Ole Elgström, Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet
EU i andras ögon: Bilden av EU som internationell
förhandlingsaktör
Projektets mål formulerades 2005 på följande sätt: Vad karakteriserar EU som
utrikespolitisk aktör, och vilken effekt (“impact”) har EU på den internationella arenan? I
och med att EU alltmer framträder som en autonom maktfaktor i världspolitiken har en
livlig debatt uppstått om dess faktiska inflytande (är EU en ny stormakt?), graden av
sammanhållning (talar EU med en stämma?) och om de kvaliteter som utmärker dess
politik (agerar EU som en ledare?). Ett viktigt perspektiv som nästan helt har negligerats i
studiet av EU som internationell aktör är hur andra aktörer ser på EU:s utrikespolitiska
roll: hur uppfattas Unionen av sina förhandlingspartners? En sådan infallsvinkel har
betydande teoretiska implikationer med fokus på “images” och förväntningar. Detta
projekt fokuserar explicit på ”EU som andra ser det”. Syftet är att analysera andra
aktörers perceptioner av EU:s karaktärsdrag, sätt att föra förhandlingar på och dess
betydelse i ett konkret förhandlingsfall. Empiriskt undersöks pågående förhandlingar
mellan EU och utvecklingsländer i Afrika, Karibien och Oceanien (de s.k. ACP-länderna)
som syftar till skapandet av sex regionala ekonomiska partnerskapsavtal (EPAs).
De analytiska målen har förblivit i princip oförändrade även om något mindre vikt lagts
vid EU:s inflytande och ”effektivitet” än som från början var tänkt. Fokus har legat på
vad som utmärker EU som internationell förhandlingspart, på dess rollbeteende (särskilt
avseende ledarskap) och på faktorer som uppmuntrat eller hindrat EU att spela en roll i
multilaterala förhandlingar. Detta har ”mätts” genom att undersöka hur utomstående
aktörer uppfattar EU som förhandlare. Empiriskt har fokus breddats, även om EPAförhandlingarna ägnats mest uppmärksamhet, till att även inkludera handelsförhandlingar
generellt och klimatförändringsförhandlingar.
Tre viktiga resultat
Inom projektet har publicerats nio artiklar (varav åtta i internationella referee-bedömda
tidskrifter) och fem bokkapitel. Jag planerar för en bok i vilken jag ska dra samman och
strömlinjeforma de resultat som projektet kommit fram till. Bland dessa märks särskilt:
1. Det finns en utbredd uppfattning inom de områden som undersöks att
EU är en stormakt, dels på grund av strukturella egenskaper (sin
ekonomiska makt) och sina ledarskapskvaliteter (särskilt genom att agera
som role model för andra). Det bör dock påpekas att jag inte undersökt
något traditionellt säkerhetspolitiskt policyområde.
2. Detta leder dock inte automatiskt till att EU också uppfattas som en
ledare (även om så ofta är fallet). De främst orsakerna härtill är a) en
uppfattad brist på horisontell koherens (dvs att EU uppfattas bete sig på
1
olika sätt på inom olika policyområden, vilket öppnar för anklagelser om
inkonsekvens) vilket leder till en tveksamhet om EU:s legitimitet som
ledare, och b) interna ko-ordineringsproblem som leder till tveksamhet
om EU:s effektivitet som ledare (kravet på internt framförhandlad
konsensus gör att EU ibland uppfattas som icke flexibel och långsam i sitt
beslutsfattande).
3. Externa aktörers uppfattningar om EU är anmärkningsvärt likartade,
oavsett om vi undersöker representanter för stormakter eller småstater,
utvecklade eller utvecklingsländer. Samtliga aktörer är ense om att EU är
en stormakt och om unionens ledaregenskaper, men också i sin kritik.
Utvecklingsländerna har dock en något större benägenhet att anklaga EU
för skenhelighet och dubbelspel.
Nya forskningsfrågor
Projektet har väckt frågan om hur EU ska utvärderas i jämförelse med andra liknande
aktörer. Är EU annorlunda i sin stormaktsroll och i sina ledarkarakteristika, än andra
stater som vanligen framhålls som stormakter respektive ledare? EU hävdas ofta vara en
”annorlunda stormakt”, och betecknas ofta som en civil eller normativ makt, men det
saknas empirisk kunskap om hur EU faktiskt uppfattas av omvärlden, jämfört med andra
aktörer. En jämförelse mellan vilka förväntingar utomstående har av EU, USA och Kina i
till exempel handels- och miljöförhandlingar skulle vara både givande och spännande,
särskilt i ljuset av den ”nya världsordning” som hävdas vara på väg, där icke-traditionella
aspekter av maktutövning hävdas dominera och där nya makter (inte minst Kina och
Indien) hävdas växa i styrka.
Två viktiga publikationer
a)
En artikel, skriven tillsammans med kollegor från University of Canterbury
(Nya Zeeland), med titeln ”The EU As Others See It”. Detta är en av de första
publikationer som hävdar betydelsen och värdet av att studera utomståendes
uppfattningar och förväntningar av EU (och för den skull av stormakter generellt).
Artikeln har blivit livligt citerad och i kölvattnet har följt flera internationella
forskningsprogram och en FP7-utlysning med detta tema. Vi argumenterade för att det är
omöjligt att utelämna en analys av externa aktörers perceptioner om man vill utvärdera
stormakters självuppfattningar och deras effektivitet i internationella förhandlingar.
b)
En artikel om EU som aktör i internationella handelsförhandlingar,
publicerad i en av de mest välkända ”EU-tidskrifterna”, Journal of Common Market Studies.
Även denna artikel har blivit flitigt refererad. I skriften fokuserar jag på EU:s
ledarskapssträvanden i Världshandelsorganisationen WTO och på de styrkepunkter och
svagheter som aktörer utanför Unionen tillskriver EU i dess rollutförande.
2
