till Kuusamo under kriget med tyska underhållstransporter. Teveronikan har använts som medicinalväxt mot diverse ögonsjukdomar och av detta kommer kanske namnet mormors glasögon. Humleblomster växer på fuktigare platser. Den hör till rosväxternas familj. De stora, brunröda och nickande något klocklika blommorna gör att växten är lätt att känna igen. Trots det är den relativt lågvuxen och därför ganska omärklig. Växten har många folkliga namn såsom fårkummer, fårpungar, brudgum, skvallerbytta och koskällor. De vilda blommornas dag • www.sll.fi/luonnonkukat • facebook.com/luonnonkukkienpaiva • Twitter: #luonnonkukat Humleblomstert År 2017 firas på De vilda blommornas dag även Naturens dagar. Då Blir vi kära i sommarnatten och Sover natten ute. Se evenemangen www.luonnonpaivat.fi/ sok-evenemang/ De vilda blommornas dag i Finland arrangeras av Finlands Naturskyddsförbund; Societas Biologica Fennica Vanamo; Societas Pro Fauna et Flora Fennica; Forststyrelsen, Naturtjänster; Naturhistoriska centralmuseets botaniska museum; Finlands Miljöcentral; Biologi- och geografilärarnas förbund BMOL. TEXT: FINLANDS NATURSKYDDSFÖRBUND • BILDER: JARI KOSTET • LAY-OUT: FORSTSTYRELSEN, NATURTJÄNSTER 2017 Humleblomstert (Geum rivale) Midsommarnattens magiska blomsterbukett TEMA ARTERNA FÖR VILDA BLOMMORNAS DAG 2017 Till temaarter för Vilda blommornas dag 2017 valdes en hel blomsterbukett till det självständiga Finlands 100-åriga ära! I den vackra buketten ingår sju växter som blommar vid midsommar tid. Dessa är dock bara exempel på högsommarens blomsterprakt och för midsommarnattsmagi kan man samla många andra av våra blommande växter att sätta under huvudkudden. Ängsklocka (Campanula patula) Den violettblommiga ängsklockan växer framför allt på av människan påverkade soliga miljöer – ängar, vägrenar och skräpmark. Den är ganska anspråkslös beträffande växtunderlaget. Ängsklockans blommor reagerar på väderomslag: vid soligt väder vänder den blommorna uppåt, vid mulet och regn nickar de. Midsommarblomster (Geranium sylvaticum) Midsommarblomster eller skogsnäva hör till våra vackraste vilda blomväxter, speciellt då den bildar stora bestånd. Blommornas färg varierar från mörkviolett till rent vit och deras storlek varierar också. Vitblommiga exemplar är allmännare i norr. Kärt barn har många namn och utom de två nämnda har växten kallats storknäbb vid sidan av lokala namn. Grässtjärnblomma Solöga Teveronika (Veronica chamaedrys) Kråkvicker (Vicia cracca) Kråkvicker är en allmän blåblommig ängs-, vägkants och strandängsväxt. På torra ställen blir den lågvuxen, men på frodigare och skuggigare mark kan den bli mer än meterlång. Den tunna och nedliggande stammen tar stöd av andra växter och med hjälp av bladklängen klättrar den upp mot ljuset. Rotknölarna har kvävefixerande bakterier och därför berikar den sin omgivning med kväve likt andra ärtväxter. Kråkvickern är svagt giftig. Midsommarblomster Teveronikan är vackert blåblommig. Då blomningen börjar är blommorna himmelsblå men redan under första dagen börjar de skifta i violett. Då blommornas färg förändrats lockas inte pollinerande insekter mera till dem för nektarn har tagit slut och blommorna är redan pollinerade. Kronbladen faller av redan på andra dagen, men nya blommor slår ut an efter. Teveronikan har gynnats kraftigt av människans verksamhet och den är allmän i hela landet. I norra Finland är den en ganska ny art och den sägs ha kommit Ängsklocka Solöga (Ranunculus acris) Grässtjärnblomma (Stellaria graminea) Grässtjärnblomman ses ofta på ängar och renar som trassliga mattor som pryds av små vita stjärnor. Den enskilda blomman är öppen bara tre dygn, men nya blommor bildas hela tiden under sommaren och långt in på hösten. Äldre namn är bl.a. litet vitt stjärngräs och ängsstjärnarv. Kråkvicker Den gulblommiga ranunkeln solöga, svenskarnas smörblomma, är giftig i likhet med sina släktingar och betande kreatur undviker att äta den. Växten är allmän på av människan skapade öppna platser såsom ängar, renar och gårdsplaner men den växer också i frisk gles skog. Den är en mångformig växt och de storblommiga raserna är typiska i norr på älvstränder och fjällängar. Teveronika