Stockholmsöverenskommelsens
styrelse
17-02-16
Magdalena Bosson
Patrik Åhnberg
Göran Åström
Knäckfrågor att hantera
Riskhänsyn i fysisk planering
Buller
MKN-vatten
Vattenverksamhet
Riskområden i fysisk planering
Risken för olycka med farligt gods på väg och järnväg
Risken för olycka i verksamheter
Översvämningsrisk – höga flöden och närhet till vatten
Risken för ras, skred och erosion
Tekniska riskanalyser – Individ- och samhällsrisk
Individ- och
samhällsrisk är två
vanliga sätt att
beskriva risknivåer
från transporter av
farligt gods eller från
farliga verksamheter
Risknivåerna kan
åskådliggöras i
figurer eller
diagram
Länsstyrelsens
rekommendationer
från 2016
I stort sett samma
rekommendationer som
tidigare
Uppdaterade mot nya
Allmänna råd om
planbestämmelser, nya
beteckningar för
markanvändning
Mäter avstånd från
spårmitt (och 30 m istället
för 25 m). Samordning
med TrV
Gemensam syn på riskfrågor i Stockholmsregionen
Samarbetsprojekt mellan Stockholms stad, Länsstyrelsen och Trafikverket
Region Stockholm
Prioriterade områden:
- Acceptabel risk
- Riskbedömningar
- Riskhantering i strategisk planering
- Tvärsektoriell riskhantering, aktiv riskhantering utanför planprocessen
t.ex. genom vägvalsstyrning
- Pilotprojekt
Bakgrund och mer information finns i rapporten Samhällsriskprojektet,
underlag för fortsatt utveckling av riskhantering i fysisk planering, oktober
2016
Samordnad
riskhantering
Riskhanteringsprocessen
M fl
Krisberedsk
Räddningstj
ap
Miljöänst
Trafik
Fysiska planeringsprocessen
RUFS
ÖP
Områdesplaner
Dp
Bygglov
Förvaltning
Fler & andra typer av
beslutsunderlag. Ökad
ändamålsenlighet
Beslutsfattande,
avvägningar, samlade
bedömningar
Tidigare skeden
Samordna risker – tekniska
Iterativ process, rätt frågor i
olycksrisker, klimatrisker mm
rätt skeden
Aktiv riskhantering
Ökad fokus på genom Riskhantering i/genom olika
förande
processer och arenor
Vägvalsstyrning av transporter med farligt gods
Översyn av rekommenderade vägar och lokala trafikföreskrifter.
Pågående pilotprojekt med Stockholms stad och Lidingö stad.
Buller i fysisk planering
Bakgrund
Högt planeringstryck i länet
Flera bostäder i kollektivtrafiknära och bullerutsatta lägen
Olägenhet för människors hälsa och miljö?
Bullerförordningen (2016:216)
Utmaning
Skapa goda och hälsosamma boende- och stadsmiljöer
i bullerutsatta lägen
Planering i åtta steg
1.Motivera bostäder på den aktuella platsen.
2. Överväg möjliga övergripande åtgärder för att sänka trafikbullernivåerna
3.Utred andra åtgärder för att innehålla högst 55 dB(A) ekvivalentnivå
4. Välj byggnadstyp med hänsyn till trafikbullret
5. Anpassa byggnaderna till trafikbullret
6. Planera lägenheterna utgående från trafikbullret
7. Använd i mindre omfattning lokala bullerskyddsåtgärder för att sänka
trafikbullret utomhus
8. Överväg i begränsad omfattning speciallösningar
Vattenfrågor i
infrastrukturprojekt
MKN vatten och Weserdomens
konsekvenser
Att tänka på i samhällsplaneringen
Smidig tillståndsprocess
Göran Åström
Zink
och
koppa
Näring r
Vattendragets
form och
strändernas
form
sämne
Försämrad vattenkvalitet
Statusklas Bottens
fauna
(insekter,
iglar)
Hög
God
Makro- Fiskar
fyter
(vatten
växter)
n
Fysikalis Särskilt Hydrok
förmorfokemiska orenande logiska
faktorer ämnen kvalitets
-faktorer
X
X
..
.
X
X
X
X
X
Måttlig
Otillfredsställande
Dålig
... Samma
n-vägd
Ekologis
k status
..
.
X
..
.
X
X
..
.
X
X
X
..
.
Konsekvenser av Weserdomen
Medlemsstater får inte lämna tillstånd till
projekt som
Riskerar att försämra vattenstatus
Äventyrar att miljökvalitetsnormer följs
En försämring definieras som att
En kvalitetsfaktor försämras så att den hamnar
i en annan klass
Om den redan befinner sig i den lägsta
klassen får ingen ytterligare försämring ske
Viktigt i detaljplaner
Ska
Visa att vattenstatus inte försämras av projektet
Visa att projektet inte äventyrar att MKN kan följas
Bör
Redovisa andra planerade åtgärder i avrinningsområdet som bidrar
till att följa MKN, än de som krävs enligt ska-kraven (Gäller främst
kommuner och Trafikverket)
Grundvatten och dagvatten
Direkta effekter
Grundvatten – föroreningar genom sprängning eller tätning vid
tunnelbygge
Ytvatten – utsläpp av förorenat dräneringsvatten
Indirekta effekter
Tillräckliga ytor behövs för lokalt omhändertagande av dagvatten
Balansen mellan grund- och ytvatten kan rubbas vid förtätning av
bebyggelse och sänkning av grundvattennivåerna
Vattenverksamhet vid tunnelprojekt
Vad gör tillståndsprocessen smidig i tunnelprojekt?
Tidigt samråd och bred förankring
Leder till en smidigare och snabbare process i prövningsförfarandet i domstol
Leder till färre klagomål/överklagningar från allmänheten
Bra projektering och underlagsmaterial till miljötillståndsprövningen
Kompletta ansökningshandlingar gör att kompletteringar undviks vilket leder till en
smidigare process i domstolen
En god projektering, till exempel en god kunskap om bergskvaliteten, gör att
eventuella tilläggsprövningar undviks
Tänk hållbart – spara resurser
Se över möjligheten att återanvända bergsmassor och bortlett grundvatten
Se till att ha god tätningsgrad av berget vilket ger mindre vatten att pumpa bort,
färre sättningsskador och mindre behov av skyddsåtgärder
Realistisk tidplan
