Fråga 1: 8 poäng.
I november 2010 höjde Sveriges Riksbank reporäntan 0,25 procentenheter till 1,0
procent. Riksbanken motiverade beslutet med att den svenska ekonomin växer
snabbt. Styrkan i återhämtningen i USA och Europa är däremot fortsatt osäker.
Inflationstrycket är lågt i Sverige, men det väntas stiga i takt med att
konjunkturläget förstärks. För att stabilisera inflationen och uppnå ett normalt
resursutnyttjande behöver reporäntan gradvis höjas.
a.
Förklara hur och varför en räntehöjning påverkar dels inflationen, dels
resursutnyttjandet i den svenska ekonomin. (max 2p) (max en halv sida)
b.
Samtidigt menade Riksbanken att den svaga utvecklingen i omvärlden kan
resultera i att reporäntan inte kommer behöva höjas lika mycket de kommande
åren. Förklara hur och varför en svagare utveckling utomlands (jämfört med
tidigare prognoser) leder till lägre räntehöjningar i Sverige (än vad Riksbanken
räknade med tidigare) (max 2p) (max en halv sida).
c.
Förklara hur och varför kronkursen i dollar och euro skulle påverkas om den
svenska penningpolitiken innebär att den svenska räntan höjs relativt räntan i
USA och i Euro-området. (max 4p). (max en halv sida).
Fråga 2. (4 poäng)
a. Vad är deflation? (1p)
b. Varför anses deflation vara skadligt för ekonomin? (1p)
c. Nämn två orsaker till att inflation kan uppstå på kort sikt. (2p)
d. Använd kvantitetsekvationen för pengar gäller på lång sikt; dvs. i genomsnitt för
en ekonomi. Anta att reala BNP och omloppshastigheten för pengar är konstanta
och det nominella penningutbudet ökar med 10 procent. Hur stor blir då
inflationen? (1p)
Fråga 3. (5 p)
Följande nationalräkenskapsdata gäller:
Privat konsumtion, C
Privat bruttoinvestering, I
Privat Kapitalförslitning
Offentlig konsumtion, GC
Offentlig bruttoinvestering, GI
Skatter, netto (dvs. skatter – transfereringar), T
Export av varor och tjänster, X
Import av varor och tjänster, M
1 800
600
300
750
150
750
1 400
1 200
a) Beräkna BNP (GDP). (1p)
b) Beräkna den offentliga sektors budgetsaldo = den offentliga sektorns
finansiella sparande. (1p)
c) Beräkna det privata finansiella sparandet. (1p)
d) Beräkna handelsbalansens saldo. Hur är den relaterad till offentligt och privat
finansiellt sparande? (1 p)
e) Beräkna privat nettoinvestering. (1p)
Fråga 4. (4 poäng)
Anta att det finns en ekonomi som består av bara två företag;
företag 1: Grönsaksodlingen, och företag 2: Konservfabriken.
Under året sker bara följande saker i ekonomin:
Grönsaksodlingen säljer grönsaker för 90.000 kr till Konservfabriken och klarar sig
utan förbrukningsvaror.
Konservfabriken importerar konserveringsmedel för 20.000 kr, importerar en maskin
som beräknas hålla i fem år för 30.000 kr och säljer konserverade grönsaker direkt till
konsumenterna för 140.000 kr.
a) Beräkna BNP från användningssidan. Visa tydligt vilka poster som ingår i
beräkningarna och hur beräkningarna har utförts. (2p)
b) Beräkna förädlingsvärdena i de två branscherna/företagen. Visa att BNP är
summan av varje företags förädlingsvärde. Visa beräkningarna tydligt (2p)
Fråga 5. (4 poäng)
Anta att den aggregerade produktionsfunktionen är:
Y = F (A, K, L) = A*K0,3*L0,7
I tillväxttermer (dvs. uttryckt i procent) kan produktionsfunktionen skrivas på följande
sätt: Y/Y = A/A + 0,3K/K + 0,7L/L.
a) Hur mycket ökar BNP (Y), i procent, om sysselsättningen (L) stiger med 5
procent, medan A och kapitalstocken (K) är konstanta? (1p)
b) Hur förändras arbetsproduktiviteten (Y/L), i procent, när sysselsättningen
stiger med 5 procent medan A och kapitalstocken är konstanta? (1p)
c) Hur mycket ökar BNP (Y), i procent, om kapitalstocken växer med 5 procent,
medan A och sysselsättningen är konstanta. (1p)
d) Anta att både Koch L stiger med 5 procent, medan Y dock stiger med 7
procent. Hur har då totalfaktorproduktiviteten (A) förändrats? (1p)