Sid 1(6)
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN
PM
Karlstad 2014-09-16
Anna-Lena Norlander Groth, 054 540 29 03
[email protected]
Barn- och ungdomsförvaltningens resultatdialog
Bakgrund
Huvudmannen ansvarar för att ha rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på
huvudmannanivå och att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer
kvalitetsarbetet på såväl huvudmannanivå som enhetsnivå. Både på huvudmanna- och
enhetsnivå är det viktigt att analysera hur förutsättningarna och arbetsprocesserna påverkar
verksamhetens resultat och måluppfyllelse. I huvudmannens analys är det dessutom viktigt att
ta hänsyn till enheternas egna analyser och bedömningar av vad som behöver utvecklas.
Huvudmannen behöver för att kunna besluta om vilka insatser som ska prioriteras känna till
på vilket sätt enheternas förutsättningar och arbetsprocesser påverkar resultaten och vilka
åtgärder som krävs för att de nationella målen ska var möjliga att uppfylla.
Barn- och ungdomsförvaltningens kvalitetssystem har förutom som sin uppgift att säkerställa
att skollagens krav fullföljs, ambitionen att utifrån ett inifrånperspektiv, stödja lärare samt
förskolechef och rektor i deras egna utvecklingsarbeten. För att Karlstads förskolor och
skolor ska vara fortsatt framgångrika och säkerställa kunskapsöverföringen inom
organisationen, genomförs inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet, årliga så kallade
resultatdialoger mellan ansvarsnivåerna.
Resultatdialogens syfte
Huvudsyfte med resultatdialogerna är att skapa optimala förutsättningar som grund för
strategiska beslut på såväl enhets- som huvudmannanivå och därmed bidra till ökad
måluppfyllelse och ökad kvalitet. Exempel på sådana strategiska beslut är respektive nivås
ställningstaganden hur resurser ska fördelas och vilka utvecklingsinsatser som behöver göras.
Ambitionen med resultatdialogerna är att ge underlag för att bättre kunna besvara frågor
såsom,
- Vad behöver vi fortsätta med?
- Vad behöver vi förändra?
- Vad behöver vi avveckla?
Resultatdialogerna skapar möjligheter för lärande om kopplingen mellan förskolans och
skolans förutsättningar och processer samt dess resultat.
Likaså är avsikten att
resultatdialogerna bidrar till öppenhet och transparens inom nämndens ansvarområden.
1
Dialogerna är också grund för de åtaganden som förskolechefs/rektors utvecklingssamtal med
skolområdeschef utmynnar i och som följs upp vid lönesamtalet.
Resultatdialogens genomförande
Resultatdialogerna genomförs årligen dels mellan skolområdeschef och förskolechef/rektor
tillsammans med maximalt tre utvalda medarbetare per enhet, dels mellan skoldirektör och
skolområdeschef. Skolområdeschefernas dialoger med enheterna förläggs vanligtvis i
september och oktober medan dialogen mellan skolområdeschef och skoldirektör genomförs
först senare under höstterminen.
Resultatdialogen består av fyra påföljande moment som beskrivs här nedan.
Sjävvärdering
Analys
Samtal
Återföring
Självvärdering
Resultatdialogen inleds med att en självvärdering genomförs av de som medverkar.
Självvärderingen görs för att bedöma kvaliteten i den egna verksamheten utifrån en fastställd
struktur och bidra till underlag inför samtalen. Strukturen på självvärderingen utgår från
Skolverkets självskattningsverktyg BRUK (Bedömning, Reflektion, Utveckling, Kvalitet) och
omfattar verksamheterna förskola, fritidshem, grundskola och grundsärskola.
Förskolechef/rektor genomför självvärderingen individuellt medan övriga först gör en
individuell värdering för att därefter göra samma skattning gemensamt med kollegorna.
Genom att medarbetare och förskolechef/rektor värderar verksamheten var för sig tas fler
perspektiv tillvara. Underlagen till analys och reflektion blir därmed utförligare och
samtalsunderlagen mer allsidiga. Dessutom blir självvärderingen ett tillfälle för reflektion och
lärande inte minst för medarbetarna som gör såväl en individuell som kollektiv bedömning.
Analys
Resultaten av de genomförda självvärderingarna utgör tillsammans med förskole- och
skolbladen samt egna uppföljningar om sådana finns underlag för analys. Likaså kan andra
dokument såsom enhetens dokumentation över det systematiska kvalitetsarbetet, ekonomisk
uppföljning och enhetens arbetsplan vara underlag.
Att analysera innebär enligt Skolverkets definition att undersöka olika delar av ett underlag
för att bedöma hur de olika delarna påverkar helheten. Syftet med analysen är bland annat att
identifiera utvecklingsområden för verksamheten. Metodiskt handlar analysarbetet om att
förskolan eller skolan jämför och tolkar enhetens resultat i förhållande till läroplanens
målområden, kunskapskrav och riktlinjer. Att jämföra olika delresultat med tidigare utfall
eller andra enheters resultat kan till exempel vara några utgångspunkter för en bedömning av
de insatser som gjorts. Slutmålet för analysen är att, utifrån de mönster som framträder, finna
2
tänkbara förklaringar till resultaten och på så sätt få ett kvalificerat underlag för att kunna fatta
väl avvägda beslut om vilka insatser eller tillvägagångssätt som kan vara effektiva för att höja
kvaliteten i verksamheten.
Följande frågor kan utgöra stöd i analysen av självvärderingen:
-
Vilka påståenden har vi skattat oss högt på? Tillhör dessa påståenden något särskilt
område i läroplanen?
-
Vilka påståenden har vi skattat oss lågt på? Tillhör dessa påståenden något särskilt
område i läroplanen?
-
Känner vi igen oss i resultaten? Har vi skattat oss för högt? För lågt? Har vi tolkat
påståendena på samma sätt? Vilka orsaker finns bakom resultaten? Kan vi se resultat
av olika insatser, t.ex. kompetensutveckling?
-
Vilka är våra viktigaste förbättringsområden utifrån resultaten? Vilka är våra starka
sidor och hur ska de säkras? Vad behöver vi vidta för åtgärder?
-
Vilka åtgärder ska prioriteras och vilka kan vänta?
-
Kan åtgärderna ingå i pågående åtgärder/satsningar som ingår i arbetsplanen eller
liknande?
Samtal
Resultatdialogens samtal är en strukturerad dialog mellan personer med olika professioner
som har olika ansvar och mandat i organisationen. Strukturen består i att de medverkande i
förväg dels gör en självvärdering, dels analyserar resultaten utifrån såväl förskole- respektive
skolblad som självvärderingen samt eventuellt egna uppföljningar. Samtalets struktur utgår
från följande frågor:
Vad är resultatet?
Vad är måluppfyllelsen?
Vilken är analysen?
Vilka slutsatser dras?
Vad kan vi lära?
Vad ska utvecklas?
Vilka effekter förväntas?
Vilka beslut ska fattas?
Själva samtalet präglas av ömsesidig vilja till konstruktiv kunskapsöverföring och att de
medverkande är beredda att värdera, ompröva och bidra till verksamhetsutveckling.
Resultatdialogen leds av skolområdeschef respektive skoldirektör medan kvalitetsstrateg
ansvarar för dokumentationen. Tiden för samtalen beräknas till ca 90 minuter.
Återföring
Alla samtal dokumenteras utifrån en given struktur och återförs till förskolechef/rektor och
skolområdeschef som grund för återkoppling till medarbetare och fortsatt utvecklingsarbete
på enhets- och skolområdesnivå. Dokumentationen kan också vara underlag för
utvecklingssamtal.
3
Skolområdeschef och skoldirektör får efter avslutade resultatdialoger en sammanställning
över sina respektive ansvarsområden. Den sammanfattande dokumentationen är grund dels för
analys och reflektion på skolområdet dels underlag till de resultatdialoger och
utvecklingssamtal som skoldirektören genomför med skolområdescheferna. Även
skoldirektörens samtal dokumenteras i en gemensam rapport. Barn- och
ungdomsförvaltningens sammanfattande rapport är sedan grund för huvudmannens
systematiska kvalitetsarbete och utgör ett värdefullt underlag för skoldirektörens dialog med
barn- och ungdomsnämndens ledamöter och kommunledning.
Resultatdialogen steg för steg
1. Dokument sänds enligt särskild instruktion till kvalitetsstrateg
Ansvarig förskolechef/rektor
2. Länk till självvärdering sänds till förskolechef/rektor och berörda medarbetare
Ansvarig kvalitetsstrateg
3. Egenvärdering genomförs enligt särskild rutin och sänds till kvalitetsstrateg.
Ansvarig förskolechef/rektor
4. Kallelse till resultatdialog, förskole- och skolblad, sammanställning av självvärdering
sänds till förskolechef/rektor samt skolområdeschef.
Ansvarig kvalitetsstrateg.
5. Resultaten analyseras
Ansvarig förskolechef/rektor
6. Samtalen genomförs
Ansvarig skolområdeschef,
7. Samtalen dokumenteras
Ansvarig kvalitetsstrateg
8. Samtalen återkopplas
Ansvarig förskolechef/rektor, skolområdeschef,
Resultatdialogens innehåll
Utgångspunkt för resultatdialogen är bland annat resultat från genomförda självvärderingar,
enhetens förskole- och skolblad samt ekonomiska redovisningar. Enhetens arbetsplan,
enhetens dokumentation över det systematiska kvalitetsarbetet, enhetens plan för det
systematiska kvalitetsarbetet samt uppföljning av de förbättringsområden som internkontroll,
inspektioner och revisioner har visat, kan vara andra betydelsefulla underlag. Dokument som
rör enhetens egna beslutade utvecklingsområden är också viktiga som utgångspunkt för
dialogen. Det innebär att de resultat som ät underlag i dialogen kan vara av varierande
karaktär. Själva begreppet resultat definieras i det här sammanhanget enligt Skolverkets
tolkning här nedan.
Resultat är något som kommer ut av en insats eller verksamhet. Inom
utbildningsväsendet handlar det framför allt om vad eleverna har presterat
4
eller vad personalen har genomfört och vad det i sin tur leder till. Ett
resultat kan alltså vara prestationer eller effekter eller prestationer och
effekter.
Det är viktigt att påpeka att resultat inte är synonymt med begreppet måluppfyllelse. Graden
av måluppfyllelse avgörs genom att bedömningar görs av i vilken utsträckning resultaten
bidrar till att målen nås. För förskolans del handlar måluppfyllelse om hur väl förskolan
arbetar i riktning mot målen. Medan för skolans del avgörs måluppfyllelsen dels av hur väl
elevernas kunskaper utvecklas, dels av de åtgärder som vidtas i undervisningen.
Områden som behandlas i resultatdialogen
Då det statliga uppdraget är omfattande och samtalstiden är begränsad görs inför varje
resultatdialog ett urval av vilka områden och vilka dokument som ska behandlas. Urvalet
görs av skolområdeschefer och skoldirektör i samverkan med förskolechefer och rektorer.
Vissa områden är emellertid återkommande inslag varje år medan andra förekommer med viss
periodicitet.
Återkommande områden i förskolans resultatdialog
1.
2.
3.
4.
Systematiskt kvalitetsarbete
Normer och värden
Utveckling och lärande
Eget valt område
Områden som förekommer med visst intervall i förskolans resultatdialog
5.
6.
7.
8.
9.
Barns inflytande
Förskola och hem
Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet
Uppföljning, utvärdering och utveckling
Förskolechefens ansvar
Återkommande områden i skolans resultatdialog
1.
2.
3.
4.
Systematiskt kvalitetsarbete
Normer och värden
Kunskaper
Eget valt område
5
Områden som förekommer med visst intervall i skolans resultatdialog
5. Elevernas ansvar och inflytande
6. Skola och hem
7. Övergång och samverkan
8. Skolan och omvärlden
9. Bedömning och betyg
10. Rektorns ansvar
Exempel på dokument som kan förekomma i resultatdialogen
Följande dokument kan användas som grund för bearbetning och underlag i resultatdialogen.
-
Resultat från självvärderingar
-
Förskole- och skolblad
-
Egna observationer, intervjuer
-
Enhetens arbetsplan
-
Enhetens likabehandlingsplan/plan mot diskriminering
-
Enhetens plan för det systematiska kvalitetsarbetet
-
Enhetens dokumentation över det systematiska kvalitetsarbetet
-
Enhetens elevhälsoplan
-
Sammanställning av klagomål
-
Sammanställning av elevernas närvaro-frånvaro
-
Enhetens ekonomiska prognos
6
