Litteratur
Boken tydliggör hur grundfrågan för Svenska
kyrkan ytterst är huruvida folkkyrkotanken skall
beskrivas i lagtext eller av kyrkan själv, dvs. om kyr­
kan utifrån evangeliet deltar i skapandet av sin egen
arena. En lärdom från Barmendeklarationens tid: en
folkkyrkotanke kan bara vara norm för kyrkolivet om
den växer direkt ur själva kyrkotanken, och en kyrkotanke kan bara fotas i Jesu person och gärning. Svensk
ecklesiologi står på ruta ett
Peter Bexell
Jean Greisch: Le buisson ardent et les lumières de la
raison. L'invention de la philosophie de la religion.
Tome 1: Héritages et héritiers du XIXe siècle, 626 sid.
Les éditions du Cerf, Paris 2002.
Filosofiprofessorn Jean Greisch, som undervisar i
filosofi vid Institut Catholique i Paris, är en produktiv
författare. Bara under de senaste åren har han utkom­
mit med böcker om ontologi och temporalitet, om
Paul Ricoeur, och om hermeneutik. Nu kommer han
med ett verk om religionsfilosofi i två delar. Arbetet
handlar om hur religionsfilosofin som självständig
verksamhet, och under denna moderna benämning,
vuxit fram. I de två volymerna tar Greisch upp fem,
vad han kallar, religionsfilosofiska paradigm — det
spekulativa paradigmet, det kritiska paradigmet, det
fenomenologiska paradigmet, det analytiska paradig­
met samt det hermeneutiska paradigmet. De två för­
stnämnda behandlas i föreliggande volym, Héritages
et héritiers du XIXe siècle.
Héritages et héritiers du XIXe siècle börjar med
en allmän introduktion om drygt sextio sidor. I denna
gör författaren ett antal definitioner och distinktioner.
Författaren identifierar filosofisk teologi som en
urgammal riktning. Han menar att alla filosofer som
velat förstå helheten har tagit upp det gudomliga till
behandling, på ett eller annat sätt, och därmed gjort
teologi inom filosofin. Den andra hållningen kallar
Greisch religiös filosofi. Här undersöks och utvecklas
filosofiska implikationer av en bestämd religiös syn
på världen. Det Greisch kallar religionsfilosofi avstår
från att fokusera på Gud som direkt föremål för
undersökningarna utan fäster i stället sig vid att
«tänka religionen» i all dess komplexitet.
I bokens första huvuddel ger sig Greisch på det
han kallar «det spekulativa paradigmet» genom att
presentera de fem figurer han anser vara typiska för en
ideal form av spekulativ religionsfilosofi (Schleier­
macher, Hegel, Schelling, Rosenzweig, Rahner). Det
är inte kristallklart vad Greisch egentligen menar med
«det spekulativa paradigmet», men han tycks ge det
två huvudbetydelser. Den ena är en metafysisk verk­
samhet som strävar efter en helhetssyn, eller över­
215
blick. Den andra tar fasta på speculum, en spegling
eller kontemplation där syftet skulle vara att produ­
cera så kallade transcendentala idéer.
Den andra huvuddelen ägnas «det kritiska para­
digmet». Denna del styckas i två till sidantalet ganska
jämnstora bitar, där den första kallas «Arvet efter
Kant», naturligtvis med Kant själv, och därefter Her­
mann Cohen, Ernst Troeltsch, Paul Tillich och Henry
Duméry.
Den andra biten av denna bokens andra del har
fått rubriken «Antropologisk religionskritik» och där
får föga förvånande de tre herrarna Ludwig Feuer­
bach, Friedrich Nietzsche och Ernst Bloch plats. Här
innebär «kritik» en reduktion av religionsstudiema
till antropologi, säger Greisch.
Var och en av de tänkare som tas upp presenteras
enligt samma mönster boken genom: först en omfat­
tande och gedigen presentation av vad författaren
skrivit och av huvuddrag i tankebygget, därefter frå­
gor som Greisch tycker kan eller bör ställas till dem.
Det är en intressant insats Greisch gör. Genom att
koncentrera sig på ett antal «typiska» tänkare för olika
slags filosoferande över religion, utgör boken en
utmärkt sammanställning av dessa mäns tänkande —
och för en svensk läsare i flera fall en introduktion av
figurer föga diskuterade i våra sammanhang, med
namn som Cohen, Duméry och Rosenzweig. Här lig­
ger en av bokens förtjänster: nya namn, nya vinklar,
andra perspektiv än de hos oss gängse. Över huvud
taget är det «annorlunda perspektiv» en franskspråkig
religionsfilosof har kanske det mest spännande med
boken.
Att ta utgångspunkten i beteckningen religionsfi­
losofi tycker jag nog däremot känns lite olyckligt
begränsande. En hel rad frågor som utan tvivel är reli­
gionsfilosofiska till sin karaktär har avhandlats långt
tidigare än det sena 1700-tal där Greisch, på formella
grunder, börjar sina undersökningar. Många skulle
självfallet tänka på antiken, men i ljuset av vår tids
religionsfilosofi — med betoning på båda leden —
kan medeltidens tänkande vara av nog så stort
intresse.
Att medeltidens religionsfilosofiska diskussion
faller bort innebär också att röster utanför den kristna
sfären försvinner. På samma sätt ger den tidsmässiga,
och begreppsmässiga, avgränsningen en fortsatt
inlåsning i västerländsk historia. Här ska dock inte
Greisch hängas ut. Det mesta av det religionsfilosofin
sysslar med saknar utblick bortom den västerländska
horisonten och vi är oftast oförmögna att se att frågor
och argument har behandlats hundratals eller tusen­
tals år tidigare i andra miljöer.
Generellt sett har Héritages et héritiers du XlXe
siècle en mer teologisk än vad jag betraktar som filo­
sofisk eller religionsfilosofisk prägel. Greisch har
216
Litteratur
medvetet valt att förhålla sig till den kristna traditio­
nen, och teologin i framställningen yttrar sig bland
annat i att författaren ser fundamentalteologin som en
privilegierad samtalspartner i det religionsfilosofiska
arbetet. Vad som är tydligt är att det som för Greisch
är religionsfilosofi, domineras av filosoferande inom
och fö r ett kristet sammanhang.
I sin bok visar Greisch i första hand upp sin histo­
riska beläsenhet och sitt stora kunnande genom att på
ett snyggt sätt presentera dryga dussinet kontinentala
tänkare. Däremot verkar det kritiska perspektivet på
dessa män inte vara särskilt fräscht. Inte minst fram­
går detta av att exempelvis en feministisk kritik av
den västerländska religionsfilosofin tycks ha gått
Greisch spårlöst förbi. Det blir märkbart de få gånger
en feministiska motbild nämns; de slarviga och non­
chalanta hänvisningarna talar på ett tydligt sätt om att
kritiken knappast är förankrad hos, eller ens uppfattad
av, Greisch själv. Boken styrka är kanske därför den
gedigna genomgången av de personer Greisch valt
som «idealtypiska» företrädare för de «religionsfilo­
sofiska paradigm» han identifierar och ett återberät­
tande av huvuddragen i deras tänkande. Kanske är det
vackert så, men den underliggande starka kopplingen
till traditionell kristen teologi och avsaknaden av mer
övergripande kritiska perspektiv gör att Héritages et
héritiers du XIXe siècle blir betydligt mindre intres­
sant än den hade kunnat vara.
akademiska studier som trots detta behandlar
västerländska initiationsritualer tenderar att begränsa
sig till ett par få ordnar, istället för att studera dessa
ritualer ur ett större perspektiv.
Bogdans avhandling behandlar den historiska
utvecklingen av frimureriska initiationsritualer och
dessa ritualers förhållande till den västerländska eso­
terismen. Analysen börjar med frimureriets tre S:t
Johannesgrader som utgör förebilden för praktiskt
taget samtliga senare frimureriska initiationsritualer,
och fortsätter med utvecklingen av de frimureriska
s.k. Höggradsritema, exemplifierat genom en analys
av True Mason, eller Académie des Vrais Maçons,
som användes av Rite Ecossais philosophique. Boken
behandlar även Hermetic Order of the Golden Dawn,
den mest inflytelserika av alla ockultistiska initiato­
riska sällskap från 1800-talet. Avslutningsvis analyse­
ras de tre initiationsritualema som användes av
Gerald Gardners häxkonströrelse på 1950-talet.
Torsten Jansson: Your Cradle Is Green: The Islamic
Foundation and the Call to Islam in Children 's Litera­
ture. 395 sid. Almqvist & Wiksell International, Stock­
holm 2003.
Avhandlingen undersöker den Brittisk-muslimska
organisationen Islamic Foundation (IF) och dess
nyförståelse av islamisk mission, da'wa. Avhand­
lingen ägnar särskild uppmärksamhet åt organisatio­
nens förlagsverksamhet, och i synnerhet utgivningen
av islamisk barnlitteratur.
Som bakgrund utforskas da'wa i historien ur ett
maktperspektiv. Vem har begagnat sig av da'wa-voka­
bulär och för vilka syften? Vidare beskrivs de brittisk­
muslimska gruppernas formering, kärnfrågor och
debatter. Den visar hur IF har utformat sina verksam­
heter i en växelverkan mellan da'wa-diskursens ord­
ning och migrationens och postkolonialitetens erfa­
renheter. Utifrån detta undersöks organisationens
utgivning av barnlitteratur. I centrum står en detalje­
rad analys av böckernas texter och paratexter, med
avseende på instruktioner om islam, pedagogisk-narrativa berättelser samt bilder. Särskild uppmärksam­
het ägnas kulturell kreolisering: de implicit subversiva försöken att finna nya kulturella uttryck.
IF förhandlar en islamisk väckelseambition med
brittisk/global estetik och pedagogik. De tidiga böck­
erna uppehöll sig vid traditionella syften: tro, rit och
sakral historia. På senare tid har den uppvisat större
självförtroende, likväl med islamiska ideal som
utgångspunkt. Idag kombinerar IFs barnböcker en
utpräglat öppen kulturell identitet med tendenser till
defensiv islamisk särart.
Patrik Fridlund
R ésum é av doktorsavhandling
Henrik Bogdan: From Darkness to Light. Western
Esoteric Rituals o f Initiation. Skrifter utgivna vid
institutionen fö r religionsvetenskap, Göteborgs uni­
versitet nr. 30. Göteborg 2003.
Vad finns det för likheter mellan en frimurare från
1700-talet och en modern häxa? Båda har upplevt en
liknande initiationsritual. Det kan tyckas märkligt att
av all den akademiska litteratur som behandlar initia­
tionsritualer är det endast en försvinnande liten del
som behandlar västerländska initiationsritualer.
Intresset har istället riktats mot ritualer från icke­
västerländska kulturer. I sin avhandling försöker Hen­
rik Bogdan ändra på den saken.
Det finns flera anledningar till detta svaga intresse
för västerländska ritualer. Den kanske främsta är att
initiatoriska sällskap som Frimurareorden många
gånger har betraktats som en del av den västerländska
esoterismen, ett forskningsfält som det tills alldeles
nyligen har ansetts vara ovärdigt att forska i. De få
\ t
\
^
