HSO Stockholms stad
2010-09-24/ES_v4
Frågor och svar – möte med alliansens politiker 31 aug 2010
MLS - Marie Ljungberg Schött (M)
AKÅ - Ann-Katrin Åslund (FP)
FW - Fredrik Wallén (KD)
EK - Evy Kjellberg (C)
1. Moderatorns frågor till politikerna
Sedan den 14 januari 2009 har Sverige anslutit sig till FNs konvention om rättigheter för
personer med funktionsnedsättning. Känner ni till den här konventionen?
Hur skulle ni vilja beskriva konventionens innebörd? Vad betyder den konkret för er i ert
arbete? Kan ni ge exempel på beslut eller åtgärder som bygger på konventionen?
Ett viktigt tema i konventionen är rätten att delta i samhällslivet utan diskriminering. Det
förutsätter politiska beslut som skapar tillgänglighet. Vad är det viktigaste som ni har gjort
under mandatperioden för att öka tillgängligheten? Vad återstår att göra?
MLS: Ja, den utgör en grund för det nya handikapprogrammet i staden.
AKÅ: Viktigt att detta är med i budgetarbetet varje år. Och staden som arbetsgivare måste
implementera det i hela verksamheten.
Socialstyrelsen har nyligen lagt fram rapporten ”Alltjämt ojämlikt! – Levnadsförhållanden
för vissa personer med funktionsnedsättning” som visar att personer med
funktionsnedsättning lever under betydligt sämre villkor än andra personer. Vad vill
partierna göra för att komma tillrätta med detta?
FW: Sysselsättningen är lägre för funktionshindrade. Individuella lösningar behövs. Alla
som vill ska få jobba. Rätt teknik måste upphandlas. Viktigt med lösningar på individnivå.
Arbetsförmedlingar med specialinriktning mot funktionshindrade bör inrättas.
MLS: Det finns mycket kvar att göra. Det är viktigt att fler får möjlighet att jobba och
fatta egna beslut. Bra hjälpmedel behövs. Bättre fysisk tillgänglighet och tillgång till
assistent/ledsagare.
EK: Diskrimineringslagen måste vara tillämplig. Man måste få bestämma över sitt eget
liv: bostadsform, arbete – det är viktigt för hälsan. Olika former av anställningsstöd
behövs och Arbetsförmedlingen (AF) ska kunna prioritera personer med
funktionsnedsättning. Om AF konkurrensutsätts kan de bli bättre. Viktigt med fysisk och
psykisk tillgänglighet, även hjälp att starta eget.
AKÅ: Vallöften: stadens lokaler måste bli mer tillgängliga; vikten av att ha ett arbete –
Jobbtorgen är från i år också för funktionshindrade, staden borde inrätta traineeplatser för
funktionshindrade, fler sommarjobb till stadens ungdomar.
1
HSO Stockholms stad
2010-09-24/ES_v4
FW: Vi vill skapa 10 000 arbeten för funktionshindrade i den offentliga sektorn (hela
landet).
Stockholms stads Tillgänglighetsprojekt har betytt mycket för att öka den fysiska
tillgängligheten i staden. Är ni nöjda nu eller bör de få ytterligare tid på sig för att rätta till
brister?
Det förefaller som om Tillgänglighetsprojektet kommer att ha en hel del uppgifter i
framtiden eftersom ni bygger in brister i nya offentliga miljöer, t ex biblioteket i
Kulturhuset samt Ängbybadet. Varför säkrar ni inte tillgängligheten från början? Vad vill
ni göra för att förhindra att nya offentliga miljöer byggs med brister i tillgängligheten?
FW: Stockholm har kommit långt, ex tillgängliga busshållplatser.
MLS: Bättre skyltning, avfasningar, tillgängliga lokaler. Inom det privata näringslivet och
restauranger finns mycket kvar att göra.
AKÅ: För målet 2010 saknas kriterier. Vi vill avsätta pengar till en fortsättning. Viktigt att
tänka på barn och unga. Ex på lyckade insatser är tillgängliga lekplatser i Tensta
stadsdelsförvaltning samt fritidsförvaltningens Fritid för alla. Lekplats för alla är målet.
MLS: Nu måste vi ta nästa kliv. Funktionshindrade ska ut i alla verksamheter. Det ska
finnas öronmärkta tillgänglighetspengar men de ska föras ut i organisationen.
Tillgänglighet ska finnas med i allt som planeras. Kompetens och expertstöd måste finnas
och användas.
Vad betyder tillgänglighet för er?
EK: Att kunna ta sig dit, ta del av information, att vara delaktig i samhället. Mycket
behöver göras inom den inre miljön, som skyltning och hörbarhet.
Det finns en oklarhet om var i den politiska organisationen som ansvaret för
funktionshindrades rättigheter egentligen ligger. Följden blir att viktiga frågor faller
mellan stolarna Är ni beredda att ge ett särskilt utsett borgarråd ansvar för dessa frågor?
Var bör ansvaret för funktionshinderfrågor ligga? De frågorna hamnar ofta längst ner (se
Kristerssons lista). Vad vill ni göra för ett mer samlat ansvar?
FW: Vi vill se över organisationen för SAF/SAN. Äldreroteln är ett bra exempel. Är
öppen för samma lösning för funktionshinderfrågor.
AKÅ: Det är att lura sig själv… Det är bra med ett samlat ansvar men ett särskilt
borgarråd är inte lösningen.
EK: Arbetet måste ske ute på fältet och genomsyra allt, t ex indikatorer. FOs och
funktionshinderinspektörernas arbete är viktigt. Är inte beredd att lova ett samlat ansvar.
Om du var borgarråd med ansvar för funktionshinderfrågor – vad skulle du vilja göra?
2
HSO Stockholms stad
2010-09-24/ES_v4
FW: Jag skulle börja med att samla alla organisationer och fråga vad som återstår att göra
och ge dem intressepolitisk feedback.
MLS: Ta fram mätbara mål. Ha indikatorer som utgångspunkt. Gå till finansroteln och
begära pengar för detta arbete.
EK: Ta kontakt med handikapprörelsen. Tillsätta en utredning som ska leda till en
upplysningskampanj för att få bort fördomarna.
AKÅ: Samla in och ta tillvara kunskap om det som återstår att göra. Anställa personer
med egna funktionshinder.
Konkurrens mellan privat vård och serviceproducenter genom upphandling har ju varit en
viktig princip för er politik. Nu är det ju inte så lätt att göra upphandlingar som både
uppfyller de krav som brukarna har rätt att ställa och som är billiga. Vad har ni lärt er
under denna mandatperiod? Vilka misstag kommer ni inte att göra om ni får förnyat
förtroende? Hur ser ni på brukarnas krav kontra de ekonomiska aspekterna?
Vad kan bli bättre?
MLS: Lagen om offentlig upphandling (LOU) är gammal och borde ej vara tillämplig
längre. Lagen om valfrihet (LOV) är bättre och ger större utrymme för enskilda brukare.
Jämför Vårdval Stockholm.
MLS: Vi måste bli bättre på att följa upp – har vi fått det vi beställt? Det måste finnas
tydligare kriterier.
AKÅ: Handikappråden och pensionärsråden måste involveras mer. LOV ska ge
mångfald. Vi måste arbeta mer varsamt med detta i framtiden! I min stadsdelsnämnd
(Spånga-Tensta) har vi inte upphandlat en enda gruppbostad. Bostäderna är de boendes
hem för lång tid, ofta för hela livet.
I rätten till fullt deltagande i samhället ligger ju också rätten till arbete. Vad har ni gjort
under mandatperioden för att främja funktionshindrades rätt till arbete? Vad vill ni göra
om ni får makten i Stadshuset?
Många personer med funktionshinder kan ju inte arbeta heltid men nästan alla kan ta ett
deltidsarbete. Vad vill ni göra för att underlätta för funktionshindrade att kombinera
förvärvsarbete med t ex intäkter från socialförsäkringssystemet.
Möjligheten att få en anställning handlar ju också i hög grad om arbetsgivarnas inställning
och om fördomar och okunskap om funktionshinder. Hur kan staden som arbetsgivare bli
bättre på att erbjuda anställning till funktionshindrade? Vad vill du som politiskt ansvarig
göra?
MLS: Vi vill att fler går från bidrag till jobb – utifrån sin förmåga. Satsa på ungdomarna
så att de får en bra start genom sommarjobb, praktikplatser, Jobbtorget e dyl.
Alliansen har ju uttryckt sin uppskattning över det civila samhället och frivilligrörelsens
arbete. Kommer denna uppskattning att få konkreta uttryck i form av ekonomiska bidrag
från Stockholms stad till handikapprörelsen intressepolitiska arbete i Stockholm?
3
HSO Stockholms stad
2010-09-24/ES_v4
FW: Ja, det är viktigt att dessa verksamheter ska ha ekonomiskt stöd.
MLS: OFU fördelar bidragen. En utredning har tillsatts som ska se över bidragen; jämför
med landstinget.
AKÅ: Förut fanns bidrag till intressepolitiskt arbete. Det är bra att detta ses över. Att
bidragen togs bort är dumt!
2. Frågestund - ”Ordet är fritt”
Försämringar med apoteksreformen.
FW: Jämför med tandvården – självklart ska man få sina läkemedel!
Fackliga ombud ser att medlemmar med funktionshinder sparkas från skolorna.
AKÅ: Rektorerna ansvarar. Tar frågan med mig.
När det inte längre finns kommunala utförare för vissa verksamheter leder det till
arbetslöshet. Baksidan av privatiseringarna – det finns ingen backup.
MLS: Bra valfrihetssystem för brukarna. Arbetsgivaren har ett ansvar.
FW: Kommunal drift måste finnas för kvalitetsgarantin. Bättre upphandlingar och
utvärderingar.
AKÅ. Bra med kommunal verksamhet kvar, men ej med nödvändighet i varje stadsdel.
Staden måste ha kvar verksamhet för att kunna bedöma kostnaderna och kvalitén.
Är det så bra med ”tillgänglighetskonsulter”?
MLS: Experter måste anlitas. Tillgänglighetsprojektet ska i fortsättningen tänka på alla
former av funktionshinder.
EK: Den inre miljön är viktig. Handikappråden måste tillfrågas.
Kunnig personal lämnar LSS-verksamhet i och med konkurrensutsättning. Kvalitén på
avtalen måste följas upp. Senast i bygglovet måste tillgängligheten kontrolleras.
AKÅ: Samordning måste ske. Bygg rätt från början. Gruppbostäder ska in i planeringen.
In i budgetens indikatorer.
Bättre bemötande av alla, särskilt av de med osynliga funktionshinder.
EK: Standarder behövs. Alla stadsdelsförvaltningar måste ha slingor samt personal som
ansvarar för tekniken.
AKÅ: Allt är inte bara teknik - det behövs arbetsro i skolan. Lugn och ro är viktigt.
4
HSO Stockholms stad
2010-09-24/ES_v4
Extra hyra för gemensamma utrymmen i gruppbostäder - drabbar Sveriges fattigaste!
AKÅ: Det är inte ok!
FW: Jag tar det med mig.
MLS: Man ska kunna leva på sin pension. Tar det med mig.
3. Avslutning – vad tar ni med från denna kväll?
FW: Det är en samhällsvinst att få med alla i arbetslivet.
MLS: Alla stadsdelar ska ta ut samma avgifter. Det neuropsykiatriska utanförskapet är en
tickande bomb! Skolorna har stort ansvar; se till att deras kunskap tas tillvara.
EK: Föräldrar ska inte behöva sponsra sina barn. Alla ska kunna arbeta efter sin förmåga.
AKÅ: Det behövs mångfald i arbetslivet och i samhället i stort. Bra med blåslampa!
Viktigt att ha en löpande kontakt med handikapporganisationerna och träffas mellan
valen också. – Konkreta mål och uppföljning varje år.
5
