Verksamhetsplan för Asienbibliöteket
2016-2017
Långsiktiga mål
Asienbiblioteket ska fortsätta utvecklas som Sveriges främsta asienbibliotek med tvärvetenskapligt
bestånd som har huvudsakligt fokus på samhällsvetenskap. Bibliotekarierna ska kontinuerligt köpa
in relevant asienlitteratur på engelska för att hålla samlingen uppdaterad. Genom att besöka andra
asienbibliotek och bibliotek i Asien kan bibliotekarierna vidareutveckla sig och inspireras till ett
ännu bättre bibliotek. Asienbibliotekarierna kan också bjuda in andra för visa upp centrumets
bibliotek. Allt arbete som pågår i biblioteket ska präglas av hållbarhet, kvalitet och service.
Organisation och struktur
Under 2016 kommer arbetet med att strukturera rutiner fortsätta. Tydliga rutiner gör att biblioteket
blir mindre sårbart om vikarier behövs kallas in. Likaså ger det en jämnare och bättre kvalitets- och
servicenivå för såväl studenter som forskare samt allmänhet.
Utbildning och forskningsstöd
En tydlig struktur för undervisning i informationskompetens ska arbetas fram under 2016.
Undervisningen bör bestå av små, korta insatser insprängda i det ordinarie schemat för att öka
studenternas kunskaper om informationssökning, akademisk hederlighet och referenshantering. För
att möjliggöra detta behövs ett än mer utökat samarbete med lärare och forskare så att
bibliotekarierna är inkluderade redan från början av planeringen av undervisningen.
Bibliotekarierna kommer även fortbilda sig för att bli ett bättre stöd i forskningen både vad gäller
LUP, e-resurser och referenssystem.
Kompetensutveckling
Kompetensutvecklingen för personalen ska dels inriktas på kvalitetsarbete så att användarna alltid
får tydlig och korrekt information, dels på att vidga bibliotekariernas kunskaper i de olika
ämnesinriktningarna för Asienbiblioteket. Bibliotekspersonalen ska också vara en informationskälla
för forskarna vad gäller Open access-publikationer och relevanta databaser samt övriga e-resurser.
Därutöver ska personalen vidareutbilda sig i tillgänglighetsanpassning, både vad gäller medier och
lokaler. Kurser i Dewey behövs också för båda bibliotekarierna.
Samarbeten
Samarbete med UB, USV-biblioteken och deltagande i olika arbetsgrupper inom LUB fortsätter
under åren 2016-2017. Bibliotekarierna deltar också i diverse nätverk utanför LU, som exempelvis
NIAS, EASL och SEALG.
Dewey
Bibliotekets böcker är uppställda enligt SAB-systemet (ett svenskt klassificeringssystem som utgår
från bokstäver), precis som på de flesta folkbibliotek. Nästan alla universitetsbibliotek i Sverige och
även en del folk- och skolbibliotek har Dewey (ett internationellt klassificeringssystem som utgår
från siffror) eller håller på med en övergång till Dewey. Även flera av Lunds universitets olika
bibliotek har övergått till Dewey. Om Asienbiblioteket placerade sina böcker enligt Dewey skulle
förmodligen fler av våra internationella studenter ha lättare att hitta bland våra hyllor. Det är dock
ett personalkrävande arbete som måste planeras noga och tar lång tid. Eventuellt måste
extrapersonal kallas in. Oavsett beslut måste bibliotekarierna gå kurser i Dewey eftersom det
beslutats att alla böcker som katalogiseras på LU ska få Deweyklassificering.
Januari-mars 2016: Bibliotekarierna undersöker för- och nackdelar med de olika systemen och
arbetar fram ett underlag för beslut. Bibliotekarierna undersöker också möjligheterna att få bidrag i
samband med eventuell övergång. Asienbibliotekarierna behöver också besöka andra
1
Asienbibliotek som gått över till Dewey för att dels se deras lösningar med hyllplaceringar, dels
undvika att göra deras eventuella misstag.
Om beslutet blir att Asienbiblioteket ska ha Dewey:
I maj 2016 påbörjas arbetet med att klassificera materialet i Libris och Virtua enligt Dewey. I
samband med detta måste en stor del av samlingen undantas för att eventuellt klassificeras senare.
Hösten 2016: En del av samlingen depåläggs, två märkmaskiner (ca 700kr/st) och etiketter köps in
samt ryggmärkning påbörjas om tid finns.
År 2017: Ryggmärkning av böcker avslutas.
RFID
RFID – Radio Frequency Identification – är ett sätt att med hjälp av sändare och mottagare
registrera böcker. Det möjliggör att man kan lägga flera böcker samtidigt på en platta för att låna ut
eller återlämna samt larma av eller larma på, vilket skulle underlätta personalens hantering av
böcker. Detta i sin tur minskar risken för arbetsskador.
Januari-april 2016: Bibliotekarierna undersöker för- och nackdelar med införande samt vad
kostnaden blir och om det finns möjlighet att införa RFID inom LUB.
Senast i maj 2016 bör beslut tas om RFID. Om det beslutas att införa RFID på Asienbiblioteket
bör märkningen göras samtidigt med eventuell Deweyövergång eftersom vi då sparar ett stort
moment i bokhanteringen.
År 2017: Inköp av larmbågar, RFID-plattor, RFID-etiketter. RFID-konvertering och taggning görs.
Lokalflytt och samlingar
Det diskuteras att flytta hela Asiencentrum och därför måste verksamhetsplanen kunna vara
föränderlig. Det tar tid att anpassa ett bibliotek till andra lokaler, speciellt om dessa kanske kommer
att vara mindre. När denna verksamhetsplan skrivs är det inte bestämt vilka lokaler det blir, eller
vilken storlek biblioteket får. I och med en eventuell flytt blir det också mer akut med beslut om
Dewey och RFID då dessa åtgärder bäst utförs innan vi flyttar. I samband med detta kan det också
behövas extra personal.
Senast i april 2016 bör beslut tas om Asienbiblioteket ska övergå till Dewey för att det ska kunna
genomföras inför en eventuell flytt runt 2017-2018.
Själva planeringen av flytt till nya lokaler kräver stor noggrannhet och kommer ta tid från
bibliotekariernas ordinarie arbetsuppgifter. Eventuellt kommer extra personal att behövas kallas in
för att frilägga tid till planering.
Inventarier
Vare sig det blir i samband med en flytt eller innan bör belysningen i biblioteket ses över och
åtgärdas. Här är det givetvis viktigt att den nya belysningen kan tas med och användas i de nya
lokalerna om vi flyttar. Även bord för studenterna i det tysta läsrummet bör köpas in. Med mindre
bord i det tysta läsrummet får fler studenter plats. Som nu är upptas i regel ett stort bord för två av
endast en person eftersom de gärna breder ut sig. Skulle vi istället ha fler små bord är de dels lättare
att placera separat i rummet, dels lättare att placera i nya lokaler.
Lund 2016-02-03
Carina Enestarre, bibliotekarie
Mia Nilsson, bibliotekarie
Styrelsen för Centrum för öst- och sydöstasienstudier
2
