FRÅGA 7
2 poäng
Till att börja med beräknas BNP (genom att summera C, I, G och X – Z) = 3320 mdr
Därefter: I + (X – Z)
BNP
730 + 130 = 0,259 = 26 procent
3320
Sparkvoten säger hur mycket ett land sparar både i form av ökat realkapital och som
fordringar på omvärlden.
FRÅGA 8
2 poäng
Marknadsräntor är de räntor som penning- och obligationsmarknaderna sätter i form
av den avkastning kursen på räntepapper ger: en högre kurs ger lägre ränta och vice
versa. (Se boken sid. 40!)
FRÅGA 9
9 poäng
a) Calmfors förklaring till arbetslösheten bygger på det man kallar klassisk
arbetslöshet. Den visas som figur 5.1 i boken.
(2p)
b) Konkreta penningpolitiska åtgärder för att stimulera ekonomin:
1. att Riksbanken höjer styrräntan
2. att Riksbanken gör en repa – genom återköpsavtal köper upp räntepapper från
bankerna så att penningmängden ökar
3. att Riksbanken genom öppna marknadsoperationer köper upp räntepapper från
allmänheten så att penningmängden ökar
(1,5p)
c) Konkreta finanspolitiska åtgärder för att stimulera ekonomin:
1. att öka de offentliga utgifterna
2. att öka transfereringarna
3. att sänka skatter
(1,5p)
d) Ökade offentliga utgifter och ökade investeringar visas som figur 4.8 och sänkta
skatter/ökade bidrag och minskat sparande som figur 4.9.
(2p)
Endera figuren räcker, bara du säger vilketdera du gör.
e) De skulle sjunka.
(0,5p)
f) En möjlighet är att marknaden skulle uppfatta den finanspolitiska stimulansen så
att den minskar sannolikheten för att Riksbanken skulle sätta in ytterligare stimulansåtgärder, med följden att de korta marknadsräntorna skulle stanna på utgångsnivån eller sjunka. En annan möjlighet är att marknaden skulle tolka den finanspolitiska stimulansen som en risk att inflationen kommer att öka, med följden att de
korta marknadsräntorna skulle stiga.
(1,5)
FRÅGA 10
2 poäng
Överskottsmålet för de offentliga finanserna är formulerat så att den offentliga
sektorns finansiella sparande ska visa ett årligt överskott motsvarande en procent av
BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel.
Målet är till för att tvinga politikerna till budgetdisciplin och för att det ska finnas
goda marginaler att stimulera ekonomin i en lågkonjunktur – utan att riskera att
komma i konflikt med EU:s regler som tillåter ett maximalt underskott motsvarande
tre procent av BNP. (Dessutom har en tanke varit att vi behöver spara till den tid när
den demografiska utvecklingen – med en ökande andel ålderspensionärer – kommer
att i allt högre grad belasta de offentliga finanserna.)
Kommentar: Många tycks tro att den ekonomiska politiken på makronivån är
inriktad på den externa balansen (att upprätthålla en positiv bytesbalans). Så är inte
fallet – i själva verket saknar vi, i stort sett, verktyg för att direkt påverka den. Det
enda verktyget är Riksbankens räntepolitik, men den är primärt inriktad på att
upprätthålla fullt resursutnyttjande i ekonomin. På längre sikt är det bara en
konkurrenskraftig löne- och kostnadsnivå som kan ge oss en positiv bytesbalans.
