Presentation av resultat från studien ”Diabetes och stroke. Tidstrender i
incidens, mortalitet och morbiditet i norra Sverige”
1, 2
Aslak Rautio
2
Birgitta Stegmayr
1, 2
Mats Eliasson
1
Medicinkliniken Sunderby sjukhus Luleå
2
Institutet för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet
Bakgrund:
Prevalens av känd diabetes i norra Sverige är beräknad till 3,8 och 3,3 % för män och kvinnor mellan
25 – 74 år. Prevalens för tidigare odiagnostiserad diabetes är uppskattad till 2,6 och 2,3 % för män
respektive kvinnor (enligt MONICA-projektets befolkningsundersökningar)[1] .
Diabetessjukdomen innebär stora konsekvenser för både patienten och samhället. De direkta
medicinska kostnaderna i Sverige uppgick år 1998 till ca sju miljarder kronor och de totala
samhällskostnaderna uppskattades till ca 11,5 miljarder kronor år 2000 [2, 3].
Vi vet idag att diabetes påtagligt ökar risken för kardiovaskulära sjukdomar särskilt för hjärtinfarkt [4,
5] och ischemisk stroke [6, 7]. Dessutom visar flertal studier att patienter med diabetes och hjärtinfarkt
eller stroke har högre dödlighet och allvarligare sjukdomsförlopp [3, 8, 9, 10].
Epidemiologiska studier visar att incidens, case-fatality och mortalitet i hjärtinfarkt minskar i
populationen [11, 12]. Liknande studier avseende stroke har inte kunnat påvisa minskad incidens.
Däremot har man sett minskning av case-fatality i ischemisk stroke och tendens till mindre allvarlig
sjukdomsförlopp (severity) [13, 14] [15].
Ovan beskrivna gynnsamma trender gäller för befolkningen i stort och det finns inga tidigare studier
som försöker klarlägga om även patienter med diabetes har samma gynnsamma utveckling övertid.
Undertecknad har tillsammans med medarbetare studerat tidstrender avseende diabetes och
hjärtinfarkt. Dessa fakta är presenterade på NLL: s FOU-dagar 2002 samt på Medicinska riskstämman
2002, och manuskriptet är inskickad för publikation. Vår studie visar att trots att diabetespatienternas
risk för kärlsjukdom och behov av preventiva insatser har betonats finns inga tecken på vare sig
minskat insjuknande eller bättre prognos vid hjärtinfarkt. Fortsatta analyser planeras för att klargöra
om bristande sjukvårdsinsatser kan förklara dessa dystra fynd.
Tidstrendsanalyser avseende stroke och diabetes saknas helt i den vetenskapliga litteraturen.
Syfte:
Syfte med den aktuella studien ”Diabetes och stroke. Tidstrender i incidens, mortalitet och
morbiditet i norra Sverige” är att studera om patienter med diabetes har fått del av den ovan beskrivna
gynnsamma trenden vad gäller incidens och mortalitet i stroke och allvarlighetsgraden i
strokeinsjuknande.
Metod:
Sedan 1985 registreras alla strokefall i Väster- och Norrbotten i WHO:s MONICA-strokeregister.
Registret inhåller för nuvarande ca 16 000 validerade och säkra strokefall. Ur strokeregistret framgår
även om patienten har diabetes. Vi ska analysera ålderstandardiserade tidstrender med hjälp av
regressionsanalys, stratifierad för diabetes/icke diabetes, kön och typ av stroke. Vi avser att analysera
tidstrender vad gäller incidens, case-fatality och allvarlighetsgraden av stroke och av restsymptomen
(minor/major stroke, severity).
Resultat:
Under denna 19-års studietid incidens I förstagångs stroke minskade för icke diabetiska män och för
kvinnor med diabetes.
Incidens i recidiv stroke minskade för icke diabetiska män och kvinnor samt för kvinnor med diabetes.
För män med diabetes ingen gynnsam trend i incidens kunde ses. För kvinnor med diabetes var
incidens minskningen signifikant store jämfört med icke diabetiska kvinnor. Detta gäller både
förstagångs och recidiv stroke. ”Case fatality” (andel dödliga stroke inom 28 dagar) och total
dödlighet minskade för både för icke diabetiker och för diabetiker utom för kvinnor med diabetes och
förstagångs stroke.
Slutsats:
Patienter med diabetes hade liknande gynnsam tidstrend som de icke diabetiska strokepatienter i
incidens, dödlighet och ”case-fatality”. Detta var särskilt tydligt för kvinnor med diabetes vilka hade
t.o.m. mer positiv tidstrend i incidens i första fångs och recidiv stroke jämfört med icke diabetiska
kvinnor.
Referenser
1.
Eliasson, M., et al., No increase in the prevalence of known diabetes between 1986 and 1999 in subjects 25-64 years of age in
northern Sweden. Diabet Med, 2002. 19(10): p. 874-80.
2.
Henriksson, F. and B. Jonsson, Diabetes: the cost of illness in Sweden. J Intern Med, 1998. 244(6): p. 461-8.
3.
Henriksson, F., et al., Direct medical costs for patients with type 2 diabetes in Sweden. J Intern Med, 2000. 248(5): p. 387-96.
4.
Lundberg, V., et al., Diabetes as a risk factor for myocardial infarction: population and gender perspectives. J Intern Med, 1997.
241(6): p. 485-92.
5.
Kjaergaard, S.C., et al., In-hospital outcome for diabetic patients with acute myocardial infarction in the thrombolytic era. Scand
Cardiovasc J, 1999. 33(3): p. 166-70.
6.
Fuller, J.H., et al., Mortality from coronary heart disease and stroke in relation to degree of glycaemia: the Whitehall study. Br
Med J (Clin Res Ed), 1983. 287(6396): p. 867-70.
7.
Stegmayr, B. and K. Asplund, Diabetes as a risk factor for stroke. A population perspective. Diabetologia, 1995. 38(9): p. 1061-8.
8.
Asplund, K., et al., The natural history of stroke in diabetic patients. Acta Med Scand, 1980. 207(5): p. 417-24.
9.
Olsson, T., et al., Prognosis after stroke in diabetic patients. A controlled prospective study. Diabetologia, 1990. 33(4): p. 244-9.
10.
Strandberg, L.E., et al., Diabetes mellitus is a strong negative prognostic factor in patients with myocardial infarction treated
with thrombolytic therapy. J Intern Med, 2000. 248(2): p. 119-25.
11.
Tunstall-Pedoe, H., et al., Contribution of trends in survival and coronary-event rates to changes in coronary heart disease
mortality: 10-year results from 37 WHO MONICA project populations. Monitoring trends and determinants in cardiovascular
disease. Lancet, 1999. 353(9164): p. 1547-57.
12.
Peltonen, M., et al., Marked improvement in survival after acute myocardial infarction in middle-aged men but not in women. The
Northern Sweden MONICA study 1985-94. J Intern Med, 2000. 247(5): p. 579-87.
13.
Stegmayr, B., K. Asplund, and P.O. Wester, Trends in incidence, case-fatality rate, and severity of stroke in northern Sweden,
1985-1991. Stroke, 1994. 25(9): p. 1738-45.
14.
Stegmayr, B. and K. Asplund, Exploring the declining case fatality in acute stroke. Population-based observations in the
northern Sweden MONICA Project. J Intern Med, 1996. 240(3): p. 143-9.
15.
Peltonen, M., B. Stegmayr, and K. Asplund, Time trends in long-term survival after stroke: the Northern Sweden Multinational
Monitoring of Trends and Determinants in Cardiovascular Disease (MONICA) study, 1985-1994. Stroke, 1998. 29(7): p. 135865.
