Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt
kvalitetsarbete
Solbackens förskola
Karin Mörtsell
2015-07-02
1 Inledning
Enligt skollagen ska huvudmannen och varje förskole- och skolenhet systematiskt och
kontinuerligt följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella
målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Inriktningen ska vara att de
nationella målen för utbildningen uppfylls.1
På enheten har rektorn eller förskolechefen ansvaret för att detta sker och personalen och
eleverna ska medverka. Även barnen i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas
vårdnadshavare ska delta i det systematiska kvalitetsarbetet.
Målen för utbildningen finns i skollagen, läroplanerna, ämnes- och kursplaner och andra
författningar som styr verksamheten.
Denna kvalitetsrapport är en sammanfattande redogörelse och analys av utvärderingar från
Solbackens förskola verksamhetsåret 2014/15. Kvalitetsrapporten sammanfattar, beskriver,
analyserar, reflekterar och föreslår förbättringsåtgärder enligt följande struktur:
*mål
*genomförande
*resultat
*analys
Kvalitetsrapporten avslutas med en beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet och
föreslår ett antal förbättringsåtgärder för det fortsatta systematiska kvalitetsarbetet på
Solbackens förskola.
2 Grundfakta- förutsättningar
Solbackens förskola består av 2 avdelningar, Solen och Strålen. På Solen går barn i ålder
från 3-5 år och på Strålen barn från 1-3 år.
2.1 Styrning och ledning
Förskolans verksamheter styrs av skollag, läroplaner, internationella konventioner,
kommunallag, diskrimineringslag och kommunala riktlinjer. Samtliga styrdokument ligger som
grund för den dagliga verksamheten.
Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden har det politiska ansvaret för att bedriva förskola,
pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, särskola och fritidshem i
Storumans kommun. Nämnden beslutar i frågor som rör fritids-, kultur och
utbildningsförvaltningen och frågor som fullmäktige har delegerat till dem.
För att stödja, leda och utveckla omsorgen och lärandet för alla barn och elever i förskolan
och skolan finns en förvaltningsorganisation. Fritids-, kultur och utbildningsförvaltningens
högste ansvariga tjänsteman är förvaltningschefen.
Förskolechefen leder och samordnar det pedagogiska arbetet, samt ansvarar för ekonomi
och personal i förskola och pedagogisk omsorg. Förskolechefen i Storumans tätort ansvarar
också för Solbackens förskola. Förvaltningschefen är chef för förskolechefen.
1
Skollag 4 kap 3§
För den dagliga verksamheten med barnen i förskolan ansvarar förskollärare, barnskötare
m.fl. och de har förskolechefen som sin närmaste ansvarige chef.
Personalen och förskolechefen har möten varje månad.
2.2 Barn/elever
Under verksamhetsåret 2014/15 har 73 barn varit placerade i Stensele och Storumans
förskolor. Antal barn födda i området har under de senaste åren sjunkit och det har istället
kommit till utlandsfödda barn med annat modersmål. Andelen inskrivna barn av alla i åldern
1-5 år har ökat marginellt och ligger på samma nivå som Riket.
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Storuman
30
17
26
26
22
17
Solbacken
13
10
13
9
3
11
Personresurserna beräknas utifrån barnens vistelse tid där 160 barntimmar motsvarar en
heltidstjänst. På Granen har tilldelningen under året varit 8,1 tjänst och på Björken 5,0.
Mål
Andel
inskrivna
barn av
samtliga 1-5
år i %
Andel
årsarbetare
med
pedagogisk
högskoleutb.
Spårbarhet
Egna
kommunen
Storuman
2013
Vilhelmina
2014
Arvidsjaur
2014
Robertsfors
2014
Riket
2014
83
82
94
91
71
83
59
73
33
47
45
Skolverket
april 2015
Skolverket
april 2015
46
2.3 Personal
Verksamhetsåret 2012/13 är 11,6 personal tillsvidareanställda i Tärnafjällens förskolor. Tio är
förskollärartjänster och 1,6 barnskötare. Ytterligare 3,5 tjänster är visstidsanställda
modersmålsstöd, barnskötare och resurser.
100 % av förskollärarna är kvinnor.
pedagogisk högskoleexamen är 83%.
Andelen tillsvidare anställd personal som har en
2.4 Modern teknik
Alla avdelningar på förskolan har tillgång till egna datorer. Varje avdelning har dessutom
ipads. Modern teknik används alltmer i det dagliga arbetet vid planering, uppföljning och
dokumentation av verksamheten. Dexter används för schemaläggning inom barnomsorgen.
Den pedagogiska användningen av modern teknik är ett utvecklingsområde och där är det
otillräckliga trådlösa nätverket ett stort hinder.
2.5 Lokaler
Alla enheter bedöms ha ändamålsenliga lokaler.
2.6 Ekonomiska förutsättningar
Statistiken redovisar förskolans kostnader per inskrivet barn under 2014. Alla kommuner
utom Robertsfors har en högre kostnad än riket.
Storumans kommun deltar i SKL,s projekt Kommunens kvalitet i korthet, KKiK. De mått som
är relevanta speciellt för förskolan redovisas i tabellen nedan. Vid jämförelse av antal
planerade barn i förskolan i förhållande till personal ligger kommunen i gott sällskap
tillsammans med jämförande kommuner, bättre till än riket. Kostnaden för inskrivet barn i
förskolan ökade under 2014 och ligger högre än riket och i mitten av jämförande kommuner.
Mål
Plats på
förskola på
önskat datum
Hur många
barn/personal
i förskolan planerad
Hur många
barn/personal
i förskolan närvarande
Kostnaden för
ett inskrivet
barn i
förskolan
Mål
Andel
inskrivna
barn av
samtliga 1-5
år i %
Andel
årsarbetare
med
pedagogisk
högskoleutb.
Spårbarhet
Måltal
2014
Utfall
2014
Storuman
2013
Vilhelmina
2014
Arvidsjaur
2014
100
-
100
4,9
4,5
3,9
Robertsfors
2014
KKiK
Medel
2013
100
100
5
4,7
67
KKiK
4,8
5,4
KKiK
4,4
KKiK
4,3
111427
110 000
Spårbarhet
3,0
4,4
127490
152225
131845
120406
Egna
kommunen
Storuman
2013
Vilhelmina
2014
Arvidsjaur
2014
Robertsfors
2014
83
82
94
91
71
83
59
73
33
47
45
125593
Riket
2014
Skolverket
april 2015
Skolverket
april 2015
46
Analys
För att uppnå en likvärdighet mellan förskolorna är det viktigt och en framtida utmaning att
kunna tillgodose behovet av utbildade förskollärare. Lagstiftningen som innebär att
förskollärare ska ha legitimation kan ytterligare försvåra rekryteringen till små orter. Som man
kan se har andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning i kommunen minskat
från 2013 och till 2014. Enligt forskningen är det många olika faktorer som inverkar på hur
en väl fungerande förskola ska utformas. En bra förskola är en förskola där det innehåll som
skapas är bra för barnens utveckling och lärande. Enligt aktuell forskning är en bra lärare
den viktigaste garanten för att barnen ska utvecklas i förskolan.
3 Utveckling2och lärande
Mål
Verksamheten ska stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Verksamheten ska
främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets
intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.
3.2 Barns och elevers utveckling mot målen3
Genomförande
Förskolan Solbacken består av två avdelningar. Strålen – för de yngsta och Solen 3-5 år.
Under verksamhetsåret har personalen deltagit i matematiklyftet. Ett fortbildningsmaterial
från skolverket.
Verksamheten har till stor del byggt på matematiken som grund och extra fokus har lagts
på barns deltagande i matematiska aktiviteter.
De båda avdelningarna Solen och Strålen har haft gemensamma träffar inom
matematikprojektet under året. Men arbetet i barngrupperna har skett var för sig. Sedan har
man redovisat resultatet från de olika uppgifterna för varandra.
Detta har varit ett värdefullt kollegialt lärande.
Olika metoder för att dokumentera verksamheten har provats och analyserats. Bland annat
har I-pad använts som verktyg.
Personalen tycker att detta gett bättre möjligheter i att reflektera tillsammans och med
barnen.
Man upplever att man är inne i ett lärande hur man ska ta dokumentationen vidare.
För att kunna säga att vi arbetar med pedagogisk dokumentation och en utveckling av
verksamheten.
Verksamheten kännetecknas av trygghet, goda relationer samt en kontinuitet där barnen
trivs, samspelar och utvecklas.
Resultat
Avd. Solen har i sin verksamhet delat barngruppen i mindre grupper och erbjudit olika
aktiviteter under veckan. Som gymnastik, teknik och experiment.
Strålens arbetssätt har i mycket byggt på att utgå från barnets nyfikenhet och lust att lära.
Man strävar efter att i sina aktiviteter ta utgångspunkt från barnens intressen, behov och
åsikter.
Ett medvetet arbete finns med att utveckla barnens kompetenser och tillit till sin egen
förmåga i olika situationer. Verksamheterna är väl organiserad, men flexibel vilket ger
utrymme för att följa barnens initiativ och skapa lustfyllda situationer för lärande.
Analys
Strukturen och formerna för det systematiska kvalitetsarbetet har fallit på plats allt mer. Att
med hjälp av pedagogisk dokumentation tillsammans reflektera kring barnens utveckling
utifrån hur planering och genomförande av verksamheten sett ut ger ökad medvetenhet och
underlag för nästa steg i verksamhetsutvecklingen. Att fortsätta utveckla användandet av Ipad i dokumentationsarbetet.
Under verksamhetsåret har man för första gången haft en tydlig årsplanering för möten och
arbetsupplägg. Det har upplevts mycket positivt och man har tydligt kunnat se vad som
fullföljts och vad som behövt mer tid.
2
Rubrik från Läroplan för förskolan2011
Rubrik från Läroplan för förskolan2011
3
Matematikprojektet fortgår under höstterminen -15 och kommer därför att vara ett fortsatt
utvecklingsområde.
4 Normer och värden4
Mål
*Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla
kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en
livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället
vilar på. 5
*Skolan/ förskolan ska aktivt främja likabehandling och motverka kränkningar.6
*Alla barn och elever har lika rätt till god utbildning i en trygg miljö.7
I Storumans skolors utbildningsplan 2013- 2014 står även att ”människors olikhet ska ses
som en tillgång. Ett sådant förhållningssätt har stor betydelse när det gäller att uppmuntra
medarbetarskap, främja likabehandling och motverka kränkningar.”
Utbildningsplanen uttrycker även att det ska vara ”En skola för alla” och att människors
olikhet ska ses som en tillgång.
4.1 Likabehandling- Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Både diskrimineringslagen8 och 6 kapitlet i skollagen har till syfte att skydda barn och elever
motkränkningar av deras värdighet.
Solbackens förskolahar en upprättad likabehandlingsplan som utgår från Skolverkets krav
och riktlinjer. Likabehandlingsplanen är ett stöd för arbetet med likabehandling, och mot
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Likabehandlingsplanen innehåller
resultat från kartläggningar, förebyggande arbete, åtgärder under året samt en uppföljning av
tidigare års plan som anpassas till barngruppens behov och mognad. Planen revideras varje
år i personalgruppen tillsammans med förskolechef och skickas sedan ut till föräldrarna för
att de ska ha möjlighet att komma med synpunkter. Likabehandlingsplanen ska vara ett
levande dokument som finns med i den dagliga verksamheten.
Resultat
Solbackens förskola har under året haft trygga och harmoniska barngrupper med få
konflikter. Man har aktivt arbetat med att utveckla barnens sociala förmågor, använt sig av
samarbetsövningar.
4.2 Huvudmännens klagomålshantering
Enligt skollagens 4 kapitel 8 § ska alla huvudmän ha rutiner för att ta emot klagomål och
utreda klagomål mot utbildningen. Syftet är att den som driver verksamheten, huvudmannen,
ska få reda på eventuella brister och kunna rätta till dem snabbt. På fritids-, kultur och
4
Rubrik ur Lgr11, 2.1 Normer och värde
Skollagen 1 kap 4§
6
Ur Storumans skolors utbildningsplan 2013- 2014
7
Plan för systematiskt kvalitetsarbete
8
Diskrimineringslagen 2008:567
5
utbildningsförvaltningens hemsida, under rubriken Synpunkter och klagomål finns de rutiner
som gäller om man har synpunkter eller klagomål att framföra. Man betonar att det är viktigt
att synpunkter och klagomål framförs och att detta även är en del av förvaltningens
kvalitetsarbete.
5 Inflytande och delaktighet
Mål
Barn ska utveckla sin förmåga att uttrycka tankar och åsikter och därmed få möjlighet att
påverka sin situation.9
5.1 Barns inflytande
Pedagogerna arbetar aktivt med att få barnen delaktiga i verksamheten. Detta sker genom
att de lyssnar till deras tankar, synpunkter och åsikter. Tar tillvara på dem och gör barnen
delaktiga i beslut. På detta sätt förbereds barnen på delaktighet och ansvar i ett demokratiskt
samhälle.
5.2 Förskola och hem10
Skolan/förskolan ska aktivt agera för att ge föräldrar delaktighet i verksamheterna genom att
erbjuda samverkansformer.11
Den största och viktigaste delen av samverkan med hemmen sker i den dagliga kontakten
med vårdnadshavare. Där sker utbyte av information och kommunikation kring barnets
behov och upplevelser av förskolan. Under verksamhetsåret genomförs föräldramöten och
gemensamma aktiviter för att visa på förskolans verksamhet.
På avd. Strålen med de yngsta barnen är inskolningen en viktig del för att skapa en god
kontakt med hemmet. Där har man en välplanerad inskolningsmodell som fungerar bra.
Båda avdelningarna skickar ut månadsbrev med information om verksamheten och praktiska
saker.
En gång per läsår erbjuds utvecklingssamtal. De blivande förskoleklassbarnen fick själva
hålla i sitt samtal.
Resultat
Vid verksamhetsbesök syns barnens delaktighet i verksamheten. Pedagogerna följer
barnens initiativ och erbjuder utmanande alternativ. I den dagliga kontakten med
vårdnadhavare samverkas kring det enskilda barnets bästa och vid föräldramöten är gruppen
i fokus. Överlag är relationerna mellan förskola och hem goda och vid behov bokas
ytterligare tillfällen för samverkan in.
Analys
9
LpFö
Läroplanen 2 kap, 2.4 Skola och hem
11
Storumans skolor utbildningsplan
10
För att stärka föräldrars möjlighet att påverka verksamheten kan man tänka sig att
föråldrarna får fylla i någon form av enkät i samband med utvecklingssamtalen. Ett
förbättringsområde att tänka på inför framtiden.
6 Pedagogiskt ledarskap12
Mål
Att stärka rektor/förskolechefs pedagogiska ledarskap med fokus mot verksamhetens mål.13
Genomförande
Förskolechefens viktigaste uppgift är att leda arbetet med förskolans huvuduppdrag, som det
formuleras i läroplaner och i skollagen. En gång per år genomför förskolechef s.k. Resultatoch utvecklingssamtal med personalen. Samtalen omfattar arbetsuppgifter, arbetsklimat,
arbetsmiljö, kompetensutveckling. Det pedagogiska ledarskapet finns även i den dagliga
verksamheten med morgonmöten varje vecka APT-träffar tre gånger/termin. Även
verksamhetsbesök är en del i det pedagogiska ledarskapet.
Resultat
Vid verksamhetsbesöken syns tydliga tecken på planerade aktiviteter som syftar mot målen i
läroplanen utifrån utvecklingsområdena. Flera goda exempel på relationsskapande som
skapar trygghet i barngruppen. Ett medvetet arbete med att utveckla barnens kompetenser
och tillit till barnens egna förmågor i olika situationer. Verksamheterna är väl organiserade,
men flexibla vilket ger utrymme för att följa barnens initiativ och skapa lustfyllda situationer
för lärande. Arbetslagen har valt olika arbetsätt för sitt systematiska kvalitetsarbete, men
upplever att de hittat metoder som går att vidareutveckla.
Analys
Pedagogerna är erfarna och har goda kunskaper kring uppdraget. De är trygga i
pedagogrollen, men efterfrågar ett pedagogiskt ledarskap för att fortsätta utvecklas i yrket
och verksamheten. Under året har former för det systematiska kvalitetsarbetet tagit mer
form.
12
13
Storumans plan för det systematiska arbetet
Ur Plan för systematiskt kvalitetsarbete, FKU
7 Arbetsmiljö
Medarbetarenkät
Medarbetarenkäten är en webbenkät till samtliga anställda i förskolan och grundskolan. Den
mäter medarbetarnas upplevelse av mål, kompetens och utveckling, medarbetarskap,
arbetsmotivation, information, uppdrag och kvalitet, arbetsgemenskap, ledarskap,
utvecklingssamtal, lön och hälsa. Förskolechef är ansvarig för genomförande, uppföljning,
utvärdering och åtgärder. Skattningsskalan är 1-6 där 6 står för ”instämmer helt”.
Höga värden:
Områdena arbetsgemenskap och ledarskap har de högsta värdena. 5,9 respektive 5,6. Och
Medarbetarskap och Information ligger på 5,5.
Låga värden:
De områden som fått lägst poäng är Resultat-och utvecklingssamtal samt lön och Hälsa. 5
och 4,9.
Analys
De flesta värden är något högre än förra årets. Vid genomgång och analys tillsammans med
personalgruppen vill man lyfta arbetsbelastning, medarbetarskap och hälsa som viktigast att
prioritera
.Arbetsbelastning-viktigt att inte ha för stora barngrupper.
Medarbetarskap- att kunna påverka beslut som rör din arbetssituation.
Hälsa-någon form av friskvårdsåtgärd.
8 Plan för systematiskt kvalitetsarbete
Enligt skollagen14 ska huvudmannen och varje förskole- och skolenhet systematiskt och
kontinuerligt följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella
målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Inriktningen ska vara att de
nationella målen för utbildningen uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska
dokumenteras.15 Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och
bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som
betydelsefullt i genomförandet. Även vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är
det viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning. Att dokumentera kvalitetsarbetet systematiskt
och kontinuerligt beskrivs i de allmänna råden med nedanstående modell:
Genomförande
Utifrån förra verksamhetsårets resultat och utvärderingar görs en lokal utvecklingsplan för
förskolenhetens verksamhet. Under året följs den lokala utvecklingsplanen upp i samband
med avdelningsplaneringar, APT och resultat- och utvecklinssamtal. Vid verksamhetsårets
slut görs en utvärdering av utvecklingsplanen där framgångsfaktorer och fortsatta
utvecklingsområden identifieras. Kan dessa knytas till forskning och beprövad erfarenhet
används de som underlag för fortsatt planering
Analys
Avdelningarnas utvecklingsplaner skiljer sig åt i både innehåll och omfång. För att kunna
jämföra och reflektera tillsammans kan vissa gemensamma områden behöva identifieras.
Arbetslagen har valt olika sätt för sitt systematiska kvalitetsarbete, men upplever att de hittat
metoder som går att vidareutveckla. Underlaget för årets utvärdering ska följas upp och
revideras.
14
15
Skollagen 4 kap
Skollag 4 kap 3§