Projektarbete, Rymden

Malmö Högskola
Lärarutbildningen 60p, Professionsinriktning
Johan Karlsson
17-07-14
1
Projektarbete, Rymden
Val av ämnesområde
Då min handledare precis avslutat ett kapitel och föreslog att jag skulle ta rymden som nästa
avsnitt så var den saken klar.
Mål för arbetet
Allmänt
Rymden är något som alltid fascinerat människan och genom alla tider har man observerat
planeter och stjärnor på himlen. Varje dag påverkas vi i högsta grad av hur vår planet förhåller
sig i rymden i form av dag/natt, ljuset av månen och vilken årstid vi befinner oss i. Många
kulturer har haft solen som den största guden och länge så navigerade man på haven med
hjälp av stjärnorna. Upptäckter genom historien har lätt till en förändrad världsbild där jorden
har gått från en central roll till en biroll i universum. Denna världsbild har även lätt till att
människan numera betraktar sig själva som en del och inte längre som det centrala,
övermäktiga.
I dagens samhälle finner vi många fenomen som diskuteras i medier. En bemannad resa till
mars planeras, satelliter kan ge oss vår exakta position(GPRS), i filmer försöker man spränga
en meteorit som skall kollidera med jorden och för inte så länge sedan under kalla kriget drog
USA igång ”Stjärnornas krig”, ett projektet som skulle hindra atomvapenraketer att nå USA.
Om man tittar på argumenten för att lära sig universum och vårt solsystem så klarar sig elever
ganska bra utan kunskaper om vårt universum eller vårt solsystem. Man vet att solen ”går
upp” på morgonen och man vet att det är kallt på vintern. Eleverna behöver inte kunskaperna
för att klara av vardagen, nyttoargumentet är här inte så stort. Jag anser precis som Svein
Sjöberg, naturvetenskap som allmänbildning, kap 5 att nyttoargumentet ofta är missbrukat och
stämmer inte överens med den verkligheten. Viktigare är att man har kunskapen ur ett
demokrati- och kulturperspektiv. Att ha kunskap om universum och vårt solsystem är viktigt
för att förstå jordens bräcklighet. När man t.ex. diskuterar växthuseffekten så är det viktigt att
man kan titta på jorden som en planet i rymden och inte som en skyddad verkstad där inget
händer.
Malmö Högskola
Lärarutbildningen 60p, Professionsinriktning
Johan Karlsson
17-07-14
2
Styrdokument
Om man tittar på styrdokumenten så står där kursplanen för fysik att eleverna i slutet av
årskurs nio skall
- ha insikt i universums uppbyggnad och om hur denna kunskap utvecklats genom tiderna.
- ha kunskap om vårt solsystem samt om stjärnor och deras utveckling.
- kunna med hjälp av exempel belysa hur fysiken upptäckter har påverkat vår kultur och
världsbild.
Enligt Lpo 94 skall skolan sträva efter att varje elev
- utvecklar nyfikenheten och lust att lära.
- lär sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att
- formulera och pröva antagande och lösa problem
- reflektera över erfarenheter
- kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden
I Lpo 94 står där även att
Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper.
Elevers tänkande och tyckande
Om man ser till vardagsföreställningar så är barnens utgångspunkt marken man går och står
på, och över vilken rymden välver sig. Marken är rymdens botten. Att gå från den platta till
den sfäriska modellen är ett hisnande tankesteg. Det är inte bara en fråga om att uppfatta
jorden på ett nytt sätt, utan också rymden och gravitationen(Andersson, 2001).
Om man ser det ur ett genusperspektiv så tror jag rymden är ganska könsneutralt. Enligt
norska SAS-data så är intresset för rymden något större hos flickor än pojkar(Sjöberg, 2000,
sid 368-369) och jag skulle tro att förhållande är detsamma i Sverige, i varje fall utgår jag från
det.
Denna lektionssekvens riktar sig till elever i årskurs 7 och är tänkt att omfatta 2*80 min +
1*40min.
Målbeskrivning
Efter genomgången lektionssekvens skall eleven
- kunna förklara varför det blir dag och natt
- kunna förklara varför vi har olika årstider
- ha kunskap om månens faser
- ha kunskap om planeterna i vårt solsystem
- förstå vårt solsystems roll i universum
- ha kunskap om hur upptäckter har förändrat vår kultur och världsbild
Malmö Högskola
Lärarutbildningen 60p, Professionsinriktning
Johan Karlsson
17-07-14
3
Innehåll
Min lektion kommer att sträcka sig över 3 pass och riktar sig till årskurs 7. Jag känner att två
och en halv lektion är för lite och hade gärna haft mer tid för att gå in djupare på vissa saker.
Lektion 1 (40 min)
Första minuterna skall eleverna själva bedöma sina kunskaper med hjälp av en mall jag gjort
till dem. Se bilaga 2.
Elevdiskussion i 20 min om olika vardagsföreställningar med hjälp av Concept Cartoons och
andra illustrationer.
Genomförs i grupper om 3 personer.
Därefter helklassdiskussion med vetenskaplig förklaring. Tellerarium används för att
förtydliga.
Läxa: Titta på månen varje kväll och anteckna/rita vad du ser.
I kursplanen för fysik står där att eleverna i slutet av fem skall
- ha insikt om hur planeterna rör sig runt solen samt hur jorden och månen rör sig i
förhållande till varandra och kunna förknippa tideräkning och årstider med dessa rörelser.
Jag vet inte hur bra ställt det är med dessa kunskaper som mina elever skulle uppnått i årskurs
5. Jag kommer därför att första lektionen försöka få igång en diskussion kring dessa fenomen.
Dels för att de som inte förstår skall lära sig och dels för att se var eleverna står och eventuellt
lägga mer kraft på detta då jag anser att det är ganska centralt inom ämnet.
Lektion 2 (80 min)
Katederundervisning först där jag ger en historisk tillbakablick inom astronomin och vad
upptäckterna har lett till. Även rymdhistoria tas upp Big Bang – framtid?.
Eleverna får sedan ett mindre projekt där eleverna i grupp skall arbeta mer praktiskt. De skall
söka fakta och konstruera en modell av vårt solsystem med alla planeter.
I kursplanen för fysik står det att eleverna i slutet av årskurs nio skall
- kunna med hjälp av exempel belysa hur fysiken upptäckter har påverkat vår kultur och
världsbild.
- ha kunskap om vårt solsystem samt om stjärnor och deras utveckling.
Lektion 3 (80 min)
Första halvan av lektionen är lite öppen beroende på hur det har gått innan.
Eventuellt fortsättning av arbetet med modellen av vårt solsystem.
Eleverna skall lämna i sin månobservation och diskussion kring den förs och
eventuellt gör jag ett experiment där vi tillverkar en måne och illustrerar månfaserna.
Eventuellt en dramatisering där eleverna skall gestalta vårt solsystem.
Spela rymdspelet
Eleverna skall återigen själva bedöma sina kunskaper med hjälp av en mallen jag gjort till
dem.
Malmö Högskola
Lärarutbildningen 60p, Professionsinriktning
Johan Karlsson
17-07-14
Lektion 4 (80 min)
Prov som jag själv inte hinner med att fullfölja
Frågorna bör vara av mer förståelsekaraktär och inte testa så mycket minneskunskaper.
Val av arbetsmetoder
När jag började planera denna undervisningssekvens så var ett av de främsta målen att
undervisningen skulle vara varierande och utgå från litteratur vi läst.
Den första övningen med Concept Cartoons har jag val eftersom jag anser att dialogen är
viktig för inlärning samt att det är viktigt att man utmanar våra vardagsföreställningar.
Jag har valt att ta upp vardagsföreställningar som kan härledas från Björn Anderssons
”Elevers tänkande och skolans naturvetenskap”, 2001.
Det är i interaktion och diskussioner som vi blir bekanta med och lär oss att använda
främmande begrepp. Det är genom att föra resonemang där vi blir uppmärksamma på att det
finns en spänning, och ibland ett motsattsförhållande, mellan vår vardagliga förståelse och
den som vetenskapen använder, som lärandet blir möjligt(Strömdahl, 2002).
Det är viktigt att eleverna får möta varandras teorier och detta kan leda till att de blir nyfikna
på hur dessa förhåller sig till fakta(Dimenäs, 1996)
Skolan skall också enligt Lpo 94 sträva efter att eleverna
- lär sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att
- formulera och pröva antagande och lösa problem
- reflektera över erfarenheter
- kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden
Jag anser att man i denna övning ger upphov till sådan träning.
Grupparbetet med modellen av vårt solsystem på papper är valt för jag vill att eleverna själva
skall få söka information och de skall arbeta mer praktiskt. Skolans uppdrag är att främja
lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper(Lpo 94).
Det finns elever som lär sig bättre om de får röra på sig, sitta, eller ligga i en bekväm
stol(Ekborg-Ekborg, 2000)
Spelet har jag valt för att för att få ett roligt inslag och det är ett typiskt inslag av
suggestopedi(Ekborg-Ekborg, 2000). Spelet har lite Trivial Persuit karaktär men där jag även
försöker att få in förståelsefrågor.
Jag kommer också att ha katederundervisning där jag försöker förmedla/överföra kunskap
även om det på lärarhögskolan anses omöjligt. Jag anser denna form är berättigad och måste
förekomma blandat med andra mer kreativa former.
Läxan där man skall studera månen är främst gjord för att eleverna skall skaffa sig erfarenhet
och lära sig ett korrekt förfarande men även för att få en konkret upplevelse av fenomenet.
4
Malmö Högskola
Lärarutbildningen 60p, Professionsinriktning
Johan Karlsson
17-07-14
5
Övningar, experiment och aktiviteter
Concept Cartoons
Eleverna delas in i grupper av mig med 3-4 elever i varje grupp.
Eleverna skall sedan enas om en lösning per grupp och per bild.
Concept Cartoons är tecknade seriefigurer om vetenskapliga begrepp.
Tanken bakom Concept Cartoons är att eleverna utmanas i sitt tänkande om vardagsnära
naturvetenskapliga fenomen.
En av bilderna finns som bilaga 1.
Om månfaserna
A: Månen ser ut att ändra form för att jorden skuggar den
B: Vi ser bara den delen av månen som solen lyser på
C: En del av månen täcks ibland av molnen
D: Vi tittar på månen från olika vinklar, därför ser den olika ut.
Om Dygnet
A: Solen går runt jorden en gång per dygn
B: Jorden går runt solen en gång per dygn
C: Månen går runt jorden en gång per dygn
D: Jorden snurrar runt sin egen axel en gång per dygn.
Om Gravitation
(En bild på jorden där en kille håller en boll och skall släppa den genom ett borrat hål som går
tvärs igenom hela jorden.)
A: Bollen kommer att stanna på andra sidan jorden
B: Bollen kommer att stanna i mitten
C: Bollen kommer att falla ut i rymden på andra sidan
Om Årstiderna
A: Årstiderna beror på att jorden har en elliptisk bana
B: Årstiderna beror på jorden axel lutar och mottar mer strålningsenergi på sommaren
C: Årstiderna beror på att solen lyser starkare med ett visst intervall
D: Årstiderna beror på att jorden axel lutar och jorden är närmare solen på sommaren
Malmö Högskola
Lärarutbildningen 60p, Professionsinriktning
Johan Karlsson
17-07-14
6
Modell av solsystemet
Eleverna arbetar i grupp om 2 eller 3.
Eleverna skall
- göra en modell där planeternas och solens placering är någorlunda skalenlig.
- Planeterna, solen och månen skall vara någorlunda skalenliga sinsemellan.
- Tre fakta om varje planet, solen och månen skall presenteras, eleverna får själva
bestämma vad som är viktigt eller intressant
Svarta A3-ark, färgkritor och/eller färgade ark, klister samt olika böcker om planeterna
tillhandahålls.
Rymdspelet
Ett spel där eleverna får svara på frågor om rymden.
Jag kommer att blanda faktauppgifter med mera förståelseuppgifter.
Ex: Om jorden snurrade dubbelt så fort – skulle natt och dag förändras, och i så fall hur?
Exempel taget från Björn Andersson, Grundskolans naturvetenskap
Månillustration
Vi tillverkar en måne med hjälp av en boll och aluminiumfolie.
Vi släcker ner salen och lyser på månen.
Eleverna får gå runt och observera vad de ser.
Månobservation
Månens position, höjd och fas observeras på kvällen eller morgonen.
Eleverna skall titta samma tidpunkt varje dag, eller så ofta som möjligt.
Månens position noteras i förhållande till ett landmärke.
Även datum och tid noteras.
Eleverna skall innan inlämning skriva sina egna tankar kring observationen.
Gav detta mig något? Vad har jag lärt mig? Var detta en roligt/tråkigt läxa?
Dramatisering av vårt solsystem
11 elever får skyltar på sig med alla planeterna, solen och jordens måne.
Eleverna skall sedan tillsammans placera ytterligare några faktaskyltar på varje planet, sol,
måne samt ställa sig i rätt ordning. Sedan skall eleverna visa vårt solsystem genom att gå runt
solen.
Malmö Högskola
Lärarutbildningen 60p, Professionsinriktning
Johan Karlsson
17-07-14
7
Val av läromedel
Eleverna har sin egen bok i fysik som kommer att användas och refereras till.
Jag kommer att tillhandahålla eleverna diverse inlånade böcker från Malmö Högskolas
bibliotek när de skall göra sina modeller av solsystemet.
Månen.
Svårigheter som eleverna kan förmodas uppleva och hur dessa ska tacklas
Inom området rymden finns där en del begrepp som elever kan ha svårt för.
Jag tror den största svårigheten ligger i att se jorden som en del av universum och inte det
centrala. Om man ser till vardagsföreställningar så är barnens utgångspunkt marken man går
och står på, och över vilken rymden välver sig. Marken är rymdens botten. Att gå från den
platta till den sfäriska modellen är ett hisnande tankesteg. Det är inte bara en fråga om att
uppfatta jorden på ett nytt sätt, utan också rymden och gravitationen(Andersson, 2001).
Som jag beskrivit innan så tacklas förhoppningsvis problemet genom diskussion i första
lektionen. Om inte så får jag överväga att utöka den biten.
Bedömning under arbetets gång och slutbedömning
Jag kommer att bedöma elevernas modell av vårt solsystem, både vad gäller resultat och
arbetsgång.
Månobservationen kommer att bedömas.
Eleverna kommer själva att bedöma sina kunskaper både före och efter mitt lektionspass.
Det är viktigt att eleverna som ett led i sitt lärande uppmuntras till och övas att själva bedöma
sina kunskaper och sitt lärande. Målet sak vara att kunskaper är något som upplevs som
meningsfullt i sig själv(Skolverket,2001 : Bedömning och betygssättning, sid 16).
Slutligen kommer jag att ha ett prov där jag försöker att ställa frågorna så det handlar mer om
förståelse än om ren fakta.
Malmö Högskola
Lärarutbildningen 60p, Professionsinriktning
Johan Karlsson
17-07-14
Referenser
Sjöberg, S (2000). Naturvetenskapen som allmänbildning
Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-00999-2
Strömdahl, H (2002). Kommunicera naturvetenskap i skolan
Lund : Studentlitteratur. ISBN 91-44-04077-6
Skolverket (2000) Grundskolans kursplaner och betygskriterier
Lärarnas Riksförbund (2003) Lärarboken (Läroplanen, skollagen och Policydokument)
ISBN 91-9730019-5-7
Dimenäs J, Sträng-Haraldsson M(1996). Undervisning i naturvetenskap
Lund: Studentlitteratur ISBN 91-44-49081-X
Andersson, B(2001). Elevers tänkande och skolans naturvetenskap
Skolverket: Stockholm Liber distribution ISBN 91-89314-62-X
Andersson, B(1989) Grundskolans Naturvetenskap
Stockholm: Utbildningsförlaget.
Ekborg M, Ekborg P(2000). Suggestopedi
Malmö: Lärarhögskolan
Skolverket(2001). Bedömning och betygssättning
Stockholm. Liber distribution ISBN 91-89314-36-0
8
Malmö Högskola
Lärarutbildningen 60p, Professionsinriktning
Johan Karlsson
17-07-14
9
Bilaga 1
Malmö Högskola
Lärarutbildningen 60p, Professionsinriktning
Johan Karlsson
17-07-14
10
Bilaga 2
Inte alls
Jag kan förklara varför det blir dag och natt
Jag kan förklara varför vi har olika årstider
Jag har kunskap om månens olika faser
Jag har kunskap om vårt solsystem
Jag känner till hur upptäckter har förändrat vår världsbild
Sådär
Ja
Expert