SVA
VET
Nummer 1 2014
INNEHÅLL
Generaldirektören har ordet
3
Salmonella Dublin etablerad i Skåne
4
Ny parasit upptäckt på odlad fisk
7
Schmallenbergvirus spreds även 2013
8
Afrikansk svinpest fördjupar
fattigdom i Uganda 9
Nya internationella projekt på SVA 11
Hantera smittspridning via vatten 12
Fransk hjärtmask hos hund (del 1) 14
Testa din kvalitet på mastitodling 16
Foderkedjan fokus för krisberedskapsprojekt 17
Fårs juverhälsa studeras 18
besök. Ulls väg 2B post. 751 89 Uppsala telefon. +46 18 67 40 00
fax. +46 18 30 91 62 e-post. [email protected] webb. www.sva.se
Ansvarig utgivare. Jens Mattsson
Redaktör och formgivare. Mikael Propst
Omslagsbild. Salmonella Dublin har etablerats i Skåne.
Foto: Bengt Ekberg/SVA
ISSN 0281-7519
Vill du prenumerera på SVAvet?
Skicka ett mejl med dina adressuppgifter till [email protected]
så skickar vi dig tidningen kostnadsfritt
inom Sverige.
Nyheter från SVA
Du vet väl att du kan prenumerera på
nyheter från SVA till din e-post. Gå in
och anmäl dig på fliken ”Nyheter &
Press” på www.sva.se
Foto: Magdalena Hellström /SVA
GD har ordet
GD Jens Mattsson, SVA.
UNDER FEBRUARI medverkade jag vid invigningen
av ett nytt internationellt kunskapscenter kring
produktionsdjurens infektionssjukdomar i Edinburgh. I Storbritannien går just nu debattens vågor
åter höga om klimatförändringar. Inte minst i
England har man drabbats av de värsta regnovädren sedan mätningarna startade för 248 år
sedan. Stora arealer av betes- och odlingsmark har
legat eller ligger översvämmade. Enskilda lantbrukare har många gånger drabbats hårt och sammantaget har trycket på såväl forskare som politiker
ökat högst väsentligt. Inte minst studerar man vad
olika sjukdomar kostar i extra miljöbelastning,
förutom onödigt lidande bland djuren och ekonomiska prövningar för lantbrukarna.
februari har så de första fallen hittats hos vildsvin i
Litauen och Polen. Det har inneburit att Ryssland,
när detta skrivs, infört importstopp på griskött
från EU med direkta effekter även på den svenska
marknaden. SVA följer givetvis smittläget noga
och genomför också löpande riskanalyser som
publiceras på vår webbplats, www.sva.se. Det
arbete som Erika genomför i Uganda blir inte bara
till nytta lokalt i södra Afrika utan har också stor
bäring på den kompetensuppbyggnad som vi själva
löpande behöver.
SVA HAR UNDER MARS stått värd för en internationell workshop om afrikansk svinpest i vildsvin. Vid
mötet deltog ett trettiotal experter från Europa.
Inte minst gränssnittet mellan tamdjur och vilda
djur, samt den senaste tidens smittspridning inom
Europa, var angelägna diskussionsområden där
förslag till praktiska åtgärder stod högt på
dagordningen.
KOPPLINGEN MELLAN SMITTOR, miljö och klimat
har under flera år varit av intresse för SVA. Som ett
led i att bättre kunna hantera denna typ av komplicerade utmaningar så har jag nyligen inrättat ett
miljö- och klimatråd vid SVA. Syftet är att lyfta in
dessa perspektiv i än högre grad i vårt löpande
smittskyddsarbete.
I DET HÄR NUMRET av SVAvet beskriver Erika
Chenais sitt arbete i Uganda med afrikansk
svinpest. Förutom att sjukdomen är ett verkligt
gissel i Afrika så är smittan högaktuell även på våra
breddgrader. Sedan 2007 har den grasserat i bland
annat Vitryssland och Ryssland. Under januari och
Jens Mattsson, generaldirektör
Statens veterinärmedicinska anstalt
3
Just nu pågår en omfattande smittspårning av Salmonella Dublin och hittills har ett 20-tal besättningar provtagits med anledning av olika
former av kontakter med de konstaterat smittade besättningarna. Foto: Bengt Ekberg/SVA
Salmonella Dublin etablerad i Skåne
Sedan hösten 2012 har Salmonella Dublin-smitta konstaterats i sju skånska nötkreatursbesättningar,
samtliga inom Hörby och Sjöbo kommuner. Denna typ av salmonella drabbar främst nötkreatur. Den ger
ofta upphov till sänkt mjölkproduktion och ökad sjuklighet i lunginflammation och diarré hos kalvar.
Våren 2013 genomfördes en anonym tankmjölksundersökning av landets samtliga cirka 4 700
mjölkbesättningar. Resultatet visade att omkring
140 besättningar hade antikroppar mot salmonella.
Det innebär att besättningarna sannolikt antingen
var, eller precis nyligen hade varit, smittade med
någon typ av salmonella. Av dessa besättningar
fanns 17 i Skåne och bland dem visade tankmjölksprovtagningen att fem besättningar sannolikt var
smittade med just Salmonella Dublin.
Den här typen av salmonella har inte påträffats i
Skåne under de senaste decennierna, men har i
varierande utsträckning påvisats hos nötkreatur i
andra delar av landet.
några fynd av andra smittade besättningar. När
ytterligare en infekterad besättning upptäcktes
hösten 2013, och den inte kunde kopplas till de
tidigare fallen, utökades smittspårningen. I
samband med det arbetet har ytterligare tre
smittade besättningar upptäckts.
Just nu pågår en omfattande smittspårning och
hittills har ett 20-tal besättningar provtagits med
anledning av olika former av kontakter med de
smittade besättningarna. Det kan handla om
kontakter till exempel via djur, maskinsamverkan,
beten eller vattendrag.
Eftersom denna nötkreatursbundna salmonellatyp inte under flera decennier påvisats i den här
delen av landet finns det anledning att se allvarligt
på situationen. SVA och Jordbruksverket har ett
nära samarbete för att smittspårningen ska bli så
effektiv och snabb som möjligt.
Det är ingen ökad risk för människor i området
att smittas med salmonella. Det vanligaste sättet
SMITTSPÅRNINGSARBETET INTENSIFIERAS
I den nu pågående smittutredningen påvisades
Salmonella Dublin hos djur i två besättningar
hösten 2012 och då genomfördes en smittspårning,
ledd av Jordbruksverket. Denna ledde dock inte till
4
för människor att smittas av salmonella är genom
livsmedel, och risken att smittas är störst vid
utlandsresor.
Om du har kontakt med nötkreatur – tvätta
händerna efter kontakten och använd eventuellt
desinfektionsmedel. Drick inte opastöriserad
mjölk.
SMITTAR VIA GÖDSEL
Salmonella smittar med gödsel från smittade djur.
Smittvägen är från gödsel till mun som sker vid
direktkontakt med smittade djur eller deras gödsel,
eller indirekt via gödselförorening i foder, vatten,
på fordon, redskap, människors skor eller kläder.
Det vanligaste sättet att få in Salmonella Dublin i
en besättning är genom inköp av smittade djur,
men alla typer av kontakt med smittade djur, såsom
sambeten, kvighotell, rymningar från beten,
Epidemiolog Catrin Vesterlund-Carlson, SVA.
Foto: Anna Carlson
gemensamma transporter, djurutställningar med
mera innebär smittrisker.
Catrin Vesterlund-Carlson, epidemiolog, SVA
EXTERNT SMITTSKYDD
INTERNT SMITTSKYDD
Undvik helt, om möjligt, inköp av djur och övriga
djurkontakter med andra besättningar.
Vid inköp, minimera antalet djur och antalet
besättningar man köper ifrån.
Begär hälsointyg och provtagning (till exempel
via Säker Livdjurshandel) inför köp och andra
typer av djurkontakter.
Håll nyinköpta djur isolerade i avskilt utrymme
eller på avskilt bete.
Vid maskin- eller transportsamverkan, se till
att maskiner/transportfordon rengörs mellan
besättningar.
Kontrollera stängsel runt beten för att minska
risken för rymning och om möjligt hindra djur att
dricka från naturvatten.
Se till att besökande fordon och personer är rena
och fria från gödsel. Använd gärna gårdens egna
besökskläder och stövlar.
God djuromsorg och god kalvhälsa.
God hygien vid foderhantering och utgödsling
(rena hjul och skodon på foderbord).
Skilj på rent och orent – tänk igenom trafik av
djur, människor, foder och gödsel.
Rent foder och rent vatten – även på betet.
Extra god hygien vid och runt kalvningen – särskilt stor risk för smittspridning vid kalvningen.
Skilj sjuka djur från friska.
Rengör och desinfektera kalvboxar noggrant,
särskilt efter sjuka djur med till exempel diarré.
Lägg extra tid och omsorg på sjukdomsövervakning av djuren för att upptäcka om några djur visar
tecken på nedsatt allmäntillstånd (till exempel
feber, nedsatt aptit, diarré eller lunginflammation).
Vid tecken på smittspridning, exempelvis sjuka
kalvar med diarré, lunginflammation och/eller ökad
kalvdödlighet bör salmonella uteslutas som orsak.
Om du har kontakt med nötkreatur – tvätta händerna efter kontakten och använd eventuellt desinfektionsmedel. Foto: Bengt Ekberg/SVA
››
5
››
Varken bakterieodling eller antikroppsanalys har en hundraprocentig säkerhet inom diagnostik. Foto: Bengt Ekberg/SVA
FAKTA OM SALMONELLA (ZOONOS)
Inkubationstid: en till fyra dagar
Lever i tarm och gödsel – sprids med gödsel
Kan överleva länge (minst ett halvår) i fuktig miljö
Avdödas av värme (minst 70 grader C) men tål kyla
Fem till femton nya nötkreatursbesättningar per år upptäcks i Sverige med befintlig övervakning
Noll till fyra grisgårdar per år upptäcks
4 000 fall per år på människa i Sverige – bara 15 procent av dessa smittade i Sverige, och då främst av
importerade livsmedel.
Fakta om diagnostik
Bakterieodling – material: träck-, miljö-,
foder- och vattenprover
Traditionell metod som visar förekomst av levande
bakterier. Visar att djuret är infekterat eller miljön/
fodret/vattnet är kontaminerat.
Metoden kan användas på prover från djur i alla
åldrar och av alla djurslag samt på miljö-, foder- och
vattenprover. Bakterier utsöndras vanligen under
några veckor efter att djuret blivit infekterat. Det
förekommer att djur utsöndrar bakterier i omgångar
och djur som blivit fria från infektion kan återsmittas om det stöter på smitta igen. Detta innebär
att en negativ provtagning av ett djur inte säkert
säger att djuret är smittfritt. Ytterligare en provtagning efter minst fyra veckor ökar säkerheten.
metoden osäker, på grund av att kalven kan ha fått
antikroppar från kon via råmjölken och dessutom
inte har ett så utvecklat immunsystem före tre
månaders ålder. Om kalven är yngre än tre
månader kan den alltså ha antikroppar även om
den inte varit infekterad, eller sakna antikroppar
även om den är infekterad.
Det tar två till tre veckor efter att djuret infekterats innan antikroppar hunnit bildas, och antikropparna kvarstår vanligen under tre till fyra
månader efter en infektion. Om djuret smittas igen
av samma smittämne kan en ny infektion med
påföljande ny antikroppsbildning ske.
Ingen av dessa två metoder har en hundraprocentig säkerhet. Idag används provtagning av hela
grupper, upprepad provtagning och en kombination av de båda analysmetoderna för uppföljning av
salmonellabekämpningsarbetet i nötkreaturs­besättningar.
Antikroppsanalys – material: mjölk (individuella prover eller prov från tankmjölk), blod
Relativt ny metod som används i ökande omfattning för diagnostik i nötkreatursbesättningar.
Förekomst av antikroppar i blod eller mjölk
indikerar att djuret/besättningen har stött på
smittan och att den sannolikt är eller nyss har varit
infekterad.
Metoden kan användas på prover från nötkreatur över tre månaders ålder. För yngre kalvar är
LÄS MER
SVA:s salmonellaportal:
www.sva.se/salmonellaportal
Jordbruksverkets salmonellaportal:
www.jordbruksverket.se/salmonella
6
Ny parasit upptäckt på odlad fisk
En för fisk ny sorts parasit, coccidie, har påvisats i odlad fisk i Sverige. Det första fallet
upptäcktes 2011 i samband med ett sjukdomsutbrott på ung regnbåge. De yttre symtomen
varierade men vissa av dem skiljde sig från vad
som setts vid sjukdomsutbrott av endemiska
infektioner.
Foto: Anders Alfjorden/SVA
Inom lantbrukets djur har coccidios under lång tid
gett upphov till sjukdomar. Inom laxfiskodling har
detta problem inte existerat, även om flera
Eimeria-arter har rapporterats kunna infektera
vild laxfisk. Vid odling av andra fiskarter (främst
karp) i Syd- och Mellaneuropa har dock denna
parasitgrupp, främst arter inom släktet Goussia,
ansetts orsaka problem.
Den övre bilden visar en laxunge, några månader gammal. Nederst
ses infiltration av vita blodkroppar (eosinofiler) i området markerat
med röd rektangel, där skador i bindväven kring ryggraden ses.
YTTRE OCH INRE FÖRÄNDRINGAR
De symtom som nu har observerats på regnbåge är
mörkfärgning av bakre delen av kroppen, samt
lindrig till kraftig svullnad på ovansidan av
huvudet. Histopatologisk undersökning visade
förändringar på yttre organ, såsom gälar och hud,
samt i inre organ som mage och tarm, muskulatur
och centrala nervsystemet. I dessa vävnader, främst
muskulatur, sågs en ökad förekomst av invaderande
celler (cellinfiltration) där flera hade ett avvikande
utseende. Vissa av dessa celler överensstämde med
parasiter av typen coccidier, och immunohistologi
kopplar parasiten till familjen Sarcocystidae. Detta
stöds också bland annat genom parasitens spridning i de infekterade fiskarna.
Under 2013 har även sjukdomsutbrott hos ung
lax kunnat kopplas till dessa parasiter. Inga tydliga
yttre symtom av den typen som på regnbågen
kunde ses förutom ökad dödlighet i besättningen,
men genom mikroskopi iakttogs, förutom parasiter, även skador i huvud- och ryggradsbrosket.
Skadorna var sannolikt orsakade av cellnedbrytande enzymer, frisatta av kraftiga ansamlingar av
vita blodkroppar som sågs i anslutning till det
skadade brosket. Denna typ av vita blodkroppar
(eosinofila granulocyter) aktiveras bland annat vid
parasitinfektioner. Detta skulle kunna förklara de
ryggradsdeformationer som sågs i regnbåge från
det första fallet 2011.
TILLHÖR FAMILJEN SARCOCYSTIDAE
Parasitgruppen Sarcocystidae omfattar ett stort
antal parasitarter. De encelliga, parasitära organismer som ingår har beskrivits kunna infektera
både vilda och domesticerade djur. De värdarter
som beskrivits kunna bära på parasiten inkluderar
både däggdjur, fåglar och reptiler. Slutvärd för
parasiten är normalt en predator, ett köttätande
djur. Mellanvärd och bärare av de första utvecklingsstadierna är normalt växtätande djur eller
allätare. Den encelliga parasiten har tidigare inte
beskrivits för djurslaget fisk. Det saknas därför
mycket kunskap om dess påverkan på andra
fiskarter, men också hur den sprids. Det är därför
osäkert om och i så fall vilka fiskarter som kan eller
kommer att kunna påverkas.
Anders Alfjorden, forskningsingenjör, SVA
7
Schmallenbergvirus
spreds även 2013
Under sommaren 2013 cirkulerade schmallenbergvirus i stora delar av Sverige. SVA fann
under sommarmånaderna ökande mängder
antikroppar mot viruset i tankmjölksprover, vilket
tyder på smittspridning det året, liksom 2012.
Efter den första upptäckten av schmallenbergvirus
i november 2011 spreds smittan extremt snabbt
över stora delar av Europa. Under sommaren 2012
skedde sedan en massiv invasion av infekterade
svidknott också till Sverige, och smittan spreds i en
sällan skådad omfattning över landet. Konsekvenserna för många svenska får- och nötproducenter
var stora, med kännbara förluster främst i form av
aborter och missbildad avkomma.
För att få en första uppfattning om konsekvenser
genomfördes flera olika enkätstudier angående
lamnings-, killnings- och kalvningsresultat under
våren 2013. Dessa visade att onormalt många
hondjur, upp till 23 procent, hade problem med
förlossningar och/eller födde små, svagfödda,
dödfödda och missbildade avkommor.
För att följa upp utbredningen av schmallenbergviruset under 2013 insamlades tankmjölksprov
varje månad under sommaren och hösten från ett
stort antal mjölkkobesättningar i hela landet.
Proverna analyserades för förekomst av antikroppar mot schmallenbergvirus, som är en
indikation på att infektionen funnits i besättningen.
Resultaten visade att en stor andel av provtagna
besättningar hade högre halter av antikroppar i
tankmjölken i september än vad de hade i april (se
figur). Eftersom denna halt är direkt relaterad till
andelen djur i besättningen som varit infekterade,
visade detta att schmallenbergvirus cirkulerat och
spridits i stora delar av landet också under 2013,
huvudsakligen i områden som under 2012 hade en
lägre förekomst av viruset och som följaktligen
hade en mindre andel immuna djur.
Figuren visar skillnader i antikroppshalt i tankmjölk vid provtagningar i 600 mjölkkobesättningar mellan april och september 2013.
De rödmarkerade besättningarna visar att halten antikroppar ökat
mellan provtagningarna, vilket tyder på att schmallenbergvirus
cirkulerat under perioden. Illustration: SVA.
De rapporter som inkommit från fältet under
vintern visar dock ännu så länge på en avsevärt
bättre situation under denna säsong än under förra.
Antalet rapporter om tackor och kor som gått
tomma eller fått missbildad avkomma är hittills
mycket få, och vi hoppas och tror att denna trend
kommer att hålla i sig.
SVA:s övervakning av schmallenbergvirus i
Sverige under 2013 gjordes för att få bättre
kunskap om sjukdomens spridningsdynamik och
effekter och möjliggjordes genom forskningsmedel
från forskningsrådet Formas.
Karl Ståhl, bitr. statsepizootolog, SVA
Epidemiolog Karl Ståhl, SVA,
har följt schmallenbergvirusets framfart genom Sverige.
8
Foto: Göran Ekeberg
Fotnot: SVAvet nr
1/2013 ägnades helt åt
schmallenbergvirus.
Afrikansk
svinpest
fördjupar
fattigdom
i Uganda
I Uganda går många grisar lösa och äter vad de kan komma åt. På
så vis kan de lätt utsättas för afrikansk svinpestvirus via smittade
fläskprodukter från mat- eller slaktavfall. Foto: Erika Chenais/SVA.
SVA och SLU arbetar sedan flera år med
afrikansk svinpest (ASF) tillsammans med
Makerere University i Kampala, Uganda.
Forskare har studerat sjukdomens epidemiologi,
dynamik och virologi. Nu har ett projekt inletts
där de socioekonomiska effekterna av sjukdomsutbrott studeras. Böndernas erfarenhet,
kunskap och attityder om sjukdomen och
bekämpningsåtgärder fångas upp med hjälp av
epidemiologiska metoder där bönderna själva
deltar aktivt.
cykler har beskrivits.
Historiskt spreds viruset främst via en smittcykel som inbegriper vårtsvin och mjuka fästingar,
medan man idag anser att en smittcykel där viruset
överförs via direkt eller indirekt kontakt mellan
tamgrisar, utan medverkan av vårtsvin eller
fästingar, dominerar i de flesta områden där
sjukdomen förekommer, inklusive Uganda.
Dessutom sprids virus sporadiskt från de vilda
reservoarerna till tamgrisar. Förflyttningar av djur
och handel med infekterat kött och köttprodukter;
hela värdekedjan med producenter, mellanhänder,
slaktare och restauranger har betydelse för smitt
spridningen. Afrikansk svinpest kan förbli livskraftigt väldigt länge i infekterade vävnader, kött och
bearbetade svinprodukter. Rått, fruset, saltat eller
rökt kött förblir infektiöst under flera månader.
Smittämnet är dessutom stabilt i miljön så även
indirekt kontakt via kontaminerade djurutrymmen
och utrustning bidrar till spridning.
Grisproduktionen ökar globalt och Uganda har
den näst största, och den snabbast växande,
grisproduktionen i Afrika. Största delen av
grisproduktionen i Uganda sker i småskaliga
familjejordbruk. Grisar omvandlar effektivt
matavfall och biprodukter till högkvalitativt
protein och har en relativt kort produktionscykel
vilket gör grishållning till en bra möjlighet för
fattiga småbrukare att öka sin inkomst.
Grishållning skulle kunna utgöra en väg ut ur
fattigdom för många men tyvärr begränsas denna
möjlighet av de lokala grisarnas genetiska potential, fodertillgång, svårigheter att torgföra produkterna och inte minst sjukdomar. Afrikansk svinpest
är en av de absolut viktigaste grissjukdomarna i
många afrikanska länder, inklusive Uganda. När
en besättning drabbas blir nästan alla grisar sjuka
och majoriteten dör. Därför har afrikansk svinpest
beskrivits som en av de faktorer som kan driva
fattiga småbönder in i kronisk fattigdom.
SJUKDOMEN DRABBAR SMÅBRUKARE HÅRT
De första studierna i det nya projektet visar att
utbrott av viruset genererar allvarliga socioekonomiska konsekvenser för småbrukarna. Grisarna
används ofta som kapitalreserv för att betala
skolavgifter, arbetskraft till jordbruket och
sjukvård. När grisar dör får det därmed direkta
följder i form av minskad konsumtion av högvärdigt protein, utebliven skolgång, minskad produktion på åkrarna, svårigheter att betala för vård och
till och med akut fysisk sjukdom från chocken att
− från en dag till en annan − se grisarna dö.
Många bönder berättar också om hur de förlorar
hoppet och inte törs skaffa nya grisar av rädsla för
att sjukdomen ska slå till igen. Sjukdomsutbrotten
kan också skapa avundsjuka och missämja mellan
grannar.
Ingen systematisk övervakning för afrikansk
svinpest bedrivs i Uganda och de kontrollinsatser
AFRIKANSK SVINPEST DÖDLIG
Afrikansk svinpest drabbar tamgrisar med hög,
ofta akut, dödlig-het. Det finns inget vaccin och
kontroll sker, i de länder som har möjlighet, genom
övervakning och slakt av infekterade djur. Epidemiologin är komplex och minst två olika smitt-
9
››
››
Afrikanskt svinpestvirus förblir livskraftigt under långa perioder i infekterade vävnader och kött. Därför kan hela värdekedjan bidra till
smittspridning om smittade fläskprodukter inte hanteras på ett biosäkert sätt. Bilden visar ett försäljningsställe av fläskkött i Uganda, en så
kallad Pork Kiosk. Foto: Erika Chenais/SVA.
som utförs är begränsade till karantän och förflyttningsrestriktioner. Många är ovilliga att rapportera utbrott eftersom ingen kompensation utgår
och restriktionerna leder till att de får svårare att
sälja grisar och produkter. I projektet kommer nu
ytterligare, fördjupande studier att genomföras för
att bedöma de socioekonomiska effekterna av de
ständigt pågående sjukdomsutbrotten. Grundat på
detta kommer projektet slutligen att lansera ett
paket av användbara, hållbara biosäkerhetsmetoder
för att förhindra sjukdomsutbrott.
Erika Chenais, epidemiolog, SVA
och forskarstuderande, SLU
Ko av rasen achole. I fattiga länder representerar husdjuren ofta flera värden. Förutom att förse familjer med högvärdigt protein, dragkraft,
växtnäring och bränsle utgör de även kapitalreserv och är dessutom en social statussymbol. Foto: Erika Chenais/SVA.
10
Fr v: Kerstin de Verdier, bitr. statsveterinär,
och Erika Chenais, epidemiolog, båda SVA.
Foto: Göran Ekeberg, AddLight, respektive
Marianne Wallin Olsson/SVA
Nya internationella projekt på SVA
Avstånd och landgränser utgör inget skydd mot infektionssjukdomar eller antibiotikaresistens, allvarliga sjukdomar är bara några
timmar bort. SVA:s internationella engagemang stärker kompetens
och förmåga i våra partnerländer, liksom hos oss själva.
AFRIKANSK SVINPEST I UGANDA
Tillsammans med SLU och
lokala partners arbetar SVA med
afrikansk svinpest i Uganda, läs
mer om detta på sidorna 9-10.
PESTE DE PETITS RUMINANTS
Peste de petits ruminants (PPR)
är en förödande får- och getsjukdom som leder till allvarliga
ekonomiska förluster i många
utvecklingsländer, där sjukdomen
är endemiskt förekommande.
Kunskapen om PPR är begränsad och grundas till stor del på
antaganden om likheter med
boskapspest, som orsakas av ett
närbesläktat virus.
Ett nytt europeiskt och
afrikanskt samarbetsprojekt syftar
till att identifiera populationer av
vilda djur som är infekterade av
PPR och därmed utgör en risk för
spridning av sjukdomen. SVA:s
roll kommer huvudsakligen vara
att stärka övervakningskapaciteten i gränssnittet mellan tama
och vilda små idisslare i Moçambique, i sydöstra Afrika.
OIE TWINNING I UGANDA
SVA och dess OIE collaborating
centre har inlett ett så kal�lat twinningprojekt med det
nationella veterinärmedicinska
laboratoriet i Uganda. Projektet
syftar till att stärka epidemiologi
och diagnostik av epizootiska
sjukdomar med fokus på afrikansk svinpest.
Stora delar av befolkningen i
fattiga länder är beroende av
jordbruk och djurhållning för sitt
uppehälle. Djurhållningen är
livsviktig och förser fattiga
familjer med föda, dragkraft,
växtnäring, bränsle och kapitalreserver.
Insatser inom epidemiologi,
diagnostik, kontroll, bekämpning
och övervakning av djursjukdomar i dessa länder bidrar därför
till fattigdomsbekämpning, en del
i regeringens politik för global
utveckling. Tryggad djurhälsa är
essentiell för att bekämpa fattigdom; för att trygga livsmedelsförsörjningen och minska förekomsten av zoonoser.
SVA startar nu flera nya projekt
som bidrar till global, hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning:
Getter i Tadzjikistan. I många länder är getter livsviktiga för fattiga familjers försörjning. Barn
och kvinnor bär inte sällan huvudansvaret för skötseln av husdjuren. Foto: Erika Chenais/SVA.
ANTIBIOTIKA I KINA
Ett långsiktigt och One Healthorienterat samarbete angående
antibiotikaresistens har inletts
med flera institut i Kina. Projektet syftar till att minska spridning
av antibiotikaresistens i Kina och
vill öka kunskapen om förekomst
av antimikrobiell resistens hos
djur, människor och i miljön samt
försöka få en uppfattning om
antibiotikaförbrukning.
BEKÄMPNING AV SALMONELLA
I SYDAMERIKA
SVA har varit inbjudet till
Sydamerika för att dela med sig av
myndighetens kunnande inom
bekämpning och förebyggande av
salmonella i foder. Det kommer
att leda till verksamhet i
Brasilien.
Erika Chenais
epidemiolog, SVA
Kerstin de Verdier
bitr. statsveterinär, SVA
11
Frågan om smitta via vatten har fått ökad uppmärksamhet även när det gäller spridning av smitta till djur. Till exempel finns det fall av
misstänkt eller konstaterad spridning av salmonella mellan nötbesättningar, men också från människor till nötbesättningar, via vattendrag.
Hantera smittspridning via vatten
Samhällets förmåga att hantera och minska
risker för spridning av smitta mellan djur och
människor via vatten behöver stärkas. De
kommande tre åren kommer SVA därför att leda
ett MSB-finansierat projekt med det syftet.
dricksvattenfrågor, och där SVA borde ha en tydlig
och framträdande roll.
Frågan om smitta via vatten har fått ökad
uppmärksamhet även när det gäller spridning av
smitta till djur. Till exempel finns det fall av
misstänkt eller konstaterad spridning av salmonella
mellan nötbesättningar, men också från människor
till nötbesättningar, via vattendrag.
Sedan några år pågår i Sverige ett omfattande
arbete med att inrätta vattenskyddsområden för att
skydda dricksvattentäkter. I samband med detta
har djur uppmärksammats som möjlig källa till
zoonotisk smitta.
Utbrotten av cryptosporidios i Östersund och
Skellefteå visade att även om sannolikheten för
vattenburen smitta är mycket lägre än för direkt
kontaktsmitta, så kan konsekvenserna bli mycket
stora i och med att så många exponeras. Utbrotten
visade sig orsakade av en icke-zoonotisk cryptosporidieart, men i diskussionerna förekom ändå
djur som en möjlig smittkälla.
Det här är konkreta exempel på när kunskap om
förekomst av smittämnen hos djur och om smittspridning via miljön behövs för att hantera
SAMARBETE VÄGEN FRAMÅT
Redan år 2012 startade SVA ett projekt för att öka
samverkan mellan aktörer som arbetar med
vattenskydd och smittskydd. En projektgrupp
bestående av SVA samt Livsmedelsverket, Smittskyddsinstitutet (numera Folkhälsomyndigheten),
Havs- och vattenmyndigheten och Chalmers
bildades.
Vissa brister i kunskap och kommunikation har
under åren blivit tydliga. SVA sökte därför ytterligare medel från MSB för fortsatt arbete. Målet för
det nya projektet är både att höja kunskapsnivån
kring risker för smitta via vatten och att öka
samverkan mellan centrala, regionala och lokala
12
Foto: Bengt Ekberg/SVA
myndigheter som arbetar med dessa frågor.
involvera expertis från andra delprojekt i själva
genomförandet. Det skulle kunna handla om att
utföra riskvärdering eller modellering om det anses
relevant för skyddsområdet kring den utvalda
vattentäkten. Skyddsområdet i Norrtälje är även
tänkt att användas som ett av flera typområden för
att validera modellerna under det sista året.
FLERA DELPROJEKT
Projektet är omfattande, involverar många aktörer
och spänner från konkreta avgränsade aktiviteter
till förbättringsarbeten som är mindre mätbara
men nog så viktiga.
Ett delprojekt utförs av SMHI och Chalmers
och går ut på att utveckla hydrologiska och
hydrodynamiska modeller för hur smittämnen
sprids till och i vatten. Tidigare har det främst
varit olika närsalter som studerats med hydrologiska metoder. Kanske kommer det att visa sig mer
komplicerat med mikroorganismer eftersom man
måste ta hänsyn även till deras överlevnad beroende på olika miljöfaktorer. Modellerna ska kunna
användas för att studera spridning av smittämnen
från gödslad åkermark och betesmark till vatten,
samt spridning av smittämnen till djurbesättningar
via vatten.
Ett annat delprojekt går ut på att inrätta ett
vattenskyddsområde i Norrtälje kommun. Under
processens gång ska svårigheter − och möjligheter
att hantera dessa − identifieras. Arbetet kommer att
drivas självständigt av en projektledare från det
nybildade Vattencentrum på Campus Roslagen.
Projektgruppen kommer att bestå av lokala och
regionala tjänstemän för att efterlikna de normala
förutsättningarna för kommunernas
vattenskyddsarbete.
Styrgrupp och referensgrupp kommer att bestå
av representanter från centrala myndigheter och
andra experter. Det kan även bli aktuellt att
DATA BEDÖMS AV EPIDEMIOLOGER
SVA kommer att sammanställa tillgängliga
uppgifter om zoonotiska smittämnen som har
potential att spridas via vatten. Epidemiologer
kommer sedan att bedöma om dessa data utgör
tillräckligt underlag för att uttala sig om risker och
göra riskvärderingar, eller om ytterligare undersökningar krävs.
I förlängningen hoppas vi att med hjälp av
kunskapssammanställning och modeller även
kunna förbättra vår förmåga att bedöma och
förebygga risken för smitta till och mellan djurbesättningar. Idag vet vi inte omfattningen av
detta problem, men vi kan räkna med att det blir
större i ett framtida förändrat klimat.
SER ÖVER KOMMUNIKATIONSVÄGAR
Vissa delar av SVA har ofta kontakt med exempelvis länsveterinärer och kliniskt verksamma
veterinärer, medan andra delar ännu inte har hittat
naturliga mottagare av sin expertkunskap. En
viktig del i projektet är därför att se över våra
kommunikationsvägar, förbättra dessa och hitta
nya för att kunna nå ut med kunskap på ett
effektivt sätt. På så sätt hoppas vi kunna bidra med
ett effektivt stöd till beslutsfattare, inte bara på
central utan även på regional och lokal nivå.
Det övergripande målet för projektet är att finna
ändamålsenliga åtgärder för att förebygga och
hantera smitta via vatten. Åtgärderna ska baseras
på en kombination av expertkunskap och
kännedom om lokala förhållanden. Än så länge är
vi precis i början av projektets tre år, och för att
uppnå målen är det nödvändigt med inspel från
flera håll. Om du vill bidra eller få mer information
är du välkommen att höra av dig till
projektledaren!
Foto: Mikael Propst/SVA
Veterinär Anna Nordström, SVA.
Anna Nordström, projektledare, veterinär, SVA
13
Fransk hjärtmask hos hund
Vuxna maskar av fransk hjärtmask påvisas i lungartärerna och
höger hjärtkammare. Foto: Henrik Uhlhorn/SVA
Fransk hjärtmask, Angiostrongylus vasorum, har
påvisats hos svenska hundar flera gånger under
det senaste året. Eftersom parasiten kan orsaka
allvarlig sjukdom vill vi i två artiklar beskriva
parasitens smittvägar, symtom och vilken
diagnostik som krävs. Den andra artikeln
publiceras i nästa SVAvet.
santa utöver fransk hjärtmask. För maskens
livscykel, se figur.
KLINISKA SYMTOM
Vuxna maskar av A. vasorum ger upphov till
inflammatoriska skador med åtföljande pneumoni,
emfysem, arterit, anemi, koagulationsrubbningar
och sekundär högersidig hjärtsvikt. Infektion kan
förlöpa symtomlöst vid låggradiga infektioner,
men nämnda cirkulatoriska och lungassocierade
reaktioner kan i andra fall orsaka kronisk hosta,
andningssvårigheter, trötthet, nedsatt aptit och
viktnedgång.
Mindre vanliga symtom är ökad blödningstendens, blodutgjutningar och vätskeansamling i
buken. Vanligen är infektion med fransk hjärtmask
kronisk progressiv om den inte behandlas. Stress,
till exempel jakt, kan utlösa en akut försämring av
allmäntillståndet.
När larverna migrerar kan lungblödningar
uppstå. Det händer även att larver vandrar fel
(aberrant migration) och hamnar i andra organ, till
exempel öga, hjärna, njurar eller lever.
Misstanke om fransk hjärtmask baseras på
kliniska symtom och sjukdomshistoria. Infektion
är vanligare hos valpar och unga hundar än hos
äldre. Röntgen och blodprov kan vara till hjälp,
men en säker diagnos ställs lättast genom att påvisa
de 300–400 μm långa larverna i träckprov med
Angiostrongylus vasorum förekommer i stora delar
av världen, ofta lokalt. Hunddjur är värddjur för
parasiten och där smittan förekommer kan en stor
andel av rävpopulationen vara infekterad. Fransk
hjärtmask är sedan många år vanlig i delar av
Danmark, till exempel i vissa områden av
Köpenhamn.
Det första rapporterade fallet i Sverige var en
hund som 2003 insjuknade efter att ha smittats på
Sydkoster. På denna ö har därefter flera fall hos räv
påvisats. År 2009 påträffades en infekterad räv i
Skåne. Sedan dess har sporadiska fall hos både räv
och hund diagnosticerats i olika delar av landet.
Dessutom har parasiten kommit med inresta
hundar vid några tillfällen.
Fransk hjärtmask är en nematod som tillhör
överfamiljen Metastrongyloidea, i vilken flera arter
av lungmaskar ingår. Hos svenska hundar är
Crenosoma vulpis och Oslerus osleri de mest intres-
14
Illustration: Bayer A/S
När larverna kommer ner i tarmen
penetrerar de tarmväggen och utvecklas i
buklymfknutorna innan de tar sig via
portasystemet och vena cava till
slutdestinationen i lungartärerna där de
mognar till vuxna maskar som parar sig.
Prepatensperioden är sex till åtta veckor.
Baermanns trattmetod. Eftersom larver utskiljs
stötvis bör träckprov insamlas tre dagar i följd. Vid
fynd av larver artbestäms dessa morfologiskt och
differentieras från lungmasklarver av Crenosoma
vulpis, vilka inte är ovanliga hos hundar med
kronisk hosta. Det finns även blodanalyser som
påvisar antigen/antikroppar mot A. vasorum.
LIVSCYKELN HOS FRANSK HJÄRTMASK
Den vuxna masken är cirka 1,5-2 cm lång och
lever i lungartärerna och höger hjärtkammare. Här
produceras ägg som inom kort kläcks i kapillärerna. De nykläckta larverna tar sig till luftvägarna,
hostas upp, sväljs och kommer ut med avföringen.
Larverna äts sedan upp av en mellanvärd, i detta
fall en snäcka/snigel. Många olika arter, med
eller utan skal, kan fungera som mellanvärdar för
fransk hjärtmask. I snäckan/snigeln sker vidare
utveckling till larvstadium som kan föras över
till hund i samband med att hunden äter upp
mellanvärden eller slickar på dess slem. Hund kan
även infekteras via parateniska mellanvärdar, till
exempel grodor.
PÅBÖRJA BEHANDLING UNDER ÖVERVAKNING
I Sverige finns två läkemedel registrerade med
indikationen A. vasorum; det ena innehåller
imidakloprid/moxidektin och det andra milbemycinoxim. I litteraturen uppges även fenbendazol ha
effekt mot parasiten. Understödjande behandling
kan behövas i vissa fall, liksom kortikosteroider.
Vid behandling föreligger en viss risk för anafylaktiska reaktioner i samband med att en stor mängd
maskar avdödas samtidigt. Det kan därför vara
befogat att påbörja behandling när hunden står
under veterinär övervakning. Prognosen är i regel
god om behandling sätts in i tid.
Infektion med fransk hjärtmask kan förebyggas
genom att hunden förhindras att äta och slicka på
sniglar och grodor. I Sverige förekommer fransk
hjärtmask endemiskt på Sydkoster. Hundar som
vistas på ön och som tenderar att äta sniglar och
grodor kan eventuellt avmaskas månatligen under
snigelsäsongen.
Eva Osterman Lind är
veterinär och parasitolog
vid SVA.
Foto: Göran Ekeberg,
AddLight
I nästa nummer av SVAvet beskrivs ett aktuellt fall
med fransk hjärtmask.
Eva Osterman Lind, veterinär, parasitolog, SVA
15
Foto: Charlotta Fasth/SVA.
En mängd olika smittämnen kan orsaka mastit hos kor. Här är några exempel på smittämnen som påvisats med odling på SELMA PLUS-plattor.
Testa din kvalitet på mastitodling
Kvaliteten på mastitodlingar i fält kan variera
mycket. SVA anordnar nu ett ringtest riktat till
alla stordjurspraktiserande veterinärer som
odlar mjölkprover från kliniska mastiter.
ANMÄLAN TILL RINGTEST
Anmäl dig till SVA:s ringtest genom att mejla
[email protected]
Senaste anmälningsdag är den 31 mars 2014
De flesta stordjurspraktiserande veterinärer odlar
själva sina mastitprover. SVA:s rekommendation är
att odla prover från akuta kliniska mastiter där det
finns ett behov av att få ett snabbt svar. Övriga
prover, framförallt från subkliniska mastiter, bör
skickas in till ett ackrediterat laboratorium.
SVA tar varje år emot många prover från
kliniska veterinärer som vill få sin egen odling
verifierad. Kunskapen varierar mycket och det
finns ett behov av att lära sig mer och få en jämnare
kvalitet. I Danmark finns sedan några år tillbaka
ett årligt ringtest där veterinärstationer och
praktiker kan testa hur bra deras diagnostik
fungerar.
SVA har nu tagit fram ett svenskt ringtest riktat
till stordjursveterinärer som odlar prover från
kliniska mastiter.
Ringtesten kommer att gå till så att varje år
skickas mellan fem och sju preparerade mjölkprover ut vid ett tillfälle. Mjölkproverna innehåller
bakterier som kan orsaka klinisk mastit hos
nötkreatur. Stationen analyserar proverna på
samma sätt som de gör med sina vanliga rutinprover och resultaten registreras på en webbsida
med en egen inloggning. Varje arbetsplats väljer
själva hur många som ska delta i ringtesten och
registrera resultat.
Alla resultat sammanställs och varje station och
praktik får veta hur det gått för just dem. Med
hjälp av en anonym sammanställning går det att
jämföra mellan olika stationer och praktiker.
Foto: Susanne André/SVA
VAD ÄR ETT RINGTEST?
Ett ringtest innebär att likadana prover med
känt innehåll skickas till de som vill delta. Alla
deltagare analyserar sina prover enligt sina
vanliga rutiner och rapporterar in resultaten inom
en viss tid. Resultaten sammanställs av den som
anordnar ringtesten och alla deltagare får veta
de rätta resultaten, hur bra de själva lyckats och
kan dessutom jämföra sig med hur bra andra har
lyckats. Ringtesten är ett sätt att kontrollera att
man håller en viss nivå och lämnar pålitliga svar
till djurägaren. För ackrediterade laboratorier är
det obligatoriskt att delta i ringtester minst en
gång per år.
Charlotta Fasth, laboratorieveterinär, SVA
Charlotta Fasth, laboratorieveterinär vid SVA.
16
Foderkedjan fokus
för krisberedskapsprojekt
Vilka hot och risker finns i foderkedjan? Hur kan
myndigheter samarbeta bättre sinsemellan? Det
är några av de frågor som projektet ”Oönskade
ämnen i foder” arbetar med.
kemiska ämnen förekommer i primärproduktionen, säger Erik Nordkvist.
BEHOVET FINNS
Johanna Dahlström, Jordbruksverket, är
projektledare:
– Man ser att det verkligen finns ett behov av att
jobba med de här frågorna. Det finns många
områden som vi behöver förbättra. Och det finns
ett intresse för detta. De berörda ser att det är
viktigt.
En övning kommer att hållas under 2015 med
alla inblandade parter. Johanna Dahlström hoppas
att även privata aktörer inom foder- och livsmedelskedjan ställer upp då.
Att det finns en säker och stabil foderproduktion
och distribution av foder i landet är en viktig fråga.
Den berör en rad myndigheter och aktörer inom
jordbruks- och livsmedelsnäringen. SVA är en
nyckelmyndighet, tillsammans med Livsmedelsverket och Totalförsvarets forskningsinstitut
(FOI), i det krisberedskapsprojekt som Jordbruksverket leder med titeln ”Oönskade ämnen i foder”.
Projektet har fått anslag från regeringen och pågår
under tre år, 2013–2015.
Syftet är att förbättra beredskap och hantering
av kriser och händelser. Ett av målen är att få till
ett bättre samarbete mellan Livsmedelsverket,
Jordbruksverket och SVA och att öka kunskapen
inom foderområdet hos berörda aktörer.
Mikael Propst, pressekreterare, SVA
ANTAGONISTISKA HANDLINGAR
Inom ramen för projektet sker en rad workshoppar
och utredningar. I slutet av förra året hölls en
workshop på SVA om värdering, hantering och
kommunikation av risker. FOI arbetar med en
risk- och sårbarhetsanalys för foderkedjan med
tanke på antagonistiska handlingar, i samarbete
med Jordbruksverket. En viktig del i denna var en
workshop med berörda myndigheter och näring,
som hölls i januari i Jönköping. Detta arbete ska
utmynna i en rapport under maj.
Forskare Erik Nordkvist vid SVA håller i ett
delprojekt för att öka kunskapen kring förekomst
och riskvärdering av främmande ämnen i primärproduktionen. Det handlar om att ta prover på
gårdsnivå och analysera för mykotoxiner, dioxiner
och tungmetaller. Denna provtagning pågår under
2014 och 2015.
– Vi behöver få en bild av i vilken mån oönskade
Vad skulle någon kunna göra för att störa eller skada foderkedjan?
Ett 30-tal personer deltog under workshopen om antagonistiska hot
mot foderkedjan. Här diskuterar fr v Rickard Knutsson, SVA, Erik
Nordkvist, SVA, Anders Drottja, LRF, Stig Widell, senior konsult,
Riitta Räty, FOI, Katarina Bäcklund-Stålenheim, Livsmedelsverket,
och Erik Hartman, Föreningen Foder och Spannmål.
Foto: Mikael Propst/SVA
17
NOTISER
med dålig juverhälsa?
Dessa frågor hoppas vi få svar
på i ett forskningsprojekt finansierat av Stiftelsen lantbruks­forskning.
Resultaten är inte sammanställda än, men en första titt på
Foto: Maya Hoffman
Vi vet ganska lite om mastit hos
får i Sverige. Hur vanlig är mastit
i fårbesättningar? Vilka bakterier
orsakar sjukdomen hos får? Är
fårens mastitbakterier känsliga
för antibiotika? Och hur påverkas
lammtillväxten i besättningar
Diande lamm.
Mjölkrör ersätter Mastistrip-kassetter
Mastistrip-kassetterna kommer att
säljas så länge de finns kvar i lager
och analyseras under hela 2014.
Tillverkningen slutade dock redan
vid årsskiftet. Det här innebär att
veterinärer och djurägare i
fortsättningen får använda sig av
provtagning i mjölkrör istället.
Ett av skälen till att SVA
avvecklar produkten är att det har
varit svårt att täcka kostnaderna
för tillverkningen, i kombination
med ett minskat intresse. Ett
annat skäl är att det i dag kan
finnas fördelar med att istället
använda mjölkrör, som om man
är noggrann med hygienen kan
ge bättre odlingsresultat. SVA
har nu anpassat prissättningen så
att det blir billigare att skicka in
och analysera fyra mjölkrör från
en ko än en mastistrip-kassett.
Mastistrip är avsedd för
provtagning och laboratorieundersökning av mjölkprover,
främst vid misstanke om subkliniska mastiter, kontroll inför
sinläggning och vid försäljning.
Från mjölkprover tagna med
Mastistrip utförs bakteriologisk
undersökning av mjölken, samt
bedömning av cellhalten genom
mätning av mjölkens innehåll av
Adenosin-tri-fosfat (ATP).
För den som har Mastistripkassetter kvar, eller vill beställa
de sista i lager, erbjuder SVA
fortsatt analys under hela 2014.
18
provsvaren visar att koagulasnegativa stafylokocker hittills är
den vanligaste bakterien.
I somras togs mjölkprov från
tackor i femton traditionellt
vårlammande besättningar vid
avvänjning och under vintern har
tackor i fem vinterlammande
besättningar provtagits. Under
senvintern inleddes provtagningarna i de vårlammande besättningarna i samband med
lamning. SVA har analyserat
mjölkproverna genom celltalsräkning, traditionell bakterieodling,
artbestämning av bakterier med
malditof och kommer även att
resistensundersöka bakterierna.
Vi har också samlat data från
besättningarna för att ta reda på
hur olika raser, besättningstyper
och skötselfaktorer påverkar
juverhälsan. Och slutligen
kommer lammen att vägas för att
se om deras tillväxt påverkas av
tackornas juverhälsa.
Projektet är ett samarbete
mellan SVA, Svenska Djurhälsovården och SLU.
Ylva Persson
bitr. statsveterinär, SVA
Det är närmare 25 års historia
av Mastistrip-provtagningar som
kommer att avslutas. Utvecklingen av produkten startade vid
SVA redan i slutet av 70-talet,
men den kom inte i rutinmässigt
bruk förrän 1990.
Foto: Bengt Ekberg/SVA
Fårs juverhälsa studeras
Mastistrip-kassetten har fyra provtagningstungor, en för varje juverdel.
Välj rätt läkemedel
med VetMIC CLIN GN!
Aktuell och säker diagnostik är viktig för arbetet
mot antibiotikaresistens. Med testpanelen VetMIC
CLIN GN gör du en resistensundersökning med
mikrodilution av Gram-negativa bakterier som
Escherichia coli, Klebsiella spp., Pseudomonas spp.
och Enterobacter spp.
Två bakterieisolat testas med en panel (96-håls mikrotiterplatta). VetMIC CLIN GN är anpassad för tolkning med
internationell standard enligt CLSI eller EUCAST.
KONTAKT
Sektion för substratproduktion
telefon 018-67 40 00 eller e-post [email protected]
www.sva.se/VetMIC
Diarré eller hosta på grund av parasiter?
– SVA har analyspaketen
ANALYSPAKET
FÖR KATT:
ANALYSPAKET
FÖR HUND:
Mag-tarmparasiter
Mag-tarmparasiter
Luftvägsparasiter
Luftvägsparasiter
Vi testar för spolmaskar, koccidier
(Isospora, Toxoplasma), Giardia,
Cryptosporidium, Tritrichomonas
och bandmask.
Vi testar för Aelurostrongylus,
Capillaria och spolmask.
Vi testar för spolmaskar,
hakmask, piskmask, koccidier
(Isospora spp), Giardia,
Cryptosporidium och bandmask.
Vi testar för Crenosoma, Fransk
hjärtmask (Angiostrongylus sp),
Capillaria, Oslerus och spolmask.
KONTAKT
Sektion för parasitologisk diagnostik
telefon 018-67 43 60
e-post [email protected]
www.sva.se
20206620
DDTTDAFADDAFDFFADTAATTADTAFFTTFTAFDTDDDDDT
Följ oss i sociala medier
@SVAexpertmyndig @JensMattsonSVA @GittanGr
@YlvaPersson @RovdjurSVA @MooseSVA
Statens.veterinarmedicinska.anstalt
STABEN FÖR KOMMUNIKATION
besök. Ulls väg 2B post. 751 89 Uppsala telefon. +46 18 67 40 00
fax. +46 18 30 91 62 e-post. [email protected] webb. www.sva.se
