Studerandes ekonomiska och sociala situation 2013
Vartannat år släpper CSN en rapport om studerandes ekonomiska och
sociala situation. Rapporten är ett bra verktyg för SFS och ger
kontinuerlig kunskap om studerandes ekonomiska och sociala situation.
Föregående rapport som släpptes 2012 visade på tydliga skillnader
mellan studerande kvinnors och mäns hälsa. En situation som SFS
poängterade och CSN fick ett regeringsuppdrag att genomföra en
djupstudie kring.
I årets rapport återfinns skillnaden i hälsa mellan kvinnor och män. Det
är även tydligt att studenter med barn har en mer pressad situation så
väl ekonomiskt som socialt under studietiden. Vi vill även passa på att
lyfta fram andra områden från rapporten som är viktiga att belysa.
Skillnad mellan kvinnors och mäns hälsa
CSN:s rapport visar att det finns tydliga skillnader mellan kvinnors och
mäns upplevda hälsa. Det är vanligare att kvinnor känner sig stressade,
har fysiska problem, känner sig trötta och hängiga samt har svårt att
slappna av. Det finns även en tydlig skillnad mellan studerande med och
utan barn. Studerande med barn upplever oftare besvär under
studietiden.
SFS kommentar
Det finns en strukturell problematik att åtgärda i samhället, det betyder
samtidigt att specifika åtgärder för högskolan behöver implementeras.
Det handlar om att skapa lika förutsättningar att ta del av högre
utbildning och att det ska finnas stöd för de personer som drabbas av
ohälsa. I dag har landets studenthälsor mycket olika förutsättningar att
verka och vara det stöd till studenter som studenthälsan kan – och ska –
vara. Det handlar om organisatoriska skillnader på lärosätet såväl som
om ekonomiska förutsättningar. Möjligheten för dig som student att få
tillgång till studenthälsan ska inte bero på vilket lärosäte du studerar
på, utan helt enkelt att du är student. Det var även ett av tre förslag vi
lyfte fram i samband med att CSN släppte sin djupstudie för ett år
sedan.
Hälsa och ekonomisk situation
En pressad ekonomisk situation påverkar hälsan. Rapporten visar på ett
starkt samband mellan olika stress- och hälsosymptom och en svår
ekonomisk situation. Att studiemedlet inte täcker levnadskostnaderna
leder till oro och stress för studenter.
SFS kommentar
Att gå minus varje månad tär på både ekonomin och hälsan. Studerande
uppger att den ekonomiska situationen är ett orosmoln oavsett hur den
ekonomiska situationen upplevs. En oro av att inte veta hur nästa
månad eller kommande år ska gå ihop ekonomiskt leder till långsiktigt
stress som i sin tur riskerar utökade besvär för personen. En höjning av
studiemedlet förbättrar många studenters hälsa och trygghet.
Hälsa och studiesocial situation
Det är vanligt att de som upplever sin studiesituation som dålig drabbas
av olika hälsobesvär. Kvinnor oroar sig oftare än män för sin egen
studieprestation. Källan till oro och stress är ofta höga krav på den egna
prestationen, oro att inte ha gjort tillräckligt, oklarheter i vad som
förväntas och funderingar på lärares krav.
SFS kommentar
Studenten behöver sättas i centrum i lärprocessen. Om studenten sätts i
centrum kan inlärning bli bättre och oron för studierna mindre. Med
lärare som genom att bidra med tydliga verktyg för lärande uppmuntrar
studenter att ta ansvar och studenters hälsosituation såväl som
studieprestation kan förbättras.
Lånebenägenhet
Studiemedlet har en rekryterande verkan. Hälften av de studerande
skulle inte studera om de inte fick studiemedel. Lånebenägenheten
skiljer sig också mellan studiemedelstagare födda i Sverige och födda
utomlands.
SFS kommentar
Det är viktigt att studiemedlets rekryterande effekt bibehålls samt att
personers lånebenägenhet är en central utgångspunkt vid utformning av
studiemedlet. Det finns även rapporter som visar en koppling mellan
lånebenägenhet och socioekonomisk bakgrund. En ojämn fördelning
mellan bidrag och lån påverkar rekryteringen till högskolan och kan leda
till en social snedrekrytering.
Arbete vid sidan av studierna
En knapp fjärdedel uppger att de arbetar vid sidan av studierna,
vilket är en minskning mot tidigare år, trots höjt fribelopp. Hälften
av studiemedelstagarna uppger dessutom att de inte arbetar inom
det område de utbildar sig till. En av de vanligaste anledningar till
att arbeta vid sidan av studierna är för att ha råd att studera.
SFS kommentar
Arbete vid sidan av studierna ska vara en möjlighet och inte ett
krav för att kunna studera. Studiemedlet måste täcka
studenternas faktiska utgifter vilket det inte gör i dagsläget. Det
framgår även i rapporten att många anser att arbetet går ut över
studierna negativt, speciellt ju mer du arbetar. Något som starkt
talar emot regeringens linje att öka arbetet vid sidan av studierna.
Studiemedlet täcker inte levnadskostnader
En majoritet anser att studiemedlet inte täcker levnadsomkostnaderna
även fast andelen minskat sedan 2011. Trots minskningen är det mer än
två tredjedelar som uppger att studiemedlet inte ens täcker
levnadskostnader.
SFS kommentar
SFS släpper årligen en studentbudget som jämför studiemedlet i
förhållande till studenters mest grundläggande utgifter. Årets
studentbudget visar att studenter i snitt går back 849 kronor varje
månad samt att studiemedlet består av mindre än en tredjedel bidrag.
En höjning av studiemedlet krävs för att studenternas utgifter ska
täckas och för att bidra till att skapa en mindre ekonomisk oro för
studenter. Det är också viktigt att komma ihåg studenters
lånebenägenhet och skuldsättning i höjning av studiemedlet. En höjning
av studiemedlet måste därför avse studiemedlets bidragsdel.
