BIO600/605 Examensarbete i Botanik 15hp/30hp grundläggande

BIO600/605 Examensarbete i Botanik
15hp/30hp grundläggande nivå
DNA-analyser av historiska textilier av växtfibrer
Växtfibrerna hampa, lin och brännässla har
länge odlats till spånadsmaterial i den
nordiska odlingskulturen. Beredningen av
fibrerna till textilier har en mycket gammal
tradition, det tidigaste fyndet är från
Danmarks bronsålder (500 f kr). Länge
trodde forskarna att det var av lin men det
visade sig senare vara av brännässlan.
Vilket som är vårat äldsta växtfibermaterial
till textilier vet man ännu inte, inga
analyser har tidigare gjorts för att särskilja
dessa textilfibrer. Det går alltså inte att se
skillnad på textilierna med blotta ögat.
Brännässlans celluppbyggnad skiljer sig
markant från hampan och linet, det går
därför att särskilja brännäslan från dessa i
ett vanligt mikroskop.
Men skillnaden på textilfibrer av hampa och lin är svårare och har en hög osäkerhetsgrad vid
undersökningar i mikroskop. Under 1900-talet har fynd av mycket gamla textila bonader gjorts,
men dessa har inte blivit materialbestämda. Genom etnologiska undersökningar har man dock
förstått att både lin och hampa har odlats mycket i det agrara bondesamhället, och vilken av
växterna man valde att odla berodde på den jordmånen som var lämpligast. Växtfibrerna har inte
konkurrerat med varandra, utan istället kompletterat varandra, de trivs inte i samma jordmån.
Beredningen av hampa – och linfibrer sker på liknande sätt och textilierna har också ungefär
samma egenskaper.
I detta tvärvetenskapliga projekt kommer vi att använda DNA-teknik för att säkert
fastställa det botaniska ursprunget av fibrerna. Fibrer innehåller endast ganska små
mängder DNA och första uppgiften blir att utveckla en metod för extraktion av DNA från relativt
moderna fibrer. Textilierna har ofta behandlats med kemikalier eller varit utsatta för UV-ljus eller
andra nedbrytningsprocesser under åren vilket innebär att DNA kan vara ganska fragmenterat. Vi
har därför valt att testa P6-loopen från trnL intronet i kloroplastgenomet som markör. P6-loopen är
ett mycket kort fragment (10–143 BP) som är ganska variabelt mellan arter och som visat sig
kunna amplifieras fran degraderad DNA. Primeren binder till ett mycket konserverad område i
genomet och kan användas universellt. Frågan är i första hand om just hampa och lin går att
identifiera med hjälp av P6-loopen. Om försöken ger ett positivt resultat kommer analyserna även
att omfatta textilprov från Medeltiden och fram.
Erfarenhet med laborativt DNA-arbete är en fördel.
Vill du medverka I detta spännande projekt kontakta:
Bente Eriksen, systematik och biodiversitet, Institutionen för växt och miljövetenskaper,
Göteborgs universitet, tlf: 031 786 2684, e-mail: [email protected]
Git Skoglund, Textilhistoriker, tlf: 031-195948, e-mail: [email protected]