Brevmall

advertisement
Handläggare
Direkt telefon
A.Eklund
0455-303617
Vår beteckning
Er beteckning
Datum
2011-02-11
HANDLINGSPLAN FÖR ” SKAPANDE SKOLA” 2011
Var befinner vi oss i början av 2011?
I kommunen finns 30 skolor med elever i årskurserna 1 -9.
Totalt uppgår elevantalet i dessa åldersgrupper till 6.062.
I Karlskrona kommuns skolor är vi fast beslutna att framhålla kulturen, som förutom sitt eget värde och
barnkonventionens skrivning, är ett viktigt metodiskt och pedagogiskt redskap i skolan.
Vi ser efter några års erfarenhet att kreativa aktiviteter och skapande verksamhet, fördjupar elevernas
kunskaper, t.ex förmågan till abstrakt tänkande, till kritiskt förhållningssätt och till flexibilitet. Och även bidrar
till att vissa elever når de högre betygen enligt nuvarande betygskriterier.
Många av våra förskolor och skolor har haft förmånen att delta i den satsning som vi hos oss kallar KLIV
(= Kreativa Lärprocesser I Verksamheten) och utvärderingar visar att samarbetsmetoden varit mycket
uppskattad och lärorik.
Vår struktur och organisation för fortsättningen har samma grundtanke som tidigare dvs. att anlita
professionella konstnärer för att planera och genomföra kunskapsområden i den lokala pedagogiska
planeringen tillsammans med pedagogerna. Arbetet knyts till ett kunskapsområde som skolan/förskolan
beslutat att man ska arbeta med. Målet ska vara ökad måluppfyllelse.
Uppdragen kan ha ämnesanknutna mål, men också mål i anslutning till värdegrund och sociala mål.
Exempel på arbeten kan alltså vara industriella revolutionen, medeltiden, vatten och luft, geometri, tid – men
också samarbete, kroppsmedvetenhet, skaparlust osv.
Några skolor väljer att lägga in arbetet återkommande någon gång per vecka, medan andra väljer att arbeta
med en koncentrerad temaperiod.
Uppdragen ska integreras i den ordinarie skol-/förskoleverksamheten, vara tidsbestämd och inledas med en
skriftlig planering och avslutas med en skriftlig dokumentation/ utvärdering.
Kommunens satsning på en närmare samverkan mellan lokala kulturarbetare och skolorna har
vidareutvecklats och fördjupats. En ny organisatorisk modell har inför 2011 skapats utifrån det samarbete vi
haft där synpunkter från konstnärer, lärare och elever har fått påverka den organisatoriska utvecklingen.
Målet för KLIV syftar till att förskolan och skolan ger möjligheter till barn och ungdomar att tillägna sig
kunskap genom att få möjlighet att uttrycka och gestalta erfarenheter och kunskaper på flera olika språk.
Organisation
Vi kommer framöver att välja en modell som innebär att färre antal konstnärer ska ingå i KLIV, men de som
finns hos oss ska ha mer tid och därmed kunna arbeta mer långsiktigt med verksamheterna.
De konstformer som mest efterfrågas är i dagsläget dans, drama, teater, regi, media- och bildkonst och
musik.
Totalt ska vi ha tillgång till 5 kulturpersoner som var och en finns i våra verksamheter cirka 20 timmar i snitt
per vecka (vi har idag klart med 4 personer – 2 kvinnor och två män).
Varje person kommer att ha sin bastillhörighet i vart och ett av våra 5 skolområden.
Våra skolområden har förskolor, fritidshem, grundsärskola och grundskola.
Även om vi knyter personerna till skolområdena, så ska vi i mesta möjliga mån samverka kring de
kulturarbetare som vi har tillgång till. Dels för att samtliga skolor ska kunna genomföra sina planer enligt
behov och önskemål och dels för att på så sätt ge kulturarbetare/konstnärer möjligheter att samarbeta inom
vissa projekt.
Barn- och ungdomsförvaltningen
Postadress
371 83 Karlskrona
Besöksadress
Östra Hamngatan 7 B
Telefon
0455-30 30 00 vx
Telefax
0455-30 36 00
E-postadress
[email protected]
De kulturarbetare vi har knutna till oss ska ges insikt i vilken deras roll är och ska ges fördjupade kunskaper
om utbildningssystemets uppdrag och mål.
Vi avser att fortsätta arbeta med denna gemensamma inriktning under flera år framöver. Då vi inser att
processen att förankra ambitionen att elevers kreativa skapande blir betygsgrundande och att
kulturverksamheterna vävs in i skolornas arbetssätt, behöver tid för att det ska fastna i vardagsstrukturerna!
I vårt gemensamma arbete har vi bildat ett erfarenhets – och reflektions forum med rektorer och konstnärer.
Här ska ges kraft och inspiration, här ska också ges utrymme för det pedagogiska samtalet kring mål,
bedömning och kunskapssyn. Här finns även representant från förvaltningsledningen, vilket gör det möjligt
att fatta beslut om rutiner, budget eller annat.
Elevinflytande
Eleverna ges inflytande kring planer och genomförande, dels i klassråden men också genom respektive
skolas elevråd. I samband med utvecklingssamtal och IUP är eleven delaktig i att reflektera över processen i
sitt lärande och fortsatt utveckling.
Med stöd från konstnärerna ges eleverna möjlighet att finna uttryck för sin kunskap på olika sätt. Och
därmed bli mer modiga och medvetna om sina förmågor.
Elevernas engagemang och intresse har ökat markant och lärarna upplever att de äntligen, när de möter
eleverna under en mer samlad tidsperiod, fått möjlighet att lära känna varje elev och att utveckla den
bedömningsprocess i ämnet som kursplanen förespråkar.
Våra erfarenheter – så här långt.
Vårt arbete med KLIV har funnit alltmer stabila former för hur kreativa lärprocesser motiverar och engagerar
eleverna i skolans olika ämnen. De år vi har bakom oss, har gett oss en ovärderlig bas för fortsatt
utveckling. Vi har också Sunnadalsskolan vars arbetsform är ett gott exempel på hur en nära samverkan
mellan skolans pedagoger och professionella konstnärer öppnar för en mer stimulerande lärandemijö och
en bredare kompetens vid bedömning av kunskaper. Projektet vid Sunnadalsskolan har uppmärksammats
både nationellt och internationellt och ingår bl.a i en UNESCO-studie om pedagogisk bedömning som ett av
fyra exempel på goda skolprojekt. Skolans positiva erfarenheter är föregångare och en viktig byggsten för
vår gemensamma fortsättning.
Andra skolor finner sina arbetsformer utifrån elevers och lärares analyser av vad som är mest gynnsamt och
intressant. Exempelvis har Nättrabyskolan en estetisk profil där eleverna ges möjlighet att upptäcka och
utveckla en talang. Lärare, kulturarbetare och elever utformar innehållet tillsammans.
Vämöskolan lyfter fram de praktisk-estetiska ämnena, där särskilt bildkonst och digitalt skapande utgör
grunden för deras inriktning ” Den kulturbärande kunskapsskolan”
Jändelskolan har satsat på ett välutrustat musikhus och värdegrundsarbete tillsammans med
drama/teaterkonstnär.
Rödebyskolan har startat en Kulturinriktning.
Rosenfeldtskolan (särskola) – har arbetat ämnesövergripande där drama, teater gett eleverna verktyg för
socialt samspel och kommunikation.
2010 har inneburit att alltfler skolor haft möjlighet att delta i ”Skapande skola”. 19 av våra skolor har haft
KLIV arbete i en eller flera klasser. Exempel på teman/ämnen: tillit till den egna sångförmågan, sagoprojekt
som inkluderar bilder och färghantering, olika sorters känslor, Karlskronas grundare, ”När tiden öppnade sin
dörr”, trafikkunskap, levnadsförhållanden förr och nu, konsten i Världsarvet, respektera varandra.
Att arbeta tydligt med mål ur läroplan och kursplaner, ett eller några mål som respektive arbetslag väljer ut ,
har visat sig vara ett konstruktivt underlag för lärarna att kommunicera läroplansmålen, dels med eleverna
och deras familjer och dels med sina kolleger. Just detta, att kunna knyta samman läroplansmålen med
arbetssätt och planering lokalt är också grunden för de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga
omdömen (IUP), som varje elev upprättar tillsammans med lärare och föräldrar en gång per termin.
Avsikten är att de erfarenheter och arbetssätt som utvecklas på olika skolor tillsammans ska utgöra en
samlad ”bank” och att kunskaps- och metodutveckling på så sätt ska vara en kommungemensam satsning.
Målsättning.
Hur Karlskrona kommun vill fortsätta stärka kulturens roll i skolan.
(och förskola. Vår handlingsplan berör även verksamheter som inte ingår i ansökan till Skapande skola,Kulturrådet)
I vår övergripande strategi ingår att stärka förekomsten av estetiska uttrycksformer i alla
verksamhetsformer för barn i alla åldrar, som ett redskap för ökad måluppfyllelse.
Inriktningen på kommunens satsning på estetiska lärprocesser kan representeras av följande områden:
VARA
VÅGA
VILJA
VETA
Vara handlar om att skapa
grundförutsättningar för att
våga, vilja, veta. Det finns en
klar förankring till estetiska ,
kreativa uttryckssätt men
också till andra inriktningar
där man arbetar med att
stärka eleven (barnet) på
olika sätt.
Våga innebär
utvecklingsarbeten som
beskriver hur vi arbetar med
att bygga upp självförtroende. När man tror på
sig själv är det också lättare
att förstå och känna empati
för andra.
Vilja ger kraft att komma
vidare. Här finns
aktiviteterna med ambitionen
att skapa engagemang,
nyfikenhet och intresse för
att lära – och finna viljan för
att fortsätta sina studier.
Veta omfattar
utvecklingsarbeten som är
prestationsinriktade. Ofta
handlar det om
kunskapsfokuserade projekt
med förutsättningar som
motiverar och engagerar
eleverna.
Vårt primära mål är att ge eleverna möjlighet till flera olika språk för att uttrycka eller gestalta kunskaper.
Vår långsiktiga ambition och målet för denna satsning är att respektive skola skall involvera de kulturella
verksamheterna i ordinarie schema och att modeller för utvärdering och bedömning av elevernas estetiska
kreativa arbete skall utvecklas så att det blir betygsgrundande enligt kursplaner och betygskriterier.
Vi vill att satsningen blir förankrad och hållbar samt förändrar och stärker kulturens roll i Karlskronas
grundskolor!
( I vår kommunala satsning ingår egen finansiering även för förskolan och förskoleklassen.)
Så här ska vi fortsätta.
Liksom för riket i stort visar kommunens betygsresultat att de estetiska ämnena i högre grad än övriga
ämnen utmärks av brister i likvärdighet, både vad gäller skillnader mellan olika skolor och lärare och tydliga
könsrollsmönster (det senare särskilt i bild och slöjd). Som metoder att ändra dessa brister och skapa
förutsättningar för en undervisnings- och bedömningskultur som ligger i linje med läroplanens intentioner,
behövs just en breddning och modernisering av arbetssätt och utrustning.
I det följande beskrivs några av de prioriterade insatserna för utveckling och förbättring av KLIV arbetet:
År 2011 inleds ett aktivt arbete med Unescos världsarvskonvention (och närliggande konventioner) som
innebär:
1) Att barn och ungdomar med stöd från professionella kulturarbetare och pedagoger med
konventionen i focus uttolkar platser i världsarvet Örlogsstaden Karlskrona och
2) Att spelutvecklare/kulturarbetare tillsammans med fokusgrupper bestående av barn från olika
årskurser samt lärare tar fram idéer till och utvecklar ett dataspel, ett s.k ”serious game” utifrån
Karlskronas stadsplan, stadens olika historiska lager och med en tydlig förankring i
världsarvskonventionen.
Detta arbete sker i samarbete med Kulturförvaltningen och ett antal andra aktörer.
Förutom att eleverna ska utöva och prova olika uttrycksformer, vill vi bredda deras erfarenheter av kulturupplevelser och därför i en del uppdrag lägga in besök i autentiska miljöer, besöka museer, konsthall mm.
Våra planer på att arrangera inspirations - eller minimässa, där ”Skapande skola -satsningens” olika delar
presenteras för kommunens samtliga pedagoger, har vi nu planerad till höstterminen 2011.
Som en förstärkning av det stöd som vi vill ge pedagogerna har vi tänkt erbjuda några arbetslag per termin
som deltar i KLIV aktivitet, en workshop kring kroppsspråk och presentationsteknik. Kursen anordnas för
närvarande för några studentgrupper på Blekinge Tekniska Högskola och kallas ”PRESENTERA – att vilja
kunna våga”.
Ett annat sätt för att ändra brister i likvärdighet mellan olika ämnen och i könsrollsmönster ska
lärare/lärargrupper och elever beskriva arbetssätt och effekter med hjälp av 3R metoden.
Vi skulle ytterligare stärka de kulturella och estetiska uttrycken i skolan den dagen vi finner en högskola att
samverka med, som vill utveckla relationen mellan styrdokumenten, eleverna och konstnärlig verksamhet.
Den snabba medietekniska utvecklingen har medfört nya möjligheter, bl.a. vad det gäller de kommunikativa
aspekterna av estetiska uttrycksformer och i att skapa samverkan mellan olika ämnen. De flesta skolor har
tillgång viss utrustning såväl som egen kunskap, men ofta saknas samordning av de resurser som finns.
Behovet av samordning och modernisering kan också gälla musikinstrument, hantverksredskap – och
material.
Utvärdering.
I en del av de samarbetsuppdrag som genomförts har kulturarbetarna gjort en utvärdering direkt med lärare
och elever. Vi har också en tillämpat en modell där varje avslutat uppdrag utvärderats och dokumenterats.
Eleverna har på olika sätt uttryckt hur de kreativa arbetssätten gett en djupare kunskap, förståelse och
inlevelse. T.ex. när grundsärskolans elever arbetade med medeltiden.
En lärargrupp uttryckte att ”man blir modigare och vågar lita på elevernas förmågor alltmer”.
De skolor som deltar i ett KLIV-arbete ska också samarbeta kring dokumentation och utvärdering.
På elevnivå kan ett sätt att dokumentera vara en ”reflektionsbok”. Målen och KLIVbeskrivningen bryts ned
till rätt åldersnivå och sedan låter man eleverna skriva eller muntligt berätta om sina reflektioner. Man kan
också använda foton och låta elever i t ex särskolan uttrycka känslor över upplevelserna.
Varje skolbarn i ett KLIV-projekt ska ha en egen reflektionsbok. I förskolan gör läraren detta tillsammans
med barnen.
Med dessa dokumentationer som grund kommer vi att göra en samlad utvärdering av årets verksamhet.
Sammanställningen blir då också en inspirationskälla och en utgångspunkt för vidare utveckling inför
kommande år.
Fortsatt erfarenhetsutbyten ska ske i rektorsgrupper och med konstnärerna vi samarbetar med.
Inom kommunen pågår också en utvärdering av Sunnadalsskolans arbetsform, där en kvalitativ granskning
av elevernas vidarestudier ska göras.
I den framtida utvärderingen av vår satsning, vill vi särskilt analysera effekterna vad det gäller likvärdighet,
dels i betygsättning och dels pojkars och flickors attityd gentemot och upplevelser av de estetiska
arbetsformerna. Och som nämns ovan så ska 3R analys göras på några av KLIV arbetena för att vi ska ”få
syn på” om vår satsning är lika tillgänglig för flickor som för pojkar.
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards