One Man's Journey From Gang
Member to Academia
Victor Rios says he has lived two lifetimes. In
his first, he was a gang member, juvenile
delinquent and high school dropout. Today,
he's a sociology professor at the University of
California, Santa Barbara, who studies at-risk
youth.
http://vimeo.com/36099251
Social pedagogik
Bent Madsen
• SP har ingen egen ämnesstatus i Sverige som i
t.ex. Danmark och tyskland utan härbärgeras
inom både pedagogik och SA.
• SP som teoribildning sammanför teorier på
såväl makro-, meso- som mikronivå. Hela
tiden betonas närheten till handling.
• Med socialpedagogiskt förhållningssätt strävar
man efter att inkludera alla människor i
samhällsgemenskapen oavsett livsstil,
särskilda behov, funktionshinder …
• Inte sällan tals det i termer av
tvåtredjedelssamhället som lämnar en
tredjedel därhän. I ett SP perspektiv bär
samhället ansvar också för denna tredjedel.
• I dialog och samspel med utsatta grupper
måste samhället hitta modeller för inkludering
av dessa. Det kan gälla arbete, bostad, rätt till
att utveckla nya livsstillar o.s.v.
• Att leva i en globaliserad värld innebär att det
inte finns några isolerade sociala rum och
avgränsade territorier som helt går att
avskärma från deras omvärld.
• Det finns inga former av social exklusion av
oönskade som går att upprätthålla på ett sådant
sätt att man hindrar dem från att konfrontera de
normalas samhälle.
• SP praxis har vuxit fram ur det sociala faktum att
samhället ständigt producerar individer och
grupper vars integration är hotad. SP praxis
försöker skapa och återskapa bindande och
ömsesidiga sociala relationer mellan individ och
gemenskap i samhället…
I ett globaliserad värld är detta en
fråga om Co-existence eller noexistence. Vi är dömda till varandras
granskap…
Fyra kärnområden
SP arbetar med ungdomar och vuxna personer
beträffande boende (pensionat, gemensamamt
boende eller eget boende) och dagsaktiviteter.
Insatsen ska vara inriktad på att förbättra
K livsutveckling genom samvaro, behandling,
omsorg och vård. Detta område dominerades
fram till 1970 av ett medicinsk tänkande…
1
Den teoretiska och metodiska omsvängningen
har karaktäriserats av en rörelse bort från
betraktelsesätt med sjukdom och diagnos i
centrum, till en inriktning på personlig
utveckling, livskvalitet, integration och
integritet.
2
Omhändertagna barn och ungdomar Utanför
det egna hemmet, SP arbetar med B och U i
särskilt boende och på institutioner.
Syftet:
De trots deras individuella svårigheter ska kunna
uppnå samma möjligheter till personlig
utveckling och hälsa som deras jämnåriga.
Viktiga begrepp i detta område: fostran,
behandling, miljöterapi, KBT
3
Socialt utsatta och sårbara vuxengrupper
omfattar hemlösa, psykisk sjuka, missbrukare
samt prostituerade –särskilda behov av stöd.
Institutioner, alternativa boendeformer,
kriscentrum och behandlingscentrum. Stöd:
hjälp med dagliga funktioner, vård, omsorg,
behandling.
4
Det uppsökande och förebyggande
socialpedagogiska arbetet: Inriktar sig i
synnerhet på ungdomar som karaktäriseras som
”missanpassande” och det förebyggande målet
innebär att också ungdomars familjer och
sociala miljö involveras…
Två historiska utvecklingsspår i SP
Det första spåret har sina rötter i socialpolitiken
och knyter SP till lösandet av sociala konflikter…
de problem som uppstår i ett samhälle när
individer inte av egen kraft är i stånd att
upprätthålla en socialt acceptabel tillvaro och
har behov av offentlig hjälp och stöd…
Två historiska utvecklingsspår i SP
Det andra spåret har sina rötter i
allmänpedagogiken och knyter SP till den
socialisation som sker i skolan, förskolan och
familjen. Här betraktas SP som ett bidrag till
utvecklingen av den sociala individen.
I båda dessa fall har frågan om fostran i
offentliga institutioner varit central…
Begreppet SP uppstod i tyskland, där första
gången användes år 1844 av Karl Mager som ett
begrepp för samhällets samlade kunskap om
fostran och pedagogisk praxis.
Filosofen och pedagogen Paul Natorp gav SP ett eget
teoretisk innehåll genom att han intresserade sig för
människans bildning i samhället. Kärnan i denna
bildningsprocess är den enskildes egen övertygelse och
vilja till gemenskap. SP formulerades av Natorp som en
viljas pedagogik, vars mål var att införa demokratiska
principer i uppfostran.
Tre scenarier för SP
1
• SP definieras in i andra professioner. Poliser,
lärare, socialrådgivare, psykologer,
skolsköterskor och pedagoger löser redan en
rad SP uppgifter, så det mest naturliga vore att
det SP perspektivet införlivades som nya
element i dessa områden.
Tre scenarier för SP
2
SP blir allmänpedagogik. SP blir alltmer påträngande i
allmänpedagogiken (förskola, skola, fritid och
ungdomsutbildningen) och därför kan SP betraktas som
ett delperspektiv inom allmänpedagogiken.
Socialisationsperspektivet riktar sig mot alla barn och
ungdomar, vilket gör att allmänpedagogik,
uppfostringsteori, socialisationsteori och filosofi är de
teoretiska fält som utgör SPs teorigrund… sociala
individen och inte sociala frågan blir SP verksamhetsfält.
Tre scenarier för SP
3
SP självständiggörs. SP har under de senaste 50
åren utvecklat en rad teorier, kunskapsformer
och metoder som gör möjligt att beskriva det
genom relativt självständiga praxisfält.
Utveckling av SPs kunskapsfält
1. Det samhälleliga kunskapsfält. Att bygga upp
en teoretisk förståelseram … Utveckla teorier
om förhållande mellan individ och samhälle…
samhällets marginaliserings- utstötnings- och
exklusionsprocesser problematiseras och
reflekteras i SP grundvalstänkande.
2. Det institutionella kunskapsfältet. Institution
ses som en social sen för barns, ungdomars
och vuxnas utvecklings- och lärobetingelser.
3. Det relationella kunskapsfältet…
socialpedagogikens relationer och sociala
samspel med den enskilda brukare och
brukaregruppen kan analyseras…
4. Att bygga upp förståelseformer som gör det
möjligt att se den enskilda individen—dels som
en unik person och dels i dess samspel med
andra människor. Individens bildning inte kan
förstås oberoende av gemenkapens bildning.
SP kunskapsperspektiv
--Förhindra ytterligare social exklusion.
Interventioner kan undvika att förvärra
situationen för barn, ungdomar och vuxna
--Garantera yrkesmässig öppenhet om
normalitetsföreställningar.
Insikt om moderna kompetenser som exklusionkriterier.
Det moderna samhället är ett prestationssamhället där
kraven på beteende, kunskaper och livsföring uttrycks i
kompetenser.
Kompetenser avspeglar emellertid aldrig hela människans
potentialer, utan är uttryck för de delar av den mänskliga
kapaciteten som anses vara relevant i en bestämd social
kontext.
Varje gång en institution formulerar en ny
kompetens, formuleras samtidigt kriterier för
det inkompetenta. Så, markeras vilka personer
som inkluderas och vilka som exkluderas.
Skapa förutsättningar för det livslånga
inklusionsarbetet. Det är en modern kompetens
att kunna delta på de rätta sociala arenorna vid
rätt tid och på rätt sätt.
Nytänkande om förhållandet mellan individ och
gemenskap. Moderniteten passar människor att
tänka och handla som individer, trots att all
identitetsbildning är en process som är inlagrad i
ett virrvarr av sociala relationer… gemenskapen
ska ställa sig till förfogande i den enskilda
individens utveckling som stöd att förverkliga de
individuella livsprojekten…
Stärka kommunikation och livsberättelser. Att
berätta sitt liv är en särskild kompetens som är
viktig att stödja och utveckla i det SP arbetet.
Det är ofta en belastning för de svagaste att
berätta sina liv i hård konkurrens med
socialpedagoger, rådgivare, lärare, psykologer
och polis…
Utvecklingstendenser för socialpedagogiska
integrationsarenor
Den patriarkaliska orienteringen handlar om
”fostran”. Fostran uppfattas som en fråga om
barnets/ungdomens införande i gemenskaper av
myndiga vuxna …
Denna förståelse har sitt ursprung i att
socialpedagogiken träder i föräldrarnas ställe
och därmed åtar sig en moraliskt skyldighet att
ombesörja den fostran som föräldrar inte klarar
av.
2 Den strukturella orienteringen
Barn och ungdomars svårigheter är orsakade av
omsorgsbrist i den tidiga barndomen… störningar i
deras personlighet… inre kaos…
Tanken är att detta inre kaos ska regleras med hjälp
av yttre strukturer…
Den strutkurerade pedagogiken försöker att bemöta
barns och ungdomars problembeteende med mer
struktur än vad som kännetecknar barns och
ungdomars liv i allmänhet…
Den terapeutiska orienteringen
Behandlingsbegreppet är utbrett inom såväl
omhändertagandeområdet som
ungdomskriminalitetsområdet,
missbruksområdet och det psykiatriska
området… ingen enighet om vad karaktäriserar
behandling…
Har sina rötter i läkarvetenskapen, där
behandling är svaret på en diagnos…
terapeutisering av det socialpedagogiska arbetet
Den relationella orienteringen
Under 1990-talet har relationernas betydelse
fått en allt större uppmärksamhet i det
pedagogiska arbetet, vilket har inneburit att
pedagogiskt arbete ofta definieras som
relationsarbete… konkreta mötet mellan
pedagogen och den andra själva kärnan i den
socialpedagogiska processen…
Den kognitiva orienteringen
Individens upplevelse och erkännande av sin
verklighet är själva grunden för det sätt varpå
man handlar. Det betyder att individen tolkar
sociala situationer på bestämda sätt, där
handlingar kopplas samman med bestämda
känslomässiga upplevelser. Det är denna
särskilda koppling mellan tolkning, tänkande och
handling som intresserar kognitiva teoretiker…
Den medicinska orienteringen
Barns och ungdomars livsföring beskrivs i ett
medicinskt språk, där bruket av diagnoser
avspeglar en övertygelse om att det på ett
absolut sätt går att skilja mellan felutveckling
och normalutveckling.
Den kulturella orienteringen
Ett ökat fokus på barns och ungdomars
kulturella bakgrund… konflikter mellan barn och
ungdomar och deras sociala omgivningar förstås
som värdekonflikter
Socialpedagogik i närmiljön
I flera danska kommuner har det blivit vanligt att
ta hem omhändertagna barn och ungdomar från
dygninstitutioner när de blir 14-16 år gamla. I
stället organiseras ett socialpedagogiskt stöd
enligt närhetsprincipen, där barn, ungdomar och
deras familjer ska stödjas nära hemmet. Därför
upprättas stödcentrum…
Under 1990-talet har barndomssociologin
utvecklat teorier som säger att barn ska
uppfattas som självständiga aktörer, vilka är med
och skapar sin egen kultur—nämligen en särskild
barnkultur. Barn deltat aktivt i skapandet av sina
egna utvecklingsbetingelser…
Detta barndomssociologiska paradigm kan
betraktas som en brytning med det
utvecklingspsykologiska paradigmet, där barns
utveckling beskrivs genom universella lagar som
står fria från den sociala och kulturella kontex
barn växer upp i…
I dag uppfattas barn som aktörer som skiljer sig
från vuxna…
