Övning nr 1 "FÖRPACKNINGSPLAST"

Grundläggande ekonomi
Övning nr 1 "FÖRPACKNINGSPLAST"
Som inköpare i ett större industriföretag har P-A Stenvik bland annat kommit i kontakt med
plastfilm for förpackningsändamål. I akt och mening att pröva sin förmåga som företagsledare
har han under en tid undersökt möjligheterna att själv starta ett litet företag för tillverkning av
förpackningsplast. Efter diverse kontakter med olika personer med god branschkännedom har PA Stenvik utarbetat följande planeringsunderlag for de fem första verksamhetsåren:
Nödvändiga investeringar
Maskinutrustningen för framställningen av plastfilm beräknas kosta 550 kkr. Utrustningen
beräknas ha en ekonomisk livslängd på 5 år.
Kapitalanskaffning
Stenvik har möjlighet att själv satsa 100 kkr i rörelsen. Resterande 450 kkr räknar han med att
kunna låna i bank till 10 % ränta och med en amorteringstakt av 150 kkr i slutet av varje år under
tre års tid.
Löpande driftsutgifter
De utgifter Stenvik räknar med för råmaterial, löner, energi, underhåll och liknande framgår av
följande tabell:
Utgifter per år (kkr)
Inköp av plastråvara
Löner inkl soc. avg.
Energi
Rep. och underhåll
Övriga utgifter
Summa
-X1
200
100
40
10
50
400
-X2
150
100
45
10
55
360
-X3
160
110
50
20
60
400
Summa utgifter under åren X1-X5
-X4
150
110
60
180
60
560
-X5
150
110
70
40
70
440
2 160 kkr
I slutet av åren -X1, -X2 och -X3 räknar Stenvik med att hålla ett lager av plastråvara för 50 kkr,
medan råvarulagret i slutet av åren -X4 och -X5 beräknas uppgå till 20 kkr. Något lager av färdig
plastfilm räknar han inte med att ha.
Årlig försäljning
År
Fösäljningsinkomster (kkr)
-X1
600600
Summa inkomster under åren X1-X5
-X2
630
-X3
660
-X4
650
-X5
3140 kkr
Leverantörskrediter och kundfordringar.
P-A Stenvik har bedömt att det vore möjligt att få så lång kredittid från leverantören att det helt
uppväger den kredit han själv tvingas ge sina kunder. For att förenkla planeringsarbetet räknar
han därför som om alla inköp och all försäljning sker kontant.
Övriga förutsättningar.
P-A Stenvik har all anledning att räkna med skattekonsekvenserna av sin planerade verksamhet
som företagare. For att inte i onödan komplicera vår övning bortser vi dock från moms. P-A
Stenvik räknar inte med att ta ut något ur rörelsen förrän år X5 och då vill han ta ut sin
ursprungliga insats, dvs. 100 kkr. Under den första femårsperioden räknar han med att kunna
sköta sitt företag på fritiden och med viss tjänstledighet.
Likviditetsbudget.
För att utröna om ovanstående planer ar genomförbara ur likviditetssynpunkt har P-A Stenvik
gjort en sammanställning över de in- och utbetalningar verksamheten kräver:
Likviditetsbudget (kkr) år
lnbetalningar
Egen insats
Banklån
Försäljningsinkomster
Summa
Utbetalningar
Köp av maskinutrustning
Löpande driftsutgifter
Amortering av banklånet
Ränteutgifter
Uttag av ägaren
Summa
Överskott/underskott
Kassabehållning årsslut
-X1
-X2
-X3
-X4
-X5
100
450
600
1150
600
600
630
630
660
660
650
650
550
400
150
45
360
150
30
400
150
15
560
440
1145
540
565
560
100
540
+5
5
+60
65
+65
130
+I00
230
+110
340
UPPGIFT A
Upprätta en resultatbudget som visar vinsten eller förlusten för vart och ett av åren X1-X5.
Upprätta också en balansräkning för företaget i slutet av varje år, och visa sambandet mellan
resultatet och förändringen av det egna kapitalet.
UPPGIFT B
Antag i denna uppgift att de genomsnittliga kundfordringarna kommer att uppgå till 10 % av
försäljningen respektive år. Antag även att de genomsnittliga värdena gäller vid årets slut. Antag
vidare att räkningarna från leverantören av plastråvara betalas efter i
genomsnitt tre månader under år X1, X2 och X3 medan kredittiden sjunker till två månader
under de två sista åren. Ägaren vill ta ut ett belopp motsvarande halva vinsten varje år.
Upprätta likviditetsbudgetar för de fem aktuella åren och ange eventuella förändringar i
resultatbudgetarna från uppgift A.
Övning nr 2. "La Pistage"
AB La Pistage är ett företag som köper och säljer slalomskidor och diverse tillbehör. Inför år X4
har man på ett osystematiskt sätt sammanställt följande budgetuppgifter i kkr:
Försäljning av tillbehör
Försäljning av slalomskidor
Planerad minskning av kundfordringarna
Inköp av tillbehör
Inköp av slalomskidor
Planerad ökning av leverantörskrediterna
Planerad minskning av lager av tillbehör
Planerad ökning av lager av slalomskidor
Amorteringar av lån
Räntekostnad
Avskrivning på inventarier
Investeringar i nya inventarier
Löner och sociala avgifter
Övriga kostnader
Skattekostnad och skatteutbetalning
beräknas som 40 % av vinsten före skatt
Agaruttag
700
1600
50
390
1200
40
30
80
100
50
130
120
300
180
30
Vid utgången av år X3 visar La Pistage följande balansräkning
Tillgångar
Inventarier
Lager av slalomskidor
Lager av tillbehör
Kundfordringar
Likvida medel
Summa tillgångar
300
260
130
200
140
1030
Skulder och eget kapital (Kkr)
Eget kapital
Banklån
Leverantörsskulder
Summa skulder och eget kapital
330
400
300
1030
UPPGIFT
Upprätta likviditets-, resultat- och balansbudget för år X4.
ÖVNING nr 3. DATORANLÄGGNlNGEN
P-B Hammar har under några år som anställd i ett dataföretag samlat in underlag för att kunna ta
ställning till möjligheten att starta en egen firma. Hennes affärsidé är att köpa in begagnade
datorer och utnyttja sin kunskap om programmering av den något äldre maskinutrustningen.
Underlaget för de första fyra åren återges i sammandrag
nedan.
Datoranläggningen
Beräknat inköpspris (jan – år X3)
Beräknad ekonomisk livslängd
Beräknat restvärde
Förväntad prisutveckling under perioden:
160 000 kr
4 år
0 kr
ingen
Finansiering
Ägarinsats (jan – år X3)
Lån i bank (jan – år X3)
Räntesats:
Amortering:
i slutet av varje år med början dec –år X3
40 000 kr
210 000 kr
10%
70 000 kr
Verksamheten i kkr år
lnköp av förbrukningsmaterial
(kreditinköp)
Lager av förbrukningsmaterial
per den 31/12 respektive år
Genomsnittliga leverantörsskulder
-X3
-X4
-X5
-X6
100
120
130
140
20
20
15
25
15
20
20
40
Löner inkl sociala avgifter
Lokalhyror, el, värme o. dyl.
Övriga kostnader
Försäljning (kredit)
Genomsnittliga kundfordringar
300
100
40
580
30
305
105
30
660
50
310
110
40
680
80
320
110
30
700
120
For att underlätta beräkningarna bortser vi helt från moms, inkomstskatt och andra skatter samt
sociala avgifter.
De genomsnittliga kundfordringarna och leverantörskrediterna antas
vara giltiga värden vid årets slut.
UPPGIFT: Upprätta likviditets-, resultat- och balansbudget för de fyra verksamhetsåren.
Övning nr 4. AB Solo.
AB Solo är ett företag som köper och säljer miniräknare. I budgeten för år X4 räknar man med
följande händelser:
Försäljning av räknare
1700 kkr
lnköp av räknare
800 kkr
Amortering av banklån
100 kkr
Löner och sociala avgifter
280 kkr
Räntekostnader
100 kkr
Minskning av lager av räknare
120 kkr
lnköp av inventarier (kontant)
130 kkr
Avskrivning på inventarier
150 kkr
Hyra, el och övriga kostnader
300 kkr
Ägaruttag
80 kkr
Kundfordringar per 31/12 – år X4
140 kkr
Leverantörsskulder per 31/12 – år X4
130 kkr
Alla inköp och försäljningar antas ske på kredit.
Bortse helt från moms, skatter och bokslutsdispositioner.
Per den 1/1 år X4 har AB Solo följande balansräkning:
Tillgångar 1/1 – år X4 (kkr)
Likvida medel
Kundfordringar
Lager av raknare
lnventarier
Summa
200
115
345
500
1160
Skulder och eget kapital 1/1 – år X4 (kkr)
Eget kapital
Leverantörsskulder
Banklån
Summa
420
140
600
1160
A. Vad är företagets budgeterade resultat för år X4?
B. Vad är den budgeterade behållningen av likvida medel den 31/12 år X4?
C. Vad är det budgeterade egna kapitalet per den 31/12 år X4?
Grundläggande redovisning
Nedanstående kontoplan används för övningarna. Mervärdeskatten antas genomgående vara 20
% av priset inklusive moms vilket motsvarar ett momspålägg med 25 % på varans pris.
TILLGÅNGAR (Klass 1)
(10) LIKVIDA MEDEL
101 Kassa
102 Postgiro
104 Checkkonton
105 Övriga bankkonton
(12) KUNDFORDRINGAR
121 Kundfordringar
(13) FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER
131 Förutbetalda hyror
139 Övriga interimstillgångar
(14) DIVERSE KORTFRISTIGA FORDRINGAR
147 lngående moms
148 Momsredovisning
(15) LAGER
1511 Lager av
1512 Lager av
1513 Lager av
(18) MASKINER OCH INVENTARIER
180 Maskiner
1809 Värdeminskning, maskiner
182 lnventarier
1829 Värdeminskning dito
184 Övriga anläggningstillgångar
1849 Värdeminskning dito
(19) ÖVRIGA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
SKULDER OCH EGET KAPITAL (Klass 2)
(20-26) KORTFRISTIGA SKULDER
211 Leverantörsskulder
231 Upplupna löner
232 Upplupna semesterlöner
233 Upplupna arbetsgivaravgifter
234 Upplupna räntor forts
239 Övriga interimsskulder
241 Utgående moms
248 Momsredovisning
251 Personalens kallskatter
(27) LÅNGFRISTIGA SKULDER
273 Lån från banker
29 EGET KAPITAL
RÖRELSENS INTÄKTER (Klass 3)
301 Fösäljning av
302 Försäljning av
303 Försäljning av
392 Kursdifferenser
RÖRELSENS KOSTNADER (Klass 4-7)
401 Kostnad sålda varor
402 Kostnad sålda varor
403 Kostnad såIda varor
500 Löner till anställda
561 Arbetsgivaravgifter
600 Lokal kostnader
620 Energi, bränsle, vatten
651 Kontorsmateriel
680 Telefon och porto
720 Reklam och PR
760 Diverse kostnader (övrigt)
791 Avskrivningar på maskiner
792 Avskrivningar på inventarier
793 Övriga avskrivningar
INTÄKTER OCH KOSTNADER UTANFÖR RÖRELSERESULTAT EFTER
AVSKRIVNINGAR
80 FINANSIELLA INTÄKTER
802 Ränteintäkter
81 FINANSIELLA KOSTNADER
812 Räntekostnader
891 Vinstskatt
Övning nr 5. Fru Nilssons kylskåpsaffär 1
(I denna övning bortser vi från moms)
Fru Nilsson startar den 1/1 -X6 ett företag för att köpa och sälja kylskåp. Hon är beredd att själv
satsa 80 000 kr i kontanter. Under januari månad inträffar följande affärshändelser:
1. Nilsson betalar in 80 000 kr kontant.
2. Hon betalar januarihyran för lokalerna med 3 000 kr kontant.
3. Hon köper kontorsmaterial för 1 500 kr kontant.
4. Nilsson köper 20 st kylskåp á 2 000 kr styck och betalar leverantören kontant.
5. Nilsson säljer 10 st kylskåp á 2 800 kr styck och får kontant betalt av kunden.
UPPGIFT
Rita upp och använd relevanta konton.
a) Bokför affärshändelserna för januari.
b) Upprätta resultat- och balansrapporter.
Övning nr 6. Fru Nilssons kylskåpsäffar 2
Under februari händer följande: (bortse från moms)
1/2 Nilsson betalar hyra för februari med 3 000 kr kontant och köper det kontorsmaterial som
behövs under månaden för 1 500 kr kontant
2/2 Nilsson beställer 10 st kylskåp av leverantören
4/2 Nilsson får en bekräftelse från leverantören att denne mottagit beställningen
6/2 Kylskåpen ankommer med lastbil till Firma Nilsson
7/2 Med posten kommer en räkning från leverantören för de tio kylskåpen. Räkningen lyder på
20 000 kr. Leverantören vill ha betalt inom 15 dagar
10/2 En kund beställer 15 kylskåp.
11/2 Nilsson postar en orderbekräftelse till kunden
l2/2 15 st kylskåp sändes till kunden
15/2 Kylskåpen ankommer till kunden
16/2 Nilsson postar en faktura till en kund. Räkningen avser försäljning av 15 st kylskåp a 2 800
kr styck, dvs. totalt 42 000 kr. Kunden skall betala inom en månad
17/2 Med posten kommer en faktura från leverantören avseende inköp av 6 st kylskåp a 2 000 kr
styck
19/2 Nilsson betalar fakturan på 20 000 kr av den 7/2. Betalningen görs kontant
28/2 Fru Nilsson har nu ett lager av 11 kylskåp.
UPPGIFT
a) För in de ingående balanserna på de T-konton som behövs.
b) Bokför affärshändelserna för februari.
c) Upprätta resultat- och balansrapporter.
Övning nr 7. Fru Nilssons kylskåpsaffär 3.
Under mars månad händer följande: (bortse från moms)
Den l/3 betalar Nilsson hyran för mars med 3 000 kr kontant
Den 2/3 köjper Nilsson diverse kontorsmaterial för 500 kr kontant
Den 3/3 en betalar kund 42 000 kr kontant. Betalningen avser den faktura Nilsson sände den 16/2
Den 4/3 betalar Nilsson 12 000 kr för fakturan från leverantören av den 17/2
Den 5/3 får Nilsson en räkning från leverantören för 10 st kylskap a 2 000 kr /styck
Den 6/3 tar Nilsson ut 20 000 kr för privat bruk
Den 6/3 upptäcker Nilsson att ett av de inköpta kylskåpen inte fungerar. Hon returnerar
kylskåpet till leverantören
Den 8/3 får Nilsson en kreditnota där leverantören meddelar att Nilsson inte behöver betala för
det returnerade kylskåpet
Den 12/3 betalar Nilsson kontant fakturan från den 5/3
Den 15/3 postar Nilsson en räkning till en kund. Fakturan avser fersäljning av 15 st kylskåp a 2
800 kr /styck, dvs totalt 42 000 kr
Den 16/3 betalar Nilsson kontant frakten av de såIda kylskåpen med 500 kr
Den 18/3 kommer med posten ett brev från kunden där denne begär ett lägre pris på två kylskåp
som är skadade i lackeringen
Den 19/3 postar Nilsson en kreditnota till kunden. Nilsson har beviljat kunden 50 % rabatt för de
skadade kylskåpen
Den 30/3 betalar kunden med en check fakturan av 15/3
Den 31/3 har fru Nilsson 5 st kylskåp i lager.
UPPGIFT
Bokför händelserna under mars och gör bokslut.
Övning nr 8. Fru Nilssons kylskåpsaffär 1.
(Samma händelser som i övning nr 5 men med moms)
Fru Nilsson startar den 1/1 -X6 ett företag for att köpa och sälja kylskåp. Hon är beredd att själv
satsa 80 000 kr i kontanter. Under januari månad inträffar följande affärshändelser:
1. Nilsson betalar in 80 000 kr kontant.
2. Hon betalar januari hyran for lokalerna med 3 000 kr kontant. lngen moms.
3. Hon köper kontorsmaterial for 1 500 kr kontant exklusive moms.
4. Nilsson köper 20 st kylskåp a 2 000 kr styck exklusive moms och betalar leverantören kontant.
5. Nilsson säljer 1O st kylskåp a 2 800 kr styck exklusive moms och får kontant betalt av
kunden.
UPPGIFT
Bokför affärshändelserna under januari och gör ett månadsbokslut.
Övning nr 9. Fru Nilssons kylskåpsaffär 2.
(samma händelser som övning nr 6 men med moms)
1/2 Nilsson betalar hyra för februari med 3 000 kr kontant och köper det kontorsmaterial som
behövs under månaden for I 500 kr kontant exklusive moms.
2/2 Nilsson beställer 10 st kylskåp av leverantören
4/2 Nilsson får en bekräftelse från leverantören att denne mottagit beställningen
6/2 Kylskåpen ankommer med lastbil till Firma Nilsson
7/2 Med posten kommer en räkning från leverantören för de tio kylskåpen. Räkningen lyder på
20 000 kr exklusive moms. Leverantören vill ha betalt inom 15 dagar
1O/2 En kund beställer 15 kylskåp.
11/2 Nilsson postar en orderbekräftelse till kunden
12/2 15 st kylskåp sändes till kunden
15/2 Kylskåpen ankommer till kunden
16/2 Nilsson postar en faktura till en kund. Räkningen avser försäljning av 15 st kylskåp a 2 800
kr styck, dvs. totalt 42 000 kr exklusive moms. Kunden skall betala inom en månad
17/2 Med posten kommer en faktura från leverantören avseende inköp av 6 st kylskåp a 2 000 kr
styck exklusive moms.
19/2 Nilsson betalar fakturan på 20 000 kr av den 7/2. Betalningen görs kontant
28/2 Fru Nilsson har nu ett lager av 11 kylskåp.
28/2 Redovisningsperioden for moms är avslutad.
(Vid bokslutet: avslutas ingående och utgående moms mot momsavräkningskontot.)
UPPGIFT Bokför händelserna under februari och gör bokslut.
Övning nr 10. Fru Nilssons kylskåpsaffär 3.
(Samma händelser som i övning nr 7 men med moms)
Under mars månad händer följande:
Den 1/3 betalar Nilsson hyran for mars med 3 000 kr kontant
Den 2/3 köper Nilsson diverse kontorsmaterial for 500 kr kontant exklusive moms
Den 3/3 betalar en kund 42 000 kr kontant. Betalningen avser den faktura Nilsson sände den16/2
Den 4/3 betalar Nilsson 12 000 kr för fakturan från leverantören av den 17/2
Den 5/3 får Nilsson en räkning från leverantören för 10 st kylskåp a 2 000 kr/styck exklusive
moms.
Den 6/3 tar Nilsson ut 20 000 kr för privat bruk
Den 6/3 upptäcker Nilsson att ett av de inköpta kylskåpen inte fungerar. Hon returnerar
kylskåpet till leverantören
Den 8/3 får Nilsson en kreditnota där leverantören meddelar att Nilsson inte behöver betala för
det returnerade kylskåpet
Den 12/3 betalar Nilsson kontant fakturan från den 5/3
Den 15/3 postar Nilsson en räkning till en kund. Fakturan avser försäljning av 15 st kylskåp a 2
800 kr/styck, dvs. totalt 42 000 kr exklusive moms
Den 16/3 betalar Nilsson kontant frakten av de sålda kylskåpen med 500 kr exklusive moms
Den 18/3 kommer med posten ett brev från kunden där denne begär ett lägre pris på två kylskåp
som är skadade i lackeringen
Den 19/3 postar Nilsson en kreditnota till kunden. Nilsson har beviljat kunden 50 % rabatt för de
skadade kylskåpen
Den 30/3 betalar kunden med en check fakturan av 15/3
Den 31/3 har fru Nilsson 5 st kylskåp i lager.
UPPGIFT
Bokför händelserna under mars och gör bokslut.
Övning nr 11. Firma Larsson.
Vid bokslutet den 31/12 19x5 hade firma Larsson följande balansrakning:
Tillgångar:
Varulager
Kundfordringar
Postgiro
Kassa
12 000
5 000
20 000
10 000
47 000
Skulder o eget kapital:
Eget kapital
Banklån
Momsskuld
Leverantörsskulder
20 000
17 000
3 000
7 000
47 000
Under januari 19x6 inträffade följande händelser:
Den 3/1 får Larsson en faktura från en leverantör på 10 000 kr inklusive moms
4/1 betalar Larsson frakt for köpta varor med 200 kr kontant inklusive moms
5/1 betalar en kund 5 000 kr via postgiro
6/1 får Larsson en kreditnota från leverantören på 2 000 kr inklusive moms
7/1 betalar Larsson en tidigare räkning från en leverantör med 7 000 kr via postgiro
8/1 sänder Larsson en faktura på 20 000 kr exklusive moms till en kund
9/1 betalar Larsson frakten till en kund med 300 kr exklusive moms kontant
10/1 betalar Larsson via postgiro den faktura som ankom den 3/1 (se även 6/1)
12/1 sänder Larsson en kreditnota till kunden avseende fakturan från den 8/1. Kreditnotan lyder
på 1 000 kr exklusive moms
15/1 betalar Larsson en telefonräkning med 1 000 kr via postgiro
16/1 betalar den kunden som nämns den 8/1 och 12/1 sin skuld till Larsson via postgiro
18/1 får Larsson en faktura på 30 000 kr exklusive moms från en leverantör
20/1 sänder Larsson en räkning till en kund på 6 000 kr inklusive moms
25/1 tar Larsson ut 4 000 kr ur kassan för privat bruk.
UPPGIFT
Bokför händelserna under januari och gör bokslut. Varulagret värderas den 31/1 till 30 000 kr.
Observera att kostnaden för sålda varor i denna övning bokförs först vid bokslutet.
Grundläggande kalkylering
Övning nr 12. F: A DATAIMPORT
D.-A. Torén planerar att start en firma som ska importera persondatorer av märket
Okino X70 for försäljning till databutiker runt om i landet. För att kunna bedöma lönsamheten
som datorgrossist har han tagit fram följande planeringsunderlag för år X4.
Försäljningsvolym
Försäljningspris
Inköpsvolym
Inköpspris
Frakter och tullavgifter
Omkostnader
100 st
10 000 kr/st
120 st
7 000 kr/st
500 kr/st
150 000 kr
Som framgår av planerna ovan vill man ha ett lager på 20 st datorer och detta antas gälla
oberoende av försäljningsvolym. Omkostnaderna består främst av lokal hyra, avskrivningar på
inventarier och liknande och antas därför vara oberoende av försäljningsvolymen. Bortse från
eventuella skatter.
UPPGIFTER:
a) Beräkna det budgeterade resultatet
b) Beräkna kritisk punkt
d) Beräkna säkerhetsmarginalen i antal datorer och i procent.
Övning nr 13. AB Spets och Tyll
AB Spets och Tyll köper och säljer gardiner av olika storlek och kvalitet. I genomsnitt
utgör företagets inköpspris 60 % av försäljningspriset. Omkostnaderna för butik, personal,
kapital och liknande beräknas till 400 kkr per år och varierar bara obetydligt med
försäljningsvolymen. I budgeten för år X4 har företaget räknat med att sälja för
1 200 kkr.
UPPGIFT A
Beräkna företagets säkerhetsmarginal (i kronor och procent).
UPPGIFT B
Hur mycket större blir säkerhetsmarginalen om företaget lyckas höja försäljningspriserna så att
bruttomarginalen blir 50 %?
UPPGIFT C
Antag att personal och inredning i butiken måste utökas om försäljningen överstiger
1 300 kkr. Kostnaden for dessa åtgärder beräknas till 120 kkr per år. Antag i denna uppgift att
bruttomarginalen endast uppgår till 35 %.
Vid vilka försäljningsvolymer är AB Spets och Tyll ett lönsamt företag?
Övning nr 14. MABE
Firma Mabe är ett företag som köper och säljer husvagnar. I budgeten för år X4 ingår planer på
att köpa en ny lokal som beräknas kosta 1,2 miljoner kronor. Företaget har under tidigare år haft
vissa problem med sina bankrelationer, och räknar därför inte med att kunna lånefinansiera
köpet.
Ur företagets budget hämtas följande uppgifter:
Räntekostnad för gamla lån
Amorteringar på gamla lån
Ägaruttag
Avskrivningar (inkl. avskrivning på den
nya lokalen)
Omkostnader (fasta)
200 kkr
800 kkr
700 kkr
1300 kkr
2300 kkr
Företaget köper och säljer olika modeller av husvagnar, men tackningsbidraget per husvagn är 20
kkr oberoende av modell.
För att underlätta beräkningarna antas något orealistiskt att den finansiella nettoeffekten av
leverantörsskulder, andra kortfristiga skulder och kundfordringar är noll oberoende av
verksamhetsvolym.
Företaget har vid slutet av år X3 likvida medel på 300 kkr. Detta anses vara den Iägsta
acceptabla nivån även för år X4 och antas gälla vid slutet av år X4.
UPPGIFTER
a) Hur många husvagnar måste Mabe sälja för att inte budgeten ska visa förlust?
b) Hur många husvagnar måste Mabe sälja för att den budgeterade
kassabehållningen inte ska underskridas vid årets slut? Bortse i denna uppgift från eventuell
skatt på företagets vinst.
c) Samma uppgift som b), men nu antas företagets skatt uppgå till 40 % av vinsten.
Skattekostnaden antas sammanfalla med skatteutbetalningarna under året.
Övning 15. AB TOLO
AB Tolo är ett industriföretag som tillverkar de två produkterna Atos och Bedos. Företaget är
organisatoriskt uppdelat i följande avdelningar:
-Materialförvaltningsavdelningen som handhar inköp och lagring av råmaterial
-Tillverkningsavdelningen som tillverkar de bägge produkterna
-Administrations-och försäljningsavdelningen som svarar for personalfrågor, ekonomi och
försäljning.
I anslutning till budgetarbetet vill man inom AB Tolo upprätta produktkalkyler som visar
självkostnaden for de bägge produkterna Ur olika delbudgetar har man sammanställt följande
dataunderlag:
Direkta kostnader
Direkt material
Atos 15 kg/st x 10 kr/kg =150 kr/st
Bedos 10 kg/St x 5 kr/kg =50 kr/st
Direkt lön
Atos 3 tim/st x 40 kr/tim =120 kr/st
Bedos 2 tim/st x 40 kr/tim =80 kr/st
Indirekta kostnader
Materiaförvaltningsavd.(MO)
Tillverkningsavd. (TO)
Adm.-och försäljningsavd. (AFFO)
87 500 kr
420 000 kr
311 250 kr
Budgeterade tillverknings- och försäljningsvolvmer
Atos
Bedos
1000 st
2000 st
UPPGIFTER:
a) Beräkna självkostnaden per enhet for de bägge produkterna! Antag i denna uppgift att AB Tolo
använder följande påläggsbaser vid fördelningen av de indirekta kostnaderna:
för MO direkt material i kronor
för TO direkt lön i kronor
för AFFO tillverkningskostnad för sålda produkter
b) Beräkna självkostnaden per enhet för de bägge produkterna! Antag i denna uppgift att AB Tolo i
stället använder följande påläggsbaser:
för MO direkt material i kilo
för TO direkt arbetstid i timmar
för AFFO antalet produktenheter
c) Beräkna självkostnaden per enhet för de bägge produkterna! Använd påläggsbaser enligt uppgift
a) men antag att den budgeterade tillverkningsvolymen för Atos är 1000 st medan den
budgeterade försäljningsvolymen är 600 st.
Övning 16. "Köperbjudandet"
Ett industriföretag ABP tillverkar årligen 6000 enheter av en vara och utnyttjar på så sätt 80% av
sin normala produktionskapacitet. Företagets fasta kostnader är 270 000 kr, rörliga kostnader
utgör 40 kr per enhet, försäljningspris är 100 kr per enhet.
En storförbrukare BAP, som hittills inte köpt från företaget ABP, erbjuder sig nu att köpa 1500
enheter per år, om han kan få 20% rabatt på det ordinarie priset.
Företaget ABP avvisar BAP: s erbjudande under hänvisning till att det rabatterade priset inte
skulle täcka företagets självkostnad.
A) Hur många ytterligare enheter skulle kunna tillverkas om hela kapaciteten utnyttjades?
B) Vad blir självkostnaden per enhet
a) vid en produktion av 6000 enheter
b) vid fullt kapacitetsutnyttjande
Ar det riktigt att det rabatterade priset inte täcker självkostnaden per enhet? Om kunden i stället
får 30% rabatt, skulle då det rabatterade priset täcka självkostnaden?
C) Antag att BAP får 30% rabatt. Vad blir då särintäkterna, särkostnaderna och
täckningsbidraget för den del av produktion som säljs till BAP (per enhet och totalt)?
D) Under vilka förutsättningar kan en sådan renodlad bidragskalkyl ligga till grund för ett beslut
om huruvida företaget bör acceptera erbjudandet eller ej?
Övning nr 17. DATAVARUHUSET
AB Datavaruhuset är ett företag som köper och mindre säljer datorer. Till skillnad från många
andra återförsäljare har man valt ett relativt smalt sortiment och erbjuder kunderna tre datorer,
BIM 80, XAV 33, XUL 80.
Datavaruhuset har tidigare drabbats av ett onormalt stort antal reklamationer på BIM 80 och
XUL 80 och har därför inrättat en testavdelning som provar varje enskild BIM 80 och XUL 80 i
samband med inköpen. De två datorerna är flera avseenden olika men arbetet med testningen är
lika stort för bägge modellerna.
Den allt mer hårdnande konkurrensen har gjort att Datavaruhuset erbjuder kunderna långa
kredittider och förmånliga leasingvillkor. Den nyinrättade finansavdelningen ansvarar för att
företagets kapitalbehov är tillgodosett.
Försäljningen sker främst från butikslokalen som samtidigt ar lagerlokal. Av vissa skäl har man
valt att bilda ett dotterbolag, AB Dataservice, som svarar for service och underhåll gentemot
Datavaruhusets kunder.
Företaget har hittills satt försäljningspriser på basis av vad konkurrerande företag tagit för
motsvarande produkter. Inför år X4 vill man även ha beräkningar på självkostnaden per dator
som underlag vid prissättningen.
En preliminär uppskattning av kapitalbehovet för år X4 visar att ägarnas andel uppgår till 1 500
tkr. Med hänsyn till företagets situation vill ägarna planera för en avkastning på 20 %.
Inför år X4 upprättar AB Datavaruhuset följande kostnadsbudget:(kkr)
Administrationsavdelningen
Löner inkl. soc. avgifter
Kontorsmateriel, telefon och dylikt
Lokal kostnader (20 %)
Övriga kostnader
Summa
200
100
40
57
397
Finansavdelningen
Löner inkl. soc. avgifter
Räntekostnader
Lokalkostnader (5 %)
Övriga kostnader
Summa
200
290
10
40
540
Testavdelningen
Löner inkl. soc. Avgifter
Lokalkostnader (10 %)
Övriga kostnader
Summa
40
20
22,5
82,5
Butiken
Löner inkl. soc. avgifter
Lokal kostnader (65 %)
Övriga kostnader
Summa
SUMMA OMKOSTNADER
250
130
215
595
1614,5
Budgeterade inköpspriser
BIM 80
XAV 33
XUL 80
60 kkr
40 kkr
15 kkr
Budgeterade köp- och säljvolymer
BIM 80
XAV 33
XUL 80
Summa
30 st
60 st
80 st
170 st
UPPGIFT A
Föreslå lämpliga påläggsbaser för att upprätta självkostnadskalkyler for de tre produkterna.
UPPGIFT B
Beräkna självkostnaden per styck för de tre datorerna. Använd följande påläggsbaser:
Avdelning
Administrationsavdelningen
Finansavdelningen
Påläggsbas
Summa Övriga kostnader
Inköpspriset
Testavdelningen
Butiken
Antalet BIM 80 och XUL 80
Antal produktenheter
UPPGIFT C
Beräkna självkostnaden för en BIM dator. Använd inköpspriset som påläggsbas för samtliga
omkostnader.
UPPGIFT D
Ge en verbal förklaring till att självkostnaden för en BIM 80 blir olika i uppgifterna B
och C.
UPPGIFT E
Beräkna de Iägsta försäljningspriser som uppfyller ägarnas avkastningskrav. Gör beräkningen
med ett vinstpålägg baserat på inköpspriser och utgå från självkostnaderna i uppgift B.
Övning nr 18. AB CARAVAN
AB Caravan är ett företag som specialiserat sig på försäljning av rumänska husvagnar. Företaget
har lyckats hyra en tomt i Gnesta i närheten av en stormarknad, som används for utställning och
försäljning. Som lagerlokal används en lantgårdsbyggnad i Bro.
AB Caravan importerar tre modeller, Romani 320, Romani 440 och Romani 600. Vid leveransen
monterar AB Caravan in ett gasolkylskåp, i övrigt är vagnarna helt utrustade enligt svenska
normer.
Nästan all försäljning sker på kredit och AB Caravan överlåter sina kundfordringar på AB
Factoring. För att få täckning för kreditkostnaden gör AB Caravan regelmässigt ett pålägg på 10
% på fastställt pris före pålägg för kreditkostnad.
I budgeten for 20x4 räknar man med följande kostnader:
Vid lagerlokalen i Bro
Lokalhyra
Lönekostnader inkl. sociala avgifter
Räntekostnader för lagret av husvagnar
Övriga omkostnader
Summa
70 kkr
280 kkr
140 kkr
180 kkr
670 kkr
Vid försäljningen i Gnesta
Tomthyra
Lönekostnader inkl. sociala avgifter
Övriga omkostnader
Summa
100 kkr
300 kkr
150 kkr
550 kkr
lnköpspriser (inkl. frakt. tull o dyl)
Romani 320
Romani 440
Romani 600
20 000 kr/st
25 000 kr/st
35 000 kr/st
Inköp av gasolkylskåp 1 000 kr/st
Inför år X4 räknar man med två alternativa försäljningsprognoser, normal- och
expansionsalternativen. Normal alternativet innebär försäljningsvolymer liknande de volymer
man haft under de senaste åren, medan expansionsalternativet innebär en markant volymökning.
R 320
R 440
R 600
Normalalternativ
50 st
30 st
20 st
Expansionsalternativ
60 st
40 st
40 st
Man bedömer att den kapacitet som omkostnaderna i budgeten ger uttryck för är tillräcklig även
för expansionsalternativet.
Företagets ägare har uttryckt önskemål om att lönsamheten ska förbättras, och kräver att
resultatet före skatt ska bli minst 400 kkr om företagets VD ska kunna få fortsatt förtroende.
UPPGIFT A
Beräkna självkostnad per styck och lägsta försäljningspris enligt normalalternativet. Använd
följande påläggsbaser:
för samtliga omkostnader:
för vinstpålägg:
inköpspris för husvagn
självkostnad
UPPGIFT B
Lika som uppgift A men enligt expansionsalternativet.
UPPGIFT C
Beräkna den över- eller underabsorption av omkostnader som uppstår om man i budgeten räknar
enligt expansionsalternativet (som i B) och de verkliga volymerna kommer att överensstämma
med normalalternativet.
UPPGIFT D
Beräkna självkostnad per styck enligt normalalternativet. Använd följande påläggsbaser:
för räntekostnader:
för övriga om kostnader:
inköpspris
antal husvagnar
UPPGIFT E
Beräkna självkostnad per styck med en ekvivalentkalkyl med följande ekvivalenttal för samtliga
omkostnader:
för R 320:
2
för R 440:
4
för R 600:
5
Observera att ekvivalenttalen inte avser modellerna utan avser produktenheterna (husvagnar).
Beräkningarna görs enligt normalalternativet.
Övning nr 19. AB DIASCHAMP
AB Diaschamp är ett företag som tillverkar hårschampo i två varianter, No 3 för normalt hår och
Fo 6 för extra tunt hår. Enda skillnaden mellan de två sorterna är att, en flaska
Fo 6 innehåller dubbelt sa mycket av Ängosol. I företagets reklam sägs att Ängosol
"ger ditt hår en doft av försommaräng", medan det ingenstans antyds att ämnet framställs ur
rötslam från reningsverk. Så länge schampot är färskt finns en viss sanning i reklamens budskap,
men efter en tid framträder en svag men omisskännlig doft av ämnets ursprung. Av förklarliga
skäl undviker AB Diaschamp all lagring av schampo, tillverkningsvolymen anpassas helt efter
försäljningen.
I budgeten för år X5 har företaget upprättat följande produktkalkyler: (kr/liter)
Ängosol (20 kronor/liter)
Övriga råvaror
Schablonfördelade fasta
samkostnader
Självkostnad
Försäljningspris
Vinst per liter schampo
Tillverknings- och
försäljningsvolym
No 3
4 kr
6 kr
Fo 6
8 kr
8 kr
8 kr
18kr
6 kr
22 kr
24 kr
6 kr
32 kr
10 kr
40 000 liter
30 000 liter
UPPGIFT A
Företagets försäljningschef har vissa misstankar om att försäljningen av No 3 skulle kunna bli
lägre än budgeterat. Vad blir företagets budgeterade totala vinst för år X5 om man i budgeten
skulle räkna med att tillverknings- och försäljningsvolymen blir 30 000 liter för både No 3 och
Fo 6?
UPPGIFT B
Antag i denna uppgift att AB Diaschamp endast kan få köpa in 10 400 liter Ängosol
under år X5 och att företaget inte har något lager av det doftande ämnet.
Vilket produktionsprogram ger maximal vinst under år X5? Antag att försäljningsvolymerna i
den ursprungliga budgeten också anger maximal försäljning.
UPPGIFT C
Antag i denna uppgift att samkostnaderna i budgeten skulle minska med 100 000 kr om man inte
tillverkade och sålde No 3, och att samkostnaderna skulle minska med 120 000 kr om man inte
tillverkade och sålde Fo 6. I övrigt samma förutsättningar och frågeställning som i uppgift B.
UPPGIFT D
Diaschamps försäljningschef föreslår att företaget lanserar ett lågprisschampo, kallat
So 2. Schampot ska tillverkas utan Ängosol och i stället tillsätts rent vatten. För att klara
förpackningen av So 2 måste företaget hyra maskinutrustning för 42 000 kr per år.
Produktkalkylen for So 2 visar följande kostnader vid tillverkning och försäljning av
20 000 liter:
Råvaror
Fasta särkostnader
(Maskinhyran)
Schablonfördelade fasta
samkostnader
Självkostnad
Försäljningspris
Vinst per liter
5,00 kr/liter
2,10 kr/liter
3,90 kr/liter
11,00 kr/liter
12,00 kr/liter
1,00 kr
Med hur stort belopp ökar företagets budgeterade resultat om So 2 tillverkas och säljs?
Övning nr 20. AB DIAGLACE
AB Diaglace tillverkar två typer av glass, Hallon och Smultron. Recepten för de bägge sorterna
visar att den enda äkta fruktråvaran är äppelmos, associationerna till hallon och smultron
åstadkoms med färgämnen och smakessenser. Företaget saluför sin glass som "den nya
mjukhårda glassen". Den något speciella konsistensen åstadkoms genom tillsats av Otogen, ett
ämne som köps från Frankrike. Otogen är dessutom mycket välsmakande, men tyvärr enbart de
första veckorna efter nedkylningen. Efter en dryg månad framträder i stället en tydlig doft av
fotogen. For att i möjligaste mån undvika fotogendoft, anpassar AB Diaglace alltid
tillverkningen efter försäljningsvolymen.
I budgeten för år X5 fanns följande produktkalkyler: (kr/liter)
Qtogen (40 kr/kilo)
Övriga råvaror
Fördelade fasta kostnader
Självkostnad
Försäljningspris
Vinst
Försäljningsvolym
Hallon
0,80
0,80
0.40
2,00
5,00
3,00
Smultron
0,60
1,10
0,70
2,40
6,00
3,60
600 000 liter
400 000 liter
UPPGIFT A
Antag i denna uppgift att AB Diaglace får möjlighet att under år X5 sälja 100 000 liter Hallon för
1,90 kr/liter till en importör i Norge. Företaget har hittills inte exporterat glass och Norgeaffären
väntas inte påverka försäljningen i Sverige. Däremot väntas de fasta kostnaderna öka med 10 000
kr om man accepterar erbjudandet.
Vad blir AB Diaglace totalresultat i den reviderade budget som även innehåller 100 000 liter
Hallon till Norge med försäljningspriset 1,90 kr/liter?
UPPGIFT B
Under juli månad får AB Diaglace besked om att den franske leverantören har problem med
tillverkningen av Otogen. En utredning visar att AB Diaglace enbart kommer att ha tillgång till
1 000 kg Otogen under september månad.
Hur mycket av Hallon ska man tillverka under september om målet är högsta möjliga årsresultat?
Antag att de maximala försäljningsvolymerna under september är:
Hallon
60 000 liter
Smultron
60 000 liter
OBS! Norgeaffären ingår inte i denna uppgift!
Övning nr 21. ALEBABA
Alebaba Ackis, som är bartender i restaurang "Trikinens" bar, har gjort sig känd för tre ovanliga
och effektfulla drinkar, Kröken, Göken och Fröken. Hemligheten bakom samtliga ar en ovanlig
bitteressens som Alebaba importerar från sitt hemland Turkiet for att i varierande proportioner
blanda med olika spritsorter i de tre drinkarna. Till följd av oroligheter i hemlandet kan Alebaba
emellertid under januari månad, då efterfrågan brukar vara särskilt stor, endast räkna med att få
145 liter av den unika essensen levererade till Uppsala. Alebaba har ställt upp följande
självkostnadskalkyler for sina populära drinkar.
Kronor/styck
Pris
Sprit
Essens
Lön, el, is o avskrivning
(fasta kostnader)
Vinst/styck
Åtgång av sprit
(centiliter/st)
Åtgång av bitteressens
(centiliter/st)
Kröken
Göken
Fröken
10,00
0,50
1,00
16,00
8,00
0,50
24,00
15,00
1,00
7,50
1,00
6,00
1,50
4,50
3,50
1
16
30
5
2,5
5
De fasta kostnaderna väntas kvarstå även om någon/några produkter läggs ned. Efterfrågan under
januari bedöms av Alebaba till 2 400 st Kröken, 3 200 st Göken och 1 850 st Fröken. Han har
bestämt sig för att maximera sin vinst på kort sikt genom att sälja de drinkar som i rådande
situation lönar sig bäst.
Vilken drinkmix bör han producera under dessa förhållanden och vad blir det totala
täckningsbidraget vid denna drinkmix? Bör han spola Kröken, Göken eller Fröken?
Övning 22. AB NYAB
AB Nyab har på sitt program tre produkter A, B och C som de säljer och tillverkar med följande
kostnader och intäkter (kronor):
A
B
C
Direkt material
150:100:100:Direkt lön
320:160:480:Samkostnader
1000 000:Försäljningspris/st
680:470:790:Lönen uppgår till 160:- per timme och råmaterialet, som är samma för alla produkterna, kostar
50:- per kg.
UPPGIFTER
a) Vilken eller vilka av produkterna bör företaget inrikta sig på om råmaterialtillgången blir
begränsad?
b) Vilken produkt bör man inrikta sig på om istället arbetskraftstillgången blir begränsad?
c) Företaget ämnar introducera en ny produkt D på marknaden. Materialåtgången/enhet har
uppskattats till 4 kg och arbetstiden till 3 timmar. Prissätt denna produkt om riktpunkten för
priset skall vara att den blir lika lönsam som den mest lönsamma av de tre övriga med hänsyn till
1) materialåtgången
2) arbetstiden
Övning nr 23. AB KALKYLINVEST
AB Kalkylinvest överväger att köpa en förpackningsmaskin. Företaget har fått in offerter från tre
olika leverantörer där såväl pris som driftskostnader varierar något. En intern utredning visar
följande betalningskonsekvenser (kkr) för de tre offererade maskinerna. Samtliga anses ha en
ekonomisk livslängd på tre år.
Alternativ
A
B
C
Grundinvestering (G)
125 000
125 000
225 000
Årliga inbetalningsöverskott (a)
-X4
-X5
-X6
10 000
70 000
80 000
70 000
70 000
10 000
100 000
100 000
100 000
Företagets VD har en något oklar bild av hur stor kalkylräntan bör vara och vilken kalkylmetod
som bör användas. Utredningsgruppen får därför i uppdrag att studera de tre projekten med:
-pay-backmetod
-nuvärdemetod
-annuitetsmetod
-internräntemetod
-tillväxträntemetod
samt i tillämpliga fall göra känslighetsanalyser för kalkylräntorna 6 %, 10 % och 20 %.
Studien ska omfatta såväl lönsamhetsbedömningar som rangordning
av offerterna.
UPPGIFT A
Beräkna återbetalningstiderna för de tre projekten. Företaget har tidigare betraktat projekt som
haft en återbetalningstid under två år som lönsamma projekt.
Bedöm lönsamheten och rangordna de tre projekten.
UPPGIFT B
Beräkna nuvärdet för de tre projekten vid kalkylräntan 10 %. Motsvarande beräkningar för
räntorna 6 % och 20 % finns här nedan.
NUVÄRDEN
projekt
A
B
C
r =6%
+13 902
+11 706
+42 300
r =20%
-21 763
-12 253
-14 300
UPPGIFT C
Beräkna annuiteterna för de tre projekten vid kalkylräntan 10 %. Motsvarande beräkningar för
räntorna 6 % och 20 % finns nedan.
ANNUITET
projekt
A
B
C
r =6%
+5 201
+4 379
+15 825
r =20%
-10 322
-5 817
- 6 814
UPPGIFT D
Beräkna internräntan för de tre projekten.
UPPGIFT E
Beräkna tillväxträntan för de tre projekten.
UPPGIFT F
1) Vilka metoder ger samma svar på lönsamhetsfrågan vid en given kalkylränta?
2) Vilka metoder ger samma rangordning vid en given kalkylränta?
3) Jämför metoderna med avseende på de förutsättningar som ska vara uppfyllda.
Övning nr 24. AB OSBY
AB OSBY som tillverkar konsumtionsvaror har fått en avsevärt ökad efterfrågan på en av sina
produkter. Tillverkningsmöjligheterna är f n begränsade på grund av bristen på utbildad
arbetskraft för en av de rent manuella bearbetningsprocesserna. För produkten OSY gäller:
1. Vid närmare studium har det emellertid visat sig möjligt att genom en viss omdisponering av
nuvarande arbetskraft plus nyanställning av ett par outbildade arbetare öka kapaciteten i
processen från nuvarande 10 000 enheter till 14 000 enheter per år. Kostnaderna för denna
kapacitetsökning skulle uppgå till ca 180 000:- om året.
2. Motsvarande kapacitetshöjning skulle emellertid kunna erhållas genom en maskininvestering
utan någon utökning av arbetskraften. Kostnaderna för den erforderliga utrustningen skulle bli
ungefär 450000:- och den skulle behöva förnyas
vart tredje år.
3. Den ökade efterfrågan skulle kanske kunna motivera anskaffandet av en större maskin, med en
kapacitet på 14 100 enheter per år. Den årliga inbesparingen i driftskostnader skulle med denna
maskin bli ca 50 000:-. Maskinens anskaffningskostnad är 1 200 000 och livslängden beräknas
till 10 år.
Försäljningspriset är 2400 kr i genomsnitt för den aktuella planeringsperioden.
Rörliga kostnader (material, löner m m) är 2 200 kr/styck. Kalkylräntan är inte fastställd
generellt. Företaget brukar genomföra känslighetsanalyser med avseende på kalkylräntan för alla
större investeringsprojekt.
Antal anställda är 670, omsättning 92 milj, likvida medel 3,5 milj, självfinansieringsgrad
0,38.
UPPGIFT
Jämför lönsamheten av de tre alternativen. Diskutera valet av alternativ under olika
förutsättningar.
Ledning
Försök först bestämma vilken investeringskalkyleringsmetod som skall användas. Jämför
därefter lönsamheten av de tre alternativen vid olika kalkylräntor, t ex kalkylräntorna 6 %, 10 %
och 20 %. Antag att hela kapaciteten kan utnyttjas vid samtliga alternativ.
Observera att bara de in- och utbetalningar som skiljer alternativen åt är av intresse vid
lönsamhetsbedömningen.
Övning nr 25. AB ETT
AB ETT står inför beslutet att köpa eller hyra en dataanläggning. Initialkostnaden för
anläggningen är I 700 000 kr, om den köps.
Hyran är 500 000 kr per år. Lika god service kan påräknas vare sig anläggningen hyrs eller köps.
Företaget tillämpar 10% kalkylränta. Hänsyn till skatt behöver inte tas. Hyresavgiften betalas i
slutet av varje år.
UPPGIFT A
Beräkna hur lång ekonomisk livslängd dataanläggningen måste ha för att det skall vara lönsamt
att köpa den.
UPPGIFT B
Antag i denna uppgift att dataanläggningen har en ekonomisk livslängd på 6 år. Vid vilka
kalkylräntor är det mest lönsamt att hyra anläggningen?
Övning nr 26. GUADELOUPE 1
Konungen erhöll tidigare årligen 300 000 kr i s k "guadeloupemedel" av riksdagen. Orsaken till
detta var den ö -Guadeloupe -som år 1813 överlämnades till Karl XIII. Redan 1814 återlämnades
ön till franska staten samtidigt som det svenska kungahuset tillförsäkrades en summa på 24 milj frcs. Dessa medel användes dock av Karl Johan som betalning av
svenska skulder i utlandet varvid kungahuset i stället erhöll ett årligt anslag på 200 000 rdr banko
(motsvarande 300 000 kr).
Om vi antar att kungahuset hade en kalkylränta pa 8 %, vilket belopp skulle man då kunnat
acceptera som ett engångsbelopp från riksdagen i stället för att även i fortsättningen erhålla de
årliga Guadeloupemedlen? Vi antar att beslutstidpunkten är den 1/1 19X8 och att medlen
utbetalas i slutet av varje år.
Beloppet 300 000 kr per år antas gälla även i framtiden.
Övning nr 27. E Knepph
Ekonomi studerande Erik Knepph har vunnit 10 000 pund på engelskt fotbollstips. Då han inte
kan ta in pengarna i Sverige utan visst skattebortfall beslutar han sig för att investera dem direkt i
en våningshotellandel på Bahamas, inte minst med tanke på den resa han och flickvännen
Reidum planerat till sommaren. Han skickar därför efter prospekt från tre investeringsföretag,
Sunrise, Sunset och Downfall. Deras investeringserbjudanden framgår av nedanstående
sammanstallning over ut- och inbetalningar i pund för köp av hotellvåning.
Sunrise
Sunset
Downfall
År 0
-1 000
-1 000
-1 000
1
+100
+264
0
2
+100
+264
0
3
+100
+264
0
4
+100
+264
0
5
+1 100
+264
+l 611
Erik, som följt men inte klarat någon kurs i företagsekonomi, beslutar sig trots detta för att
rangordna projekten efter deras internräntor. Vilken blir rangordningen i fallande skala?
Internräntorna avrundas till jämna procent.
Hur vill du kommentera Eriks val av metod för att rangordna projekten?
Övning nr 28. AB NIMO
Inom AB Nimo överväger man att automatisera vissa delar av verksamheten. Projektet omfattar
investeringar på 3 milj kr och planeras starta i början av 20X4. Tekniker och ekonomer har
tillsammans utarbetat följande underlag för bedömningen av projektet:
År
dec X3
X4
X5
X6
X7
Nettobetalningsströmmar
uttryckta i resp..
uttryckta i
års penningvärde
prisnivån 31/12 X3
-3 000 kkr
-3 000 kkr
+ 643 kkr
+600 kkr
+1 148 kkr
+I 000 kkr
+ 1476 kkr
+1 200 kkr
+1 581 kkr
+1 200 kkr
1) Inflationen antas vara lika stor varje år.
Företagets genomsnittliga räntekostnad uppgår till 14%. Med hänsyn tagen till ägarnas
avkastningskrav och den osäkerhet som ar förknippad med projektet satts den nominella
kalkylräntan till 20%.
UPPGIFT A
Bedöm lönsamheten på projektet med en kalkyl i nominella termer.
UPPGIFT B
Bedöm lönsamheten på projektet med en kalkyl i reala termer.
Övning nr 29. GUADELOUPE 2
(fortsättning på övning nr 26)
I slutet av 19X7 beslutade en majoritet i riksdagen att de årliga Guadeloupemedlen till
konungahuset, då 300 000 kr, skulle göras inflationsbeständiga genom att årligen justeras upp
med inflationen under året. Man beslöt emellertid också att konungahuset i stället skulle kunna
erhålla ett engångsbelopp för såvitt det gick att komma överens med konungahuset om storleken
på detta belopp. Riksdagsmajoriteten höll (liksom konungahuset) för sannolikt att konungahuset
kommer att bestå "i evig tid".
Konungahuset uppskattade den genomsnittliga framtida årliga inflationen till 13 %. Man
beräknade vidare , att om man erhöll ett engångsbelopp, så skulle det kunna placeras så att man
fick en nominell årlig avkastning på 15 %.
UPPGIFT
Vilket var det minsta engångsbelopp som konungahuset borde ha accepterat
som ersättning för inflationsbeständiga Guadeloupemedel? Gör upp två alternativa kalkyler,
varav en i nominella och en i reella värden. (Antag att de inflationsjusterade Guadeloupemedlen
utbetalas i slutet av varje år fr o m år 19X8.)