Kursplan
Utbildning på forskarnivå
Pedagogik som vetenskap, 15 högskolepoäng
Education as Science, 15 credits
Kurskod
Forskarutbildningsämne
Institution/motsvarande
Tillämpas fr.o.m.
Fastställd
Senast ändrad
Beslutsfattare
1
Kurskod för forskarutbildningskurs erhålls från
universitetets Ladokenhet. Om flera poängsatta prov
ingår i kursen krävs en kurskod för varje prov.
Pedagogik
Institutionen för humaniora, utbildnings- och
samhällsvetenskap
VT 2017
2017-02-21
Prefekt
Kursens innehåll
Kursen ger en översikt över pedagogikämnets framväxt med ett specifikt fokus på den svenska
kontexten och det nutida svenska och internationella forskningsläget. Kursen består av fyra delar:
utbildningshistoria, läroplansteori, etik och didaktik.
Den utbildningshistoriska delen behandlar den institutionaliserade utbildningens
framväxt och vetenskapliga studier i utbildningshistoria. Särskilt fokus ligger på
samhällets och den materiella kulturens utbildningshistoria. Momentet behandlar det
historiska perspektivens möjligheter att belysa, analysera och tolka såväl skeenden i det
förflutna som i vår samtid.
Den läroplansteoretiska delen ger kunskap om centrala svenska och internationella traditioner
inom läroplansteori och nuvarande utvecklingstendenser inom området. I synnerhet kommer det
svenska pedagogikämnets framväxt och relation till svensk utbilning och skolreformer att belysas.
Delkursen behandlar även relationen mellan läroplansteori och didaktik.
Etikdelen behandlar innebörder av forskningsetiska bedömningar, såväl generellt som omkring den
egna forskningen.
Den didaktiska delen behandlar den didaktiska forskningens utveckling och dess olika perspektiv
på undervisning och lärande. Vidare behandlas forskningsansatser, teorier, modeller och typologier
som är centrala i såväl nationell som internationell didaktisk forskning.
2
Mål
2.1
Kursens roll i utbildningen
Kursen ska huvudsakligen avse följande examensmål för utbildningen på forskarnivå enligt
högskoleförordningen (HF), nämligen att doktoranden ska visa
-
brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet (del av mål 1)
1 (6)
-
förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet (mål 2)
intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra
forskningsetiska bedömningar (mål 9)
fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och
människors ansvar för hur den används (mål 10)
Numreringen av målen är densamma som i den allmänna studieplanen.
2.2
Kursens mål
För godkänt betyg ska doktoranden visa
-
3
kunskap om utbildningens historia och om pedagogiska forskningstraditioners framväxt
insikt om olika metoder och ansatser i förhållande till olika pedagogiska
forskningsproblem
förmåga att reflektera över hur den pedagogiska forskningen bidragit och kan bidra till
utbildningssystemets och samhällets utveckling
insikt om god forskningssed och vetenskaplig redlighet, samt om innebörden i
forskningsetiska riktlinjer och i lagreglering av etikprövning av forskning
förmåga att tillämpa forskningsetiska överväganden på forskningsetiska problemområden
Kurslitteratur och andra läromedel
I kursen används följande kurslitteratur och andra läromedel.
Kurslitteratur utbildningshistoria
Berg, Fridtjuv (1903). Motiton till riksdagen om inrättandandet av en professur i Pedagogik.
(Kompendium)
Bernhardsson, P., 2016. I privat och offentligt: Undervisningen i moderna språk i
Stockholm 1800-1880. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
De Coninck-Smith, N., 2010. Danish and British architects at work: a micro-study of
architectural encounters after the Second World War. History of Education, 39,
713-730.
Depaepe, M., 2010. The Ten Commandments of Good Practices in History of Education
Research. Zeitschrift für pädagogische Historiographie, 16, 31-49.
Herbst, J., 1999. The History of Education: State of the Art at the Turn of the Century in
Europe and North America. Paedagogica Historica, 35.
Hobsbawm, E., 1971. From Social History to the History of Society. Daedalus,
100, 20-45.
Jarausch, K., 1986. The old 'new history of education': A German reconsideration.
History of Education Quarterly, 26, 225-241.
Larsson, A., 2013. A children’s place? The school playground debate in postwar Sweden.
History of Education, 42, 115-130.
Markus, T., 1996. Early nineteenth century school space and ideology.
Paedagogica Historica, 32, 9-50.
2 (6)
Lindberg, Leif & Berge, Britt-Marie (Red.) (1988). Pedagogik som vetenskap - vetenskap som
pedagogik: [installationsföreläsningar i pedagogik 1910-1982], Studentlitteratur, Lund, 1988
Instationsföreläsningar i pedagogik. Valbart ur Utbildning & Demokratik
Kurslitteratur läroplansteori
Broady, Donald. & Lindblad, Sverker (Red.) (1999). På återbesök hos ramfaktorteorin.
Pedagogisk Forskning i Sverige, Vol 4, Nr 1. Specialnummer.
Englund, Tomas (1986/2005). Curriculum as a Political Problem / Läroplanens och
skolkunskapens politiska dimension. Göteborg: Daidalos. (Artikel i reviderad form finns i Journal
of Curriculum Studies, Vol 29, nr. 3.)
Englund, Tomas (2011). The linguistic turn within curriculum theory, Pedagogy, Culture &
Society, 19 (2), 193-206.
Englund, Tomas, Forsberg, Eva & Sundberg, Daniel (Red.) (2012). Vad räknas som kunskap?
Stockholm: Liber Förlag.
Hopmann, Stefan. (2015). ‘Didaktik meets Curriculum’revisited: historical encounters, systematic
experience, empirical limits. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 1(1).
Jarl, Maria & Rönnberg, Linda (2010). Skolpolitik: från riksdagshus till klassrum. Stockholm:
Liber.
Kallós, Daniel & Lundgren, Ulf P. (1979). Curriculum as a Pedagogical Problem. Stockholm
Institute of Education, Department of Educational Research/CWK Gleerup. 132 ss, [Studies in
Education and Psychology 7.]
Lundgren, Ulf P. (1979). Att organisera omvärlden. Introduktion till läroplansteori. Stockholm:
Liber.
Nordin, Andreas & D Sundberg, Daniel (Red.) (2014). Transnational Policy Flows in European
Education. London: Symposion Books.
Popkewitz, Tom (2008). Cosmopolitanism and the age of school reform: Science, education, and
making society by making the child. New York: Routledge.
Tre läroplansteoretiskt inriktade artiklar, eller artiklar som tar upp relationen läroplansteori –
utbildningspolitik eller läroplansteori – didaktik ur tidskrifterna:
Curriculum Inquiry
Journal of Curriculum Studies
Journal of Educational Policy
NORDstep
Kurslitteratur etik
Oliver, Paul (2010). The Student’s Guide to Research Ethics. Second edition. Maidenhead: Open
University Press.
Vetenskapsrådet (2011). God Forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
SFS 2003:460 Lag om etikprövning av forskning som avser människor.
World Medicine Association. Declaration of Helsinki – Ethical Principles for Medical Research
Involving Human Subjects. Senast ändrad oktober 2013.
http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/index.html
3 (6)
Quennerstedt, Ann; Harcourt, Deborah & Sargeant, Jonathon (2014). Forskningsetik i forskning
som involverar barn. I Nordic Studies of Education 33(2), 77-93.
Tillkommer ytterligare ca 100 s valbar litteratur.
Kurslitteratur didaktik
Dewey, John (1897/1972). My pedagogic creed. Jo Ann Boydston (Ed.), John Dewey: The Early
Works, 1882–1898 (Vol 5, pp. 84–96). Carbondale: Southern Illinois University Press.
Dewey, John (1902/1976). The child and the curriculum. In Jo Ann Boydston (Ed.), John Dewey:
The Middle Works, 1899-1924 (Vol 2, pp. 271–291). Carbondale: Southern Illinois University
Press.
Dewey, John (1938/1997). Experience and Education. New York: Touchstone.
Gundem, Bjørg Brandtzæg (2011). Europeisk didaktikk; tenkning og viten. Oslo:
Universitetsforlaget.
Hudson, Brian & Meyer, Meinert A. (Eds.) (2011). Beyond Fragmentation: Didactics, Learning
and Teaching in Europe. Leverkusen: Barbara Budrich Publishers.
Illeris, Knud (Ed.) (2009). Contemporary Theories of Learning: Learning Theorists... in Their
Own Words. London: Routledge.
Piaget, Jean (1976/2006). Barnets själsliga utveckling. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Skinner, Burrhus Frederic (1968/2014). Undervisningsteknologi. Stockholm: Norstedts
Akademiska Förlag.
Vygotsky, Lev Semenovich (1978). Mind in Society: The development of Higher Psychological
Processes. Cambridge, MA: Harvard University Press.
Wahlström, Ninni (2016). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups.
Westbury, Ian (2000). Teaching as a reflective practice: What might didaktik teach curriculum?. In
Ian Westbury, Stefan Hopmann, & Kurt Riquarts (Eds.), Teaching as a Reflective Practice – The
German Didaktik Tradition (pp. 15–39). Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum.
Öhman, Johan (2014). Om didaktikens möjligheter – ett pragmatiskt perspektiv. Utbildning &
Demokrati, 23(3), 33–52.
Östman, Leif & Öhman, Johan (2010). A transactional approach to learning. Paper presenterat på
John Dewey Society, AERA Annual Meeting, Denver, USA, 29 april–4 maj, 2010.
4
Utbildningsformer
I kursen används följande utbildningsformer.
-
5
självstudier
föreläsningar
litteraturseminarier
seminarier där egna och andras texter presenteras och diskuteras
Prov
4 (6)
Kursen examineras genom ett prov som består av följande delprestationer. Delprestationerna
betygsätts inte var för sig utan ligger till grund för en sammantagen bedömning och betygsättning
av provet.
-
-
6
tre skriftliga inlämningsuppgifter där doktoranden utifrån läroplansteoretiska (första
uppgiften) utbildningshistoriska (andra uppgiften), och didaktiska perspektiv (tredje
uppgiften) redogör för och reflekterar över kurslitteraturen. Inlämningsuppgifterna ska
också behandla den pedagogiska forskningens roll i och betydelse för
samhällsutvecklingen.
en ifylld ansökan om etikprövning.
Betyg
Prov som ingår i utbildningen på forskarnivå bedöms enligt en tvågradig betygsskala med betygen
underkänt eller godkänt (lokala föreskrifter).
Betyg ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator) (HF).
För godkänt betyg på prov som ingår i kursen krävs att doktoranden visar att han eller hon
uppfyller målen med kursen enligt avsnitt 2.2, eller, om flera poänggivande prov ingår i kursen, de
mål som det aktuella provet avser enligt avsnitt 5.
Den som inte har blivit godkänd vid ordinarie prov ska ges tillfälle till omprov.
Om ett prov har bestått av flera delprestationer får examinator som alternativ till omprov ge en
kompletteringsuppgift avseende den delprestation som inte är godkänd.
Om en doktorand har underkänts vid ett prov vid två tillfällen ska, om doktoranden begär det, en
annan examinator utses att besluta om betyg.
7
Tillträde till kursen
7.1
Tillträdeskrav
För att få delta i kursen och de prov som ingår i kursen ska sökanden vara antagen till utbildning
på forskarnivå vid Örebro universitet.
7.2
Urval
Urval mellan de sökande som är antagna till utbildning på forskarnivå vid Örebro universitet och
som uppfyller tillträdeskraven i övrigt enligt ovan sker enligt följande rangordning.
Förtur ges till doktorander antagna i ämnet pedagogik vid Örebro universitet. I andra hand får
doktorander antagna i andra ämnen vid Örebro universitet delta.
Om inga andra urvalgrunder anges i detta avsnitt ges förtur till sökande med mindre antal
kurspoäng kvar till examen, framför sökande med fler återstående kurspoäng. Vid lika poäng sker
urval genom lottning. Detta gäller också inom eventuella angivna urvalsgrupper om inget annat
sägs.
7.3
Andra sökande än doktorander antagna vid Örebro universitet
Andra sökande än doktorander antagna vid Örebro universitet kan ha rätt att delta i kursen med
stöd av regler och/eller avtal om beställd utbildning, gemensam examen, nationella forskarskolor
eller samarbete i övrigt med andra högskolor.
5 (6)
Beslut om vilka sådana andra sökande som får delta i kursen fattas separat utifrån de regler
och/eller avtal som föranleder ansökan om deltagande i kursen.
8
Tillgodoräknande av tidigare utbildning och
yrkesverksamhet
Regler om tillgodoräknande finns i högskoleförordningen och återges på universitetets webbplats.
9
Övrigt
Övergångsbestämmelser
Inga övergångsbestämmelser gäller.
6 (6)
