Rädda havet
med hajen Kaj
En saga om skräpet i våra hav
Materialet har tagits fram inom ramen för projektet; Strömmar av plast,
och finansieras av Havs- och vattenmyndigheten.
© Håll
Sverige Rent
Version 2, september 2016
Författare: Ann-Christin Björnfot, Håll Sverige Rent
Illustrationer: Fia Sjögren
2
Till pedagogen
Om materialet
Genom det här materialet finns möjlighet för dig som pedagog att få en ökad förståelse för
marin nedskräpning och tips på hur ni kan jobba med dessa frågor i barngruppen genom
en saga. Målgruppen är främst förskola men kan även fungera för förskoleklass och tidiga
årskurser i grundskolan. Materialet kan kopplas till både Lgr 11 och Lpfö 98, rev. 2010.
Sagan om hajen Kaj
Genom sagan om hajen Kaj, som får uppleva sitt hem i havet nedskräpat, kan barnen
reflektera och fundera över nedskräpningen och dess konsekvenser. Men även vad vi alla
kan göra för att förändra till det bättre! Efter sagan finns förslag på diskussionsfrågor.
Gör så här:
1. Titta på filmen Strömmar av plast med dina kollegor för att få en god förståelse för
problematiken med marin nedskräpning
2. Läs igenom sagan var för sig.
3. Diskutera vad ni själva kan göra för att minska och bekämpa den marina
nedskräpningen.
4. Fundera på hur ni kan samtala med barnen om sagan. Inspireras gärna av våra förslag i
slutet av sagan.
5. Läs sagan tillsammans med barnen, prata om innehållet, utforska, förklara och fånga
upp barnens tankar och idéer.
Film: Strömmar av plast –
Västerhavets dilemma
En film om marin nedskräpning på
Bohuskusten. Filmen är producerad av
Benny Frick och skapades i ett gemensamt
arbete mellan Havsmiljöinstitutet, Västra
Götalandsregionen, länsstyrelsen i
Västra Götalands län, KIMO Sverige,
miljöförvaltningen i Göteborgs stad, Ren Kust
och Stiftelsen Håll Sverige Rent.
Länk till filmen Strömmar av plast:
https://www.youtube.com/
watch?v=kZmErdj35QA
3
Till pedagogen
Marin nedskräpning- en ödesfråga
Vi vill prata om marint skräp därför att situationen vi ser idag är allvarlig. Varje år hamnar
ofattbart många miljoner ton plastskräp i världshaven. FN:s miljöprogram, UNEP, anser
att plasten i haven är ett av de snabbast växande globala miljöproblemen. De svenska
haven utgör inga undantag. Den svenska västkusten är ett av de områden i Europa som
är värst drabbade av marin nedskräpning. Havets ytvattenströmmar för med sig skräp
från Nordostatlanten, och varje timme, dygnet runt, alla årets dagar, spolas det upp en
kubikmeter skräp på västkusten.
Var kommer skräpet ifrån och vad ställer det till med?
Uppskattningsvis 80 procent av det skräp som hamnar i havet kommer ursprungligen från
land. Skräpet kommer från trottoarer, gator och stränder, där det har slängts eller tappats.
Det förs sedan med vindar, regnvatten och floder till havet. Snödumpning i floder och
hav kan också vara en källa till marin nedskräpning. Skräpet är en konsekvens av modern
konsumtion, människors beteenden och livsstilar. Bristfällig avfallshantering, undermåliga
reningsverk och översvämning av avlopp är också möjliga källor till nedskräpningen i haven.
När plastskräp väl hamnat i havet, försvinner det inte. Ännu har vi inga metoder för att
städa havet och vi känner inte till de långsiktiga effekterna av marin nedskräpning än. Vad
vi vet är att plasten ändrar skepnad med tiden och bryts ner till mindre och mindre bitar
som sjöfåglar, marina däggdjur och fiskar kan missta för mat. Till slut är bitarna så små
att de kallas för mikroplast (<5 mm), och blir då något som även till exempel musslor får i
sig. Utöver att utgöra ett hot mot djurlivet kan plasten dessutom transportera miljöfarliga
ämnen genom att binda upp olika miljögifter.
Vad gör vi åt det?
Om vi ska stoppa denna negativa utveckling, måste vi prata om och förstå hur illa det
faktiskt är – men i synnerhet identifiera åtgärder och visa på lösningar. Därför är syftet med
denna saga att sprida kunskap om marin nedskräpning och genom kunskap och förståelse,
skapa medvetenhet och handlingskraft hos
barn.
Genom att sätta fokus på den marina
nedskräpningen bidrar du till att sprida
kunskap om orsaker, konsekvenser och
framför-allt lösningar. När vi lär oss
mer om problemen kan vi bli en del av
lösningen!
4
Till pedagogen
Pedagogiskt förhållningssätt
Forskning visar att barn är medvetna om ett
flertal miljörelaterade problem, exempelvis
klimatförändringar och nedskräpning, men att barn
ofta saknar förståelse för orsakerna och framför allt
för lösningarna. Samma forskning pekar även på
att medvetenhet i sig inte är tillräckligt för att driva
en förändring – om inte denna kan omvandlas till
konkreta handlingar.
Därför önskar vi självklart att arbetet med marin
nedskräpning ska leda till en god förståelse
för orsakerna till, och effekterna av, marin
nedskräpning men framför allt visa på åtgärder och
vägar framåt.
•
visa på vägar framåt och
konkreta lösningar
• utgå från barnens egna
erfarenheter, vardag, vanor
och beteenden
• fokusera på framtidstro
och anspela på den glädjen
det innebär att tillsammans
med andra vara engagerad i
viktiga framtidsfrågor
Samtalet med barnen bör genomsyras av framtidstro och det positiva budskapet; att det
faktiskt går att bekämpa denna negativa utveckling genom att minska nedskräpningen och
därigenom också stoppa tillförseln av skräp till havet. Samt att vi alla kan bidra genom
förändrade livsmönster, attityder och beteendeförändringar. Samtalen med barnen ska
främja deras förståelse för vilka konkreta förändringar de själva kan göra men även skapa
tilltro till att andra vill bidra till lösningar och positiva förändringar. Känslan av att kunna
påverka och känslan av mening skapar engagemang och en vilja att agera.
Tips!
Berätta för andra eller städa en strand?
Gör teckningar eller affischer med budskapet ”Vi vill ha skräpfria hav!” eller liknande
som barnen kan ta med hem eller sätt upp på förskolan/skolan eller på ert lokala
bibliotek.
Berätta att ni jobbar med marin nedskräpning på er webbplats eller i sociala medier.
Eller varför inte ordna en strandstädning på en strand nära er?
Här finns fler exempel på hur ni kan kommunicera ert engagemang:
www.hållsverigrent.se
5
6
Rädda havet
med hajen Kaj
En saga om skräpet i våra hav
I DET STORA HAVET, långt ner i djupet, bodde en liten pigghaj. Den lilla hajen hette Kaj
och han var en mycket duktig simmare. Han kunde simma ifrån alla sina kompisar lätt som
en plätt. Han njöt av att kunna röra sig så smidigt och känna det kalla vattnet som forsade
runt omkring hans kropp när han simmade fram i raketfart.
Kaj hade flera kompisar som också bodde i havet. Kräftis var en havskräfta och de var ute
och simmade tillsammans varje dag.
En dag när de var ute på en simtur så träffade de Sammi, en annan av Kajs kompisar.
Sammi var en fisk, en storspigg. Sammi frågade Kaj och Kräftis om de ville simma med
henne och leta efter hennes bror Tammi.
– Han är försvunnen, sa Sammi sorgset. Men jag hörde den gamla eremitkräftan prata om
att den elaka marulken tagit Tammi och håller honom fången i ett gammalt skeppsvrak som
ligger på havets botten. Vraket har legat där så länge att det blivit helt täckt av alger och är
nu ett hem för många fiskar. Där har marulken också sitt hem. Jag tror att marulken tänker
äta upp Tammi!
– Kan ni hjälpa mig att hitta och befria Tammi? frågade Sammi med bedjande ögon.
7
Kaj var en haj som tyckte om äventyr, men han var också lite försiktig. Men att leta efter
Tammi som var fången hos marulken känns både viktigt och modigt, tänkte Kaj.
– Vi gör det! utropade han. Vi befriar Tammi!
– Tack snälla ni, sa Sammi och gjorde en liten piruett i vattnet av lycka.
Sagt och gjort. Kaj, Kräftis och Sammi började sin farofyllda färd mot skeppsvraket. När de
simmat en stund hörde de ett ynkligt pip. De tittade sig omkring. Först såg de ingenting.
Men sedan såg de en valunge, en liten tumlare, som fastnat i ett nät som drev omkring i
vattnet.
– Hjälp, hjälp, gnällde valen och sprattlade förtvivlat för att komma loss.
Våra vänner simmade fram till nätet. Med ett kraftfullt hugg bet Kaj sönder nätet och
Sammi och Kräftis rev och slet i nätet. Så befriade de den lilla valungen som tacksamt
tumlade runt dem och gav dem varsin kram.
Kaj undrade var nätet kom ifrån, han hade aldrig sett ett sådant förr.
– Det är nog människorna som använt nätet när de fiskat, förklarade Kräftis, som ju visste
en hel del om människor och nät och sådant. Nätet har säkert fastnat i något på botten och
människorna har tappat det. Ett sådant nät kallas för spökgarn eftersom det fortfarande
ligger i havet och fångar fiskar och andra djur, som valungen. Den lilla valen ville simma
upp till ytan för att andas lite luft och våra vänner simmade med. Valar behöver få luft i sina
lungor, för de kan inte andas i vattnet som fiskarna gör med sina gälar.
8
Valungen var glad över att ha blivit befriad och hoppade högt över vattenytan.
– Tack för hjälpen och hejdå, ropade valungen glatt och simmade sedan lyckligt hem till sin
familj. Då plötsligt krockade Kaj med en flaska som flöt på vattnet.
– Aj, ropade han och gned med ena fenan på huvudet. Han hade fått en bula som ömmade
och gjorde ont.
När han tittade ut över vattenytan så såg han mängder av skräp som låg och guppade. Det
var förpackningar av olika slag, flera plastpåsar, papper, en sko och till och med en gammal
trasig badring. Ja det var så många saker, så han kunde inte räkna dem alla. Förskräckt dök
han ned under vattenytan igen.
– Titta, sa Kräftis och pekade nedåt. Där, på havets botten, låg fler saker som inte hörde
hemma i havet. Kaj såg en cykel, däck, burkar och mängder med glasflaskor. Han såg också
ytterligare ett nät och en fisk som trasslat in sig i det och som var död. Kaj blev så ledsen när
han tittade på fisken.
– Varför skräpar människorna ner i vårt hem havet? klagade Kaj. Jag vill inte ha så många
konstiga saker här.
9
– Nej, svarade Kräftis. Vi vill ha rent och fint här där vi bor. Vi vill inte krocka med flaskor
och trassla in oss i nät. Hur kan vi få människorna att sluta skräpa ner i havet? Kaj bara
suckade och vännerna fortsatte sin färd mot skeppsvraket.
Då kände Sammi att hon var hungrig.
– Nu är det nog dags för ett mellanmål, sa hon till sina kompisar. Jag är sugen på lite
plankton!
– Vad är plankton? frågade Kaj.
– Jo det är mycket små kräftdjur och alger som driver omkring i havet och många djur äter
dem, svarade Kräftis.
Jo titta där! Där fanns små, småbitar, men de såg inte riktigt ut som plankton. Men Sammi
var hungrig och skulle precis äta upp de småbitarna när Kräftis ropade:
– Nej! Ät dem inte! Det är små plastbitar, inte plankton.
– Va? svarade Sammi. Varifrån kommer plastbitarna och varför ser de ut som plankton?
– Människorna kastar plasten och så går den sönder i mindre och mindre bitar. Ibland tror
djuren att det är plankton och äter dem, men då får de magen full av plast och blir sjuka.
– Men varför kastar människorna plasten i vattnet? undrade Sammi förbryllat.
– De slänger plasten uppe på land och så blåser plasten ut i vattnet. De kanske inte orkar
slänga sin plastpåse eller vad det nu är, i en soptunna eller lämna in den till återvinningen,
svarade Kräftis. Kaj funderar ett tag sedan mumlade han:
– Så det är plasten från land som blåser ut i havet och i vattnet går plasten sönder i mindre
och mindre bitar. Och sedan äter många djur de små, små plastbitarna som mat istället för
plankton.
– Någon borde säga till människorna att sluta skräpa ner, både på land och i havet,
muttrade Kaj irriterat.
Våra vänner hittade i alla fall lite plankton till slut som Sammi mumsade på tills hon blev
mätt. Med förnyade krafter simmade våra vänner återigen mot skeppsvraket.
10
– Där är det sjunkna skeppet! ropade Kaj. Snart ska vi rädda Tammi!
På långt håll såg de att skeppet var täckt av alger och havstulpaner och fiskar simmade ut
och in genom alla dörr- och fönsterhål. De skymtade en stor marulk som såg så läskig ut att
Kaj nästan ångrade att han följt med Sammi och Kräftis på detta ruskiga äventyr.
Marulken simmade in genom en fönsterglugg och de tre kompisarna simmade efter fram till
gluggen och kikade in. Därinne såg de Tammi, inlåst i en bur! Marulken hade lagt sig för att
sova intill buren. Våra vänner kunde se en nyckel i en kedja runt en av marulkens fenor.
– Vi måste befria honom, viskade Sammi. Är ni med?
– Jag vågar egentligen inte, men vi måste, viskade Kaj modigt.
Kräftis, Sammi och Kaj simmade så tyst de kunde in genom fönstergluggen och fram till
buren. Tammi blev så glad när han såg de tre vännerna.
11
Försiktigt, försiktigt började Kaj lossa kedjan runt marulkens fena och lyckades få tag i
nyckeln. Nu kunde Sammi låsa upp buren och Tammi simmade försiktigt ut. Som tur var
märkte marulken ingenting utan fortsatte bara snarka högljutt. Skönt!
De simmade ut genom gluggen igen och begav sig hemåt. Tammi var jätteglad och tyckte att
de varit så modiga som befriat honom från marulken och den trånga buren.
– Jag ska bjuda er på ett fint kalas så fort vi kommer hem, lovade Tammi.
Och så blev det, Tammi bjöd på kalas och mycket godsaker blev det. Han serverade plankton
och en jättefin algtårta som våra vänner tyckte så mycket om.
12
När hajen Kaj sen skulle sova – mätt av alla godsaker från kalaset – tänkte han på sitt
spännande äventyr. Han var så glad över att Tammi var hemma igen men han blev
bekymrad när han tänkte på allt skräp som de stött på. Kaj undrade varför människorna
kastade så mycket skräp, både i havet och på land. Förstod inte människorna att alla fiskar
och andra djur kunde göra illa sig på allt skräp? Och tror människorna att det är nyttigt att
äta plast? Men, så plötsligt fick Kaj en snilleblixt!
– Jag ska skriva en saga, tänkte han. För tänk om någon vuxen någonstans i Sverige, läser
sagan för barnen. Och tänk då om barnen vill vara med och kämpa för att få haven fina
och skräpfria igen. Kanske genom att berätta att skräp hör hemma i soptunnor och inte på
marken eller i havet. Tänk…
Kaj log lite sömnigt. Sedan somnade han och han drömde om ett rent och fint hav där allt
skräp var insamlat och alla barn sa:
– Vi vill ha skräpfria hav!
13
Till pedagogen
Diskussionsfrågor kopplade till sagan:
Vad tänker ni på när ni hör ordet hav? Vad finns i ett hav? Eller i en sjö?
Vad ska inte finnas i hav och sjöar?
Har ni sett något som inte ska finnas i vattnet när ni har badat?
Varför ligger det en massa skräp i havet där Hajen Kaj bor?
Hur har det kommit dit?
Kan vi städa i vattnet?
Hur ska vi göra för att skräpet inte ska hamna i vattnet?
Djuren i sagan
Lär er mer om de fiskar och andra djur som ni träffat i sagan. Var finns de någonstans?
Hur ser det ut där de bor? Vad äter de?
Pigghaj
Storspigg
Havskräfta
Marulk
Tumlare
Havstulpan
Eremitkräfta
Här hittar ni spännande fakta och fina bilder!
www.vattenkikaren.gu.se/
www.bioresurs.uu.se/myller/
Svåra ord att förklara för barnen:
Vrak
Spökgarn
Gälar
Plankton
Alger
Kräftdjur
Plast
14
Håll Sverige Rent
Vår vision är ett skräpfritt Sverige! Vi vill med vår verksamhet medverka till att minska
individens nedskräpning, främja återvinningen och öka miljömedvetenheten i syfte att bidra
till en hållbar utveckling.
Håll Sverige Rent vill ge barn och ungdomar kunskap och handlingskompetens för att kunna
verka för ett hållbart samhälle. Det vill vi åstadkomma framförallt genom att uppmuntra och
stötta förskolor och skolor att arbeta konstruktivt och handlingsinriktat
med hållbar utveckling.
Grön Flagg
Grön Flagg är ett verktyg och en certifiering anpassad för förskola och skola. Verktyget är till
för att förenkla arbetet med hållbar utveckling i verksamheten. Ledorden är demokrati och
delaktighet där praktisk handling är grunden. Grön Flagg är en del av det internationella
nätverket Eco-Schools. Verktyget är kostnadsfritt och drivs i Sverige av stiftelsen Håll
Sverige Rent.
Grön Flagg bidrar bland annat till att:
• förstärka handlingskompetensen och framtidstron hos barn, elever och personal
• i linje med styrdokumenten ge struktur och kontinuitet i hållbarhetsarbetet
• skapa en tydlig profil till skolan
För att läsa mer om hur Grön Flagg fungerar och för att anmäla er, besök Håll Sverige Rents
webbplats www.hsr.se. Kontakta oss gärna om ni behöver stöd eller hjälp i ert arbete!
Vi Håller Rent
Håll Sverige Rent har organiserat skräpplockardagar i flera decennier - och det är inte
bara för att tillfälligt göra miljön lite renare. Vi tror att den som plockat skräp undviker att
skräpa ned i fortsättningen. Vi tror också att det är lättare att ta till sig globala miljöproblem
om vi själva är med och påverkar vår närmiljö. I Vi Håller Rent får barn och ungdomar
göra skillnad och vara med i ett positivt förändringsarbete. Det är ett bra tillfälle att arbeta
pedagogiskt med frågor som till exempel nedskräpning, återvinning, konsumtion och
allemansrätten. Läs mer: www.hsr.se/vi-haller-rent
Material och inspiration
Håll Sverige Rent har många pedagogiska material till både förskola och grundskola.
Här hittar ni dem: www.hsr.se/pedagogisktmaterial
I vår exempelsamling hittar ni tips på aktiviteter och lektionsupplägg:
www.hsr.se/exempelsamling
15
Ett material från Håll Sverige Rent om skräpet i våra hav
för förskola, förskoleklass och lågstadiet.
Skräpet finns överallt – i staden, i naturen och i havet. Håll Sverige Rent arbetar för att
förebygga och motverka nedskräpningen. Vi samlar kunskap, driver opinion och tar fram
konkreta verktyg och lösningar för att stoppa skräpet.
Håll Sverige Rent är en ideell obunden stiftelse. Vi har 90-konto
och är därmed en del av Svensk insamlingskontroll.
www.hållsverigerent.se
Materialet har tagits fram med stöd av
