RAPPORT
Kontroll av äkthet hos basmatiris
Dnr 2014-5259
Innehållsförteckning
Sammanfattning ......................................................................................................................... 3
Bakgrund .................................................................................................................................... 5
Syfte ........................................................................................................................................... 8
Genomförande ............................................................................................................................ 9
Resultat ..................................................................................................................................... 10
Diskussion ................................................................................................................................ 11
Förslag till åtgärder .................................................................................................................. 11
Kontroll av äkthet hos basmatiris | 2 (12)
Sammanfattning
Flera avslöjanden om bristande redlighet gällande olika livsmedel har förekommit under de
senaste åren. Flera fall har att göra med felaktigheter vad gäller mervärden, som exempelvis
uppgifter om en varas ursprung, produktionsform eller tillverkning. Det är uppgifter som
konsumenten i de flesta fall inte kan kontrollera själva. En konsument måste, på samma sätt
som att man kan lita att livsmedlet man köper är säkert, också kunna lita på de påståenden
som ligger i mervärden eftersom de påverkar priset på varan. Med anledning av detta har
Livsmedelsverket uppmanat miljö- och hälsoskyddsnämnder i landet att ha extra fokus på att
göra kontroller inriktade på granskning av sådana påståenden, för att kunna upptäcka om det
finns fall av bristande efterlevnad.
Basmatiris är ett långkornigt ris som i generationer odlats i vissa områden vid foten av
Himalaya i norra Indien och Pakistan. Riset har speciella karakteristika avseende smak, lukt
(nötdoft) och kokegenskaper som uppskattas av många konsumenter. Det sägs att
egenskaperna beror dels på de jord- och väderegenskaper som enbart finns på dessa platser i
Indien och Pakistan och dels på de metoder som används för odling och skörd. Efterfrågan är
stor och då det är ett lågavkastande ris med liten skörd per år är priset högre för basmatiris än
för andra sorters ris.
Inom EU finns lagstiftning och handelsavtal som fastställer vilka sorters basmatiris som får
importeras till EU med tullfrihet. Denna lagstiftning omfattar enbart import av oskalat råris.
EU´s lista över basmatiris som får importeras tullfritt inkluderar inte samtliga rissorter som
Indiens och Pakistans myndigheter har erkänt som basmatiris.
Både utifrån möjlighet till tullfrihet samt det högre priset på basmatiris har riset varit föremål
för förfalskningar i handeln. I samband med upprepade offentliga provtagningsprojekt i
Storbritannien på 90-talet avslöjades omfattande bedrägerier med basmatiris. Mycket av det
ris som såldes som basmatiris hade blandats ut med annat billigare långkornigt ris. Flera
myndighetsingripanden och efterkontroller gjordes innan fusket minskade.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala har, i samarbete med Livsmedelsverket, under
2014 genomfört ett mindre projekt i syfte att undersöka äkthet hos basmatiris samt förekomst
av bly, kadmium och oorganiskt arsenik i basmatiris. Syftet med projektet var att genom
provtagning och analys undersöka om riset utgjordes av basmatiris som godkänts av EU för
tullfrihet eller erkänts av Indiens och Pakistans myndigheter och på så vis säkerställa att
konsumenterna inte blir lurade när de köper ris som märkts som basmatiris. Projektet avsåg
också undersöka nivåer av bly, kadmium och oorganiskt arsenik i ris. Projektet kan ses som
ett pilotprojekt för att dels använda DNA-analys enligt COP (British retail Consortium Code
of Practice) som kontrollmetod men också för att få stöd att bedöma behovet av fortsatta
kontrollinsatser på området.
I projektet provtogs 10 olika rissorter från fem olika livsmedelsverksamheter i Uppsala.
Analyserna, som skedde med DNA-analys, visade i 8 av 10 prover att riset utgjordes av
basmatiris enligt definitionen i artikel 4.1 och 4.3 i ”British retail Consortium Code of
Practice” (COP).
När det gäller ett av analysresultaten så visade det att 93 % utgjordes av icke-basmatiris enligt
COP, varav 89 % av riset var av sorten Pusa 1121 som är ett förädlat basmatiris. Övriga 7 %
utgjordes av godkänt basmatiris enligt COP. Sorten Pusa 1121 finns inte med som en av de
rissorter som listas i COP. Indiska myndigheter har dock sedan 2008 erkänt sorten Pusa 1121
Kontroll av äkthet hos basmatiris | 3 (12)
som ett basmatiris i Indien. Aktuellt risparti åtföljdes också av intyg från indiska myndigheter
som visade att det utgjordes av basmatiris. Utifrån detta bedömde miljö- och
hälsoskyddsnämnden att även detta ris utgjordes av och kunde märkas som basmatiris, även
om det inte var ett så kallat traditionellt basmatiris som omfattas av handelsavtalets tullfrihet.
Ett av proven visade vid analys till stor del innehålla ”icke basmatitiris” enligt definitionen i
COP. Det utgjordes till 39 % av ”icke basmatiris” som varken fanns angivna i COP eller i
övrigt kunde visas vara en sort godkänd av indiska eller pakistanska myndigheter. Aktuellt
risparti har, i den kommun som har tillsyn över importören, belagts med saluförbud vilket
innebär att rispartiet förbjuds att säljas som basmatiris.
Samtidigt som prover för analys av äkthet togs ut analyserades även riset avseende förekomst
av bly, kadmium och oorganiskt arsenik. Samtliga analysresultat låg under gällande
gränsvärde eller föreslagna gränsvärden.
Projektet visar att ett av tio undersökta prover inte innehöll tillräcklig mängd basmatiris för att
få kallas basmatiris och därmed inte var korrekt märkt. Undersökning genom DNA-analys kan
alltså vara ett sätt för företag och kontrollmyndigheter att säkerställa att basmatiris utgörs av
äkta vara och därmed säkerställa att konsumenten inte blir lurad. Bedömning utifrån ”British
retail code of practice” (COP) måste dock kompletteras med kontroll av vilka övriga
basmatiris som kan ha godkänts av indiska eller pakistanska myndigheter som basmatiris.
Flera nyförädlade och mer högavkastande sorter av basmatiris kan vara på väg att godkännas
och vid kontroll krävs då en aktuell sortlista för basmatiris.
Projektet visar också att företagen bör komplettera sina egna kontroller med provtagning och
analys för att verifiera partiers äkthet då medföljande intyg inte alltid är korrekta.
Kontroll av äkthet hos basmatiris | 4 (12)
Bakgrund
Basmatiris är ett långkornigt ris som i generationer odlats i vissa områden vid foten av
Himalaya i norra Indien och Pakistan. Riset har speciella karakteristika avseende smak, lukt
(nötdoft) och kokegenskaper som uppskattas av många konsumenter. Det sägs att
egenskaperna beror dels på de jord- och väderegenskaper som enbart finns på dessa platser i
Indien och Pakistan och dels på de metoder som används för odling och skörd. Efterfrågan är
stor och då det är ett lågavkastande ris med liten skörd per år är priset högre för basmatiris än
för andra sorter.
Både utifrån tullfrihet (se nedan) samt det högre priset på basmatiris har riset varit föremål för
förfalskningar i handeln. Efter flera offentliga provtagningsprojekt i Storbritannien på 90-talet
avslöjades omfattande bedrägerier med basmatiris. Mycket av det ris som såldes som
basmatiris hade blandats ut med billigare långkornigt ris och flera myndighetsingripanden och
efterkontroller gjordes innan fusket minskade.
Begreppet basmatiris
Basmatiris anses vara en vedertagen geografisk beteckning på rissorter med vissa definierade
egenskaper som härrör från nämnda regioner. Skyddet för att använda beteckningen
basmatiris har varit föremål för diskussioner och i internationella patenttvister där Indien gått
segrande ur striden.
Reglerna om geografisk indikation finns i TRIPS1-sektionen i WTO/GATT2-avtalet. Indien,
som medlem i WTO, antog lagen om geografisk indikation för varor (Registration and
Protection Act) 1999 och lagen började gälla 2003. Genom att registrera en geografisk
indikation i Indien kan innehavaren skydda olaglig användning av indikationen.
APEDA (The Agricultural and Processed Food Products Export Development Authority) har
2006 tagit fram märkningsvägledning för basmatiris för landets exportörer för att undvika att
begreppet basmatiris blir ett generiskt namn. APEDA har bemyndigande att vägleda indiska
exportörer kring hur namnet basmatiris får användas. Bland annat finns det restriktioner kring
hur namnet basmatiris får användas som varumärke, allt för att skydda namnet basmatiris.
Riktlinjerna från APEDA är att basmatiris enbart ska användas för en produkt (ej
varumärkesnamn) som har ett visst geografiskt ursprung i Indien och Pakistan.
Det finns regler inom EU för skyddade beteckningar. Reglerna kan bland annat bidra till att
tillgodose konsumentens behov av information om livsmedel med speciella egenskaper. Det
kan röra sig om till exempel ursprungsgaranti, särskilda produktionsmetoder, råvaror som
härstammar från en viss region och har ett känt geografiskt ursprung. Genom skyddet hindras
andra producenter att åka snålskjuts på välrenommerade produkter genom exempelvis
märkning med snarlika beteckningar och konsumenterna garanteras att få de produkter de
efterfrågar. Producenter av skyddade beteckningar kan därmed ta ut det pris som
konsumenterna är villiga att betala för produkter med speciella egenskaper. Det finns olika
skyddade beteckningar så som exempelvis SUB (skyddad ursprungsbeteckning) och SGB
(skyddad geografisk beteckning) och beroende på beteckning ska olika villkor vara uppfyllda
(se Livsmedelsverkets broschyr om skyddade beteckningar för mer information).
1
2
TRIPS= Agreement on Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights
WTO=World trade organization, GATT=General Agreement on Tariffs and trade
Kontroll av äkthet hos basmatiris | 5 (12)
Jordbruksprodukter, som är avsedda att användas som livsmedel och som ingår i fördraget om
Europiska unionens funktionssätt samt andra jordbruksprodukter och livsmedel som ingår i
bilaga I till förordning (EG) nr 1151/2013, kan skyddas. Spannmål är en sådan produkt som
berörs av de skyddade beteckningarna. Registreringen av en skyddad beteckning ger exklusiv
rätt till alla producenter som producerar den skyddade produkten inom ett bestämt geografiskt
område att använda den registrerade beteckningen. Listan över registrerade skyddade
beteckningar hittas på EU-kommissionens hemsida i databasen DOOR
(ec.europa.eu/agriculture).
Indien och Pakistan har tills idag, trots uppmaning från av kommissionen, ännu inte ansökt till
EU om skyddad beteckning för basmatiris och därmed är namnet basmatiris enligt EUlagstiftningen inte en legalt skyddad beteckning och har inget geografiskt ursprungsskydd
enligt EU-lagstiftningen. Det finns heller inte några Codex-standarder eller någon fastställd
EU-definition för begreppet basmatiris. I Sverige finns inte heller någon
branschriktlinje/överenskommelse om standard/definition av basmatiris. Det innebär att det
blir upp till varje medlemsstat att bedöma vilka rissorter som kan anses vara basmatiris för att
säkerställa att konsumenten inte blir vilseledd.
Storbritannien har en överenskommelse ”British retail consortium Code of practice” (COP)
där man beslutat vilka ris som får märkas med basmatiris. Koden är en överenskommelse
mellan risimportörer, kontrollmyndigheter i Storbritannien och ansvariga myndigheter i
Indien och Pakistan och avser att skydda begreppet basmatiris. Koden fastställer att basmatiris
ska anses vara ett vedertaget begrepp för vissa sorters ris som enbart växer i särskilda
områden i Indien och Pakistan. Koden är tillämpbar för såväl förpackat som icke förpackat
ris. Denna kod utgår från de rissorter som får importeras med tullfrihet enligt förordning (EG)
nr 972/2006 (ersatt förordning (EG) nr 1549/2004) samt med tillägg för ytterligare vissa
basmatirissorter som godkänts av myndigheterna i Indien och Pakistan (se tabell 1). De
rissorter som listas i COP är godkända av myndigheterna i Indien och Pakistan att märkas
med basmatiris. Rissorterna har minst en ”förälder” som härrör från en historisk erkänd sort,
och de har godkänts utifrån att de har unika egenskaper för basmatiris (utifrån kvalitet och
smak).
Basmatirispartier får enligt COP enbart marknadsföras med ursprungsland (Indien eller
Pakistan) om det innehåller minst 97 % riskorn som kommer från något av dessa länder. När
beteckningen basmatiris används får riset innehålla max 7 % icke basmatiris. Vid blandning
av olika basmatirissorter ska detta anges i märkningen. Allt detta framgår av COP. Koden är
enligt uppgift den som används inom EU för att bedöma vad som är ett basmatiris men det är
inte legalt bindande. Om importörerna inte använder den i UK så måste de på annat sätt kunna
visa hur de säkerställer att basmatiriset är äkta.
Kontroll av äkthet hos basmatiris | 6 (12)
Basmatirissorter (råris) som omfattas av handelsavtal med noll procent tullavgift
enligt förordning (EG) 1549/2004 (numera ersatt av kommissionens förordning (EG)
nr 972/2006)
Basmati 217 (I)
Ranbir basmati (IET 11348) (I)
Basmati 370 (I, P)
Super basmati (P)
Basmati 386 (I)
Taraori basmati (HBC-19, Karnal Local) (I)
Kernel basmati (Basmati
Type – 3 (Dehradun) (I)
Pakistan) (P)
Pusa basmati (IET 10364) (I)
Andra basmatirissorter som godkänts av myndigheterna i Indien och Pakistan
Basmati 198 (P)
Kasturi (IET 8580) (I)
Basmati 385 (P)
Mahi Suganda (I)
Haryana Basmati
Punjab Basmati (Bauni Basmati) (I)
(HKR 228/IET 10367) (I)
I – Ursprungligt godkänt av Indien
P – Ursprungligt godkänt av Pakistan
Tabell 1 Lista over ris som får märkas som basmatiris enligt COP
Den 27 augusti 2013 tillkännagav Indien en notifiering via Ministry of Commerce and
Industry där man gjorde ett tillägg till reglerna för export av basmatiris. Notifieringen
publicerades i Official Gazette (S.O. 2615) och innebär att alla rissorter som notifierats som
Basmati under ”Seeds Act”, 1966 ska bedömas vara basmatirissorter. Enligt information på
APEDAs hemsida (apeda.gov.in) så är det följande sorters basmatiris notifierade under ”The
Seeds Act”, 1966: Basmati 386, Basmati 217, Ranbir Bamati, Karnal Local/Taraori Basmati,
Basmati 370, Type-3 (Dehradooni Basmati), Pusa Basmati-1, Pusa Basmati 1121, Punjab
Basmati-1, Haryana Basmati-1, Kasturi och Mahi Sugandha.
Analys av basmatiris för att undersöka äkthet
Fastställande av vilket ris som utgörs av basmatiris kan ske genom DNA-analys (PCR-metod)
samt bedömning av risets kvalitet (ex. färg, längd, kokegenskaper). Vid DNA-analysen
identifieras vissa gensekvenser som är unika för basmatirissorter. De unika gensekvenserna
för varje erkänd basmatisort har tidigare tagits fram i samarbete med Indiens och Pakistans
myndigheter. Rent genetiskt kan man alltså genom DNA-analys av gensekvenser dela upp ris
i traditionellt basmatiris (kategori 1), förädlat basmatiris utvecklade högavkastande hybrider
med minst en förälder från en traditionell sort (kategori 2) och basmatiris utan ursprung från
traditionella sorter, och icke basmatiris (kategori 3). Genom en DNA-analys kan man därmed
avgöra vilken typ av basmatiris som finns i provet (ner på sortnivå) och andelen icke
basmatiris.
Tullfrihet (råris)
Inom EU finns lagstiftning som fastställer vilka basmatiris som får importeras till EU med
tullfrihet. Det är enbart råris som kan ges kvoter för att importeras tullfritt. Reglerna för
import av basmatiris finns fastställda i Kommissionens förordning (EG) nr 972/2006 (ändrad
genom förordning (EU) nr 272/2010). Då det är svårt att garantera ett helt rent ris, och svårt
att analysera för detta, så tillåter man 5 % inblandning av annan rissort än det som anges i
förordningen. Det gäller CN-kod 1006 20 17 samt 1006 20 98. Detaljreglering till reglerna
finns i Rådets beslut 2004/617/EG och 2004/618/EG med hänvisning till handelsavtal med
Indien och Pakistan.
Kontroll av äkthet hos basmatiris | 7 (12)
Ett villkor för att få en importlicens för tullbefrielse enligt kommissionens förordning (EG) nr
972/2006 är att sökande visar upp ett äkthetsintyg enligt bilaga III till denna förordning. I
Sverige söker man importlicens hos Jordbruksverket och då ska äkthetsintyget bifogas
ansökan. Importlicens med åtföljande kopia av äkthetsintyget visas sedan upp för Tullverket.
Behöriga organ för att utfärda äkthetsintyg är ”Export Inspection Council” (Ministry of
Commerce, Government of India) samt ”Trading Corporation of Pakistan (Pvt) Ltd”. Se
information om tullfrihet vid import av basmatiris från Indien och Pakistan I Tullverkets
broschyr om import av ris.
Följande rissorter från Indien omfattas av tullfrihet:
Basmati 217
Basmati 370
Basmati 386
Pusa Basmati
Ranbir Basmati
Super Basmati
Taraori Basmati (HBC-19)
Type-3(Dhradun)
Följande rissorter från Pakistan omfattas av tullfrihet:
Kernel (Basmati)
Basmati 370
Pusa Basmati
Super Basmati
Särskilda taric-nummer3 har skapats för dessa rissorter, nämligen 1006 20 17 13 och 1006 20
98 13.
Ursprungsintyg
Det finns också så kallade ursprungsintyg som utfärdas av indiska eller pakistanska
myndigheter för att verifiera att riset verkligen kommer från aktuella länder. På ”Export
Inspection Council of Indias” hemsida finns möjlighet att med hjälp av intygets
referensnummer kontrollera om det ursprungsintyg som medföljt sändningen är korrekt
utformat och utfärdat av behörig myndighet.
Syfte
Det finns två huvudsyften med EUs gemensamma livsmedelslagstiftning. Dels att skydda
konsumenten från livsmedel som är otjänliga eller skadliga för hälsan och dels att med
märkning ge konsumenten tillräcklig information för att hon eller han ska kunna göra egna
och säkra val. Märkning, reklam och presentation av livsmedel får inte vilseleda
konsumenten.
Syftet med detta projekt var att dels kontrollera att märkningen motsvarade innehållet i
produkten så att konsumenten inte blir lurad och dels att kontrollera av halterna av vissa
3
Tarif Integré Communautaire, Eu:s tulltaxa
Kontroll av äkthet hos basmatiris | 8 (12)
tungmetaller (bly och kadmium) inte överskred gränsvärden för att säkerställa att produkten
var tjänlig och inte skadlig för hälsan.
Inom projektet togs även prover ut för analys av förekomst och nivåer av oorganiskt arsenik i
en kartläggningsstudie som genomförs av Livsmedelsverket. Kartläggningen avser ge generell
information om vilka nivåer av oorganisk arsenik som finns i basmatiris sorter. Informationen
är viktig inför kommande kontroller eftersom ett gränsvärde för oorganisk arsenik är på
förslag i kommande lagstiftning. Nuvarande arbete i EU och CODEX indikerar att
gränsvärdet kommer ligga på 0,2 mg/kg för polerat ris, men arbetet är inte klart. Vidare är
informationen från denna kartläggning ett viktigt bidrag för att tillhandahålla aktuella
analysdata för oorganisk arsenik till EFSAs databas då dessa data används för
riskbedömningar och intagsberäkningar för arsenik i kosten. De analysdata som finns just nu
rörande arsenik i livsmedel i EFSAs databaser är övervägande totalhalter av arsenik
(motsvarar 97,3 % av alla arsenikdata) och de bedöms inte vara tillräckligt specifika.
Genomförande
Miljö- och hälsoskyddsnämnden valde ut fyra butiker och en grossist/importör som hade
basmatiris i sitt sortiment. Vid besöket ställdes ett antal frågor om spårbarhet, eventuella
klagomål kopplat till basmatiris och hur dessa hanteras. Iakttagelser gjordes om
lagringsförhållanden, eventuell risk för skadedjur och om märkningen av riset var korrekt.
Vid kontroll hos importören/grossisten kontrollerades även vilka rutiner som fanns för att
kontrollera att riset som importerades utgjordes av äkta basmatiris, om import av råris
förekom och om tullfrihet i så fall utnyttjats, om import skedde av färdigförpackat ris eller om
det förekom någon ompackning. Frågor ställdes också om ursprung på riset och kopior på
medföljande importhandlingar inhämtades.
Hos varje livsmedelsföretag togs två prover av ris för analys, prov togs på ett dyrare och ett
billigare ris. Livsmedelsföretagaren erbjöds referensprov. Projektet utfördes som en del av
den ordinarie kontrollen.
Proverna för analys av äkthet skickades till Eurofins för DNA-analys för att avgöra om de
utgjordes av kategorierna 1 och 2 basmatiris. Analys har skett utifrån kriterierna i punkt 4.1
och 4.3 i ”British retail Consortium Code of practice” (COP). COP är en överenskommelse
som gäller i UK, den är inte rättslig bindande men har använts som arbetsmetod i detta
projekt.
De tio proverna skickades också till Livsmedelsverket för analys av förekomst av bly,
kadmium och oorganiskt arsenik. Analyserna är ackrediterade av SWEDAC enligt ISO/IEC
17025.
Samtliga livsmedelsföretagare har fått en kontrollrapport samt kopior av analysresultat från
provtagningen.
Kontroll av äkthet hos basmatiris | 9 (12)
Resultat
Resultaten visar att 8 av 10 analyserade prover, genom DNA-analys, uppfyllde punkt 4.1 och
4.3 i COP. Då dessa rissorter är godkända och notifierade av Indiens och Pakistans
myndigheter så bedömdes de utgöras av äkta basmatiris.
När det gäller ett av analysresultaten som avvek från COP så visade det att 93 % av
gensekvenserna utgjordes av icke-basmatiris enligt COP, varav 89 % var av sorten Pusa 1121
som är en förädlad sort av basmatiris. Övriga 7 % av gensekvenserna utgjordes av ett godkänt
basmatiris enligt COP. Sorten Pusa 1121 finns inte med som en av de rissorter som listas i
COP. Indiska myndigheter har dock år 2008 erkänt Pusa 1121 som ett basmatiris i Indien. Av
detta framgår att Indiens officiella definition av basmatiris (som säger att en hybrid måste ha
gener från minst en traditionell variant) har vidgats till att omfatta Pusa 1121, som härrör från
kategorin 3 dvs. förädlat basmatiris utan ursprung från traditionella sorter. Utifrån att indiska
myndigheter tillåter Pusa 1121 att säljas som ett basmatiris i Indien, och det faktum att
aktuellt risparti åtföljdes av ett intyg från indiska myndigheter att det utgjordes av basmatiris
av typen Pusa 1121 (intyget verifierades på indiska myndighetens hemsida) så bedömer miljöoch hälsoskyddsnämnden att riset får anses vara korrekt märkt som basmatiris. Däremot får
det inte märkas med några förstärkande ord som t.ex. ”traditionellt basmatiris” då det räknas
som ett framförädlat basmatiris utan ursprung från någon traditionell sort av basmatiris, vilket
inte heller var fallet med märkningen av denna produkt. Riset var inte importerat med
tullfrihet.
Det sista analysresultatet visade att riset (från Pakistan) till stor del (39 %) inte utgjordes av
en rissort som finns listad i COP, dvs. utgjordes av ”icke-basmatiris” enligt analysen. Riset
importerades färdigförpackat och tullfrihet hade inte utnyttjats. För aktuellt risparti
uppvisades ett ”Quality Clearance Certificate” intyg från myndigheten ”QRC Rice Inspection
Cell” i Pakistan där det framgick att sändningen bestod av Super basmati ris, som är en av de
rissorter som omfattas av COP. Då analysen visat att aktuellt parti enbart till 61 % innehöll
Super basmati ris och importören inte på annat sätt kunnat visa att partiet utgjordes av ett äkta
basmatiris så har detta ris belagts med saluförbud hos leverantören. Riset får inte säljas märkt
som basmatiris.
Samtliga analysresultat för bly och kadmium låg under gällande gränsvärden (0,20 mg/kg
enligt förordning (EG) nr 1881/2006) och resultaten för oorganiskt arsenik låg under de
gränsvärden för oorganiskt arsenik som nu diskuteras på EU-nivå (0,20-0,40 mg/kg).
Den hygieniska hanteringen av riset hos livsmedelsföretagarna var överlag bra, däremot
förekom inga särskilda verifierande åtgärder som exempelvis provtagning för att kontrollera
att fusk avseende äkthet inte förekom.
Kontroll av äkthet hos basmatiris | 10 (12)
Diskussion
Begreppet basmatiris är utifrån gällande regelverk inte helt enkelt att tolka för berörda
företag, konsumenter och kontrollmyndigheter. Det finns dock en förväntan hos konsument
att basmatiris ska utgöras av en viss kvalitet och ursprung. Detta projekt kan i viss mån hjälpa
till att klargöra vad som gäller och vilka kontroller som kan utföras i konsumentled för att
kontrollera äkthet hos basmatiris.
Det är viktigt med redlighet i livsmedelskedjan och att konsumenten inte blir lurad. Ansvaret
att det som säljs som basmatiris också är basmatiris ligger alltid hos livsmedelsföretagaren.
Basmatiris betingar ett högre pris än annat ris och alla importörer av sådant ris i Sverige bör
därför ha kunskap och känna till hur man kan minimera riskerna för att köpa in ett förfalskat
parti. Det innebär exempelvis att införa rutiner för kontroll av intyg och provtagning för att
kontrollera äkthet hos basmatiris.
Detta projekt utgjorde en mindre kartläggning i syfte att undersöka provtagning och analys
som kontrollmetod för att i butiksled kontrollera att basmatiris är äkta. Utifrån att enbart 10
prover analyserats går det inte att dra några generella slutsatser kring risken att basmatisris
som säljs i Sverige inte utgörs av äkta vara. Beaktat att inget av de kontrollerade företagen
hade utfört någon särskild egen kontroll för att verifiera äktheten hos de undersökta partierna
med basmatiris så indikerar detta att det finns ett behov från kontrollmyndigheternas sida att i
större utsträckning tydliggöra och följa upp företagens ansvar för säkerställande av äkthet.
Enligt uppgift har inget liknande projekt genomförts i Sverige. Det som förekommer idag är
Tullverkets kontroll av intyg i samband med utnyttjande av tullfrihet vid import av basmatiris.
Utifrån att ett av de tio undersökta proverna inte visade sig vara äkta basmatiris så bedömer
miljö- och hälsoskyddsnämnden att det är relevant att fortsätta kontrollera med denna metod.
Då analyserna är kostsamma kan ett kostnadseffektivt sätt vara att flera kontrollmyndigheter
går ihop och genomför ett gemensamt kontrollprojekt hos identifierade importörer, alternativt
att Livsmedelsverket samordnar kontrollinsatsen för att få ett större underlag och på så sätt
kunna dra slutsatser om det nationella läget.
Det kan även vara aktuellt med liknande projekt för att kontrollera äkthet hos jasmineris där
det också finns rapporter om fusk vid kontroll i andra länder.
När det gäller resultaten från de övriga analyserna i projektet är det positivt att samtliga
prover kunde visa att konsumenterna kan känna sig trygga avseende innehållet av bly,
kadmium och oorganiskt arsenik.
Förslag till åtgärder
Behöriga kontrollmyndigheter bör regelbundet utföra kontroller, företrädesvis i
importledet, med hjälp av provtagning eller på annat sätt för att säkerställa att
basmatiris utgörs av äkta vara. Då analyserna är relativt kostsamma är det bra om
provtagning kan ske samordnat för att ge bättre underlag på nationell nivå.
Importörer och företag som ompackar ris måste ta ansvar för att inom ramen för sin
egen kontroll se till att ha rutiner för att säkerställa att det ris som saluförs som
basmatiris utgörs av äkta basmatiris. Som hjälp finns såväl kontroll av intyg som
verifierande provtagning. Myndigheterna bör därför ställa krav på dessa företag att de
kan visa att de verifierar på ett effektivt sätt.
Kontroll av äkthet hos basmatiris | 11 (12)
Referenslista
Kommissionens förordning (EG) Nr 972/2006 av den 29 juni 2006 om fastställande av
särskilda regler för import av basmatiris och ett övergångssystem för fastställande av deras
ursprung
Kommissionens förordning (EU) nr 272/2010 av den 30 mars 2010 om ändring av
kommissionens förordning (EG) nr 972/2006 om fastställande av särskilda regler för import
av basmatiris och ett övergångssystem för fastställande av deras ursprung
Kommissionens förordning (EG) nr 1151/2013 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter
och livsmedel
Förordning (EG) nr 1881/2006 av den 19 december 2006 om fastställande av gränsvärden för
vissa främmande ämnen i livsmedel
”British Retail Consortium Code of Practice on Basmati Rice” (COP), July 2005
Livsmedelsverkets broschyr om Skyddade beteckningar, Livsmedelsverket maj 2014.
Tullverket, Broschyr om import av ris
Export Inspection Council of India-Post Verification System (eicindia.gov.in)
India Seeds Act, No. 54, 1966
Apeda.gov.in-information om basmatiris som är notifierade under Seeds Act, 1966.
Labelling guidelines for basmati rice, 10th of August, 2006 (APEDA)
Kontroll av äkthet hos basmatiris | 12 (12)
