
Maryam talar nästan inte alls längre.
Hon bor i villa tillsammans med sin dotter,
svärson och deras två barn.
Dottern och svärsonen arbetar som personliga assistenter,
plus ytterligare en anställd assistent, Susanne.
Det är kommunen som är assistansamordnare.
Efter en tid blir tecknen allt tydligare på
att det inte står rätt till.
Efter helgerna,
då Maryam varit ensam med sin familj,
är hon ofta smutsig och verkar uttorkad.
Medicin kan också ligga kvar i dosetten.
1. Vad ska Susanne göra?
96
2.Vad ska kommunen göra?
3. Ska detta anmälas enligt lex Sarah?
Hälso- och sjukvårdens ansvar
Varje år besöker mellan 12 000
och 14 000 kvinnor öppenvården på sjukhus,
jourcentraler eller primärvården
för att de blivit slagna av sin partner.
Hälso- och sjukvården är alltså mycket viktig,
både för att upptäcka våldet
och för att ge vård, stöd och hjälp
till våldsutsatta kvinnor.
Om Hälso- och sjukvårdens ansvar
Hälso- och sjukvården ska ge
alla människor en god hälsa
och lika bra vård.
De ska ge vården
med respekt för alla människors lika värde.
Den människa som har det största behovet
av hälso- och sjukvård ska få vården först.
Allt detta står i Hälso-och sjukvårdslagen.
Hälso- och sjukvården ska ge god vård.
Innan personalen ger vården och behandlingen
ska de berätta det för patienten.
Inom psykiatrin kan de i vissa fall ge vård
utan att patienten säger ja.
Vården genomförs då
med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT
och ges som sluten vård
eller, efter sluten vård,
som öppen psykiatrisk tvångsvård.
Lagen säger också att varje landsting
ska ge en god hälso- och sjukvård
åt dem som är bosatta i landstinget.
Om en person är i landstinget utan att bo där
97
och behöver omedelbar hälso- och sjukvård
ska landstinget ge vård.
God kvalitet i hälso- och sjukvården
Lagen talar också om god kvalitet i vården.
Det gäller bland annat bemötande,
väntetider, att vara med och bestämma över sin egen vård
och att vården faktiskt ska göra en person friskare.
En god vård betyder
att man ska tänka på att våldsutsatta kvinnor
behöver trygghet,
och att vården är lättillgänglig
Vården ska respektera kvinnan.
Hälso- och sjukvårdens ansvar för våldsutsatta kvinnor
När akutsjukvården tar emot våldsutsatta kvinnor
ska också andra verksamheter börja jobba,
som kvinnokliniker, barnavårdscentraler,
barn- och ungdomsmottagningar,
mödravårdscentraler, husläkarmottagningar
och psykiatrin.
Kvinnor med funktionsnedsättning
som utsätts för våld
kan även finnas inom rehabiliteringen och habiliteringen.
Sjukvården har ett ansvar
att upptäcka våld som sker nu
och våld som skett tidigare.
Sjukvården ska ge vård och behandling,
i den akuta situationen
och på längre sikt.
All vårdpersonal ska kunna känna igen
och förstå våldet,
kunna lyssna och ge stöd och behandling.
Det kan vara svårt att se tecken på våld.
Tidspress, bristande kunskap,
och att de flesta kvinnor inte berättar
98
gör det svårt att upptäcka våldet.
Det är viktigt att personal i hälso- och sjukvården
förstår att vissa grupper
kan ha särskilt svårt att söka hjälp för våldsutsatthet.
Dit hör kvinnor med funktionsnedsättning.
Akuta insatser
När en kvinna säger
att hon utsatts för våld
måste man göra akuta undersökningar
och genast börja ge behandling.
Undersökningen av kvinnan är viktig
eftersom den kan behövas i domstol
om det blir rättegång.
Kvinnan behöver också direkt medicinsk behandling.
Hon behöver också hjälp
med att tala om vad som hänt,
och få veta att hon ska få fortsatt stöd.
Hon behöver också få veta
vad socialtjänsten kan hjälpa henne med,
hur hon ska få tillfälligt skyddat boende
och hur hon polisanmäler misshandeln.
Om kvinnan har funktionsnedsättning
kan det vara särskilt viktigt att tänka på
vad ni kan göra
för att hon ska känna sig trygg i mötet.
Hon måste kunna berätta om vad som hänt,
och kunna förstå den information som ni ger henne.
Det kan vara särskilt viktigt
när kvinnan har en funktionsnedsättning
som gör att hon har svårt att förstå eller tala.
Insatser under längre tid
En person som har utsatts för våld
kan behöva stöd under lång tid.
Särskilt om personen blivit slagen av en närstående.
99
Psykosociala insatser på lång sikt
kan vara hjälp med att bearbeta skuldkänslor och skamkänslor, stärka kvinnans
självförtroende
och hjälpa henne att ta kontroll över sitt liv.
Insatserna kan ske genom stödsamtal,
gruppbehandling, psykoterapi med mera.
Kvinnor som blivit misshandlade under graviditeten
kan behöva hjälp med
att tala om sina känslor om förlossning,
abort, förlust av barnet,
eventuella skador på barnet
och att vara ensamstående mamma.
Personal på mödravårdscentraler
kan upptäcka mammorna och ge stöd.
Hälso- och sjukvårdens ansvar för barn som far illa
Hälso- och sjukvården ska samarbeta med andra
när barn far illa
eller riskerar att fara illa.
Personalen i hälso- och sjukvården
ska tänka på att barnet behöver information,
råd och stöd.
Habilitering och rehabilitering
Hälso-och sjukvårdslagen säger att landstinget
ska ge habilitering och rehabilitering
åt de människor som bor i landstinget.
Habilitering ska se till
att en person med medfödd
eller tidig funktionsnedsättning
utvecklar och behåller sin funktionsförmåga.
Rehabilitering ska se till att en person
med förvärvad funktionsnedsättning får tillbaka
eller behåller sin funktionsförmåga.
100
Personal i habilitering och rehabilitering
ska vara uppmärksam på utsattheten för våld.
I habiliterings- och rehabiliteringsarbetet
kring en våldsutsatt kvinna med funktionsnedsättning
är samarbete med andra myndigheter och verksamheter
mycket viktig.
Lagen säger också
att habiliteringen och rehabiliteringen
ska samarbeta med socialtjänsten.
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten
ska dela på ansvaret att börja och organisera samarbetet.
När en person behöver stöd
både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten
ska landstinget tillsammans med kommunen
skriva en individuell plan för personen.
Ungdomsmottagningar
Kommuner och landsting kan
ha ungdomsmottagningar om de vill.
Ungdomsmottagningar brukar vara för ungdomar
mellan 13 och 23 år,
men den övre åldersgränsen kan vara olika.
En del ungdomsmottagningar
har en övre åldersgräns över 23 år
för att också nå ut till gruppen unga vuxna.
På ungdomsmottagningen arbetar människor
med olika yrken.
De kan vara till exempel kurator, gynekolog
och barnmorska.
Men vissa ungdomsmottagningar
kan ha bara en barnmorska
som tar emot besök ett par timmar i veckan.
Ungdomsmottagningar tar emot alla ungdomar
som vill ha hjälp till reproduktiv hälsa och psykisk hälsa.
Man vill också ge ungdomarna en stark identitet
101
så att de kan hantera sin sexualitet.
Ungdomsmottagningen ska hjälpa unga
så att de inte blir med barn
om de inte vill bli det.
Ungdomsmottagningen hjälper de unga
så att de ska slippa könssjukdomar.
Ungdomsmottagningar ska ge stöd till unga vuxna
genom att stärka deras självkänsla.
Ungdomsmottagningar ska också
arbeta särskilt med ungdomar med funktionsnedsättning,
och se till att de får kunskap
och stöd när det gäller sex och samlevnad.
På några platser i Sverige
finns det speciella verksamheter för
ungdomar med funktionsnedsättning.
Ungdomsmottagningen på Internet, UMO,
startade i november år 2008.
UMO får pengar av regeringen.
Kommuner och landsting sköter webbplatsen.
En ungdomsmottagning på nätet
ska göra det lättare för ungdomar
att hitta viktig, nyttig och ny information
om sex, hälsa och relationer.
Att diskutera
Vad ska man kunna vänta sig
av personal och organisation
när det gäller våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning
som kommer i kontakt med hälso- och sjukvården?
Polis och domstolarnas ansvar
Om en våldsutsatt kvinna ska vilja anmäla
är det mycket viktigt
att polis och domstolar vet
hur de ska bemöta henne.
102
Om kvinnan har funktionsnedsättning
kan bemötandet vara det som gör
om hon ens kan komma till polisen eller domstolen.
Poliser, åklagare, domstolspersonal
och kriminalvårdspersonal måste ha kunskap om
hur våldet kan visa sig
och vilka skador det kan ge.
Exempelvis har Rikspolisstyrelsen på senare år
ordnat utbildning för sin personal
om brott i nära relationer,
En handbok gavs ut år 2009
för att beskriva
hur polisen kan förbättra sitt arbete
med att utreda och stoppa brott i nära relationer.
För att alla ska följa lagarna
och ingen ska bli orättvist behandlad av lagarna
är det mycket viktigt
att det finns kunskap
om vad olika funktionsnedsättningar betyder.
Det kan påverka hela arbetet
från att det görs en anmälan
till att det blir en utredning
som leder till åtal och rättegång i domstol.
Samarbete mellan polis och andra myndigheter
och organisationer
Myndigheten Rikspolisstyrelsen
har gjort en handlingsplan för samarbete
mellan polis och kommun.
Polisen har samarbetat
med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL,
Brottsförebyggande rådet och Socialstyrelsen
bland annat om hur barn och unga far illa
eller riskerar att fara illa.
103
Ett exempel på samarbete mellan myndigheter
är då åklagare, familjevåldsutredare
och socialtjänst sitter i samma lokaler.
Då kan de arbeta snabbare och bättre.
Polisen samarbetar även med ideella organisationer.
Exempelvis kan personer från ideella organisationer
fungera som stödpersoner,
bland annat vid polisanmälan.
Säkra lagar och funktionsnedsättning
Funktionsnedsättningen kan öka risken
att råka ut för våld och andra övergrepp.
Men funktionsnedsättningen kan också göra det svårt
att få hjälp av polis och domstol.
Forskaren Barbro Levin
har sett att personal och andra personer
i personens närhet
ibland är de som begår brotten.
Det finns också brister
i hur myndigheterna bemöter kvinnan.
För att få bort bristerna i myndigheternas bemötande
kan de tänka så här, säger Levin:
1. Det räcker inte att bara skydda
en persons privatliv och självbestämmande.
Varje medborgare har rätt att bli behandlad med respekt
och inte utsättas för kränkande behandling.
Det svåra som man måste kunna göra
är att ge personer med funktionsnedsättning omvårdnad
samtidigt som man inte göra personen illa.
2. Kalla saker vid deras rätta namn.
Våld är våld.
Vill man inte förstå det
behandlar man personer olika.
Då blir lagarna inte säkra
och det blir diskriminering.
3. För att personer inte ska bli diskriminerade
104
utan istället ha tillgänglighet till polis och domstolar
måste polis och domstolar hitta sätt
för hur personer som inte kan tala
ska kunna få de rättigheter som lagen ger dem.
Hur personer kan reagera vid förhör
En människa med utvecklingsstörning
kan bli särskilt utsatt
vid mötet med polis och domstol.
Personen kanske inte förstår de frågor, ord och uttryck
som han eller hon får.
Personen kanske svarar på något annat
än det som det frågas om.
Polisen kan uppfatta personen som förvirrad
eller till och med skyldig under ett förhör.
Det händer även
att en person med utvecklingsstörning
hittar på svar
för att göra de som frågar glada.
Personer med utvecklingsstörning
har svårt att förstå tid och rum.
Därför blir det svårt för dem
att berätta om vad som han hänt
på ett sådant sätt som poliser vill
när de gör en brottsutredning.
Personer med lindrig och måttlig utvecklingsstörning
kan med åren lära sig att tala på ett sätt
som döljer att de har svårt att förstå.
Då blir det svårt för utredare
att förstå hur svår personens funktionsnedsättning verkligen är.
Att diskutera
Hur kan socialtjänst, hälso- och sjukvård,
polis och domstolar och ideella organisationer samarbeta
där du bor?
105
Bilaga
Checklistan är skriven av länsstyrelsen i Stockholms län
i samarbete med Stockholms stad.
Checklistan innehåller frågor för chefer och medarbetare.
Ni kan använda frågorna
för att ta reda på hur långt ni har kommit i arbetet
med att motverka våld i nära relationer.
Ni kan också prata om frågorna på era arbetsplatser.
Checklista för arbetsplatser
Vet ni hur ni ska möta kvinnor som blivit utsatta för våld?
Ja
Nej
Arbetet har börjat
Arbetet ska börja den
Känner alla på arbetsplatsen till
att lagen säger att man måste
uppmärksamma våldsutsatta kvinnor och deras barn
och se till att de får hjälp?
Ja
Nej
Arbetet har börjat
Arbetet ska börja den
Finns det någon kommunal handlingsplan för kvinnofridsfrågor?
Ja
Nej
Arbetet har börjat
Arbetet ska börja den
Vet ni vad ni ska göra
om ni upptäcker att det sker våld?
Ja
Nej
Arbetet har börjat
Arbetet ska börja den
106
Vet ni hu ni ska fråga om våld?
Ja
Nej
Arbetet har börjat
Arbetet ska börja den
Vet ni hur ni ska fråga kvinnorna om de har barn
och hur det är för barnen?
Ja
Nej
Arbetet har börjat
Arbetet ska börja den
Finns det regler för hur nu ska skriva ned
misstankar om våld?
Ja
Nej
Arbetet har börjat
Arbetet ska börja den
Vet ni hur ni ska föra statistik?
Alltså räkna hur många som drabbas av vad?
Ja
Nej
Arbetet har börjat
Arbetet ska börja den
Finns era arbetsuppgifter, arbetsrutiner
och handlingsplaner skrivna på papper?
Ja
Nej
Arbetet har börjat
Arbetet ska börja den
Har cheferna och ledningen sett och sagt ja till handlingsplanen?
107
Ja
Nej
Arbetet har börjat
Arbetet ska börjat den
Undersöker ni hur era rutiner fungerar?
Talar ni om dem och ändrar i dem om det behövs?
Ja
Nej
Arbetet har börjat
Arbetet ska börja den
Samarbetar er verksamhet med andra myndigheter
eller organisationer om kvinnofridsfrågor
och om frågor om barn som upplever våld i hemmet?
Ja
Nej
Arbetet har börjat
Arbetet ska börja den
Samarbetar er verksamhet
med andra verksamheter i er organisationen
för att arbeta bättre med våldsutsatta kvinnor?
Ja
Nej
Arbetet har börjat
Arbetet ska börja den
Får personalen utbildning om våld mot kvinnor?
Ja
Nej
Arbetet har börjat
Arbetet ska börja den
Finns en plan för hur ni ska lära er mer?
Ja
Nej
Arbetet har börjat
Arbetet ska börja den
108
Finns rutiner för hur ni ska veta att ert arbete är bra?
Ja
Nej
Arbetet har börjat
Arbetet ska börja den
Finns det någon person på arbetsplatsen
som kan särskilt mycket om det här?
Ja
Nej
Arbetet har börjat
Arbetet ska börja den
Vet alla på arbetsplatsen
vad de ska göra när de misstänker
att barn far illa?
Ja
Nej
Arbetet har börjat
Arbetet ska börja den
Vet alla på arbetsplatsen
vad de ska göra när de misstänker att något är fel?
Ja
Nej
Arbetet har börjat
Arbetet ska börja den
Kan personal få stöd när de arbetar med svåra ärenden?
Ja
Nej
Arbetet har börjat
Arbetet ska börja den
Får nyanställda veta vad de ska göra
när de misstänker eller får veta
att någon är utsatt för våld?
Ja
Nej
109
Arbetet har börjat
Arbetet ska börja den
Får nyanställda veta vad de ska göra
när de tror att barn far illa?
Ja
Nej
Arbetet har börjat
Arbetet ska börja den
Får nyanställda veta vad de ska göra
när något inte fungerar bra?
Ja
Nej
Arbetet har börjat
Arbetet ska börja den
Finns listor på vem man kan ringa
för att få råd om utsatta kvinnor och barn?
Ja
Nej
Arbetet har börjat
Arbetet ska börja den
Utbildningsmaterialet Sällan sedda
finns också i DAISY-format.
Du kan beställa mer material
på e-post [email protected]
Du kan också ladda ner materialet
från hemsidan www.socialstyrelsen.se
110
