Ungdomar för ett ökat deltagande

Ungdomar för ett ökat deltagande
-
Resultatrapport från projektet
Projektet Youth for increased participation (Y4IP) (Ungdomar för ökad deltagande, var ett treparts
utbytesprojekt med ungdomar från Västernorrland i Sverige, Somogy län i Ungern och Istanbul region
i Turkiet på regional nivå. Projektverksamheten ägde rum i Härnösand, Västernorrlands län, i Sverige
under 14-20 juni 2014.
Projektets huvudsyfte var att utbyta metoder och lösningar för hur man aktivt ökar ungdomars
delaktighet i det demokratiska livet i Europa. Det övergripande målet med projektet var att främja
tolerans och förståelse mellan ungdomar genom ett aktivt medborgarskap och genom att dela
kunskap och erfarenheter om livet för ungdomar i tre mycket olika länder i Europa. Ett av de
viktigaste målen var även att lyfta fram likheter och skillnader mellan det dagliga livet för unga
människor från dessa olika bakgrunder och kulturer och hur det kan berika deras liv genom
samarbete. Projektet gav ungdomar från de tre nationerna möjlighet att lära känna varandras
generationsproblem, en inblick i varandras liv, kultur, traditioner och vanor, och genom kunskap och
förståelse göra jämförelser och bidra till ett mer demokratisk och inkluderande Europa.
Metoden som användes för projektet var baserad på en så kallad bottom up-strategi, vilket menas att
ungdomarna hade en viktig och betydande roll i planerandet och genomförandet. Under projektet
diskuterades definitionen om vad ungdomars deltagande i det demokratiska livet betyder för dem.
Vilka är behoven för att uppnå det på lokal, nationell och europeisk nivå, hur kan motivation och
engagemang för ungdomar stärkas och vilket mervärde mångfald kan tillföra resultaten, etc.
Under projektveckan arrangerades möten och debatter med lokala politiker för att gemensamt
diskutera vad EU-medborgarskapet och de rättigheter som följer med det innebär på olika nivåer
från demokratiska aspekter. Genom dessa debatter, workshops, rollspel, lekar och fritidsaktiviteter,
har vi lärt oss mycket om dessa tre länder och fått kunskap om olika kulturer, religioner, skolsystem,
historiska och sociala miljöer. Nya perspektiv på demokrati och delaktighet lyftes fram av deltagarna
från de tre olika länderna. De olika tematiska aktiviteterna och workshopen rörande
ungdomsdeltagande var:
– Varje region presenterade sitt land, sin region och gav en inblick i historien och det dagliga livet
– Tema Workshop: Ungdomars delaktighet i det demokratiska livet: Vad ger det oss?
– Tema Workshop: "Vad är problemet? (Where does the shoe hurt?) ”Vilka är behoven för att öka
ungdomars delaktighet?
– Tema Workshop: Vad innebär EU-medborgarskapet för oss? Utvidgningen och demokrati: hur kan
dessa kopplas samman?
Under workshopsen arbetade vi i grupper med frågeställningarna, för att lära oss mer om hur det
fungerar i våra vänners länder. Gruppdiskussionerna gav otroligt mycket även om vi ibland inte hade
samma perspektiv. Vi lärde oss att rekonstruera en hel del av de problem som en ung person kan
stöta på i det demokratiska livet. Det intressanta i diskussionerna var att problemen ofta var
detsamma i alla tre länderna, dock kunde det yttra sig på olika vis och vägen till lösningen såg ibland
varierande ut.
I år hölls även valet till EU-parlamentet, och för många av oss var resultatet en besvikelse, ett
skrämmande och hopplöst uppvaknande. Valet skedde inte långt innan vårt utbyte. Några av oss
hade som medlemmar i EU hade rätt att rösta på valdagen, några var för unga och några väntade på
att sitt land skulle bli medlem i EU. Mång av oss unga kände inget hopp för ett fredligt och starkt EU,
vilket bidrog till att flera valde att inte rösta i valet.
I workshopen som handlade om vad EU-medborgarskapet betyder för oss, ville vi se hur positiva och
negativa våra unga vänner var mot att vara en EU-medborgare. Mer än hälften av oss ställde sig på
den sidan som visade att vi var negativa.
Därefter följde en serie av olika infallsvinklar på vad EU-medborgarskapet betyder för oss och genom
diskussioner försökte vi hitta argument på vad vi kunde vinna på att vara en del av EU och vad kan vi
förlora genom att stå utanför. resultatet av denna workshop var enastående och majoritet av oss
unga var nu positivt inställda till att vara EU-medborgare.
Workshopen resulterade i fem områden, med förklaringar om hur vi ska arbeta för en bättre värld:
Politik
Gemensamma beslut
Varje lands medbestämmande
Effektiv verkställande
Bättre levnadsstandard
Beroende av EU
Radikalism och diskriminering
Ekonomi
Ingen tull
gemensam marknad
Projekt finansiering
Subventioner
Arbetsmarknads flöde
Import och export
Miljö
Bättre gemensam miljö policy
Finansiering av miljöprojekt
Forskningssamarbete (Klimathotet)
Goda exempel
Skydd av viktiga områden
(Alla länder har inte samma möjlighet)
Sammarbete
(mer) Multikulturell
Mobilitet
Infrastruktur
”Back wash”
Kunskapsbaserad
(Litet land – mindre påverkan)
(EU faller samman)
(Tappar identitet)
Säkerhet
Gemensamt lagsystem
Bättre skydd av rättigheter
Motverka kriminalitet
Sammarbete mellan mindre länder
(små länder tappar makt) (Trög process)
I workshopen "Vad är problemet? (Where does the shoe hurt?) ”Vilka är behoven för att öka
ungdomars delaktighet? som leddes av oss, ungdomar använde vi LFA-metoden (Logical Framework
Approach). Vi utgick från tre frågor:
Vilka är behoven för att öka ungdomars delaktighet? Vilka är de gemensamma och de skilda
problemen? Hur kan vi lösa dem?
Genom denna process kom vi fram till tre påståenden (under varje påstående finns några av de
lösningar som arbetades fram):
1 Att skapa en säker och bekväm känsla för ungdomar att delta i det politiska livet.
• utbilda ungdomar om deras rättigheter i det demokratiska livet,
• påverka beslutsfattare att arrangera utbildningar om ungdomar och demokrati för studerande.
• inspirera till frivilligt mentorskap för ungdomar i det demokratiska livet,
• inspirera till frivilligt mentorskap mellan politiker och unga poetiker.
2. Förhindra politiskt ”back wash” genom att öka ungdomars medverkan.
• påverka varje skola att ha en ungdomsambassadör som representerar skolan i t.ex.
ungdomsparlament,
• uppmuntra beslutsfattare att investera i ungdomsparlament där skolornas ambassadörer deltar,
• skapa en trovärdig band mellan ungdomar och politiker,
• påverkan intressenter att investera i kreativa offentliga platser där ungdomar och politiker kan
mötas och utbyta idéer, gemensamma mål och tillsammans agerar.
3. Ungdomar som har samma möjligheter som vuxna i samhället.
• hjälpa ungdomar att uttrycka sin oro om utbildningssystemet,
• uppmuntra ungdomar att genom fredliga åtgärder uttrycka sig mot orättvisa i skolsystemet,
• organisera och kanalisera åsikter gentemot beslutsfattare,
• hjälpa ideella organisationer att genomföra utbildningar för ungdomar om politik och samhälle.
Som ovan nämnt, hade vi förmånen att träffa politiker från Landstinget Västernorrland och från en av
kommunerna i regionen. Denna möjlighet gav en ömsesidig vinst. Vi ungdomar fick tillfället att
berätta om vårt perspektiv på ungdomarnas delaktighet i det politiska livet och lika så politikerna och
vi ställde konkreta frågor till varandra. Några av de frågor som ställdes till politikerna var vad de
ansåg om byråkratin inom EU och vad som görs inom politiken för att öka ungdomars delaktighet i
det demokratiska livet.
En eftermiddag delade vi in oss i mindre grupper för att göra intervjuer med slumpmässigt valda
människor i Härnösand centrum. En av frågorna var tror du att Ungdomars medverkan i det
demokratiska livet är viktigt? 21 av 23 personer svarade Ja på den frågan. Följande fråga var görs det
tillräckligt för att involvera ungdomen? 12 av de svarande ansåg att det inte är tillräckligt och endast
tre ansåg att det var tillräckligt.
Vi frågade också varför ungdomars deltagande i det demokratiska livet är viktigt. Och detta är citat
från åldersgrupp 1 (15-30 år)
"Det är viktigt att delta eftersom det är vår framtid"
"Ungdomar har ett nytt sätt att tänka, både vuxna och ungdomar har samma framtid."
"Därför att de anser att genom att vara mer delaktiga, kommer de att ha en djupare förståelse för
det allmänna livet och på så sätt vara mer produktiva.
Åldersgrupp 2 (31-45 år)
"Det är viktigt att unga människor är involverade när politiker fatta beslut som rör de unga eftersom
de vet vad som är bäst för dem”
"Det är deras plikt att ha en förståelse för hur landet fungerar så att de kan arbeta tillsammans med
politikerna för ett bättre land."
Åldersgrupp 3 (46-65 år):
"Eftersom ungdomar har nya idéer och nya perspektiv. Utan deras åsikter kommer politiken aldrig
förändras om det endast styrs av äldre människor”
"Det är viktigt för dem att involveras tidigt, för eller senare är det de som kommer att styra landet.
Bristen på ungdomsdemokrati är ett problem över hela världen, trots att Sverige är mer progressiv
inom detta område än många andra länder, vi har fortfarande en lång väg att gå innan ungdomarna
införlivas på en hög nivå i den demokratiska processen. En nyckel för att utveckla ungdomsdemokrati
är att titta utanför landsgränserna och att lära av unga människor över hela världen om hur man ska
hantera dessa frågor och hur man ska uppnå ett större inflytande av unga. Detta projekt var ett bra
exempel på detta. Genom att möta ungdomar från Turkiet och Ungern och Sverige var för oss alla
personligen oerhört givande. Vi lärde oss mycket om hur demokrati fungerar i de tre länderna. Vi tror
också att möjligheten att arbeta över gränserna gör att man ser tydligare hur ditt vårt egna land
fungerar. Sammantaget tror vi veckan gav både nya perspektiv, nya insikter och naturligtvis nya
vänner.
Vi har också kommit överens om ett gemensamt dokument för lösningar om de identifierade
behoven och föreslagna lösningar för att öka ungdomars deltagande i det demokratiska livet. Detta
dokument är menat att fördelas till beslutsfattare i våra regioner.