klimat-och-milj

Ett arbetshäfte för åk 8 i geografi
Klimat och miljö
Planering
Klimat och miljö, åk 8 ht 2016 Österledskolan
Arbetsområdet Klimat och miljö – varför, vad och hur?
Vi ska nu ägna några veckor till att studera och analysera hur vi människor påverkar jorden vi bor på.
Vi ska fundera på frågor som vilket ansvar vi människor har inför den jord vi lever på, vad kan vi påverka,
och vad kan vi inte påverka?
Det talas mycket om klimatförändringar och vi ska undersöka vad detta är för något samt vad dessa
kan bero på. Klimatförändringar påverkar också på olika sätt och olika mycket på olika ställen på jorden.
Platser som är väldigt utsatta kallas för sårbara platser och vi ska studera vilka dessa är och på vilket sätt
de är sårbara.
Anj vt 16
Vi ska även studera olika förnybara energitillgångar, vilka finns det och vad är
deras styrkor och svagheter.
Hur vi ska arbeta och öva
Under arbetsområdet kommer vi använda oss av arbetshäftet Klimat och Miljö, detta finns i
pappersform och på sosalen.wordpress.com. Där finns även annat material vi använder oss av i
undervisningen. Vi kommer även ha föreläsningar, gruppdiskussioner och andra övningsmetoder för att
ta till oss begrepp och innehåll och för att öva oss på att resonera om orsaker och konsekvenser. Vi
arbetar formativt vilket innebär att vi anpassar material och övningar efter hur vi lär bäst.
Det här häftet innehåller tio artiklar som alla handlar om klimatet och de
förändringar som pågår just nu. Alla artiklarna är hämtade från olika sajter på nätet
våren 2013 och 2014. Vissa artiklar förklarar vad klimat är, vissa vilka
klimatförändringarna är och vilka orsaker de har. Vissa handlar om hur
förändringarna påverkar oss människor. Slutligen handlar vissa om vad vi kan göra
åt saken för att hindra att klimatet förändras ännu mer.
Vad vi ska kunna
1: Vi ska kunna förklara växthuseffekten, dess orsaker och konsekvenser
2: Vi ska kunna ge exempel på klimatförändringar, dess orsaker och konsekvenser
3: Vi ska kunna ge exempel på sårbara platser, dess orsaker och konsekvenser
4: Vi ska kunna ge exempel på förnybara energitillgångar, dess styrkor och svagheter
Hur ska vi visa vad vi kan?
Vi kommer avsluta området med ett quizz där vi visar vilka begrepp vi har
förstått. Vi kommer även att göra en större inlämningsuppgift där vi resonerar om
klimatförändringar, sårbara platser och förnybara energitillgångar.
Sidan 2 av 25
1. Växthuseffekten
Växthuseffekten är en grundläggande egenskap hos jordens klimat - den
påverkar balansen mellan inkommande solstrålning och utgående värmestrålning.
När vi talar om växthuseffekten i samband med klimatförändringar menar vi ofta en
förstärkning av den för livet på jorden livsnödvändiga och naturliga
växthuseffekten.
Största delen av den inkommande solstrålningen passerar genom atmosfären
och värmer upp jordytan. Den uppvärmda jordytan sänder i sin tur ut
värmestrålning vars passage till stor del effektivt hindras av växthusgaserna i
atmosfären.
En del av den stoppade värmestrålningen strålas tillbaka
mot jorden, vilket gör att temperaturen hos jordytan hålls
både högre och jämnare jämfört med en planet utan en
atmosfär. Det är detta vi kallar växthuseffekten.
Växthuseffekten är inte något unikt för vår planet, utan
förekommer även på andra planeter exempelvis Venus.
En naturlig växthuseffekt har så gott som alltid funnits på jorden, tack vare
förekomsten av vissa gaser - växthusgaserna - i atmosfären. Av dessa är
vattenångan och koldioxiden de två viktigaste.
Den naturliga växthuseffekten har varierat en del på grund av variationer i
klimatsystemets naturliga drivkrafter. Temperaturen och vattnets kretslopp är
starkt kopplade. Koldioxiden ingår i kolets kretslopp och påverkas därmed även den
av klimatet.
Utsläpp av växthusgaser
Strålningsflödena genom jordatmosfären påverkas bland annat av atmosfärens
sammansättning, och denna har under en längre tid förändrats på grund av
mänsklig aktivitet. De vanligaste ”mänskliga”
växthusgaserna
är
koldioxid
och
metan. Förbränning av
fossila
bränslen;
naturgas, kol och olja ger utsläpp av
koldioxid. Koldioxiden som bildas hamnar i
atmosfären och blir kvar där länge. Sedan
1800-talet har det skett en markant ökning av
atmosfärens innehåll av koldioxid.
Metan bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material. Detta äger rum till
exempel i våtmarker såsom risfält och torvmossar. Även boskap utsöndrar
ansenliga mängder metan.
En förstärkt växthuseffekt
Klimatfrågan handlar om den förstärkta växthuseffekten - det vill säga en effekt
utöver den naturliga. Människans utsläpp av växthusgaser ändrar atmosfärens
sammansättning utöver de naturliga förloppen.
Sidan 3 av 25
Detta bidrar till en störning i klimatsystemet. Klimatförändringen är systemets
sätt att utjämna störningen. En mycket förenklad beskrivning av förloppet kan
sammanfattas så här:
Med större andel växthusgaser i atmosfären hindras en större andel av den
utgående värmestrålningen. Återstrålningen till jordytan ökar, vilket leder till att
temperaturen stiger där. Ytans värmestrålning ökar och så vidare.
Förstärkningen av växthuseffekten innebär alltså en ökad värmemängd i havet,
högre temperatur vid jordytan och en omfördelning av energiflödena inom
klimatsystemet, tillsammans med många andra förändringar.
En del av dessa förändringar kommer att pågå under mycket lång tid, även efter
att utsläppen har begränsats till en bråkdel av nuvarande nivåer.
Forskningen står sig
I IPCC:s (FN:s klimatpanel) rapport som publicerades år 2007
drogs slutsatsen att människans utsläpp av växthusgaser mycket
sannolikt förklarar huvuddelen av den uppvärmning vi haft under
sista hälften av 1900-talet.
Man konstaterade i rapporten att om inte utsläppen av
växthusgaser, och då främst koldioxid från fossila bränslen,
mycket snabbt minskar kommer uppvärmningen att fortsätta och
detta kan ge upphov till allvarliga framtida klimatförändringar.
Nedan följer några av de viktigaste observationerna.
Växthusgashalterna ökar
Koncentrationen av koldioxid år 2008 är ca 37 % högre än när industrialismen
inleddes i mitten av 1800-talet. Ökningstakten är dessutom högre än tidigare och
det finns inga tecken på en vikande trend. Det finns även indikationer att
koncentrationen av metan har börjat stiga igen efter att ha varit ganska konstant
under de senaste åren.
Medeltemperaturen stiger
Den globala medeltemperatur år 2008 låg cirka 0,1 grader Celsius lägre än
under de närmast föregående åren. Året tillhör ändå de tio varmaste sedan 1850
och den senaste 10-årsperioden är varmare än den föregående 10-årsperioden.
Temperaturtrenden är stigande.
Havsnivån stiger
Höjningen av havsytans nivå sker i takt med temperaturökningen men med små
svängningar från år till år. Höjningstakten har varit högre under de senaste
decennierna än under större delen av 1900-talet. Data från de allra senaste åren
visar en något lägre ökningstakt, som dock är högre än under 1900-talet.
Arktis isar smälter
En markant minskning av den arktiska havsisen inträffade
under sensommaren 2007 och 2008. Nya studier visar att
uppvärmningstrenden i Arktis och över västra Antarktis inte
går att förklara som enbart en naturlig temperaturvariation
utan sannolikt är nära knuten till den globala uppvärmningen.
Sidan 4 av 25
Landisarna smälter
Nya studier av landismassors känslighet för uppvärmning och därmed deras
avsmältningshastighet pekar på att havsytan hos världshaven kan höjas mer än
vad som angavs i senaste IPCC rapporten.
Det kan röra sig om en meters höjning mot slutet av innevarande århundrade.
Studierna är dock osäkra.
Källa: www.smhi.se/kunskapsbanken/vaxthuseffekten-1.3844
Uppgifter:
1. Vad menas med växthuseffekt? _____________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
2. Vilka är de ”mänskliga” växthusgaserna? _____________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
3. Var kommer all koldioxid ifrån? _____________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
4. Vilka följder får växthuseffekten på jorden? ___________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
5. Varför kommer havsytan att stiga? __________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
Sidan 5 av 25
2. Klimat omfattar mer än väder
Både väder och klimat handlar om variationer i
atmosfären som beskrivs med hjälp av till exempel
temperatur, nederbörd och molnighet. Klimatet omfattar
dock mer än bara atmosfären, vilket innebär att även
tidsskalorna för väder och klimat är olika.
Vädret handlar om atmosfärens egenskaper och dess
förändringar vid en bestämd tidpunkt, under ett dygn eller
under längre perioder.
Man kan exempelvis tala om hur vädret ska bli kl. 12 i morgon, under den
kommande veckan eller hur vädret var den 26 maj 1912. Vädret beskrivs då som
exempelvis att temperaturen blir cirka 22° i morgon kl. 12; under den kommande
veckan väntas vinden nå stormstyrka då ett kraftigt lågtryck passerar under natten
mot onsdag; den 26 maj 1912 var vädret soligt och temperaturen nådde hela 25°.
Klimatet däremot är ett mått på vädret på en viss
plats för en viss tidsperiod.
Inom meteorologin
används ofta 30-årsperioder, till exempel åren 19611990. Klimatet beskrivs i termer av medeltemperatur,
genomsnittlig årsnederbörd, frekvensen av frostnätter,
högst uppmätta dygnsnederbörd etc.
Källa: www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/klimat-omfattar-mer-an-vader-1.639
Uppgifter
1. Vad är väder? Ge exempel _________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
2. Vad är klimat? __________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
Sidan 6 av 25
3. Orsaker till klimatförändring
De globala klimatförändringar vi redan idag ser beror på att människan har
släppt ut alldeles för stora mängder växthusgaser. Bilism, köttproduktion, kolkraft,
skogsavverkning och överkonsumtion är några av orsakerna till att vi idag befinner
oss i en mycket allvarlig situation.
Även om vi skulle avbryta alla utsläpp idag, kommer temperaturen att fortsätta
stiga under flera decennier framöver. Klimatet reagerar nämligen långsamt och vi
ser inte effekterna av växthusgaserna omedelbart. Därför är det helt nödvändigt att
vi förändrar sättet vi lever på, så att våra utsläpp minskar radikalt.
De tre stora källorna till mänskliga utsläpp är:
a) Fossila bränslen
När man eldar kol, olja och gas, bildas
koldioxid som är en stor orsak till de pågående
klimatförändringarna.
Fossila
bränslen
används bland annat för att producera el och
för att värma upp hus, som drivmedel i bilar
och flygplan eller för att producera olika
sorters varor. Ungefär 60 procent av de
globala utsläppen av växthusgaser kommer
från förbränning av fossila bränslen.
För att klara oss från en skenande klimatförändring behöver vi satsa stort på den
förnybara energin samtidigt som vi på ett smart sätt effektiviserar vår
energianvändning. Vi behöver helt enkelt skapa en energirevolution.
b) Avskogning
Skogar tar upp och binder in stora mängder koldioxid från atmosfären. Men när
man hugger eller bränner ned träden släpps denna koldioxid ut igen. Idag avverkas
enorma skogspartier runt om i världen i en mycket hög takt. Det har gjort att
närmare en femtedel av alla utsläpp av växthusgaser kommer från avverkningen av
framför allt de tropiska skogarna.
Därför behöver världens skogar skyddas och
skövlade områden behöver få ny skog. De
klimatviktiga skogarna ligger främst i fattiga länder
och ofta är det de rika ländernas efterfrågan på virke
och odlingsbart land till köttdjur som gör att
skogarna fälls. Därför behöver de rika länderna
betala de fattiga så att de kan skydda skogarna.
c) Jordbruk
Jordbruket, alltså sätten vi producerar vår mat på,
är den tredje stora källan till människans utsläpp av
växthusgaser. Utsläppen kommer bland annat från:


överanvändning av gödningsmedel
metan som skapas då kossor och andra djur
Sidan 7 av 25

smälter maten
fossila bränslen som driver jordbruksmaskiner och värmer upp växthus
För att avstyra en annalkande klimatkatastrof behöver jordbruket bli hållbart.
Dessutom måste vi alla försöka ändra våra kostvanor. Framför allt handlar det om
att minska vår köttkonsumtion.
Källa: www.greenpeace.org/sweden/se/vad-vi-jobbar-for/klimat/Orsaker/
Uppgifter
1. Hur bidrar fossila bränslen till växthuseffekten? ________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
2. Hur påverkar avskogning växthuseffekten? ____________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
3. Hur påverkar jordbruket växthuseffekten? ____________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
Sidan 8 av 25
Energi[r]evolutionen – så räddar vi klimatet
Med en grön energiomställning kan pengar sparas, utsläppen minska radikalt och
kärnkraften avvecklas - utan att någon behöver oroa sig för att frysa i mörkret.
Men vi måste kraftigt minska utsläppen på bara några år. Över 80 procent av
världens koldioxidutsläpp kommer från människans energianvändning - el, värme
och transporter. Det gör att världen nu är i desperat behov av en energirevolution –
en radikal förändring av hur vi producerar och konsumerar energi.
Världen kan ställa om
Vi har i samarbete med ett 30-tal internationella forskare och ingenjörer tagit
fram den omfattande, globala rapporten "Energy [r]evolution". Rapporten visar hur
vi kan skapa en framtid som är både miljömässigt och ekonomiskt hållbar med
hjälp av teknik som finns redan idag. Det är alltså inte de tekniska lösningarna som
saknas - det är den politiska viljan.
Smartare energianvändning
Nyckeln till att lyckas gå från kolkraft och kärnkraft till enbart förnybar energi
heter energieffektiviseringar. Idag slösar vi på el på ett mycket onödigt sätt. Om vi
blev bättre på att använda smart energiteknik kan de miljövänliga lösningarna utan
problem ersätta de miljöfarliga.
Oändlig energi
Fördelen med förnybara energikällor är att de är många.
Här finns allt från vattenkraft, biomassa och biogas till
vindenergi, solenergi och havsenergi. Många av dem är
dessutom oändliga. Det gör att det alltid kommer att finnas
energi till alla, även när världens befolkning växer.
Energi[r]evolutionen bygger på fem grundläggande principer:
1. Förbättring av människors välbefinnande utan fossila bränslen
2. Rättvis tillgång till energi åt alla, inklusive de två miljarder människor
som inte har tillgång till elektricitet i dagens fossilberoende energisystem
3. Respekt för naturens gränser: att inte använda mer resurser än vad
jorden klarar av att förse oss med och inte släppa ut mer än vad jorden
och atmosfären kan ta tillbaka in i kretsloppet (speciellt koldioxidutsläpp)
4. Utfasning av smutsiga och farliga energikällor som kol och kärnkraft
5. Användande av beprövad och befintlig förnybar energi. All teknik som
beskrivs i scenariot finns redan tillgänglig och är beprövad.
Källa: www.greenpeace.org/sweden/se/vad-vi-jobbar-for/klimat/Energirevolutionen/
Sidan 9 av 25
Uppgifter:
1. Vad är ”Energy [r]evolution”? ______________________________________
________________________________________________________________
2. Vad menas med förnybara energikällor? Ge exempel. ____________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
3. Vad menas med ”Respekt för naturens gränser”? _______________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
Sidan 10 av 25
4. Varmare klimat
Klimatet håller på att förändras, och det är med stor sannolikhet huvudsakligen
ett resultat av mänskliga aktiviteter, t.ex. förbränning av fossila bränslen. Allt färre
menar att det handlar om naturliga variationer. 2000-talet var det varmaste
årtionde som uppmätts, och de senaste hundra åren har jordens medeltemperatur
ökat med ca 0,7 grader.
Naturliga växthusgaser ligger som ett täcke i jordens
atmosfär. Täcket fångar upp jordytans värmestrålning
och sänder tillbaka en del till jorden. Denna naturliga
växthuseffekt är en förutsättning för livet på jorden.
I mitten av 1700-talet inleddes industrialismen, och
sedan dess har flera växthusgaser, framför allt
koldioxid, ökat dramatiskt i atmosfären. Fossila bränslen – kol, olja och naturgas –
bildar koldioxid vid förbränning. Det är den största mänskliga källan till utsläpp av
växthusgaser, och idag innehåller atmosfären närmare 40 procent mer koldioxid än
före industrialismen.
Klimatsystemet är trögt. Det tar flera år innan det märks att klimatet förändrats
– särskilt haven hjälper till att jämna ut förändringarna, gör att uppvärmningen tar
tid. Än så länge märks bara en del effekter av de utsläpp som redan skett, men de
påverkar klimatet flera hundra år framåt.
Vi släpper ut andra växthusgaser än koldioxid. Till exempel släpper jordbruket ut
de kraftfulla växthusgaserna metan och dikväveoxid. För att minska den mänskliga
klimatpåverkan på ett effektivt sätt måste utsläpp av alla växthusgaser beaktas.
Källa: www.miljoportalen.se/luft/klimat/varmare-klimat
Uppgifter
1. Hur fungerar ”naturliga växthusgaser”? _______________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
2. Hur påverkar förbränning av ”fossila bränslen” atmosfären? _______________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
3. ”Klimatsystemet är trögt” står det – vad betyder det? ___________________
________________________________________________________________
Sidan 11 av 25
5. Klimatförändringarna märks redan
idag
Flera tecken talar för att klimatet håller på att förändras utöver den naturliga
variationen. Genom att studera långa mätserier av både globala och regionala data
kan vi se både temperatur- och nederbördsförändringar redan idag. Vi kan på detta
sätt konstatera att klimatet håller på att förändras.
Den globala medeltemperaturen har under den senaste 100-årsperioden (19062005) ökat med drygt 0,7 grader vilket i klimatsammanhang kan betraktas som en
stor och snabb ökning. Andra tecken på förändringar är tillbakagång, minskning av
istäcket i Arktis, stigande havsnivåer och förändrade nederbördsmönster.
Extrema väderhändelser och klimatförändringar
Är de rapporter vi får om översvämningar, torka, stormar, onormalt kalla eller
varma förhållanden tecken på en pågående klimatförändring? De extrema
väderhändelser eller väderförlopp som sker idag skulle kunna vara tecken på
klimatförändringar, men de kan också inträffa av helt naturliga skäl. De är därmed
extremt svåra att direkt koppla till en pågående klimatförändring, men de talar inte
heller emot en sådan.
I Europa är det framförallt de senaste årens översvämningar, värmeböljor och
torka som väcker oro. Milda vintrar, skyfall och svåra stormar är andra exempel
som omedelbart väcker frågor om hur klimatet kommer att vara de kommande
åren.
Mänsklig påverkan
Klimatets tidigare variationer, långt tillbaka i tiden, tyder på att klimatet är ett
känsligt system. Likaså vet vi att atmosfärens sammansättning är betydelsefull för
klimatet. Idag påverkar människan atmosfärens sammansättning genom utsläpp av
växthusgaser och svavel.
Historiska och nutida mänskligt orsakade utsläpp kommer att fortsätta påverka
atmosfärens sammansättning och därmed klimatet även under lång tid framöver.
Källa: www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/klimatforandringarna-marks-redan-idag-1.1510
Uppgifter
1. Ge exempel på ”extrema väderhändelser” som beror på klimatförändringar.
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
Sidan 12 av 25
6. Att stoppa klimatförändringarna
Enkla åtgärder i
klimatförändringarna:
vardagslivet
alla
kan
bidra
med
för
att
stoppa
Transporter
Biltransporter står för en mycket stor del av människan påverkan på
växthusgaserna. När vi åker bil förbränns bensin till koldioxid. En liter bensin ger
när den förbränns upphov till hela 2.4 kg koldioxid. Även en kortare sträcka om 5
kilometer till jobbet ger alltså upphov till över 2 kilo koldioxid om man väljer att ta
bilen fram och tillbaka istället för att gå eller cykla.

För varje mil du cyklar eller går istället
för att åka bil minskar du nybildningen
av koldioxid från förbränning av
bensin med 2.4 kilo.

När det inte är möjligt att ställa bilen
för cykeln undersök möjligheten att
åka kommunalt eller samåka i bil med
flera.

En flygresa tur och retur mellan Göteborg och Stockholm släpper ut 160
kilo koldioxid utslaget per passagerare. Samma resa med tåg ger upphov
till bara ett par kilo koldioxid.

Åk alltid tåg framför flyg när det är möjligt.
Det egna hemmet
En 60W glödlampa som är tänd 8 timmar om dagen året om förbrukar 175 kWh.
Produktionen av 1 kWh ger i genomsnitt upphov till ett utsläpp av koldioxid om 20
gram i Sverige (betydligt högre i andra länder). Enbart den glödlampan ger under
ett år upphov till 3.5 kilo koldioxid.

Genom att välja lågenergilampor framför vanliga glödlampor kan
elförbrukningen och utsläppen från belysning minska med 75 % i ett hem.

Tänk på att stänga av apparater helt när du inte använder dem istället för
att sätta dem i viloläge, använd grenuttag. En apparat i stand-by-läge kan
fortfarande dra upp till 50 % av energiförbrukning jämfört mot när den
används.

För varje grad du sänker temperaturen i ditt hem kan din totala
energiförbrukning minska med upp till 5 %.

Den som sänker sin inomhustemperatur från 22 grader till 20 grader kan
spara upp till 10 % av husets energiförbrukning och utsläpp.

Tänk på att välja en elleverantör av grön energi. Utsläppen av koldioxid
skiljer sig åt beroende på av vilken energikälla som använts för att
producera elen. I Sverige, med rikligt med vattenkraft, ger en 1 kWh
upphov till 20 gram koldioxid, medan samma produktion från kolkraft ger
upphov till nästan ett kilo koldioxid!
Sidan 13 av 25

Välj ett elbolag med grön energiproduktion. Om du går från kolproducerad el
till vindkraft sparas nästan ett kilo koldioxid per kWh.
Köket och matlagning
Den genomsnittlige svensken äter 80 kilo kött om året. Kött är ett mycket
energikrävande typ av mat, delvis beroende på att kor har stora utsläpp av
metangas från deras matsmältning. För varje kilo nötkött bildas motsvarande 24 kg
koldioxid. Kyckling och fisk bidrar till ett betydligt måttligare utsläpp av
växthusgaser då dessa djur inte producerar metangas vid matsmältningen

Välj kyckling eller fisk framför nötkött, eller om du så har möjlighet och
viljan välj bort allt kött helt och hållet.
Tänk på att försöka vara så energismart som möjligt vid tillagning och förvaring
av mat. Koka upp vatten i en vattenkokare istället för att koka upp direkt på platan.
Frosta av frysen regelbundet för att undvika isbildning.
Efter måltid se till att diskmaskinen fylls fullt ut innan du startar den.
Gör investeringar i ditt hem
En oljepanna för uppvärmning av huset kan på ett år släppa ut över 5.000 kilo
koldioxid. Utsläppen från en pelletspanna är försumbara då det handlar om
bioenergi, och fjärrvärme är upp till 10 gånger utsläppsvänligare än en oljepanna,
likaså energipannor.

Välj pelletspanna, elpanna eller fjärrvärme framför oljepannan.
En värmepump hämtar energi ur marken och har en driftkostnad jämfört med en
energipanna på cirka en tredjedel, men utgör en stor investering.
Källa: www.vaxthuseffekten.org/miljo.html
Uppgifter
1. När det gäller transporter – vad bör man förändra? _____________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
2. Vad kan man göra i hemmet för att hjälpa klimatet? ____________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
3. Till och med vad vi äter påverkar klimatet. Hur då? _____________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
Sidan 14 av 25
Uppgifter
1. Skriv en bildtext som förklarar vad den vänstra bilden visar. ______________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
2. Skriv en bildtext som förklarar vad den högra bilden visar. _______________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
Sidan 15 av 25
7. Tio klimatsmarta tips!
Med dessa klimatsmarta tips minskar du dina koldioxidutsläpp och hjälper till att
hejda klimatförändringarna.
1.
Minska temperaturen hemma med en grad. Du kan spara cirka 150 kg
koldioxid per år.
2.
Installera snålspolande duschmunstycke.
koldioxid per år.
3.
Släck lampor och undvik stand-by-läge på din TV, video eller DVD
så kan du minska dina koldioxidutsläpp med cirka 80 kg per år.
4.
Isolera dina ytterväggar. Ett väl isolerat hus håller jämnare och skönare
värme när det är kallt. Du kan spara cirka 740 kg koldioxid per år.
5.
Ersätt dina vanliga glödlampor med lågenergilampor. Du kan spara
40 kg koldioxid per år.
6.
Åk mer kollektivt. Byter du bilen mot tunnelbana eller spårvagn kan du
spara nästan 1000 kg koldioxid per år. Åk med andra eller gå med i en
bilpool och spara runt 500 kg koldioxid per år.
7.
Cykla till jobbet istället för att köra bil (om du har möjlighet). Om du
cyklar 12 kilometer 5 dagar i veckan så sparar du 800 kilo koldioxid per år
jämfört med bil.
8.
Köp ekologisk och rättvisemärkt mat och välj naturbeteskött. Då
minskar du både utsläppen av koldioxid och spridningen av farliga ämnen i
naturen. Det kan minska dina årliga koldioxidutsläpp med upp till 70 kg.
9.
Köp lokalproducerad mat.
10.
Ät upp maten. Vi slänger i genomsnitt en femtedel av all mat vi köper.
Bättre planering av inköp och matlagning gör att du kan spara pengar och
minska koldioxidutsläppen med cirka 140 kg koldioxid per år.
Du
kan
spara
90
kg
Källa: www.wwf.se/vrt-arbete/klimat/lsningar/1124285-lsningar-klimat
Uppgifter
1. Vilka är de tre enklaste förändringarna för dig? _________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
________________________________________________________________
Sidan 16 av 25
8. Klimatförändringar
Klimatförändringar hotar rätten till mat och
vatten
Runtom i världen ser vi effekterna av den globala uppvärmningen på
skördar och tillgången till drickbart vatten. Situationen kommer att
förvärras i framtiden och klimatförändringarna utgör ett akut hot mot
rätten till mat och vatten. Det är staters uppgift att respektera och skydda
de mänskliga rättigheterna både inom och utom statens egna gränser.
Eftersom effekterna av utsläppen och klimatförändringarna är globala
innebär det att stater med stora utsläpp – idag och historiskt – har ett
särskilt ansvar.
2009 skrev FN:s MR-råd att klimatförändringen försvårar förverkligandet av
mänskliga rättigheter och i World Economic Forums rapport listas ökande utsläpp
av växthusgaser i toppen av riskerna för den globala ekonomin. Det är de fattigaste
och mest sårbara regionerna som kommer att drabbas hårdast av
klimatförändringarna, menar Världsbanken i rapporten ”Turn down the heat”.
Oförutsägbara
skördar och tillgång
till vatten
Den
globala
uppvärmningen
kommer att leda till
instabilare
väderförhållanden
i
många regioner. Detta
hotar tillgången till
dricksvatten
och
skapar
osäkrare
förutsättningar
för
jordbruket.
Oförutsägbara skördar
hotar småbrukarnas existens och kan också leda till brist på baslivsmedel på lokala
och
regionala
marknader.
Stigande
lufttemperaturer
och
förändrade
nederbördsmönster kan komma att ge större skördar i vissa områden medan
skördar i andra områden kan minska drastiskt. Ökande lufttemperaturer påverkar
också möjligheten att realisera rätten till vatten. Mer än en sjättedel av världens
befolkning är beroende av avsmältning av snö och glaciärer för sin
dricksvattenförsörjning (World water council). Ökande lufttemperaturer förväntas
kortsiktigt att leda till större avrinning men långsiktigt till lägre volymer av
färskvatten i floder och sjöar då glaciärerna smälter i allt snabbare takt. I regioner
där människor är beroende av regn för jordbruk, boskapsskötsel och dricksvatten
får förändringar i nederbörden stora konsekvenser. I torra områden kommer ökad
torka kraftigt påverka tillgången till rent vatten och i de tropiska zonerna kommer
ökade översvämningar att leda till mer föroreningar av dricksvattnet.
Sidan 17 av 25
Både översvämningar och torka kan leda till stora förluster för bönder och
boskapsuppfödare. På många håll är det svårt eller omöjligt att anpassa sig till de
nya förutsättningarna då resurser såsom konstbevattningssystem eller möjlighet att
byta till mer tåliga växt- eller boskapssorter saknas.
Möjligheterna till självförsörjning hotas också av att en höjning av havsnivån ger
konsekvenser som översvämningar och att saltvattnet förstör bördiga lågliggande
områden och dricksvattenkällor. Fler extrema väderhändelser såsom cykloner
kommer att leda till större förluster av skördar, jorderosion och att korallrev där en
stor del av världens fiskarter lever förstörs. Skador på infrastrukturen kommer att
minska tillgången till marknader och möjligheter att nå ut med mat till hungrande.
Staters skyldighet att skydda rättigheterna till mat och vatten
Den globala uppvärmningen är en av de största utmaningar mänskligheten stått
inför. Om gårdagens debatt handlade om huruvida människan orsakat den globala
uppvärmningen så har stater nu ansvar för tre viktiga områden:
1) att bekämpa den globala uppvärmningen och klimatförändringarna bl.a.
genom att minska utsläppen av växthusgaser och
2) att garantera att mänskliga rättigheter respekteras när klimatåtgärder
genomförs samt
3) att möjliggöra för människor och miljö att anpassa sig till konsekvenser som
inte längre kan undvikas.
Stater har förbundit sig att skydda, respektera och uppfylla de universella
mänskliga rättigheterna – rättigheterna till mat och vatten är inga undantag. De
tidigt industrialiserade staterna har skyldigheter mot de människor som drabbas av
klimatförändringens negativa konsekvenser, bland annat genom principen om att
förorenaren betalar. Det finns ett antal andra centrala principer i internationella
miljööverenskommelser och MR-systemet som styr staters skyldigheter för att
bekämpa klimatförändringarna och dess effekter. Principernas växelverkan är
avgörande för att säkerställa att individers rättigheter inte kränks av åtgärder som
implementeras.
http://www.fian.se/klimatforandringar/
Uppgifter
1. Klimatförändringarna kan leda till både översvämningar och torka. Vad får detta
för följder för jordbruket? ______________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
2. Vilka tre områden är det särskilt viktiga att ”ta tag i”? _____________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
Sidan 18 av 25
__________________________________________________________________
Sidan 19 av 25
9. De som bidragit minst drabbas
hårdast
Effekterna av den globala uppvärmningen är många och följderna väntas bli
mycket svåra i de regioner där majoriteten av världens fattiga återfinns. Samtidigt
är det de industrialiserade länderna som har släppt ut majoriteten av
växthusgaserna och är därmed historiskt ansvariga för den rådande situationen.
Den globala uppvärmningen utgör en kränkning av principer om rättvisa inom och
mellan generationer. De som bär minst ansvar för de klimatförändringar som
människan orsakat kommer att bli de som drabbas hårdast. De saknar nödvändiga
sociala, ekonomiska och teknologiska resurser för att anpassa sig till de
förändringar som den globala uppvärmningen för med sig.
Särskilt utsatta för den globala uppvärmningens negativa effekter är de grupper
och individer som redan är marginaliserade på grund av t.ex. kön, ålder, sjukdom,
funktionsnedsättning eller minoritetsstatus. Majoriteten är småbrukare, jordlösa,
dagarbetare eller nomader på landsbygden. Det slår särskilt hårt mot kvinnor och
flickor som traditionellt bär ett större ansvar för matproduktionen samtidigt som de
utgör omkring två tredjedelar av de 870 miljoner som lider av kronisk hunger i
världen. I många samhällen är det kvinnor och flickor som hämtar vatten och ved.
Den globala uppvärmningen kommer att leda till brist på bland annat dessa
resurser vilket kommer att tvinga kvinnor och flickor att röra sig längre avstånd.
Kvinnor och flickors roll i samhället innebär också att de inte har likvärdig tillgång
till nödvändig information eller kunskap för att skydda sig vid till exempel
naturkatastrofer. Kvinnors möjligheter att anpassa sig till klimatförändringarna
begränsas också av det faktum att de inte har samma ekonomiska resurser och
politiska inflytande som män har. Mark ägs exempelvis ofta av män.
Några exempel:
Bangladesh: översvämningar och saltvatten som förstör
Bangladesh är ett av de länder som hotas mest av klimatförändringarna. I detta
lågt liggande land (stora regioner ligger inte högre än 1,5 meter över havsnivån)
riskerar de regelbundna översvämningarna i stora delar av landet att förvärras
samtidigt som en stigande havsnivå gör att saltvattnet i havet tar sig längre in
landets floddeltan. Saltvattnet leder till en kraftig försämring av kvaliteten på den
mark som används för odling och boskapsskötsel samt förstör färskvattenkällorna.
De
känsliga
mangroveskogarna
skadas
också
av
saltvattnet
och
översvämningarna vilket leder till mindre fångster av fisk och att det skydd som
mangroveskogarna mot översvämningar och stormar försvinner. Hunger och
fattigdom kommer kraftigt att öka. En ökning av sjukdomar som kolera och malaria
bidrar också till en förvärring av de redan svåra levnadsförhållandena i fattiga
samhällen.
För att skydda kustområden mot stormar behövs investeringar i dykes
shelters och early-warning system. Men som ett av de fattigaste länderna i världen
har Bangladesh små möjligheter att införa sådana åtgärder. Istället är landet
Sidan 20 av 25
beroende av internationellt
utmaningen.
finansiellt
och
teknologiskt
stöd
för att
tackla
Maldiverna: ställer krav på internationella samfundet
Maldiverna är en ö-stat bestående av ca 1200 små öar som ligger endast några
meter över havsnivån. 2007 gick Maldiverna samman med 38 andra små östater
i Male’ Declaration on the Human Dimension of Global Climate Change för att väcka
uppmärksamhet i internationella klimatförhandlingar kring hur den globala
uppvärmningen påverkar de mänskliga rättigheterna för människorna i östaterna.
2008 presenterade Maldiverna en omfattande rapport till Office of the High
Commissioner for Human Rights of the United Nations. Rapporten varnade för att
en stigande havsnivå riskerar att leda till permanenta översvämningar och
jordförstöring i Maldiverna. Vattenreservoarer, hus och infrastruktur kommer att
förstöras och sanitära faciliteter kan komma att översvämmas vilket förorenar
grundvattnet. Diarrésjukdomar, tyfoid, denguefeber och malaria kan öka på grund
av högre lufttemperaturer. Effekten av epidemier kan bli förödande då utrymmet på
många av öarna är begränsat.
Den globala uppvärmningen kommer att ha stor inverkan på det marina
ekosystemet. Då temperaturen i haven stiger bleks korallerna vilket kan leda till
mer artfattiga ekosystem och i värsta fall koralldöd. Detta utgör ett särskilt hot för
många fiskare i Maldiverna. Turismsektorn – som är en viktig inkomstkälla –
påverkas också.
Maldiverna
är
mer
eller
mindre
maktlöst
att
ensamt
bekämpa
klimatförändringens effekter i landet och ber i rapporten att det internationella
samfundet att garantera en minskning eller stabilisering av globala
växthusgasutsläpp och att garantera finansiellt stöd för de anpassningsåtgärder
som behövs för att uppfylla internationella åtaganden när det gäller mänskliga
rättigheter.
Arktis: inuiternas rättigheter kränks av den globala uppvärmningen
År 2005 lämnade inuiter från USA och Kanada in en petition till den
Interamerikanska Kommissionen för mänskliga rättigheter där de krävde ett
omedelbart stopp på kränkningarna mot de mänskliga rättigheterna som orsakats
av den globala uppvärmningen. De menade att USA bär ett särskilt ansvar för de
klimatförändringar som påverkar Inuiterna. Den ökande lufttemperaturen har lett
till en försämring av iskvaliteten i Arktis. Instabiliteten i isen har gjort det svårare
att jaga, förflytta sig och handla mellan samhällen. Kustnära områden är mer
oskyddade mot stormar och översvämningar. En upptining av den permanent
frusna marken innebär en ökad risk för jordskred och jorderosion.
Dricksvattenkällorna hotas av förändrade nederbördsmönster. Den globala
uppvärmningen utgör ett hot mot Inuiternas rätt att förverkliga sina kulturella
rättigheter likväl som deras rätt till egendom, hälsa, liv, självhushållning och
bostad.
Ett ökande antal klimatflyktingar
Sidan 21 av 25
Att utvidga skyddet för internationella flyktingar att också omfatta de som
fördrivits från sina hemländer på grund av klimatförändringar är avgörande för en
internationell klimatpolitik med ett MR-perspektiv. De vanligaste orsakerna är
väderrelaterade katastrofer (översvämningar, stormar); att människors livsvillkor
försämrats under en längre period; kraftigare katastrofer (ökenspridning;
översvämmade kustområden; små ö-stater som försvinner under vatten); en
stigande social oro och våld. Brist på resurser – vatten, fertil jord och mat –
kommer att försvåra existerande konflikter och riskerar skapa nya.
http://www.fian.se/fordjupningklimat/
Uppgifter
1. Hur kan det vara att fattiga länder och folkgrupper drabbas hårdas av
klimatförändringarna? _________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
2. Beskriv Maldiverans problem. Kan man göra något åt saken? ________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
3. Nu börjar man prata om ”klimatflyktingar” – varför flyr folk? ________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
4. Risken för väpnade konflikter ökar med klimatförändringarna – hur hänger det
ihop? ______________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
Sidan 22 av 25
__________________________________________________________________
Sidan 23 av 25
10. IPCC varnar: Klimathotet
förvärras
De allvarliga effekterna av klimatförändringen blir allt tydligare.
Samhällen och ekosystem kommer att drabbas av fler extrema
väderhändelser, enligt FN:s klimatpanel (IPCC). Men den senaste
rapporten får också kritik.
31 mars 2014 kl 13:33, uppdaterad: 31 mars 2014 kl 13:59
Rapporten, som presenteras i Yokohama i Japan, har författats av 309 ledande
forskare från 70 länder. Slutsatserna i rapporten är i hög grad desamma som i den
förra stora utvärderingen från IPCC för sju år sedan.
- Skillnaden är att vi nu har mycket mer information, mycket mer data, som
bekräftar tidigare hypoteser, säger Richard Klein, forskare vid Stockholm
Environment Institute (SEI) och en av huvudförfattarna bakom den nya rapporten.
- Vi ser nu effekterna av klimatförändringen mycket tydligare. Det rör sig inte
längre om ett avlägset hot.
I rapporten ingår också flera resonemang om vad som kan göras för att dämpa
den nuvarande trenden. Viktigast är att förhindra ytterligare temperaturhöjningar,
vilket kräver att utsläppen av växthusgaser dämpas kraftigt i en nära framtid.
- Vi kan inte undvika alla negativa följder av uppvärmningen. Framtiden är delvis
intecknad. Men det är förstås oerhört viktigt att få ner utsläppen. Annars blir de
kommande åren ohanterliga, säger Klein.
Det går att se tydliga effekter av klimatförändringarna även i Sverige, enligt Åsa
Sjöström, forskare vid SMHI.
- Fästingarna rör sig norrut, trädgränsen rör sig uppåt. Vi ser också fler
värmeböljor. Det gör att vi blir sårbara eftersom vårt samhälle inte är uppbyggt för
detta. Vi ser också en ökad frekvens av kraftiga skyfall, säger hon.
För första gången har IPCC med ett avsnitt om risken för konflikter i
klimatförändringarnas spår. Rapporten pekar tydligt på att klimatförändringarna
riskerar att förvärra konflikter världen över, enligt Henrik Carlsen, forskare på SEI.
- Trots komplexiteten säger man tydligt i rapporten att klimatförändringar
stärker redan etablerade drivkrafter till konflikt som fattigdom och ekonomiska
chocker. IPCC säger att det indirekt kan förstärka konfliktdrivande orsaker.
Alla forskare delar dock inte slutsatserna i IPCC:s rapport. Ekonomen Richard Tol
vid University of Sussex i England var utsedd att skriva en del av texterna i
rapporten men hoppade av från arbetet på ett tidigt stadium.
”Utkasten var för alarmistiska”, säger Tol till nyhetsbyrån Reuters. Han säger
också att rapporten tonar ned eventuella fördelar med ett varmare klimat.
”Det är väldigt uppenbart att det finns positiva effekter av klimatförändringen,
även om vi inte alltid tillåts säga något om dem”, säger Tol.
Även förra gången IPCC presenterade sin utvärdering, 2007, hoppade en
forskare av processen. Det var den amerikanske meteorologen Chris Landsea som
Sidan 24 av 25
ansåg att IPCC överdrev bevisen för sambandet mellan uppvärmningen och
förekomsten av orkaner.
Ytterligare en kritiker kan vara värd att omnämna: klimatforskaren James
Lovelock, länge en guru inom den gröna rörelsen. Nu har han ändrat uppfattning
och säger till The Guardian att miljöaktivismen har ”blivit en religion”.
Han anser att det är oerhört svårt att uttala sig med säkerhet om klimatet de
kommande decennierna, och beklagar att han tidigare, i en bok som publicerades
2006, förutspådde en kommande klimatkatastrof. ”Jag var lite för säker i boken.
Det är omöjligt att uttala sig med säkerhet om vad som kommer att hända.”
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/ipcc-varnar-klimathotet-forvarras_3417126.svd
Uppgifter
1. Vilka följder av klimatförändringarna kan vi se i Sverige idag? _______________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
2. IPCC:s rapport får även kritik från flera forskare. Vad är det de vänder sig emot?
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
__________________________________________________________________
Sidan 25 av 25