Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid

1
2010-05-06
Avdelningen för analys och prognos
Ingeborg Watz Forslund
Balder Klett Sarmentero
Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid
Inledning
Under senare år har ohälsotalet minskat. Minskningstakten har dock varit betydligt
långsammare i gruppen under 30 år jämfört med övriga. De ungas minskade ohälsotal speglar
en minskning av antalet personer med sjukpenning. Andelen unga med aktivitetsersättning har
däremot fortsatt öka. Det är angeläget att kontinuerligt följa utvecklingen av
aktivitetsersättningen eftersom risken är stor att systemet leder till marginalisering. De flesta
som har aktivitetersättning har svårt att komma in på arbetsmarknaden . I december 2007
tillsatte regeringen en utredning med uppdraget att göra en översyn av aktivitetsersättningen
som lämnade sitt slutbetänkande ”Brist på brådska” (SOU 2008:102) i slutet på november
2008. I betänkandet redovisas utvecklingen över tid fram till 2007. Syftet med denna
promemoria är att ge ett kunskapsunderlag och en uppdatering av utvecklingen fram till och
med idag.
Bakgrund
Aktivitetsersättningen infördes år 2003. Syftet var att den skulle ge unga, som på grund av
sjukdom eller funktionsnedsättning har en nedsatt arbetsförmåga, möjlighet att ta del av olika
aktiviteter för att kunna få prova och utveckla sin prestationsförmåga som på sikt skapade
möjligheter till rehabilitering och arbetsförmåga.
Personer mellan 19 och 29 år kan beviljas aktivitetsersättning om arbetsförmågan bedöms
vara nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den
fysiska eller psykiska arbetsförmågan i alla arbeten på hela arbetsmarknaden.
Aktivitetsersättningen är alltid tidsbegränsad och kan ges för mellan ett och tre år i taget. Rätt
till aktivitetsersättning har också en person som på grund av sin funktionsnedsättning inte har
avslutat sin utbildning på grundskole- eller gymnasienivå från och med juli månad det år han
eller hon fyller 19 år. Någon prövning av arbetsförmågan görs inte i dessa fall.
Den 1 juli 2008 trädde nya regler i kraft inom sjukförsäkringen. I huvudsak påverkade dessa
nya regler endast sjukpenningen och sjukersättningen. Aktivitetsersättningen berördes på en
punkt. Förändringen innebar att arbetsförmåga ska vara nedsatt med minst en fjärdedel i alla
arbeten på hela arbetsmarknaden. Där ingår även arbeten som anordnas för personer med
funktionsnedsättning, till exempel anställningar med lönebidrag. I praktiken innebär detta att
aktivitetsersättning inte beviljas i väntan på t.ex. ett lönebidrag vilket tidigare var möjligt.
Sammanfattning
-
I april i år hade 25 859 personer aktivitetsersättning. Antalet personer med
aktivitetsersättning i åldrarna 19-29 år har successivt ökat. Sedan början av 2005 har
beståndet fördubblats. Av beståndet är det män i åldersgruppen 20-24 år som är flest till
antalet.
2
2010-05-06
Avdelningen för analys och prognos
Ingeborg Watz Forslund
Balder Klett Sarmentero
-
Antalet nybeviljade aktivitetsersättningar har de senaste åren legat på en oförändrad nivå.
Vid en uppdelning på nedsatt arbetsförmåga och förlängd skolgång visar resultaten dock
på förändringar. Antalet nybeviljade med förlängd skolgång har ökat kraftigt och står idag
för hälften av det totala nybeviljandet. Däremot har antalet nybeviljade
aktivitetsersättningar på grund av nedsatt arbetsförmåga under de senaste åren minskat.
-
Fler män än kvinnor nybeviljas aktivitetsersättning. En orsak till detta är ökningen av
antalet nybeviljade aktivitetsersättningar på grund av förlängd skolgång där männen står
för den största ökningen. Avseende aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga
är nybeviljandet högst för kvinnor i åldersgruppen 20- 24 år.
-
Sex av tio som haft en första period av aktivitetsersättning på grund av nedsatt
arbetsförmåga fick ytterliggare en period med aktivitetsersättning 2009. Kvinnorna står
för en något högre andel. Efter en första period av förlängd skolgång var det cirka fem av
tio som beviljas ytterliggare en period.
-
Inom aktivitetsersättningen dominerar psykiska diagnoser för både kvinnor och män.
Diagnoser som återfinns under Störningar i psykisk utveckling (asperger och autism) och
Beteendestörningar och emotionella störningar med tidig debut (ADHD och
hyperaktivitetsstörningar) är diagnoser som är vanligare hos män än hos kvinnor. En
större andel kvinnor än män drabbas av förstämningssyndrom, som depression och
stressrelaterade syndrom.
3
2010-05-06
Avdelningen för analys och prognos
Ingeborg Watz Forslund
Balder Klett Sarmentero
Antalet personer med aktivitetsersättning har successivt ökat.
I april i år hade 25 859 personer aktivitetsersättning och av dessa var 48 procent kvinnor och
52 procent män. 93 procent hade hel omfattning. 94 procent hade ersättning upp till
garantinivån vilket innebär att majoriteten hade innan beslut om aktivitetsersättning låga
inkomster eller inga inkomster alls. Ersättning enligt garantinivån varierar beroende på ålder
och uppgår till mellan 7420 och 8127 kronor per månad 2010.
Antalet personer med aktivitetsersättning i åldrarna 19-29 år har successivt ökat. Sedan början
2005 har beståndet fördubblats (diagram 1).
Diagram 1. Antalet med aktivitetsersättning
1
30 000
Samtliga
Kvinnor
Män
25 000
15 000
Antal individer
20 000
10 000
5 000
0
200404 200409 200502 200507 200512 200605 200610 200703 200708 200801 200806 200811 200904 200909 201002
Fördelat på åldersgrupper visar diagram 2 att av beståndet är män i åldersgruppen 20-24 år är
flest till antalet. En förändring avseende på kön och åldersgrupp har successivt skett. Fram till
september 2007 var kvinnorna fler till antalet än männen. Kvinnor i åldersgruppen 25-29 år
har tidigare varit flest till antalet .
1
I diagrammet ingår endast de unga personer som har aktivitetsersättning och inte de personer som är under 30 år som på
grund av övergångsreglerna i samband med att aktivitetsersättningens infördes 2003 hade förtidspension eller sjukbidrag
överfördes till sjukersättningen. Till antalet är denna grupp idag är det cirka 2000 personer.
4
2010-05-06
Avdelningen för analys och prognos
Ingeborg Watz Forslund
Balder Klett Sarmentero
Diagram 2. Antalet med aktivitetsersättning fördelat på kön och ålder
18 - 19 år Kvinnor
18 - 19 år Män
20 - 24 år Kvinnor
20 - 24 år Män
25 - 29 år Kvinnor
25 - 29 år Män
8 000
7 000
6 000
4 000
Antal individer
5 000
3 000
2 000
1 000
0
200403
200503
200603
200703
200803
200903
201003
I relation till antalet individer per tusen försäkrade med aktivitetsersättning har en ökning
skett för både kvinnor och män sedan 2005 i samtliga åldersgrupper upp till 29 år. I
åldersgruppen 30-64 år har däremot andelen per tusen försäkrade minskat se tabell 1 nedan.
Tabell 1.
Antal individer per tusen med sjuk- och aktivitetsersättning i åldersgrupper 2004-2009.
(Bestånd i december)
Samtliga
16 - 19 år
2004
2005
2006
2007
2008
2009
20 - 24 år
6
4
4
5
5
6
17
19
21
22
22
22
25 - 29 år
19
21
22
23
22
22
30 - 64 år
122
125
124
123
118
110
Samtliga
94
96
95
93
89
83
5
2010-05-06
Avdelningen för analys och prognos
Ingeborg Watz Forslund
Balder Klett Sarmentero
Antalet nybeviljade med förlängd skolgång står för hälften av
nybeviljandet
Antalet nybeviljade aktivitetsersättningar har de senaste åren legat på en oförändrad nivå.
Diagram tre visar dock att vid en uppdelning på nedsatt arbetsförmåga och förlängd skolgång
visar resultaten på förändringar. Antalet nybeviljade med förlängd skolgång har ökat kraftigt
och står idag för hälften av det totala nybeviljandet. Sedan augusti 2006 har antalet
nybeviljade med förlängd skolgång fördubblats. Däremot har antalet nybeviljade
aktivitetsersättningar på grund av nedsatt arbetsförmåga under de senaste åren minskat.2
Diagram 3. Antalet nybeviljade med aktivitetsersättning fördelat på nedsatt arbetsförmåga och förlängd
skolgång
8 000
7 000
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
Antal individer, 12-månadersvärden
Samtliga
Nedsatt arbetsförmåga
Förlängd skolgång
1 000
20
04
1
20 1
05
0
20 2
05
0
20 5
05
0
20 8
05
1
20 1
06
0
20 2
06
0
20 5
06
0
20 8
06
1
20 1
07
0
20 2
07
0
20 5
07
0
20 8
07
1
20 1
08
0
20 2
08
0
20 5
08
0
20 8
08
1
20 1
09
0
20 2
09
0
20 5
09
0
20 8
09
1
20 1
10
02
0
Fler män än kvinnor nybeviljas aktivitetsersättning. Diagram fyra visar att det över tid har det
skett en förändring i nybeviljandet avseende på kön. Från och med september 2006 nybeviljas
fler män än kvinnor aktivitetsersättning. En förklaring till det är ökningen av antalet
nybeviljade aktivitetsersättningar på grund av förlängd skolgång där männen står för den
största ökningen (se diagram 6). Vad gäller nybeviljad aktivitetsersättning på grund av nedsatt
arbetsförmåga ser bilden annorlunda ut. Här är kvinnorna något fler än männen.
2
Se vidare tidigare studier på området: FK analyserar 2007:8 Unga med aktivitetersättning vilka är de?
6
2010-05-06
Avdelningen för analys och prognos
Ingeborg Watz Forslund
Balder Klett Sarmentero
Diagram 4. Antalet nybeviljade med aktivitetsersättning fördelat på kön
4 000
Kvinnor
Män
3 000
2 500
Antal individer, 12-månadersvärden
3 500
2 000
201002
200912
200910
200908
200906
200904
200902
200812
200810
200808
200806
200804
200802
200712
200710
200708
200706
200704
200702
200612
200610
200608
200606
200604
200602
200512
200510
200508
200506
200504
200502
200412
200410
200408
200406
1 500
Ser man till antalet individer per tusen försäkrade med nybeviljad aktivitetsersättning fördelat
på åldersgrupper och kön visar resultaten på en ökning i åldersgruppen 18-19 år sedan 2004. I
åldersgruppen 25-29 år har däremot antalet per tusen försäkrade minskat något för båda könen
medan antalet i åldersgruppen 20-24 år är oförändrat för männen men har minskat något för
kvinnorna (tabell 2).
Tabell 2.
Antal individer per tusen med nybeviljad sjuk- och aktivitetsersättning i åldersgrupper 2004-2009 fördelat
på kvinnor, män och samtliga. (Årsvärde)
2004
2005
2006
2007
2008
2009
18-19 år
K M
2
2
2
3
4
6
5
7
5
7
6
8
S
2
2
5
6
6
7
20-24 år
K M
4
3
4
3
4
3
4
3
3
3
3
3
S
3
3
3
4
3
3
25-29 år
K M
5
3
4
3
4
3
4
3
3
2
2
2
S
4
3
3
3
2
2
30-64 år
K
M
20 13
16 10
12 8
11 8
8 6
4 3
S
16
13
10
10
7
4
samtliga
K
M
16 10
13 8
10 7
9 7
7 5
4 3
S
13
10
8
8
6
4
7
2010-05-06
Avdelningen för analys och prognos
Ingeborg Watz Forslund
Balder Klett Sarmentero
Antalet nybeviljade aktivitetsersättningar på grund av nedsatt arbetsförmåga har de senaste
åren minskat. Diagram fem visar att det framförallt är kvinnor i åldersgruppen 25-29 år som
står för den kraftigaste minskningen. Tidigare var nybeviljandet störst i denna grupp. Även för
männen i åldersgruppen 25- 29 år har nybeviljandet minskat . Män och kvinnor i
åldersgruppen 20- 24 står för flest antal nybeviljade aktivitetsersättningar på grund av nedsatt
arbetsförmåga men även för denna åldersgrupp har nybeviljandet minskat något.
Diagram 5. Antalet nybeviljade med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga fördelat på
kön och ålder
1 400
18 - 19 år Kvinnor
18 - 19 år Män
20 - 24 år Kvinnor
20 - 24 år Män
25 - 29 år Kvinnor
25 - 29 år Män
1 000
800
600
400
Antal individer, 12-månadersvärden
1 200
200
20
04
20 10
04
20 12
05
20 02
05
20 04
05
20 06
05
20 08
05
20 10
05
20 12
06
20 02
06
20 04
06
20 06
06
20 08
06
20 10
06
20 12
07
20 02
07
20 04
07
20 06
07
20 08
07
20 10
07
20 12
08
20 02
08
20 04
08
20 06
08
20 08
08
20 10
08
20 12
09
20 02
09
20 04
09
20 06
09
20 08
09
20 10
09
20 12
10
02
0
Av diagram 6 framgår att nybeviljandet på grund av förlängd skolgång har ökat kraftigt för
både män och kvinnor sedan 2004. Ökningen är uteslutande i åldersgruppen 18-19 år och
männen står för den största ökningen. Ungdomar som på grund av funktionshinder behöver
extra tid för att slutföra sina grundläggande studier och som går i särskola, särvux,
specialskola, riksgymnasierna för döva och hörselskadade samt rh-anpassad utbildning eller
ordinarie skolform har rätt till aktivitetersättning. Andelen elever i de särskilda skolformerna
har ökat sedan 1990-talet. En större andel pojkar än flickor går i särskolan vilket till stor del
förklarar att männen står för den kraftigaste ökningen av nybeviljandet3.
3
Tidigare rapporter på området: Försäkringskassan redovisar 2007:7 Förlängd skolgång - en ny väg in i
aktivitetsersättningen
8
2010-05-06
Avdelningen för analys och prognos
Ingeborg Watz Forslund
Balder Klett Sarmentero
Diagram 6. Antalet nybeviljade med aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång fördelat på kön
och ålder
2 000
18 - 19 år Kvinnor
18 - 19 år Män
20 - 24 år Kvinnor
20 - 24 år Män
1 800
1 400
1 200
1 000
800
600
Antal individer, 12-månadersvärden
1 600
400
200
20
04
20 10
04
20 12
05
20 02
05
20 04
05
20 06
05
20 08
05
20 10
05
20 12
06
20 02
06
20 04
06
20 06
06
20 08
06
20 10
06
20 12
07
20 02
07
20 04
07
20 06
07
20 08
07
20 10
07
20 12
08
20 02
08
20 04
08
20 06
08
20 08
08
20 10
08
20 12
09
20 02
09
20 04
09
20 06
09
20 08
09
20 10
09
20 12
10
02
0
Psykiska diagnoser dominerar
Inom aktivitetsersättningen dominerar psykiska diagnoser för både kvinnor och män och står
för mer än två tredjedelar av nybeviljandet. Kvinnor har en högre andel sjukdomar i
rörelseorganen än män bland dem som nybeviljas aktivitetsersättning. Siffrorna kan jämföras
med diagnosfördelningen inom sjuk- och aktivitetsersättningen sammanslaget. Psykiska
diagnoser står då för ca 15 procent och sjukdomar i rörelseorganen ligger på drygt 20 procent.
Skillnaderna i fördelningen mellan könen ligger på ca 4 procent.
Tabell 3.
Diagnosfördelning över nybeviljandet
Fördelning av diagnos
Anledning till ersättning
Psykiska sjukdomar
Skador och förgiftningar
Sjukdomar i nervsystemet
Sjukdomar i rörelseorganen
Medfödda missbildningar
Övriga
Samtliga
Kvinnor
Män
70,0%
12,5%
3,3 %
2,8 %
2,4 %
9,1 %
100,0%
69,7%
13,8%
3,3 %
0,8 %
2,1 %
10,2%
100,0%
feb-2010
Totalt
69,8%
13,2%
3,3 %
1,7 %
2,3 %
9,7 %
100,0%
9
2010-05-06
Avdelningen för analys och prognos
Ingeborg Watz Forslund
Balder Klett Sarmentero
Ett nedslag bland psykiska diagnoser visar på skillnader mellan könen. Män med
intellektuella funktionsnedsättningar och störningar i den psykiska utvecklingen dominerar
nybeviljandet jämfört med kvinnor med samma diagnoser. Neurotiska och stressrelaterade
syndrom är den diagnosgrupp som minskat och då främst för kvinnor och under 2009 och i
mindre utsträckning för män. Beteendestörningar (samt emotionella störningar med tidig
debut) har långsamt ökat under flera års tid för både kvinnor och män. Störningar i psykisk
utveckling har långsamt ökat för kvinnor under hela den redovisade perioden, men kraftigt
ökat för män 2006 och 20074.
Diagram 7. Nybeviljad aktivitetersättning, kön och diagnos
Nybeviljad aktivitetsersättning, kön och diagnos
900
Neurotiska och stressrelaterade syndrom, kvinnnor
Neurotiska och stressrelaterade syndrom, män
Intellektuell funktionsnedsättning, kvinnor
Intellektuell funktionsnedsättning, män
Störningar i psykisk utveckling, kvinnor
Störningar i psykisk utveckling, män
Beteendestörningar, kvinnor
Beteendestörningar, män
800
700
600
500
400
300
200
100
20
03
12
20
04
03
20
04
06
20
04
09
20
04
12
20
05
03
20
05
06
20
05
09
20
05
12
20
06
03
20
06
06
20
06
09
20
06
12
20
07
03
20
07
06
20
07
09
20
07
12
20
08
03
20
08
06
20
08
09
20
08
12
20
09
03
20
09
06
20
09
09
20
09
12
0
Diagrammet visar antal nybeviljade per månad (rullande 12-månaderssiffror) uppdelat på kön
och psykisk diagnos över tid. Män med diagnoserna störningar i psykisk utveckling samt med
intellektuella funktionsnedsättningar har de senaste åren ökat kraftigare än för kvinnor.
Kvinnor med diagnosen neurotiska och stressrelaterade syndrom har minskat och ligger på
2004 års nivå.
4
Tidigare rapporter på området: Försäkringskassan analyserar 2007:11 Nya sjuk- och
aktivitetsersättningar/förtidspensioner– med fokus på yngre med psykiska diagnoser under åren 1995–2005
10
2010-05-06
Avdelningen för analys och prognos
Ingeborg Watz Forslund
Balder Klett Sarmentero
Tabell 4. Andelen Nybeviljade aktivitetsersättningar med psykiska diagnoser fördelat på kvinnor och män
5
2009
Psykisk utvecklingsstörning s.k. intellektuell funktionsnedsättning
Störningar i psykisk utveckling
Beteendestörningar och emotionella störningar med tidig debut
Neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom
Förstämningssyndrom
Personlighetsstörningar och beteendestörningar hos vuxna
Beteendestörningar förenade med fysiologiska rubbningar etc.
Övriga
Totalt
Kvinnor
Män
25,8%
19,0%
11,3%
14,5%
12,7%
9,0 %
3,1 %
4,6 %
100,0%
28,3%
28,9%
16,2%
8,6 %
6,9 %
2,5 %
0,2 %
8,3 %
100,0%
Samtlig
a
27,1%
24,3%
13,9%
11,3%
9,6 %
5,5 %
1,6 %
6,6 %
100,0%
Tabellen ovan visar fördelningen av psykiska diagnoser inom nybeviljad aktivitetsersättning
(Andelarna baseras på 12-måndadersvärden februari 2010). Diagnoser som återfinns under
Störningar i psykisk utveckling (asperger och autism) och Beteendestörningar och emotionella
störningar med tidig debut (ADHD och hyperaktivitetsstörningar) är diagnoser som är
vanligare hos män än hos kvinnor. En större andel kvinnor än män drabbas av
förstämningssyndrom, som depression, och stressrelaterade syndrom.
Mer än hälften beviljas en ny period efter den första perioden av
aktivitetsersättning
Trots att aktivitetsersättningen alltid är tidsbegränsad och ska omprövas varje
ersättningsperiod får mer än hälften en ny period efter den första perioden av
aktivitetsersättning.
Tabell 5. Andel som fick en ny period efter en första period med aktivitetsersättning
samtliga
kvinnor
män
nedsatt arbetsförmåga 200912
61 %
62 %
57 %
förlängd skolgång 200912
54 %
56 %
53 %
6
Tabell fem visar att mer än hälften som haft en första period av aktivitetsersättning på grund
av nedsatt arbetsförmåga beviljades ytterliggare en period med aktivitetsersättning 2009.
5
Beskrivning av vissa diagnosgrupper: Förstämningssyndrom (F30-F39) t.ex. depression. Neurotiska, stressrelaterade
och somatoforma syndrom (F40-F48) t.ex.fobier och andra ångestsyndrom. Beteendestörningar förenade med
fysiologiska rubbningar etc. (F50-F59) t.ex. ätstörningar. Personlighetsstörningar och beteendestörningar hos vuxna
(F60-F69) t.ex. borderline personlighetsstörning. Psykisk utvecklingsstörning (F70-F79) så kallade intellektuella
handikapp, Störningar i psykisk utveckling (F80-F89) t.ex. störningar i tal- och språkutveckling samt inlärningsstörningar,
Aspergers syndrom, autism. Beteendestörningar och emotionella störningar med debut vanligen under barndom och
ungdomstid (F90-F98) t.ex. hyperaktivitetsstörningar (ADHD), Ospecificerad psykisk störning (F99).
6
Andelarna avser andel som fick aktivitetersättning 3 månader efter första beslutet löpte ut. Därför kan andelarna
vara något underskattade p.g.a. sena retroaktiva beslut
11
2010-05-06
Avdelningen för analys och prognos
Ingeborg Watz Forslund
Balder Klett Sarmentero
Kvinnorna står för en något högre andel. När det gäller förlängd skolgång beviljades fem av
tio ytterliggare en period. Omkring 9 procent beviljades ännu en period av förlängd skolgång
medan cirka 45 procent beviljades aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga efter
den första perioden av förlängd skolgång.
Under tid med aktivitetsersättning
Deltagande i aktiviteter
Under tiden en försäkrad har aktivitetsersättning kan han eller hon också delta i olika
aktiviteter. Deltagande i aktiviteter syftar till att stödja den försäkrade i hans eller hennes
utveckling och påverka sjukdomen eller funktionsnedsättningen på ett positivt sätt.
Deltagandet ska också bidra till att förbättra arbetsförmågan. Försäkringskassan ska
undersöka om den som beviljats aktivitetsersättning har förutsättningar att delta i aktiviteter.
Försäkringskassan ska också erbjuda möjligheten att delta i aktiviteter och samordna och
planera aktiviteterna tillsammans med den försäkrade. Att delta i aktiviteter är frivilligt. Cirka
40 procent av de med aktivitetsersättning har deltagit i aktiviteter som planerats och
samordnats av försäkringskassan 20057.
Arbetslivsinriktad rehabilitering
En av de definierade och prioriterade målgrupperna i handlingsplanesamverkan8 inom
rehabiliteringsområdet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är unga arbetslösa
med aktivitetsersättning. Totalt utgör de cirka fyra procent av alla som ingår i
handlingsplanssamverkan.
Det nationella målet för samverkan är att minst 40 procent av deltagarna, 12 månader efter
påbörjad insats har ett arbete eller börjat en utbildning. Resultat från 2009 visar att målet
närapå uppfylldes för gruppen unga i och med att 37 procent av de knappt 680 unga arbetslösa
med aktivitetsersättning som deltog i samverkan hade ett arbete eller påbörjad utbildning vid
mättillfället. 2008 var andelen något högre och låg på 39 procent. Av det totala beståndet av
aktivitetsersättning uppgår andelen unga som deltog i handlingsplanssamverkan 2009 till 2,6
procent.
Vilande aktivitetsersättning
Möjligheten att prova på att arbeta eller studera utan att förlora rätten till ersättning finns
under tid med aktivitetsersättning. Efter att en försäkrad har haft aktivitetsersättning i ett år
kan hon eller han ansöka om att ha sin aktivitetsersättning vilande. Aktivitetsersättningen
betalas inte ut under den tid man arbetar. Under de första 12 månaderna betalas ett belopp ut
varje månad som motsvarar 25 procent av den vilande aktivitetsersättningen. Ersättning kan
vara vilande i längst två år. I mars 2010 hade 141 personer med aktivitetersättning sin
ersättning vilande för att prova på att arbeta.
7
Försäkringskassan analyserar 2005:11 aktiviteter ett steg i rätt riktning
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har sedan 2003 upprättat en nationell handlingsplan för samverkan
inom rehabiliteringsområdet. Syftet med denna finansiella samordning är att fler individer ska återfå
arbetsförmågan och få ett arbete
8
12
2010-05-06
Avdelningen för analys och prognos
Ingeborg Watz Forslund
Balder Klett Sarmentero
Statens betalningsåtagande är tre gånger så mycket för en 25 åring med
aktivitetsersättning än för en 55 åring med sjukersättning
I jämförelse med sjukersättningen är andelen i förhållande till befolkningen som har
aktivitetsersättning i åldergruppen 19- 29 år låg (1,89 procent). Under 2009 betalade
Försäkringskassan ut cirka 2,5 miljarder kronor i ersättning till personer med
aktivitetsersättning. Beloppet motsvarar ca 4,5 procent av utgifterna för de ca
500 0009 som hade sjuk- eller aktivitetsersättning 2009. Att beloppet endast motsvarar 4,5
procent beror på att gruppen med aktivitetsersättning är liten i förhållande till dem med
sjukersättning.
Att en stor grupp unga under lång tid är utanför arbetsmarknaden och beroende av ersättning
från Försäkringskassan medför höga kostnader både ur ett mänskligt och samhällsekonomiskt
perspektiv. Ökningen av antalet unga innebär bland annat en kraftig ökning av det framtida
betalningsåtagandet för staten. Statens betalningstagande är tre gånger så stort för en 25 åring
med aktivitetsersättning än för en 55 åring med sjukersättning.10 Skälet till skillnaden är att en
yngre person antas ha ersättning under en betydligt längre tid än äldre personer. På lång sikt
innebär det också en betydligt lägre ekonomisk standard som ålderspensionär. Majoriteten av
personerna med aktivitetersättning saknar inkomsthistoria från arbete eller har aldrig haft ett
arbete. Systemets konstruktion gör också att yngre med aktivitetsersättning automatiskt får en
lägre inkomst. Sjukersättningen och aktivitetsersättningen är dessutom endast värdesäkrad
genom att beloppen skrivs upp med de allmänna prisstegringarna. Det gör att gruppen med
SA successivt tappar i inkomststandard relativt den arbetande delen av befolkningen när
löneökningarna är högre än inflationstakten. Generellt gäller därför att ett tidigt inträde till
sjukersättning och aktivitetsersättning innebär en mycket stor risk för ett liv i relativ
fattigdom11.
9
I snitt var det 514 000 som fick sjuk- eller aktivitetsersättning under 2009 och antalet personer som fick en
utbetalning någon gång under 2009 var 550 000 individer.
10
Försäkringskassan beräknar årligen sjukförsäkringens framtida betalningstagande i form av sjukpenning och
sjuk- och aktivitetsersättning - den så kallade ohälsoskulden. Beräkningen bygger på att de personer som vid en
viss tidpunkt finns i sjukförsäkringen och som har en ersättning av en viss storlek.
11
Rapporter på området: Socialförsäkringsrapport 2009:12 Inkomstutvecklingen av individer med sjukersättning
och aktivitetersättning, Ekonomisk standard åren 1991-2006