Internationell Ekonomi
Världshandel
Idag säljer företag mer och mer av sin produktion
utomlands och världshandeln har mer än
fördubblats på 30 år
Världshandeln har sedan 1945 vuxit snabbare än
världens samlade BNP, mellan 1995 och 2000 ökade
världshandeln med 7% per år medan BNP ökade
med i genomsnitt 3%
Världen blir allt mer globaliserad och det är de
moderna kommunikationerna som gör processen
möjlig
Världshandel
De flesta utvecklingsländer vill dra nytta av
globaliseringen i form av ökad utrikeshandel och
investeringar
Handelns tillväxt och den höjda levnadsstandarden i
t.ex. Kina och Indien anses vara globaliseringens
förtjänst
Man är dock rädd för att globaliseringen ska leda till
ännu större ojämlikhet, speciellt hos de allra
fattigaste utvecklingsländerna
Världshandel
Dessa länder har svårt att snabbt anpassa sina
ekonomiska och samhälleliga strukturer och att
åstadkomma konkurrenskraftig produktion
Rädslan finns också att transnationella företag
kommer att styra utvecklingsländernas ekonomi
Antiglobaliseringsrörelsen vill inte veta av
globalisering, andra menar att globalisering inte
nödvändigtvis är av ondo
Världshandel
Västeuropa svarar för den största delen av
världshandeln, 41% 2009
Det mesta (72%) är internhandel, d.v.s. mellan
länder i västeuropa
Världens största exportland var fram till 2009
Tyskland men nu har Kina passerat
Världens största importland är USA
Sverige ligger på 28:e plats för både export (1,1%)
och import (0,9%)
Världshandel
Världshandeln har under de senaste två årtiondena
ändrat struktur
Förskjutning från råvaror till allt mer bearbetade
varor
Värdet av export av mineraler, bränslen och
jordbruksprodukter har ökat 4-5 gånger medan
industrivaror ökat 9 gånger
Industrivarornas del av varuexport har ökat från 5560% på 70-80-talet till 75% år 2005
Världshandel
Världshandeln med tjänster är bara en fjärdedel av
den med varor
Detta trots att de flesta länder nu har fler människor
sysselsatta inom olika servicenäringar
Sverige har bara 1,6 promille av världens befolkning
men landet är ändå en av världens större
handelsnationer
Vi är mycket beroende av utrikeshandel eftersom vi
själva saknar många råvaror och för att kunna
importera dessa måste vi exportera andra varor
Världshandel
Ett lands utrikeshandelsberoende (det totala värdet av
import och export) beräknas som del av BNP
För Sverige var siffran 2005 48,6%
Små länder är generellt mer beroende av utrikeshandeln
än stora länder
I ett stort land som USA sker den mesta handeln inom
landet
Sveriges toppexportländer är Tyskland, USA och Norge
Toppimportländerna är Tyskland, Danmark och Norge
Världshandel
Betalningsbalansen består av bytesbalans,
kapitalbalans, finansiell balans och en restpost.
Summan av dessa blir alltid noll, d.v.s. inbetalningar
och utbetalningar ska vara i balans
Bytesbalansen är i princip skillnaden mellan import
och export
Kapitalbalansen är t.ex. arv och gåvor
Finansiell balans är skillnaden mellan investeringar i
Sverige och utomlands
Världshandel
Ett överskott i betalningsbalansen betyder att vi
producerar mer än vi förbrukar
Sverige har då fodringar på andra länder eller en
ökad valutareserv
Ett underskott tyder däremot på att vi lever ”över
våra tillgångar” genom att förbruka mer än vi
producerar
Om både bytesbalans och kapitalbalans visar
underskott måste den täckas med lån från utlandet
eller genom att ta av valutareserven
Världshandel
Sveriges betalningsbalans 2006, miljarder kr
Bytesbalans
Handel i varor och tjänster
Faktorinkomster
Löpande transfereringar
226,6
11,6
-34,1
Bytesbalans netto
204,1
Kapitalbalans
-19,7
Finansiell balans
Restpost
-236,2
51,7
