Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik
Audionomprogrammet
Huvudområde. Audiologi
Examensarbete Grundnivå, 15 högskolepoäng
Vårterminen 2014
Hörlursanvändning i en svensk
population
En tvärsnittsstudie
Headphone use in a Swedish population
A cross-sectional study
Författare: Souad Mazzi & Agnes Nazzibwa
Handledare: Medicine doktor, legitimerad apotekare, Pernilla Videhult Pierre
Enheten för audionomi, Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik
(CLINTEC), Karolinska Institutet.
Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala Universitet.
Hörlursanvändning i en svensk population
Sammanfattning
Bakgrund: I dagens samhälle engagerar sig många människor i bullriga fritidsaktiviteter
såsom jakt, att gå på koncerter eller diskotek eller genom användning av bärbara musikspelare
(Serra et al., 2005). Därför riskerar många att utsätta sig för överexponering av höga
ljudnivåer. Inom hörselforskningen finns det en oro att miljontals unga människor riskerar att
drabbas av permanent hörselnedsättning och tinnitus. Därför har flera vetenskapliga studier
belyst denna enorma ökning i popularitet av bärbara musikspelare och deras inverkan på
hörseln (Kumar et al., 2009, Hodgetts et al., 2009, Nsiskar et al., 2001, Serra et al., 2005 och
Vogel et al. 2008). Mål: Målet med denna studie är att kartlägga hörlursanvändning i en
svensk population samt undersöka hur hörlursanvändning förhåller sig till självskattad
respektive tonaudiometrisk hörsel. Metod: Detta är en deskriptiv tvärsnittsstudie med material
från 15322 personer i åldern 18 tom 50 år. Studiematerialet tillhandahölls av LifeGeneprojektet och analyserades med hjälp av det statistiska dataanalysprogrammet SPSS. Data
bestod av enkätmaterial rörande självskattning av hörsel, hörlursanvändning och tinnitus samt
av audiometriska hörtrösklar mätt med screeningaudiometri vid 500 tom 6000 Hz. En
hörtröskel på ≥25 dB i minst ett öra vid minst en frekvens klassades som tonaudiometrisk
hörselnedsättning. Resultat: Resultaten visade att totalt 89,0 % av hela populationen hade
normal tonaudiometrisk hörsel och 83,0 % självskattade sig ha bra hörsel. 50,8 % av
populationen uppgav att de använde hörlurar, varav 56,7 % var män och 47,2 % kvinnor. 48,8
% personer uppgav att de inte använder hörlurar och användes som en jämförelsegrupp.
Yngste deltagarna använde hörlurar mycket än äldste. 47,0 % av deltagarna uppgav att de
använde hörlurar dagligen och 45,0 % använde hörlurar varje vecka, medan resten
rapporterade att de sällan använder hörlurar. Tonaudiometrisk hörselnedsättning var vanligare
bland icke-hörlursanvändare än hörlursanvändare (16 % respektive 11 %). Män uppvisade
högre prevalens av hörselnedsättning än kvinnor (18,2 % respektive 11 %). Mellan 70 och 80
% av populationen uppgav att de använde medelhög volym vid hörlursanvändning. Höga
ljudvolymer var vanligare bland män (21 %) än kvinnor (17 %). De flesta deltagarna uppgav
att de inte upplevt tinnitus (72,8 % män och 78,9 % kvinnor). Bland hörlursanvändare uppgav
24 % att de upplevt tinnitus, resten uppgav att de inte upplevt tinnitus. Slutsats:
Hörlursanvändning var vanligare hos unga än äldre och bland män än kvinnor. Medelvolym
väldes av de flesta deltagarna. Män använde hörlurarna ofta och länge än kvinnor. De flesta
deltagarna uppgav att de inte upplevt tinnitus. Dessutom upplevd tinnitus rapporterades oftare
bland män än kvinnor. Däremot var det ingen store skillnad mellan hörlursanvändare och icke
hörlursanvändare när det gäller förekomsten av tinnitus.
Nyckelord: Hörlursanvändning, självskattad hörsel, tinnitus, tonaudiometri.
Headphone use in a Swedish population
Abstract
Background: In today's society, many people engage in noisy recreational activities such as
hunting, going to concerts or discos or by the use of portable music players (Serra et al.,
2005). Therefore, many risk exposure to high sound levels. Within auditory research, there is
concern that millions of young people are at risk of hearing loss and tinnitus. Thereby, several
scientific studies highlighted the huge increase in popularity of portable music players, and
their effect on hearing (Kumar et al., 2009, Hodgetts et al., 2009, Nsiskar et al., 2001, Serra et
al., 2005 and Vogel et al., 2008). Objectives: Aim: The aim of this study is to identify
headphone use in a Swedish population and examine how headphone use is related to selfreported and ton-audiometric hearing. Method: This is a descriptive cross-sectional study
using material from 15,322 people aged 18 up to 50 years. The study material was provided
by Life -Gene Project and analyzed using statistical data analysis program SPSS. The data
consisted of survey material concerning self-assessment of hearing, headphone use and
tinnitus and of audiometric hearing thresholds measured by screening audiometry at 500
through 6000 Hz. Hearing threshold ≥ 25 dB in at least one ear at least one frequency was
classified as ton-audiometric hearing. Result: The results showed that a total of 89.0 % of the
entire population had normal hearing ton-audiometric and 83.0 % self-reported to have good
hearing. 50.8% of the population reported that they used headphones, of which 56.7 % were
male and 47.2 % female. 48.8% reported not using headphones and was used as a comparison
group. The youngest participants used headphones more than elders. 47.0 % of participants
reported using headphones daily, and 45.0 % used the headphones every week, while the rest
reported that they rarely used headphones. Ton-audiometric hearing loss was more common
among non- headphone users than headphone users (16 % and 11 % respectively). Men
showed higher prevalence of hearing loss than women (18.2% and 11% respectively).
Between 70 and 80 % of the population reported that they used the medium volume at the
headphone use. High volume was more common among men (21 %) than women (17 %).
Most participants reported that they did not experience tinnitus (72.8 % men and 78.9 %
women). Among headphone users, 24 % persons reported experiencing tinnitus; the rest said
they did not experience tinnitus. Conclusion: Headphone use was more common in young
than older and among men than women. Most participants reported using medium volume.
Men used headphones often and long than women. Most participants reported not
experiencing tinnitus. In addition, perceived tinnitus was reported more often among men
than women. However, there was no great difference between headphone users and nonphone users in the incidence of tinnitus.
Keywords: Headphone use, self-reported hearing, tinnitus, pure tone audiometry.
Begreppsdefinitioner
LifeGene, som troligen kommer att bli Sveriges största forskningssatsning, är ett unikt
projekt som syftar till att öka kunskap om dagens hälsoproblem genom att ta reda på hur
levnadsvanor, gener och omgivning påverkar hälsa (Almqvist et al. 2011). Projektet går till så
att man slumpmässigt bjuder in personer som är över 18 år via befolkningsregistret SPAR
(Statens person- och adressregister). De som väljer att delta i LifeGene får besvara en
omfattande Internet-baserad enkät. På ett av LifeGenes testcentra får deltagarna även
genomgå olika fysiologiska mätningar, såsom tonaudiometri, samt lämna blod- och urinprov.
Personer som är intresserade av att delta i projektet men inte blir inbjudna kan anmäla sig
direkt på LifeGenes hemsida (https://www.lifegene.se).
Tvärsnittsstudie är en observationsstudie som ofta genomförs vid en specifik tidpunkt. Den
typen av studier syftar ofta till att undersöka förekomsten av en viss sjukdom bland en viss
population för att sedan kunna generalisera resultat. Men den säger inget om orsaksamband
mellan olika faktorer/variabler (Levin, 2006).
Hörlurar används vid lyssnande av musik/radio från musikspelare eller mobil telefonen.
Hörlurar består av små högtalarenheter, vilka placeras strax utanför öronen, eller inne i
hörselgången.
Självskattning av hörsel anses som ett snabbt och billigt sätt för skattning av hörselförmåga.
Mätningen sker lämpligen med hjälp av standardiserade frågor om exempelvis grad och
svårigheter av hörselnedsättning (SBU, 2003).
Tonaudiometri är den vanligaste kliniska metoden för mätning av hörsel. Den innefattar
bestämning av den lägsta hörbara ljudstyrka för testtoner, den s.k. hörtröskeln, vid olika
frekvenser, såsom 0.5, 1, 1.5, 2, 3, 4, 6 och 8 kHz. Hörtröskeln anges i dB HL. Testoner
presenteras monauralt. Hörtröskelbestämning sker med hjälp av luftledning; hörtelefoner
placeras på yttreöra; och benledning; en liten vibrator/benledare placeras på skallbenet oftast
bakom öra eller i pannan (Almqvist, 2004, s 43 och 57). Ofta sammanfattas resultaten från en
tonaudiometrimättning i ett tonmedelvärde, dvs. medelvärde för hörtrösklarna vid vissa
frekvenser (Arlinger et al, 2007).
Screeningaudiometri är ett förenklat hörseltest ofta använt på barn med målet att uppdela
personer i antingen ”normalhörande” eller ”hörselnedsatta”. En screeningnivå sätts för att
avgöra om personens hörtrösklar är bättre eller sämre än denna nivå. 20 dB HL är den
vanligaste screeningnivån vid hörselundersökning av skolbarn eller inom företagshälsovården.
dB- SPL står för ljudtrycksnivå (decibel sound pressure level).
dB(A) är ett filter som används vid ljudnivå mätning för att filtera ut både höga och låga
frekvenser så att ljudet som mäts kan motsvara det som uppfattas av det mänskliga örat.
Innehållsförteckning:
1. Inledning………………………………………………………………………………1
2. Bakgrund……………………………………………………………………………...2
2.1. Hörselsinnet……………………………………………………………………….....2
2.1.1. Den centrala delen……………………………………………………………….....2
2.1.2. Den perifera delen………………………………….................................................2
2.2 Hörselnedsättning……………………………………………………………………..3
2.3 Bullerrelaterad hörselnedsättning……………………………………………………..4
3. Syfte…………………………………………………………………………………...6
4. Frågeställningar…………………………………………………………………..….7
5. Etisk fråga…………………………………………………………………………….7
6. Metod……………………………………………………………………………….....7
7. Resultat………………………………………………………………………………10
7.1 Tonaudiometrisk hörsel……………………………………………………………....11
7.2 Självskattad hörsel……………………………………………………………………12
7.3 Tonaudiometrisk och självskattade hörsel……………………………………………13
7.4 Hörlursanvändning……………………………………………………………………14
7.5 Hörlursanvändning mellan köngrupper………………………………………………15
7.6 Hörlursanvändning mellan åldergrupper…………………………………………......16
7.7 Tonaudiometrisk hörsel och hörlursanvändning……………………………………..18
7.8 Självskattade hörsel och hörlursanvändning………………………………………...19
7.9 Tinnitus……………………………………………………………………………......20
8. Diskussion…………………………………………………………………………....23
9. Slutsats……………………………………………………………………………….27
10.Förslag till framtida studier………………………………………………………...28
11.Referenser…………………………………………………………………………....29
1. Inledning
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är hörselnedsättning ett av de vanligaste
hälsoproblemen bland människor i yrkesverksam ålder (Mathers & Loncar, 2006). Ungefär 5
% av världens befolkning, cirka 360 miljoner, lider av hörselnedsättning (Mathers et al,
2000). I Sverige skattas ca 17,2 % av befolkningen ha någon typ av hörselproblem, varav mer
än 55 % av dessa är vuxna i åldern 20-65 år Andelen hörselskadade personer under 65 år har
ökat kraftigt under de senaste 20 åren. Från 1984 till 2007 har självskattad hörselnedsättning
bland personer mellan 20-65 år ökat från 7,2 till 10,9 % (HRF, 2009).
Vad beror den kraftiga ökningen av andelen hörselskadade i yrkesverksam ålder på?
HRF anser att det finns tre olika områden som bör undersökas om de kan ha samband med att
allt fler personer anger att de hör dåligt. Det första är arbetsrelaterat buller (till exempel
industribuller), det andra är störande ljud som försvårar kommunikationen och gör att fler
personer tycker att de hör dåligt, det tredje är musik med hög ljudnivå (HRF, 2009).
Det finns flera vetenskapliga studier som utrett effekten på hörseln vid exponering för musik
med hög ljudvolym. Studier har utförts på konsertbesökare och på pop/jazzmusiker. Resultatet
har visat på hörselpåverkan, särskilt vid höga frekvenser mellan 3 och 8 kHz (Axelsson &
Lindgren (1978), Schmuziger et al. (2006) och Kähäri et al. 2003).
Att lyssna på musik vid höga ljudnivåer genom hörlurar har blivit allt vanligare. Detta kan
vara anledningen till ett ökat antal hörselskadade personer i yrkesverksam ålder. I en rapport
från EU-kommissionens vetenskapliga råd, Scientific Committee on Emerging and Newly
Identified Health Risks (SCENIHR; 2008) anges att mellan 5 och 10 % av hörlursanvändarna
i EU lyssnar på hög ljudvolym minst en timme per dag. I rapporten anges också att dessa
siffror bygger på små och osäkra undersökningar, men de belyser de risker som kan uppstå.
Tack vare denna rapport har EU föreslagit 80 dB som ljudgräns i alla musikspelare inom EU
(SCENIHR, 2008).
1
2. Bakgrund
2.1 Hörselsinnet
Hörselsinnet är viktigt för utveckling av språk- och kommunikationsfärdigheter (Sonesson &
Gun 2006, s 215-216). Hörselsinnet indelas i en central och en perifer del.
2.1.1 Hörselsinnets centrala del
Den centrala delen av hörselsinnet ligger inuti tinningbenet i hjärnbarken och består av ett
antal nervceller. Den har som funktion att ta emot ljudstimuli, analysera och bearbeta dem.
Sedan förmedlas denna information till olika delar av hjärnan via olika banor och därmed
uppfattar vi ljudet (Andersson & Arlinger 2007, s. 113-131).
2.1.2 Hörselsinnets perifera del
Figur 1 visar den perifera del av hörselsinnet som består av ytterörat, som omfattar
öronmusslan och hörselgången, mellanörat, som omfattar trumhinnan och hörselbenkedjan,
samt innerörat, som omfattar vestibularisdelen (balansorganet) med tre båggångar och två
hinnsäckar samt hörselsnäckan (cochlean).
Figur 1. En schematisk bild av örats anatomi. Framtagen från
http://www.pitea.se/Sidmappar/193765/%C3%96rats%20anatomi.gif den 2014-05-19.
Figur 2 visar uppbyggnaden av hörselsnäckan. Hörselsnäckan består av tre vätskefyllda
hålrum. Scala vestibuli och scala tympani är fyllda med näringsrik perilymfavätska. Mellan
dessa ligger scala media som innehåller endolymfavätska. I scala media finns sinnescellerna
för hörseln, de yttre och inre hårcellerna (outer hair cell nerves respektive inner hair cell
nerves). Inre hårcellerna (mottagarceller) har funktion att omvandla den mekaniska energin
till elektiska impulser och förmedla information till det centrala nervsystemet. De yttre
2
hårcellerna (effektorceller), har funktionen att omvandla mekanisk energi till elektriska
impulser. Dessutom förstärker de svaga ljudsignaler så att de blir hörbara. Det finns cirka
3500 inre hårceller och cirka 15000 yttre hårceller som ligger i olika rader på
basilarmembranet (Andersson & Arlinger 2007, s. 113-131). Det finns en rad med inre
hårceller och tre till fyra ibland fem rader av yttre hårceller i den humana hörselsnäckan.
Hårcellerna är omgivna av stödjeceller. Med hjälp av stödjeceller kan hårceller ha direkt och
tätkontakt med basilarmembranet (Rask-Andersen et al. 2012).
Figur 2. Schematisk bild av hur hörselsnäckan är uppbyggd. Framtagen från
http://www.medicinstudent.se/neural/img76.png den 2014-05-19.
2.2 Hörselnedsättning
Hörselnedsättning definieras enligt EU-kommissionens vetenskapliga rapport (SCENIHR,
2008) som nedsatt förmåga att uppfatta ljudnivåer som kan uppmätas vid tonaudiometriska
mätningar. Hörselnedsättning kan orsakas av olyckshändelse, infektionssjukdomar,
exponering av höga ljudnivåer, trauma på öronen eller ototoxiska läkemedel (PasschierVermeerl och Passchier, 2000). Det finns två typer av hörselnedsättning beroende på var
skadan ligger, ledningshinder och sensorineural hörselnedsättning (Roeser et al. 2007, s. 254).
Ledningshinder (konduktiv hörselnedsättning) innebär ett fel som sitter i ytterörat, trumhinnan
eller i mellanörat, som hindrar ljudets väg till innerörat. Det finns flera orsaker till
ledningshinder, exempelvis skada på hörselbenskedjan, infektioner eller sjukdomar i
hörselgång/mellanöra och vaxpropp (Anniko et al. 2001, s. 26).
3
Sensorineural hörselnedsättning indelas i cochleära, retrocochleära och centrala skador.
Retrocochleär nedsättning innebär skada på hörselnerven vilket kan bero på en tumör då
ljudet inte kan skickas vidare (Almqvist et al. 2004, s. 197). En central hörselskada innebär
skada längre upp i hörselcentrum i hjärnan och kan bero på hjärnhinneinflammation orsakad
av virus eller bakterie (Anniko et al.2001, s. 26). Cochleär hörselnedsättning är den vanligaste
typen av hörselnedsättning som förekommer vid kliniska hörselundersökningar. Vid den typen
av nedsättning finns skadan mestadels i hårcellerna i hörselsnäckan så ljudet inte kan nå fram
till hjärnan där det bearbetas (Almqvist et al. 2004, s. 197).
2.3 Bullerrelaterad hörselnedsättning
Buller definieras som en akustisk signal som ger en negativ påverkan på det fysiologiska eller
psykologiska välbefinnandet hos en individ (Clark och Ohlemiller, 2008, s. 22). Risk för
bullersskada kan uppstå om individen utsätter sig för ljudstyrkor som överstiger 80 dB under
en lång period (Anniko et al. 2001, s. 80).
Hörselpåverkan vid en bullerskada kan vara temporär (TTS, Temporary Threshold Shift).
Denna typ av skada innebär en tillfällig hörselnedsättning som sedan går över och hörseln
återhämtar sig efter en kort period (Andersson & Arlinger 2007, s. 433). TTS kan bero på
plötsliga starka ljud under en kort tid, till exempel vid exponering för hög ljudnivå på
diskotek eller rockkonserter (Axelsson & Lindgren, 1978 Meyer-Bisch, et al. 1996 & Kähäri
et al. 2003).
Vid långvarig och upprepad exponering för höga ljud kan en permanent hörselskada uppstå
(PTS, Permanent Threshold Shift; Kähäri et al. 2003). Denna typ av skada sker gradvis och
upptäcks sent. Vid uppkomst av en permanent hörselnedsättning kan hörseln inte återhämta
sig (Clark och Ohlemiller 2008, s. 326). För närvarande finns det tyvärr ingen metod för att
behandla bullerskador efter överexponering för höga hörselskadliga ljud (SCENIHR, 2008).
Mekanismen bakom bullerrelaterad hörselnedsättning tyder på att vid uppkomst av PTS sker
gradvisa skador på de yttre hårcellerna i det cortiska organet i hörselsnäckan som svarar på
högfrekventa ljud (Attias et al. 2001). Enligt SCENIHR (2008) kan skadan på de yttre
hårcellerna ge upphov till nedsättning av olika funktioner, såsom hörselkänslighet och
frekvensselektivitet. Enligt Anniko et al. (2001, s. 80) beror storleken på hörselnedsättning på
bullerintensitet, exponeringstid och bullerkänslighet hos individen.
4
Figur 3. Typiskt tonaudiogram, luft och benlednings hörtrösklar, vid bullerskada i högeröra.
Vid en klinisk undersökning utförs tonaudiometriska mätningar som regel visar en försämring
i hörtrösklarna. Hörselkurvan vid bullernedsättning visar en brant dipp vid frekvensområdet
3000Hz-6000 Hz (figur 3; Anniko et al. 2001, s. 79). I vanliga fall är en bullernedsättning ofta
dubbelsidig, men i vissa fall såsom vid skjutning med vapen eller bilsirener, kan den vara
asymmetrisk (Attias et al. 2001).
Passchier-Vermeerl och Passchier (2000) och Clark och Ohlemiller (2008, s.247) skriver att
förutom hörselnedsättning är tinnitus det vanligaste symptomet på överexponering för höga
ljudnivåer. Tinnitus beskrivs som öronsusningar som upplevs i öronen eller i huvudet men
som inte har någon yttre ljudkälla (Clark och Ohlemiller 2008, s. 247). Konsekvenser av
bullerrelaterad hörselnedsättning innefattar svårigheter att uppfatta ljud. Detta kan leda till
kommunikationssvårigheter som kan påverka individens livskvalitet (Passchier-Vermeerl och
Passchier 2000).
Hörselnedsättning efter exponering av höga ljudnivåer har tidigare relaterats till
arbetsplatsbuller, men alltmer uppmärksamhet har börjat riktas mot fritidsbuller (SCENIHR,
2008, Peng et al., 2007). Det finns flera möjliga orsaker till hörselskadligt fritidsbuller, men
den ökade användningen av personliga musikspelare och hörlurar samt deras potentiella
effekter på hörselförmåga har väckt stort oro hos forskare (Fligor och Cox, 2004).
5
Flera vetenskapliga studier har undersökt risken för hörselskador från personliga
musikspelare. En studie av Peng et al. (2007) på 120 personer (åldersintervall19-23 år) visade
att diskant hörselnedsättning förekom hos 14,1% (34 av 240 öron) efter långvarig exponering
för höga ljudnivåer (cirka 5 år). Sulaiman et al. (2013) har ansett att förekomsten av
hörselnedsättning bland deras studerade population (10- 17 år) kan vara relaterat till den
ökade produktion av personliga bärbara musikspelare. I EU under de fyra åren 2004-2007,
beräknades cirka 184-246 miljoner bärbara musikspelare ha sålts (SCENIHR, 2008). Vissa
typer av personliga musikspelare och hörlurar kan ha för hög maximal utnivå, upp till 130dBSPL. Detta innebär att vid lyssning på dessa höga ljudnivåer mer än timme riskerar
användaren att drabbas av hörselnedsättning (Fligor och Cox, 2004).
I en fältstudie utfört av Kähäri et al. (2011) på 41 personer undersöktes lyssningsvanor (enkät)
och mättes ljudvolym i hörlurarna hos hörlursbärare samt undersöktes om det fanns någon
skillnad mellan könen när det gäller lyssningsvanor. Resultatet visade att 54 % använde
personliga musikspelare dagligen. Majoriteten (71 %) av deltagarna i denna studie lyssnade
med ljudnivå över 85 dB. Män använde sina personliga musikspelare oftare och under längre
tid än kvinnor.
3. Syfte
Målet med det föreliggande arbete var att kartlägga hörlursanvändning i en svensk population
samt att titta på hur hörlursanvändningen förhåller sig till självskattad hörsel och
tonaudiometrisk hörsel.
4. Frågeställningar
I.
II.
III.
Hur ser hörlursanvändning ut bland män respektive kvinnor?
Hur ser hörlursanvändning ut i olika åldrar?
Hur förhåller sig hörlursanvändning till tonaudiometrisk hörsel?
Är det vanligare att individer som ofta använder hörlurar och på hög volym, har nedsatt
hörsel?
IV.
Hur förhåller sig hörlursanvändning till självskattad hörsel?
Är det vanligare att individer som ofta använder hörlurar och på hög volym, tycker att
de hör dåligt?
V.
Hur fördelar sig tinnitusförekomst bland hörlursanvändare och icke-hörlursanvändare?
6
5. Etisk fråga
Studien är godkänd av Regionala etiska prövningsnämnden i Stockholm (2011/1827-31/3).
6. Metod
Detta är en tvärsnittsstudie som är baserad på avidentifierade enkät- och tonaudiometridata
från 16 777 deltagare mellan 17 och 87 år i LifeGene-projektet. Studiematerialet som rör
hörsel är i form av kvalitativa och kvantativa kategoriska data. Datamaterialet bearbetades och
analyserades med hjälp av det statistiska programmet SPSS, version 22.0.
6.1. Urvalsgrupp
För studien har åldersintervallet begränsats till 18 tom 50 år, vilket gav ett urval på 15 322
individer.
6.2. Enkätmaterial
Enkätmaterialet består av sex frågor och svar som rör självskattning av hörsel,
hörlursanvändning och tinnitus. Nedan kommer frågorna med svarsalternativ:
Självestimering av hörsel
1. Hur är din hörsel?
o Bra
o Något nedsatt
o Mycket nedsatt
o Vet ej/inte vill ej svara
Hörlursanvändning
2. Använder du ofta hörlurar (t.ex. när du lyssnar på MP3-spelare eller radio eller när du
spelar dataspel)?
o Ja
o Nej
o Vet ej/ vill ej svara
Om fråga 1 besvaras med ”Ja” får LifeGene-deltagaren även besvara tre följdfrågor:
3. Hur hög volym har du i hörlurarna?
o Låg
o Medel
7
o Hög
o Vet ej/inte vill ej svara
4. Hur ofta använder du hörlurar?
o Dagligen
o Varje vecka
o Varje månad
o Vet ej/inte vill ej svara
5. Hur många år har du använt hörlurar?
o Mindre än 1 år
o 1 till 5 år
o 6 till 10 år
o 1 till 15 år
o 16 till 20 år
o Mer än 20 år
o Vet ej/inte vill ej svara
Tinnitus
6. Ringer det konstant i öronen eller har du något annat besvärande ljud i öronen
(tinnitus)?
o Ja
o Ibland, men ljudet stör mig inte
o Hela tiden, ljudet är mycket störande
o Nej
o Vet ej/vill ej svara
6.3. Tonaudiometriska data
I LifeGene utförs tonaudiometrisk undersökning enligt den internationella standardiserade
metoden ISO 8253-1. Mätningarna utfördes vid frekvenserna 500, 1000, 2000, 3000, 4000
och 6000 Hz med antingen 0 eller 10 dB som lägstanivå och med 110 dB som högstanivå.
Testtonens utnivå presenteras i 5 dB-steg. Hörtrösklar över 110 dB gavs värdet 111 dB.
I LifeGene-enkäten användes en mjukvaran som översätter olika svarsalternativen till koder.
Efter importering av data i SPSS programmet hade alla saknade svar fått automatiskt antigen
8
en punkt i SPSS eller, om det var en strängvariabel (dvs. text), ett tomt utrymme. Alla saknade
svar ersattes med siffran 999.
Populationen delades in i fyra åldersgrupper för att underlätta vissa typer av jämförelser:
Grupp 1: 18 till och med 25 år
Grupp 2: 26 till och med 34 år
Grupp 3: 35 till och med 42år
Grupp 4: 43 till och med 50år
Tonaudiometrimätningarna var utförda med en av två olika screeningsnivåer. För att kunna
bearbeta och analysera det tonaudiometriska materialet på samma sätt användes 10 dB som
lägstanivå, d.v.s. alla hörtrösklar under 10 dB sattes till 10 dB.
Den studerade populationen uppdelades i två grupper för separat analys. Då benämnades
personer som angav att de använder hörlurar respektive de som angav att de inte använder
hörlurar hörlursanvändare respektive icke hörlursanvändare.
Tre olika metoder användes för att behandla uppmätta hörtrösklar som tabell 1 visar:
Tabell 1. Klassificering av hörselförmåga enligt Världshälsoorganisationen, diskantonmedelvärde och
Rosenhall & Muhr (2010).
Klassificering
Världshälsoorganisatio
Diskanttonmedelvärde
Rosenhall & Muhrs
av
nens (WHO:s)
(DTMV)
kriterium (R & M
hörselförmåga
kriterium
Normal hörsel
Tonmedelvärde för
Tonmedelvärde för
Ingen hörtröskel ≥ 25
frekvenserna 0,5, 1, 2
frekvenserna 3, 4 och
dB i frekvensbandet
och 4 kHz < 25 dB i
6 kHz < 25 dB i
0,5 tom 6 kHz i något
respektive öra.
respektive öra.
öra.
Tonmedelvärde för
Tonmedelvärde för
Hörtröskel vid minst
frekvenser 0,5, 1, 2
frekvenserna 3, 4, och
en frekvens i
och 4 kHz ≥ 25 dB i
6 kHz ≥ 25 dB i minst
frekvensbandet 0,5
respektive öra.
ett öra.
tom 6 kHz ≥ 25 dB i
Nedsatt hörsel
hörsel)
minst ett öra.
9
Rosenhall & Muhr (2010) kriterium för klassificering av hörselnedsättning (R & M hörsel)
användes vid analys av hur tonadiometrisk hörsel förhåller sig till andra variabler.
Hörlursanvändare respektive icke-hörlursanvändare var benämningar för personer som angav
att de använder hörlurar respektive personer som angav att de inte använder hörlurar.
7. Resultat
Populationen bestod av 37,9 % (n = 5809) män och 62,1 % (n = 9513) kvinnor. Figur 4 visar
åldersfördelningen för män (A) respektive kvinnor (B). Medianåldern var 32 år för män
(medelålder 30,6 år, SD = 7,5) och 31 år för kvinnor (medelålder 31,8 år, SD = 8,4).
Figur 4. Ålderfördelning för män (n = 5809; A) respektive kvinnor (n = 9513; B).
7. 1. Tonaudiometriska data:
Figur 5 visar förekomsten av uppmätta hörtrösklar ≥ 25 dB vid frekvenserna 500, 1000, 2000,
3000, 4000, och 6000 Hz i höger (A) respektive vänster öra (B). De oftast påverkade
frekvenserna var 4000 och 6000 Hz.
10
Figur 5. Förekomst av hörtrösklar (10 tom 110 dB) 25 ≥ dB vid olika frekvenser (500, 1000, 2000,
3000, 4000 respektive, 6000 Hz) som funktion av ålder i höger (A) respektive vänster öra (B).
Andel personer med hörselskada baserat på tonaudiometriska data varierade beroende på
vilket kriterium som användes. Den totala procentuella förekomsten av hörselskadade
personer var 0,5 % med WHO:s kriterium, 4,1 % med DTMV kriterium och 13,4 % med R &
M kriterium för hörselnedsättning.
Figur 6 visar förekomst av tonaudiometrisk hörselnedsättning baserat på tre olika kriterier i
olika åldrar hos män (A) respektive kvinnor (B). Förekomsten var högre hos män än kvinnor
och den ökade med ökande ålder.
11
Figur 6. Förekomst av hörselnedsättning mätt med tonaudiometri (0,5, 1, 2, 3, 4 och 6 kHz; 10 tom
110 dB) hos män (A) respektive kvinnor (B) fördelat på ålder. Grafer visar resultatet av tre olika
kriterier, WHO, DTMV och R & M. För beskrivning av kriterierna, se tabell
7.2. Självskattad hörsel:
Den procentuella andelen personer i hela populationen som svarade ”Bra”, ”Något nedsatt”
respektive ”Mycket nedsatt” på frågan ”Hur är din hörsel?” var 83,3 % (n=12764), 16,2 %
(n=2485) respektive 0,5 % (n=73). Tabell 2 visar svarsfördelningen uppdelat på åldersgrupper
och kön.
Tabell 2. Svarsfördelning för frågan ”Hur är din hörsel?” uppdelat på åldersgrupper och kön.
Åldersgrupper
18 tom 25 år
Hur är din hörsel?
26 tom 34 år
35 tom 42 år
43 tom 50 år
Män Kvinnor Män Kvinnor
Män
%
85,9
86,7
82,5
86,6
78,7
83,0
73,1
78,5
n
1000
2079
1977
3156
1180
1817
548
1007
%
13,8
12,9
17,2
12,9
20,5
16,4
26,1
21,0
n
161
310
412
470
308
358
196
270
Mycket
%
0,3
0,4
0,3
0,5
0,7
0,6
0,8
0,5
nedsatt
n
3
10
7
17
11
13
6
6
Bra
Något nedsatt
Kvinnor Män Kvinnor
7.3. Tonaudiometrisk hörsel och självskattad hörsel
Figur 7 visar förekomsten av R & M respektive självskattad hörselnedsättning fördelat på
ålder hos män (A) respektive kvinnor (B). Nivåerna ”Något nedsatt” och ”Mycket nedsatt”
sammanfogades och klassades som självskattad hörselnedsättning. Som framgår av Figur 4
12
avvek resultatet av självskattad hörsel från resultatet av R & M hörseln för män, medan
självestimering av hörseln stämde i stor utsträckning med den tonaudiometriska hörseln för
kvinnor.
Figur 7. Förekomst av R & M respektive självskattad hörselnedsättning fördelat på ålder hos män (A)
respektive kvinnor (B). Med självskattad hörselnedsättning avses nivåerna ”Något nedsatt” och
”Mycket nedsatt”.
7.4. Hörlursanvändning:
Den procentuella andelen personer som svarade ”Ja”, ”Nej” respektive ”Vet ej/ vill ej svara”
på frågan ”Använder du ofta hörlurar?” var 50,8 % (n=7790), 48,8 % (n=7484) respektive
0,3 % (n=48). Tabell 3 visar förekomst av de olika svarsalternativen uppdelat på kön och
åldersgupper.
Tabell 3. Antal och procentuell andel personer som svarade ”Ja”, ”Nej” respektive ”Vet ej/vill ej
svara” på frågan ”Använder du ofta hörlurar (t.ex. när du lyssnar på mp3-spelare eller radio eller när
du spelar dataspel)?” fördelad på kön och ålder (n=15322).
18 tom 25 år
Använder du hörlurar?
Ja
Nej
35 tom 42 år
43 tom 50 år
%
74,7
68,6
61,9
50,5
46,8
30,2
32,3
27,0
n
870
1645
1483
1841
701
661
242
347
%
24,7
31,1
37,8
49,1
53,1
69,5
67,5
72,6
n
288
747
906
1790
796
1520
506
931
0,5
0,3
0,3
0,3
0,1
0,3
0,3
0,4
6
7
7
12
7
2
5
Vet ej/ vill ej %
svara
26 tom 34 år
Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor
n
13
Andel män som angav att de använder hörlurar var större än andelen kvinnor i samtliga
åldersgrupper. Dessutom var hörlursanvändning vanligare bland de yngsta åldersgrupperna;
medianvärdet för ålder bland hörlursanvändare var 29 år (medelvärde: 29,8 år) och för ickehörlursanvändare 35 år (medelvärde: 34,5 år). Resultatet visade också att prevalensen av R &
M hörselnedsättning var högre bland icke-hörlursanvändare (15,7 %) jämfört med
hörlursanvändare (11,2 %). Figur 8 visar förekomsten av hörlursanvändning fördelat på ålder
(n = 7790).
Figur 8. Fördelning av andel personer som angav att de använder hörlurar, hörlursanvändare, i olika
åldrar n = 7790.
7.5. Hörlursanvändning mellan män och kvinnor
Alla deltagare som svarade ”Ja” på frågan ”Använder du hörlurar?” fick även svara på tre
följdfrågor: ”Hur hög volym har du i hörlurarna?”, ”Hur ofta använder du hörlurar?” och ”Hur
många år har du använt hörlurarna?”. Tabell 4 visar svarsfördelning för alla tre frågorna
fördelad på kön. Det var något vanligare bland män än kvinnor att lyssna på hög volym och
att använda hörlurar dagligen. Det verkade också som att män har haft hörlurarna längre än
kvinnor eftersom 35,5 % av männen har använt hörlurar mer än 11 år, medan kvinnornas
andel var 23 %.
14
Tabell 4. Svarsfördelning för frågorna: ”Hur hög volym har du i hörluarna? ”, ”Hur ofta använder du
hörlurarna?”, respektive ”Hur många år ha du använt hörlurar?” fördelade på kön.
Man
(n=3296)
Fråga
Hur hög volym
har du i
hörlurarna?
Hur ofta
använder du
hörlurar?
Hur många år
har du använt
hörlurar?
Kvinna
(n=4494)
Total
(n=7790)
Svarsalternativ
%
n
%
n
%
n
Låg
Medel
Hög
Vet ej/vill ej
svara
Dagligen
Varje vecka
Varje månad
Vet ej/ vill ej
svara
8,1
71,0
20,8
0,1
268
2340
686
2
8,8
74,0
17,0
0,2
397
3325
765
7
8,5
72,7
18,6
0,1
665
5665
1451
9
50,1
43,2
6,4
0,3
1652
1424
211
9
44,2
46,0
9,3
0,4
1988
2069
420
17
46,7
44,8
8,1
0,3
3640
3493
631
26
Mindre än 1 år
2,9
94
4,5
201
3,8
295
1 till 5 år
32,1
1057
39,7
291
36,5
2841
6 till 10 år
29,1
960
31,0
1395
30,2
2355
11 till 15 år
16 till 20 år
Mer än 20 år
Vet ej/ vill ej
svara
23,0
6,8
5,7
0,4
757
225
189
14
15,8
5,0
2,8
1,1
712
226
128
48
18,9
5,8
4,1
0,8
1469
451
317
62
7.6. Hörlursanvändning mellan olika åldersgrupper
Figur 9 visar den procentuella andel som svarat ”Låg”, ”Medel”, ”Hög” respektive ” Vet
ej/vill ej svara” på frågan ”Hur hög volym har du i hörlurarna? ” i olika åldersgrupper. En klar
majoritet i respektive åldersgrupp har svarat ”Medel” (70-80 %). Det var vanligare bland
personer i åldersgruppen 18 tom 25 år att lyssna på hög ljudvolym jämfört med andra
åldersgrupper, medan personer i åldersgruppen 43-50 år valde att lyssna på låg ljudstyrka i
större utsträckning än övriga åldersgrupper.
15
Figur 9. Procentuell andel personer som svarade ”Låg”, ”Medel”, ”Hög” respektive ”Vet ej/ vill ej
svara” på frågan ”Hur hög volym har du i hörlurarna?” fördelad på ålder.
Figur 10 visar den procentuella andel som svarat ”Dagligen”, ”Varje vecka”, ”Varje månad”
respektive ”Vet ej/ vill ej svara” på frågan ”Hur ofta använder du hörlurarna?” i olika
åldersgrupper. De flesta av deltagarna har använt hörlurarna dagligen eller varje vecka. Bland
dem som angav att de använder hörlurarna varje månad var procentandelen personer som
tillhör gruppen 43 tom 50 år något större än för övriga åldersgrupper.
16
Figur 10. Procentuell andel personer som svarade ”Dagligen”, ” Varje vecka”, ”Varje månad”
respektive ” Vet ej/ vill ej svara” på frågan ” Hur ofta använder du hörlurarna?” fördelad på ålder.
När det gäller frågan ”Hur många år har du använt hörlurar?” angav de flesta, ca 67 %, att de
använt hörlurar mellan 1 till 10 år, medan 36,5 % respektive 30,2 % av hörlursanvändarna
hade använt hörlurar i 1 till 5 år respektive 6 till 10 år. De flesta av personerna i
åldersgrupperna 35 tom 42 år, respektive 43 tom 50 år började använda hörlurar nyligen,
sedan 1 till 5 år tillbaka. Nästan 40 % av gruppen 18-25 år angav att de har använt hörlurar
mellan 6 till 10 år. Detta tyder på att de har börjat använda hörlurar i yngre ålder, mellan 8 och
12 år.
7.7. Tonaudiometrisk hörsel och hörlursanvändning
Figur 11 visar den procentuella andelen personer som svarade att de använder hörlurar
”Dagligen” (A och D), ”Varje vecka” (B och E) respektive ”Varje månad” (C och F) på frågan
”Hur ofta använder du hörlurar?” fördelad på R & M hörsel samt på svarsalternativen ”Hög”,
”Medel” och ”Låg” för frågan ”Vilken ljudvolym har du i hörlurarna?” hos män (A, B och C)
respektive kvinnor (D, E och F). Inget samband kunde observeras mellan hur hög volym man
hade i hörlurarna och hur ofta de användes och R & M hörsel. Bland dem som lyssnade
dagligen och med hög ljudstyrka, var det ingen stor skillnad mellan procentuella andelen
personer som klassificerades ha normal hörsel och de som ha nedsatt hörsel.
17
Figur 11. Procentuell andel personer som svarade ”Dagligen” (A och D), ”Varje vecka” (B och E)
respektive ”Varje månad” på frågan ”Hur ofta använder du hörlurar?” fördelad på R & M hörsel och
ljudvolym i hörlurarna för män (A, B och C) respektive kvinnor (D, E och F).
7.8. Självestimerad hörsel och hörlursanvändning
Figur 12 visar procentuell andel personer som svarade att de använder hörlurar ”Dagligen” (A
och D), ”Varje vecka” (B och E) respektive ”Varje månad” (C och F) på frågan ”Hur ofta
använder du hörlurar?” fördelad på svarsalternativen för frågan om självskattad hörsel (”Bra”,
”Något nedsatt” och ”Mycket nedsatt”) och svarsalternativen för frågan ”Vilket ljud volym
har du i hörlurarna?” (”Hög”, ”Medel” och ”Låg”) hos män (A, B och C) respektive kvinnor
(D, E och F). Bland män som angav att de använder hörlurarna dagligen och tyckte att de
hade bra hörsel, något nedsatt hörsel respektive mycket nedsatt var det 22,3 %, 24,3 %
respektive 14,3 % som angav hög ljudnivå. Bland kvinnor som angav att de använder hörlurar
dagligen och tyckte att de hade något nedsatt hörsel var det 34,4 % som lyssnade på hög
ljudstyrka, vilket var högre jämfört med dem som angivit bra (18,9 %) respektive mycket
nedsatt hörsel (16,7 %).
18
Figur 12. Procentuell andel personer som svarade ”Dagligen” (A och D), ”Varje vecka” (B och E)
respektive ”Varje månad” på frågan ”Hur ofta använder du hörlurar?” fördelade på självskattad hörsel
och ljudvolym i hörlurarna hos män (A, B och C) respektive kvinnor (D, E, och F).
7.9. Tinnitus:
Den studerade populationen besvarade också en fråga om tinnitus. Figur 13 visar andel män
respektive kvinnor som svarade ”Ibland, men ljudet stör mig inte”, ”Hela tiden, ljudet är
mycket störande”, ”Nej” respektive ”Vet ej/vill ej svara” på frågan ”Ringer det konstant i
öronen eller har du annat besvärande ljud i öronen (tinnitus)?”. En klar majoritet har angett att
de inte upplever tinnitus, 72,8 % av männen och 78,9 % av kvinnorna.
19
Figur 13. Svarsfördelning på tinnitusfrågan bland män respektive kvinnor.
Figur 14 visar svarsfördelningen på tinnitusfrågan hos personer med R & M normal
respektive nedsatt hörsel. I vis mån skiljde det sig den procentuella svarsfördelningen mellan
personer med R & M normal hörsel och R & M nedsatt hörsel när det gäller tinnitusfrågan.
Procentuell andel personer som klassificerades ha R & M nedsatt hörsel och angav att de har
tinnitus ibland eller hela tiden är större jämfört med procentuell andel personer med R & M
normal hörsel.
20
Figur 14. Svarsfördelning på tinnitusfrågan bland R & M normalhörande respektive R & M
hörselnedsatta.
Det var inga större skillnader i svarsfördelningen på frågan om tinnitus mellan
hörlursanvändare respektive icke-hörlursanvändare som figur 15 visar.
Figur 15. Svarsfördelning på tinnitusfrågan bland hörlursanvändare (n = 7790) och icke
hörlursanvändare (n = 7484).
21
8. Diskussion
Den undersökta populationen var ganska ung, därför behövdes hitta den lämpliga metoden för
bearbetning av den tonaudiometriska data; hörtrösklar mellan 10-110 dB vid frekvenserna
500, 1000, 2000, 3000, 4000 och 6000 Hz. Tonmedelvärdet för hörtrösklarna vid frekvenserna
500, 1000, 2000, och 4000 Hz (WHO:s kriterier) är ett mycket vanligt sätt för bearbetning av
tonaudiometriska hörtrösklar (Davis et al. 1997, Rosenhall et al. 2013). I föreliggande studie
gav tillämpningen av denna metod en liten andel hörselnedsättning, ca 0,5 %. Problemet med
WHO:s kriterium är att det är så strikt, d.v.s. att man måste ha jättedålig hörsel för att klassas
som hörselnedsatt. Därför är detta kriterium inte ett riktigt bra mått för klassificering av
hörselförmåga hos yngre populationer.
Det finns flera studier, såsom Meyer-Bisch et al. (1996) och Le Prell et al. (2011), som
rapporterat att det finns ett samband mellan hörlursanvändning och försämring av hörtrösklar
vid höga frekvenser. Därför undersöktes diskant tonmedelvärdesmetoden i föreliggande studie
för att kunna se om det fanns någon diskant hörselpåverkan bland populationen. Resultatet
blev att andelen hörselskadade personer i den studerade populationen ökade från 0,5 % (WHO
kriterium) till 4,1 % (DTMV).
Med avsikt att hitta något samband mellan försämring av hörtrösklar och hörlursanvändning i
den studerade populationen bearbetades tonaudiometriska data på det något mjukare sätt som
Rosenhall och Muhr (2010) har använt för att undersöka prevalens av hörselnedsättning bland
en ung population. Resultatet blev att 13,4 % av populationen har nedsatt hörsel, det vill säga
minst en hörtröskel på minst en frekvens (500, 1000, 2000, 3000, 4000 eller 6000 Hz) är lika
med eller sämre än 25 dB på ett eller båda öronen. Jämfört med andra studier som använde
liknande kriterium för klassificering av hörselnedsättning, hade Peng et al. (2007) funnit att
14 % av deras unga population (frekvensbandet var mellan 0,5 och 8 kHz, n = 120 och
åldersintervall var 19-23 år) hade någon form av hörselpåverkan. Den procentuella andelen
var större jämfört med den motsvarande procentuella andelen hörselnedsatta personer i
samma ålderinterval, som Peng et al. (2007) hade, i den föreliggande studien. Sulaiman et al.
(2013) hade även använt samma kriterium som Peng et al. (2007) men den undersökta
populationen var yngre (10-17 år). Procentuell andel personer med hörselskada i Sulaiman et
al. (2013) var 7,3 %. Skillnaden mellan de två studier och den studien i procentuell andel
personer med hörselnedsättning kan bero på att både Peng et al. (2007) och Sulaiman et al.
22
(2013) hade 8 kHz med i det testade frekvensbandet. Då är de höga frekvenser som påverkas
mest vid överexponering för höga ljudnivåer.
För övrigt kan det konstateras att den mest uttalade hörselnedsättningen i denna population är
diskant hörselnedsättning. Förekomsten av hörtrösklar över 25 dB var hög vid höga
frekvenser framför allt vid 6 kHz; mer än 25 % av femtioåringar hade hörtrösklar över 25 dB
vid frekvensen 6 kHz (figur 5). Detta kan möjligen vara relaterat till en normal
åldersförsämring av hörtrösklar.
Tonaudiometrisk hörselnedsättning (R & M-kriteriet) bland icke-hörlursanvändare var
vanligare än bland hörlursanvändare (16 respektive 11 %). En trolig förklaring är att gruppen
icke-hörlursanvändare var äldre än hörlursanvändarna (medelålder 35 år respektive 26 år).
Som flera studier har visat, försämras hörseln med stigande ålder kan bl.a. bero på
degenerativa förändringar i hörselsinnet särskilt i inneröra och hörselnerven. ( Rosenhall,
2001, Liu & Yan, 2012). Studier har även visat att tonaudiometrisk hörselnedsättning är något
vanligare hos män än kvinnor, vilket kan förklaras med att män traditionellt utsatts för
arbetsbuller mer än kvinnor (Pearson et al. 1995).
I denna population tycker majoriteten att de har bra hörsel, vilket i stor utsträckning stämmer
med den tonaudiometriskt uppmätta hörseln. Däremot var det dålig överensstämmelse mellan
resultat av självskattad hörsel och R & M hörsel bland män i åldersintervallet 38 tom 50 år.
Då var de flesta som angav att de har bra hörsel medan R & M tonaudiometrisk hörsel visade
på nedsatt hörsel. Däremot stämde resultatet av självestimering av hörsel hos kvinnor i stor
utsträckning med R & M hörsels resultat. Den skillnaden kan antingen bero på att R & M
kriterium för hörselnedsättning, som anser att en hörtröskel vid en frekvens som är lika eller
sämre än 25 dB är nedsatt hörsel, inte upplevs som hörselnedsättning. Eller så kan den
skillnaden bero på att självskattad hörsel inte är en effektiv metod när det gäller
självestimering av diskant hörselnedsättning (Kirk, et al., 2012). Däremot tyckte unga
personer i åldersintervallet 18 till och med 34 år att de hör dåligt, medan R & M
tonaudiometrisk hörsel visade på motsatsen. Detta kan bero på att i denna studie var screening
audiometerin som användes, vilken är inte en noggrann metod för bestämning av exakta
hörtrösklar.
Studien visar också att det är vanligare att män använder hörlurar än kvinnor (57 % respektive
47 %). Eftersom att det inte finns någon information om vilka situationer hörlurarna
23
användes mest kan inte förklaras vad denna skillnad beror på. Högre förekomst av
hörlursanvändning bland män än kvinnor har även visats i en studie av Kähäri et al (2011). Då
hade även männen använt hörlurar längre och börjat använda hörlurarna i en tidigare ålder
jämfört med kvinnor. Andel män respektive kvinnor som hade använt hörlurar mer än 10 år i
Kähäri:s et al. (2011) studie var 36 respektive 25 %. Ett liknande resultat hade Feder et al.
(2013) kommit fram till i sin studie. Möjligen kan denna skillnad bero på att kvinnor tendera
att välja sociala aktiviteter jämfört med män som har mer tekniska intressen, vilket medför
mer användning av olika typer av hörlurar.
I överensstämmelse med vad man funnit i flera studier, såsom Hoover & Krishnamurti (2010),
Vogel et al. (2011), Torre (2008) och Kähäri et al. (2011), visade föreliggande studie att män
lyssnar hög volym mer än kvinnor (21 respektive 17 %), vilka väljer att mest lyssna på
medelnivå. Ingen slutsats kan dras i det här fallet, eftersom ljudvolym i hörlurarna inte
uppmätts och deltagarna själva har rapporterat/avgjort ljudvolymen i hörlurarna genom att
välja ett av svarsalternativen. Man kan ha olika uppfattning om vad låg, medel respektive hög
volym innebär. I denna studie använder män (50 %) även hörlurar dagligen mer än vad
kvinnor (44 %) gör. Detta stämmer överens med de resultat som både Torre (2008) och Kähäri
et al. (2011) har funnit.
Zogby (2006) undersökte skillnader mellan ungdomar (< 18 år) och vuxna (≥18 år) när det
gäller användning av olika digitala musikspelare. Zogby (2006) kom fram till att unga (2565%) använder olika typer av musikspelare oftare än vuxna (12-36 %). Med tanke på att
användning av olika musikspelare medför användning av hörlurar kan det sägas att Zogbys
(2006) fynd stämmer överens med resultatet av denna studie när det gäller förekomsten av
hörlursanvändning bland olika åldersgrupper; åldergrupperna 18-25 år, 26-34 år, använde
hörlurar mycket mer jämfört med åldersgrupperna 35-42 år, respektive 43-50 år.(71, 55, 37
respektive 29 %).
När det gäller lyssningsnivå i förhållande till förekomsten av hörselnedsättning var andelen
personer med hörselskada något större bland personer som valde hög lyssningsnivå än de som
valde låg respektive medel ljudstyrka. Denna observation gäller bara åldersgrupperna 35-42 år
och 43-50 år. Den procentuella hörselnedsättningsfördelning bland de som lyssnar på hög,
medel respektive låg ljudstyrka i dessa två åldersgrupper var 20-30 %, 16-26 % respektive 1219 %. Förekomsten av hörselnedsättning i dessa åldersgrupper var hög vilket kan antigen bero
24
på att dessa personer väljer hög lyssningsnivå eller att lyssning med hög ljudstyrka som
medför hörselförsämring.
Däremot var det ingen större skillnad mellan den procentuella hörselnedsättningsfördelningen
hos de två yngre åldersgrupperna, 18-25 år respektive 26-34 år. Där var andelen
hörselnedsättning bland de som lyssnar på hög, låg respektive medel 6-8, 6 -7 respektive 4 -8
%. Detta resultat bör statistiskt säkerställas för att kunna dra någon slutsats. Jämfört med
andra studier, såsom Feder et al.( 2013) och Kumar et al (2009), som utförde sin studie på
unga populationer, åldersintervallen i respektive studie var 10-17 år och 17-24 år, stämde inte
resultaten i den här studien med deras fynd. Båda studierna hade kommit fram till att det fanns
en positiv korrelation mellan lyssning med hög ljudstyrka och förhöjda hörtröskelmedelvärde.
Feder el al.( 2013) hade även hittat en positiv korrelation mellan försämring av hörtrösklar vid
låga frekvenser och lyssning med hög ljudstyrka som troligen orsaker en diskant
hörselförsämring. I den studien fanns det ingen information tillgänglig om deltagarna har
utsatts för andra typer av höga ljud såsom arbetsbuller eller fritidsbuller (konsert). Det fanns
heller inga informationer om den funna hörselnedsättningen beror på ärftlighet eller tidigare
hörselproblem. Därför bör man ta hänsyn till dessa faktorer om samband mellan förekomsten
av hörselnedsättning och hörlursanvändning ska undersökas.
I denna studie var andelen män som upplever tinnitus ibland eller hela tiden något större än
andelen kvinnor. Detta kan bero på att förekomsten av hörselnedsättning är vanligare hos män
än hos kvinnor (Palmer et al. 2002).
Inga märkbara skillnader observerades mellan hörlursanvändare och icke hörlursanvändare
samt mellan personer som lyssnar på hög respektive låg nivå när det gäller förekomsten av
tinnitus.
Förekomsten av tinnitus bland hörlursanvändare var ca 24 % (22 % har tinnitus ibland, inte
störande och 2 % har tinnitus hela tiden). I Rice et al. (1987) och Feder et al. (2013) var det 26
% av deras deltagare som upplevde tinnitus. Mindre andel påträffades hos Torre (2008) där
15,9 % av deltagarna upplevde tinnitus. Kähäri et al. (2011), med relativt äldre population än
föreliggande studier (åldersmedelvärde var 31 för kvinnor och 33 för män), var det 17 % av
deltagarna som hade upplevt tinnitus ibland eller alltid. Skillnaden mellan de olika studierna
kan troligen bero på populationsstorleken varierar i respektive studie
Sulaiman et al. (2013), Feder et al. (2013) har studerat sambandet mellan lyssning på hög
volym och förekomsten av tinnitus och har inte hittat någon signifikant skillnad. Däremot var
25
skillnaden signifikant bland McNeills et al.(2010) deltagare där personer som lyssnade på en
nivå högre än 75 dBA uppgav att de hade tinnitus mer än de som lyssnade på en ljudnivå
mindre än 75 dBA.
Tanken bakom begränsning av åldersintervallet 17 tom 87 år till 18 tom 50 år var att undvika
risken för hög förekomst av hörselnedsättning bland deltagarna över 50 år (Davis et al. 1997).
Dessutom saknades information angående andra snedvridande faktorer, såsom åldersrelaterad
hörselnedsättning, eller något annat hörselproblem som skulle förklara prevalensen av
hörselnedsättning.
Denna studie inträffades av ojämna kön-och åldersgrupp uppdelningar. Det vill säga att antal
personer i de respektive grupp uppdelningar varierade. Dessa skillnader skulle möjligen
påverka resultatet i denna studie. Exempelvis hur den procentuella hörselnedsättningen
fördelar sig bland kön respektive åldersgrupp. Därför har jämförelserna mellan grupperna
skett genom att studera procentuella svarsfördelningar av varje variabel i varje grupp för sig.
Tonaudiometri mätningar har utförts med två screeningsnivåer 0 eller 10 dB. För att kunna
räkna medelvärden av hörtrösklarna sattes därför alla hörtrösklar understigande 10 dB till 10
dB. Detta innebär att studies resultat möjligen riskerade att påverkas av falska förhöjda
medelvärden.
Som alla mätmetoder har tonaudiometri sina begränsningar som kan medfölja att resultatet
påverkas av ett antal felkällor. Hörselmätning kräver en fullständig lyssnarensmedverkan s.k.
koncentration förmåga. Bakgrundsljudnivå i mätplatsen spelar även väldigt stor roll för
bestämning av den lägste hörbara ljudnivå. Högre bakgrundljudnivå dessutom större risk för
maskering av testsignaler. Fel placering av hörlurar påverkar låga och höga frekvenser om
ljudöppning inte hamnar rakt över hörselgångsmynning (Almqvist, 2004).
En av de fördelarna med att använda webbenkäter är att man få möjlighet till att kontrollera
om alla svar är ifyllda och relevanta. Däremot en av de olika nackdelarna vid webbenkäter är
att det kan uppge till ökad risk för stort bortfall. Exempelvis om folk väljer att inte svara på
frågorna, eller om flera personer väljer att svara med svarsalternativ ”Vet ej/vill ej svara”
(Trost, 2012, s. 140). Ett stort bortfall kan bl.a. bero på en tung uppgiftlämnarbörda, tidbrist,
enkätröthet eller språk (Ejlertsson och Axelsson, 2005). I den studie fanns det väldigt få
bortfall, det vill säga bara en person som inte svarade på tinnitusfrågan och mindre än 1 %
26
som svarade med svarsalternativen ”Vet ej/vill ej svara”. Detta innebär att studiens resultat
inte påverkades i stort sätt.
Tvärsnittstudie är en deskriptiv observationsstudie som har för mål att studera förekomsten av
en viss sjukdom i en viss tidspunkt. Detta gör att resultat av datainsamling kan varieras om en
annan tidpunkt hade valts. Därför är det svårt att studera orsaksamband mellan olika variabler.
Dessutom föreligga en stor nackdel att studien kan lätt påverkas av andra snedvridande faktor;
confounders (Levin, 2006).
Som alla mätmetoder har tonaudiometri sina begränsningar som kan medfölja att resultatet
påverkas av ett antal felkällor. Hörselmätning kräver en fullständig lyssnarensmedverkan s.k.
koncentration förmåga. Bakgrundsljudnivå i mätplatsen spelar även väldigt stor roll för
bestämning av den lägste hörbara ljudnivå. Högre bakgrundljudnivå dessutom större risk för
maskering av testsignaler. Fel placering av hörlurar påverkar låga och höga frekvenser om
ljudöppning inte hamnar rakt över hörselgångsmynning (Almqvist, 2004).
9. Slutsats
Studien har visat att användning av hörlurar är vanligare bland yngre än bland äldre och
vanligare bland män än bland kvinnor. Majoriteten använde hörlurarna antingen dagligen eller
veckovis. Dessutom stor andel deltagarna uppgav att de har använt hörlurar mellan 1-10 år.
Majoriteten av deltagarna i denna studie hade normal tonaudiometrisk hörsel och upplevde att
de hade bra hörsel. Prevalens av hörselnedsättning vanligare hos män än kvinnor.
Förekomsten av tonaudiometrisk hörselnedsättning var högre bland icke-hörlursanvändare än
hörlursanvändare, sannolikt beror det på att den högre medelåldern bland de förra jämfört
med de senare. Studien visade att yngre deltagarna mellan 18 och 34 år, hade dålig
överensstämmelse, låg reliabilitet, mellan resultat av självskattad hörselnedsättning och
tonaudiometrisk hörselnedsättning. Majoriteten uppgav att de användande medelljudvolym.
Användning av hög ljudvolym var vanlig bland män än kvinnor. Dessutom hade männen haft
hörlurarna något längre än kvinnor. De flesta deltagarna uppgav att de inte upplevde tinnitus.
Fler män än kvinnor uppgav att de hade tinnitus. Dessutom var det inte större skillnaderna i
svarsfördelning mellan hörlursanvändare och icke hörlursanvändare när det gäller tinnitus
frågan.
27
10. Förslag till framtida studier
För framtida studier vore det intressant att signifikanstesta resultaten. Det skulle även vara bra
att använda andra mätningsmetoder för att bestämma tonaudiometrisk hörsel än användning
av screeningsmetoden. Dessutom ta hänsyn till andra faktorer som skulle påverka hörsel än
bara användningen av hörlurarna.
28
11. Referenser
Almqvist, C., Adami, H, O., Franks, W. P., Leif Groop, L., Ingelsson, E., Kere, J., Lissner, L.,
Jan-Eric, L., Maeurer, M., lsson K, M., Palmgren, J., Pershagen, G., Ploner, A., Sullivan, P, F.,
Tybring, G., & Pedersen, N, L. Institutionen för medicin, avdelningen för samhällsmedicin
och folkhälsa. (2011). LifeGene–a large prospective population-based study of global
relevance. European Journal of Epidemiology, 26(1), 67-77.
Almqvist, B., & Svenska audiologiska metodboksgruppen (2004). Handbok i hörselmätning.
Bromma: SAME och C-A Tegnʹer AB.
Andersson, G., & Arlinger, S. (2007). Nordisk lärobok i audiologi. Bromma: CA Tegnér.
Anniko, M. (2006). Öron, näs- och halssjukdomar, huvud- och halskirurgi. Stockholm: Liber.
Attlas, J., Horovitz, G., EL- Hatib, N & Nageris, B. (2001) Detection and clinical diagnosis of
noise- induced hearing loss by otoacoustic emission. Noise and Health, 3(12), 19-19.
Axelsson, A., & Lindgren, F. (1978). Temporary threshold shift after exposure to pop music.
Scandinavian Audiology, 7(3), 127-135.
Clark, W. W., & Ohlemiller, k. k. (2008). Anatomy and physiology of hearing for audiologists.
New York: Delmar Cenage Learning.
Davis, A., Stephens, D., Rayment, A., Thomas, K. (1997). Hearing impairments in middle
age: the acceptability, benefit and cost detection (ABCD). Br J Audiol, 26(1), 1-14.
Ejlertsson, G., & Axelsson, J. (2005). Enkäten i praktiken: En handbok i enkätmetodik. Lund:
Studentlitteratur
Feder, K., Marro, L., Keith, S. E., & Michaud, D. S. (2013). Audiometric thresholds and
portable digital audio player user listening habits. International Journal of Audiology, 52(9),
606-616.
Fligor, B. J., & Cox, L. C. (2004). Output levels of commercially available portable compact
disc players and the potential risk to hearing. Ear and Hearing, 25(6), 513-527.
29
Hodgetts, W. E., Rieger, J. M., & Szarko, R. A. (2007). The effects of listening environment
and earphone style on preferred listening levels of normal hearing adults using an MP3 player.
Ear and Hearing, 28(3), 290-297.
Hoover, A., & Krishnamurti, S. (2010). Survey of college students' MP3 listening: Habits,
safety issues, attitudes, and education. American Journal of Audiology, (19), 73.
Hörselskadades riksförbund, HRF, (2009). Årsrapport 2009: John Wayne bor inte här:
Stockholm. Framtagen från:
http://www.hrf.se/system/files/dokument/horselvardsrapport09.pdF, den 2014-05-06.
Kirk, K. M., McGuire, A., Nasveld, P. E., & Treloar, S. A. (2012). Comparison of selfreported and audiometrically-measured hearing loss in the australian defence force.
International Journal of Audiology, 51(4), 294-298.
Kumar, A., Mathew, K., Alexander, S. A., & Kiran, C. (2009). Output sound pressure levels of
personal music systems and their effect on hearing. Noise & Health, 11(44), 132-140.
Kähäri, K. R., Aslund, T., Olsson, J., Sahlgrenska Academy, Institute of Neuroscience and
Physiology, Department of Audiology, Logopedics,Occupational Therapy & Physiotherapy,
University of Gothenburg, . . . Sahlgrenska akademin. (2011). Preferred sound levels of
portable music players and listening habits among adults: A field study. Noise & Health,
13(50), 9.
Kähäri, K., Zachau, G., Eklöf, M., Sandsjö, L., & Möller, C. (2003). Assessment of hearing
and hearing disorders in rock/jazz musicians. International Journal of Audiology, 42(5), 279288.
Le Prell, C. G., Hensley, B. N., Campbell, K. C. M., Hall, 3.,J W., & Guire, K. (2011).
Evidence of hearing loss in a 'normally-hearing' college-student population. International
Journal of Audiology, 50 Suppl 1(S1), S21-S31.
Levin, K. A. (2006). Study design III: Cross-sectional studies. Evidence-Based Dentistry,
7(1), 24-25.
Liu, X. Z., & Yan, D. (2007). Ageing and hearing loss. The Journal of Pathology, 211(2), 188197.
30
Mathers C. D., Smith A., & Concha, M. Global burden of hearing loss in the year
2000. Hämtad från: http://www.who.int/healthinfo/statistics/bod_hearingloss.pdf, 2014-05-04.
Mathers, C. D., & Loncar, D. (2006). Projections of global mortality and burden of disease
from 2002 to 2030. PLoS Medicine, 3(11), e442.
MeyerBisch, C. (1996). Epidemiological evaluation of hearing damage related to strongly
amplified music (personal cassette players, discotheques, rock concerts) - high-definition
audiometric survey on 1364 subjects. AUDIOLOGY, 35(3), 121-142.
Muhr, P., & Rosenhall, U. (2010). Self-assessed auditory symptoms, noise exposure, and
measured auditory function among healthy young Swedish men. International journal of
Audiology, 49(4), 317-317.
Niskar, A. S., Kieszak, S. M., Holmes, A. E., Esteban, E., Rubin, C., & Brody, D. J. (2001).
Estimated prevalence of noise-induced hearing threshold shifts among children 6 to 19 years
of age: The third national health and nutrition examination survey, 1988-1994, United States.
Pediatrics, 108(1), 40-43.
Palmer, K. T., Griffin, M. J., Syddall, H. E., Davis, A., Pannett, B., & Coggon, D. (2002).
Occupational exposure to noise and the attributable burden of hearing difficulties in great
britain. Occupational and Environmental Medicine, 59(9), 634-639.
Passchier-Vermeer1 & Passchier, W. F. (2000). Noise Exposure and Public Health. Journal of
Environmental Health Perspectives. 108 (1) 23-131.
Pearson, J. D., Morrell, C. H., Gordon‐Salant, S., Brant, L. J., Metter, E. J., Klein, L. L., &
Fozard, J. L. (1995). Gender differences in a longitudinal study of age‐associated hearing loss.
The Journal of the Acoustical Society of America, 97(2), 1196.
Peng, J., Tao, Z., & Huang, Z. (2007). Risk of damage to hearing from personal listening
devices in young adults. Journal of otolaryngology, 36(3), 181-185.
Rask-Andersen, H., Liu, W., Erixon, E., Kinnefors, A., Pfaller, K., Schrott-Fischer, A. Uppsala
universitet. (2012). Human cochlea: Anatomical characteristics and their relevance for
cochlear implantation. Anatomical Record (Hoboken, N.J.: 2007), 295(11), 1791-1811.
Roeser, R. J., Valente, M., & Hosford-Dunn, H. (2007). Audiology: Diagnosis. New York.
31
Rosenhall, U. (2001). Presbyacusis--hearing loss in old age. Läkartidningen, 98(23), 2802.
Rosenhall, U., Möller, C., & Hederstierna, C. (2013). Hearing of 75-year old persons over
three decades: Has hearing changed? International Journal of Audiology, 52(11), 731.
SBU (rapportnummer 164: Hörapparat för vuxna - nytta och kostnader, kap. 3 Metoder för
mätning av hörförmåga, 2003). Framtagen den 04 maj 2014, från
http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/horsel/horselrapporten/Kapitel_3.pdf
Schmuziger, N., Patscheke, J. & Probst, R. (2006). Hearing in nonprofessional pop/rock
musicians. Ear and Hearing, 27(4), 321-330.
Scientific Committee on Emerging and Newly Identified health risk (SCENIHR, 2008).
Potential health risks of exposure to noise from personal music players and mobile phones
including a music playing function. Bryssel.
Serra, M. R., Baissoni, E. C & Richter, U. (2005) Recreational noise exposure and its effects
on the hearing of adolescents. Part 1. Journal of Audiology, 44: 65-73.
Sonesson, B., & Gun, S. (2006). Anatomi och fysiologi. Stockholm: Liber.
Sulaiman, A. H., Seluakumaran, K., & Husain, R. (2013). Hearing risk associated with the
usage of personal listening devices among urban high school students in Malaysia. Public
Health, 127(8), 710.
Trost, J. (2012). Enkätboken (s.140). Lund: Studentlitteratur.
Torre, I., Peter. (2008). Young adults’ use and output level settings of personal music systems.
Ear and Hearing, 29(5), 791-799.
Vogel, I. (2008). MP3 players and hearing loss: Adolescents' perceptions of loud music and
hearing conservation. J Pediatr, 152(3), 400-404.
Zogby, J., (2006). Survey of hispanic adults, adults in general, hispanic teens, and teens in
general about the use of personal electronic devices with head phones. American – Speech –
Language - Hearing Assosiation. Framtagen från
http://www.asha.org/uploadedFiles/HeadphoneSurveyDomestic.pdf, den 2014-05-04.
32
33
