Preliminärt facit till skrivningen den 7 maj 2011 Fråga 1: Se Den nya ekonomistyrningen s. 53 Fråga 2: Se Den nya ekonomistyrningen s. 179 Fråga 3: Alternativet ”slumpa bort”: Försäljningsintäkter 25 000 kr + 2 500 kr Inköpskostnader 22 500 kr Resultat: 5 000 kr. Alternativet behålla kepsarna: Försäljningsintäkter: 25 000 kr Inköpskostnader 22 500 kr Resultat: 2 500 kr. Fråga 4: Försäljningspriset x ger nollresultat vid försäljning av 8 000 Hopp. 10x 8 000 + 50 000 = 130 000 kronor. 130 000/8 000 = 16,25 kronor (får avrundas till 16 kronor) Fråga 5: En försäljningsökning med 1 000 Hipp ger en intäktsökning på 100 000 kronor och en resultatförbättring på 60 000 kronor. De rörliga kostnaderna blir alltså 40 000/1 000 = 40 kronor per styck. Fråga 6: 500 Hipp ökar intäkterna med 50 000 kronor och kostnaderna med 20 000 kronor. Resultatet blir –10 000 kronor Fråga 7:Täckningsbidrag per flaska: Liv 70 kronor, Lust 60 kronor. Täckningsbidrag per kg blåbär: Liv 280 kronor, Lust 400 kronor. Tillverka alltså först 1 200 flaskor Lust. 180 kg blåbär går åt. Resterande blåbär räcker till (120/0,25) 480 flaskor Liv. Fråga 8: Summa fasta kostnader 2 460 kkr + avkastningskrav 400 kkr = 2 860 kkr/ 5 000 timmar = 572 kronor per timme. 1 Fråga 9 Den kritiska volymen för ett företags produkt ökar minskar om priset på företagets produkt höjs är oförändrad X om täckningsbidraget per styck minskar X om försäljningen ökar X om täckningsgraden ökar X om de fasta kostnaderna minskar X om priset på råmaterial stiger X Fråga 10 Ett företags säkerhetsmarginal ökar om priset på företagets produkt höjs X om täckningsbidraget per styck ökar X om försäljningen minskar om täckningsgraden ökar är oförändrad X X om de fasta kostnaderna ökar om den kritiska volymen minskar minskar X X Fråga 11: Direkt material 300 kronor Materialomkostnader 30 % 90 kronor Direkt lön 600 kronor Tillverkningsomkostnader 82,5 % 495 kronor Tillverkningskostnad 1 485 kronor 2 Fråga 12 Per styck Totalt Intäkter 2 000 kr 1 000 000 kr Standardkostnader 1 700 kr 850 000 kr Resultat 300 kr 150 000 kr Intäkter 2 500 kr 1 200 000 kr Kostnader 2 300 kr 1 104 000 kr Resultat 200 kr 96 000 kr Beräkning Utfall Beräknat resultat vid aktuell volym Intäkter 960 000 kr Kostnader 816 000 kr Resultat 144 000 kr Försäljningsprisavvikelse: 96 000 kr – 144 000 kr = - 48 000 kr Volymavvikelse: 144 000 kr – 150 000 kr = - 6 000 kr (Total avvikelse är 96 000 kr -150 000 kr = -54 000 kr (samma som - 48 000 – 6 000) Fråga 13: Det är svårt (omöjligt) att förutse något som man inte har erfarenhet av. Därför bygger prognoser ofta på att utvecklingen (eller utvecklingstakten) inte förändras. Fråga 14: Se sidorna 207 ff i Den nya ekonomistyrningen Fråga 15: Exempelvis Det finns inflytelserika grupper (fashion setters) som har intresse av att erbjuda nya metoder för att göra organisationer framgångsrika. Det finns också efterfrågan på sådana metoder från chefer som gärna vill pröva på något nytt och som också hoppas att de nya metoderna ska fungera. Fråga 16: Exempelvis Den nya metoden innebär besparingar, den betyder att arbetsuppgifter delegeras och medarbetarna får intressantare arbetsuppgifter, det finns krav utifrån att metoden ska införas, många andra organisationer har framgångsrikt infört den nya metoden, 3 nu kommer ett (eller flera) besvärliga problem att lösas, eftersom verksamheten ändå omorganiseras är det bäst att passa på (reformer kostar pengar). Fråga 17: Exempelvis: Ingen har någonsin sett en organisation. Men vi talar om organisationer som om de fanns. Många är överens om att bestämda organisationer (som Uppsala universitet) ”finns”. Det blir en organisation när många kallar någonting för just en organisation. Redovisning hjälper till att avgränsa olika organisationer från varandra. Genom redovisning bestäms vad som ska tillhöra respektive anses ligga utanför en organisation. Fråga 18: Det finns ingen tidsdimension i balanserade styrkort, påpekar Nørreklit. I praktiken kommer olika åtgärder att ta olika lång tid. Exempel: kundnöjdheten kan kanske förbättras på tre månader, medan produktutveckling kan ta flera år. Se artikeln s. 71-72. Fråga 19: I statlig verksamhet är verksamheten målet, och pengar medlet; i privat verksamhet är pengar målet och verksamheten ett medel. Se Basbok i statlig redovisning, s. 7 i 2007 års utgåva; s. 14 i 2010 års utgåva. Fråga 20: Se s. 365, 375-376 i Den nya ekonomistyrningen. Fråga 21. Likheter exempelvis: Vikten av att rätt man finns på rätt plats, vikten av ordning, vikten av att cheferna behandlade de anställda väl. Skillnader exempelvis: Synen på chefskap, där Taylor såg chefer som tekniska specialister, men Fayol poängterade management som en specialitet i sig, synen på organisation, där Taylor inte såg några problem med matrisorganisation, men Fayol betonade principen en anställd – en chef, synen på kontroll, där Taylor utgick från att närmaste chef kontrollerade arbetet, men Fayol såg behov av särskild stabsfunktion för kontroll. Fråga 22: Se Ekonomistyrning för konkurrenskraft s. 120-126 Fråga 23: Se boken s. 16 ff. 4