EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.6.2016 COM(2016) 375 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Framstegsrapport baserad på rådets slutsatser om tullsamarbetet med de östra grannländerna SV SV INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING............................................................................................ 3 2. RÅDETS SLUTSATSER OM FRAMSTEGEN I TULLSAMARBETET MED DE ÖSTRA GRANNLÄNDERNA......... 3 3. FRAMSTEGSÖVERSIKT ...................................................................... 5 3.1. TULLSAMARBETE MED GEORGIEN, REPUBLIKEN MOLDAVIEN OCH UKRAINA .................................. 5 3.2. TULLSAMARBETE MED VITRYSSLAND ........................................ 7 3.3. TULLSAMARBETE MED RYSSLAND ............................................... 7 3.4. TREPARTSSAMTAL MELLAN EU OCH RYSSLAND OCH UKRAINA ............................................................................................... 8 3.5. EURASISKA EKONOMISKA UNIONEN............................................ 8 3.6. TULLSAMARBETE MED ARMENIEN OCH AZERBAJDZJAN ................................................................................... 9 3.7. VERKSAMHET INOM DET ÖSTLIGA PARTNERSKAPET ............. 9 4. SLUTSATSER....................................................................................... 10 2 1. INLEDNING Syftet med detta dokument är att bedöma de framsteg som gjorts inom de prioriterade områden som fastställts av Europeiska unionens råd. Detta grundar sig på rådets slutsatser om framstegen i tullsamarbetet med de östra grannländerna (nedan kallade rådets slutsatser). De berörda slutsatserna antogs i Bryssel den 28 januari 2014 av rådet (ekonomiska och finansiella frågor). Dokumentet innehåller en uppdatering om tullförbindelserna med EU:s östliga partnerländer och Ryssland sedan kommissionens föregående framstegsrapport, som baserade sig på rådets slutsatser om tullsamarbete med de östra grannländerna. Framstegsrapporten publicerades i Bryssel den 21 november 2013, se SWD (2013) 487 final. 2. RÅDETS SLUTSATSER OM FRAMSTEGEN I TULLSAMARBETET MED DE ÖSTRA GRANNLÄNDERNA De tre prioriterade områdena, nämligen att utveckla säkra och smidiga handelsvägar, att främja riskhantering och kampen mot bedrägerier, och att investera i modernisering av tullen i den berörda regionen, avtalades vid högnivåseminarierna om tullsamarbete vid EU:s östra gräns. Dessa seminarier hölls i Budapest den 14–15 april 2011 och i Krakow den 20–21 oktober 2011. Dessutom fastställdes ovannämnda prioriteringar i rådets slutsatser om tullsamarbete med de östra grannländerna. Dessa slutsatser antogs vid rådets möte i Bryssel den 5 december 2011. I detta sammanhang uppmanade rådet i sina slutsatser av den 28 januari 2014 kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta med de östra grannländerna i följande syften: 1. Utveckla säkra och smidiga handelsrutter, särskilt genom att • fastställa villkoren, inbegripet kraven på uppgiftsskydd, och inleda pilotprojekt för utbyte avförhandsformation på tullområdet mellan medlemsstaterna och de östra grannländerna som leder till mer välriktade kontroller och till underlättad handel, • stödja de östra grannländerna vid utvecklingen av system för godkända ekonomiska aktörer och vid skapandet av de nödvändiga rättsliga förutsättningarna för ett eventuellt ömsesidigterkännande med EU, • uppmuntra och hjälpa de östra grannländerna att följa de viktigaste stegen mot en anslutning till konventionen om ett gemensamt transiteringsförfarande och om förenkling avformaliteterna vid handel med varor, bland annat genom att inrätta en projektgrupp, genomföra en bristanalys, utarbeta en färdplan, utbilda tulltjänstemän, informera företag och titta på möjliga instrument för ekonomiskt stöd, • sträva efter att få 1975 års TIR-konvention att fungera korrekt och på ett öppet sätt och skapa gynnsamma villkor för transiteringar vid EU:s östra gräns. 2. Främja riskhantering och insatser mot bedrägerier, särskilt genom att 3 • stärka det operativa samarbetet, anordna fler gemensamma tullaktioner med deltagande av de östra grannländerna, med utgångspunkt i bästa praxis och rekommendationer, bland annat JCO ROMOLUK (2013), • fastställa regler för övervakningen av att den mängd tobaksvaror som tillverkas motsvarar den legitima efterfrågan. 3. Främja modernisering av tullväsendet, särskilt genom att • fastställa vilka skillnader som föreligger i tullagstiftning och tullförfaranden, framför allt för att, på de flesta viktiga områden, som tulldeklarationer, transitering, tullvärdering, varorsursprung, klassificering av varor, riskhantering och tillstånd som utfärdas avtullmyndigheterna, ta fram och tillämpa tillnärmningsagendor med användning av den reviderade uppsättningen EU-riktlinjer för tullarbetet samt exempel på god praxis, • till fullo utnyttja de möjligheter som EU:s befintliga och framtida finansieringsinstrumenterbjuder, för att finansiera utrustning, projekt för partnersamverkan, utbildning avtulltjänstemän och utbyte av erfarenheter och bästa praxis. 4. Fortsätta pilotprojektet om informationsutbyte och om den mekanism för tidig varning som skulle kunna fungera som ett verktyg för förhandsanmälningar om situationer som kan störa handelsflödet mellan EU och Ryssland samt föreslå praktiska lösningar. 5. Inleda en informell teknisk dialog om tullfrågor med överstatliga institutioner som inrättats tillföljd av upprättandet av tullunionen mellan Vitryssland, Kazakstan och Ryssland, för att utbyta information, lösa praktiska problem och möjliggöra överensstämmelse mellantullagstiftning. 6. Överväga att ta fram och anta strategiska ramar och inrätta arbetsgrupper för tullsamarbete med Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland och Georgien och fortsätta samarbetet med Ryssland, Republiken Moldavien och Ukraina i enlighet med respektive strategiska ramar. 7. Fortsätta att nära följa framstegen på ovannämnda områden och dialogen mellan EU och de östra grannländerna vid högnivåseminarier om tullsamarbete vid EU:s östra gräns och/ellerandra särskilda forum för att se till att de åtgärder som vidtas är relevanta och för att samordna och anpassa det stöd som ges. Slutligen uppmanade rådet kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna utvärdera framstegen med de prioriterade områdena för tullsamarbetet med de östra grannländerna, med beaktande av bland annat medlemsstaternas initiativ och bästa praxis. Kommissionen uppmanades också att rapportera till rådet om de framsteg som gjorts, så att rådet kan föreslå en uppföljning av de ovannämnda åtgärderna senast i slutet av 2015. 4 3. FRAMSTEGSÖVERSIKT Förbindelserna med Georgien1, Republiken Moldavien2 och Ukraina3 fördes till en ny nivå 2014 i och med att associeringsavtalen/de djupgående och omfattande frihandelsområdena undertecknades. Syftet med avtalen är att de berörda länderna stegvis ska stärka sin politiska associering och ekonomiska integration med EU genom att genomföra reformer och åtaganden. Den politiska utvecklingen i regionen, dvs. konflikten i Ukraina och spänningarna mellan EU och Ryssland samt uppkomsten och expansionen av Eurasiska ekonomiska unionen (EAEU), har påverkat EU:s åtagande gentemot länderna där. 3.1. TULLSAMARBETE MED GEORGIEN, REPUBLIKEN MOLDAVIEN OCH UKRAINA Samarbetet med Georgien och Republiken Moldavien har utvecklats positivt, efter att associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsområdet började tillämpas provisoriskt från den 1 september 2014, medan den provisoriska tillämpningen av denna del av avtalet sköts upp till slutet av 2015 för Ukrainas del. Tullsamarbetet med Republiken Moldavien, Ukraina och Georgien baseras på de strategiska ramarna, som godkändes med Republiken Moldavien i oktober 2011 och Ukraina i maj 2012, och undertecknades med Georgien i mars 2015. Det praktiska genomförandet av ömsesidigt överenskommen verksamhet och tillhörande stödåtgärder har organiserats inom ramen för programmet Tull 2020. Regelbundna dialoger om tullsamarbetet har ägt rum för att fastställa de strategiska utsikterna. Genom de nya avtalen har det inrättats underkommittéer för tullfrågor. Dessa underkommittéer har ålagts beslutsbefogenheter och syftet är att övervaka konvergensen i fråga om lagstiftning och förfaranden enligt åtagandena inom ramen för de djupgående och omfattande frihandelsområdena. Dessa syftar till att uppnå ett nära samarbete och garantera tillnärmning av regelverket mellan de avtalsslutande parterna. Resultaten av de första kommittémötena med Georgien och Republiken Moldavien (mars/maj 2015) tyder på att båda länderna är på rätt väg när det gäller att fullgöra tullrelaterade åtaganden inom överenskomna tidsramar enligt det nya avtalet. Vad gäller Ukraina har tullsamarbetet påverkats av den politiska utvecklingen i landet och de organisatoriska förändringarna i den ukrainska tullförvaltningen. Med stöd av kommissionen och medlemsstaterna har det anordnats projekt under denna period, varvid vissa framsteg kan rapporteras. EU fokuserar inte bara på att anpassa tullagstiftningen till EU:s tullregelverk, utan även på följande områden: 1 Associeringsavtal mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Georgien, å andra sidan (EUT L 261, 30.8.2014, s. 4). 2 Associeringsavtal mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Moldavien, å andra sidan (EUT L 260, 30.8.2014, s. 4). 3 Associeringsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan (EUT L 161, 29.5.2014, s. 3). 5 - Att utveckla system för riskhantering, inklusive ett program för godkända ekonomiska aktörer, och att främja utbytet av tulluppgifter. - Att bistå vid anslutningen till konventionen om ett gemensamt transiteringsförfarande, vilket innebär oavbruten transitering till de mest centrala delarna av EU. - Att bistå i arbetet för en anslutning till den regionala konventionen om Europa–Medelhavsövergripande ursprungsregler som medför förmånsbehandling, och därvid främja regional ekonomisk integration i fråga om handeln med varor. Att utveckla ett koncept för godkända ekonomiska aktörer i linje med EUlagstiftningen. Detta är ett av de åtaganden som gjorts av Georgien, Republiken Moldavien och Ukraina i de nya associeringsavtalen. Fokus ligger för närvarande på en jämförande analys av respektive lagstiftning om godkända ekonomiska aktörer. Denna analys genomförs av kommissionens och medlemsstaternas experter. Utbyte av erfarenheter och bästa praxis. Detta kommer att möjliggöras genom att de berörda parterna får delta i nätverksmöten för godkända ekonomiska aktörer och åka på studiebesök till EU:s medlemsstater. Den 1 juli 2015 inleddes dessutom ett pilotprojekt om erkännande av EU:s godkända ekonomiska aktörer vid ett av gränsövergångsställena vid den moldavisk-rumänska gränsen. Pilotprojektets löptid var inledningsvis 6 månader och det syftar till att skapa ytterligare fördelar för EU:s godkända ekonomiska aktörer vid gränsövergångsstället i Leuseni (genom att minska handläggningstiden, förbättra riskfokuseringen och minska antalet fysiska och dokumentbaserade kontroller). För att förbättra riskhanteringen och förenkla handelsprocedurerna mellan EU och dess östra grannländer beslutades det att inleda ett pilotprojekt tillsammans med Moldavien och Ukraina. Inom ramen för projektet skickas transiteringsuppgifter till dessa länder. Syftet är att genomföra projektet under 2016. En framtida anslutning av de östra grannländerna till det gemensamma transiteringsförfarandet skulle innebära ett viktigt steg framåt i den regionala integrationen av transiteringssystem. Detta skulle leda till förenklingar, samtidigt som det påskyndar gränskontrollerna och förbättrar riskhanteringen. Ett korttidsprojekt om transitering inleddes i januari 2015 i Ukraina. Projektets huvudsyfte var att ge stöd och rådgivning till den statliga skattemyndigheten då denna gör sig beredd att ansluta sig till konventionen. Som en uppföljning har ett partnersamverkansprojekt rekommenderats. Ett informationsblad om partnersamverkansprojektet för anpassningen till det nya datoriserade transiteringssystemet (NCTS) håller på att utarbetas för Republiken Moldavien. Det anordnades seminarier om konventionen om ett gemensamt transiteringsförfarande i Warszawa i september 2013, i Kiev i april 2015 och i Tbilisi i juni 2015. Dessa seminarier kompletterades med studiebesök till medlemsstaterna. Georgien, Republiken Moldavien och Ukraina har informell observatörsstatus i EU–Eftaarbetsgruppen för gemensam transitering och förenkling av formaliteterna vid handel med varor, där de regelbundet informerar om sina framsteg. Den regionala konventionen om Europa–Medelhavstäckande regler om förmånsursprung möjliggör kumulation av tillverkningsprocesser med EU och andra 6 medlemmar av konventionen. Den främjar regional ekonomisk integration för handeln med varor. Republiken Moldavien ratificerade denna konvention den 28 maj 2015 och blev part i konventionen den 1 september 2015. Georgien begärde att få ansluta sig till konventionen i oktober 2015. Ukraina har informerat kommissionen om de interna diskussionerna om landets anslutning till konventionen. Flera seminarier om ursprungsregler anordnades 2014 och 2015 för dessa tre länder (Kiev den 5 juni 2014, Chisinau den 3 november 2014, Tbilisi den 17 mars 2015). Kampen mot cigarettsmuggling och andra former av olaglig handel med tobaksvaror är fortfarande en högt prioriterad fråga för EU när det gäller de östra grannländerna. Kommissionen genomför aktivt handlingsplanen i meddelandet om upptrappning av kampen mot cigarettsmuggling och andra former av olaglig handel med tobaksvaror. Detta görs i nära samarbete med medlemsstaterna. Baserat på de goda erfarenheterna från den föregående gemensamma tullaktionen (ROMOLUK I), där både Republiken Moldavien och Ukraina deltog, anordnade Olaf ytterligare en gemensam tullaktion (ROMOLUK II) om cigarettsmuggling 2015. Det bistånd som EU ger till Georgien, Republiken Moldavien och Ukraina för att stödja genomförandet av associeringsavtalen/de djupgående och omfattande frihandelsområdena och för att förbättra de östliga partnernas tullkapacitet är väsentligt. Europeiska unionens gränsövervakningsuppdrag för Moldavien och Ukraina (EU BAM) har gett värdefullt bistånd när det gäller tullagstiftning och tullrutiner, även bedrägeribekämpning. 3.2. TULLSAMARBETE MED VITRYSSLAND Vitryssland har sedan 2014 vidtagit ett antal positiva åtgärder, vilket har lett till en förbättring av förbindelserna mellan EU och Vitryssland. Som ett erkännande av de vitryska åtgärderna enades rådet den 15 februari 2016 om att häva de mest restriktiva sanktionerna mot Vitryssland och att intensifiera genomförandet av den förteckning över konkreta åtgärder som syftar till att fördjupa EU:s politik för kritiskt engagemang med Vitryssland. Denna förteckning över åtgärder godkändes av Coreper i januari 2015 och omfattar även verksamhet inom tullområdet. I detta sammanhang har kommissionen föreslagit att landet återupptar kontakterna med experter. EU har också finansierat projekt inom ramen för det östliga partnerskapsprogrammet. 3.3. TULLSAMARBETE MED RYSSLAND Den pågående politiska krisen har påverkat samarbetet, liksom även diverse tull- och handelshinder. Ryssland har infört bland annat nedanstående hinder, vilket har haft negativa konsekvenser för aktörer inom EU: - Sedan juli 2013 har Ryssland begränsat den geografiska tillämpningen av TIRkonventionen till några gränsövergångsställen mellan EU och Ryssland. Dessutom har Ryssland krävt (nationella) tilläggsgarantier för varor på väg genom Ryssland. Dessa störningar har fortsatt till dags dato. 7 - År 2014 genomförde de ryska gränsmyndigheterna också i flera månader förstärkta kontrollåtgärder inriktade på litauiska vägtransportföretag, vilket också ledde till störningar. - Sedan september 2014 har det också förekommit störningar i transiteringen genom Ryssland vid transporter mellan EU och länderna i Centralasien och Sydkaukasien. Detta beror på det ryska importförbudet av jordbruksbaserade livsmedel från EU, vilket var ett svar på EU:s sanktioner för Rysslands ingripande i Ukraina. Den strategiska ramen för tullsamarbete godkändes i november 2010 och angav den övergripande inriktningen för samarbetet. Genomförandet förblev dock mycket begränsat. Mekanismen för tidig varning följdes inte upp och den gemensamma utvärderingen av pilotprojektet om informationsutbyte slutfördes inte. En ny färdplan för genomförandet av den strategiska ramen utarbetades dock i slutet av 2015 och avtalades i början av 2016. 3.4. TREPARTSSAMTAL MELLAN EU OCH RYSSLAND OCH UKRAINA Samtalen för att lugna de ryska farhågorna när det gäller genomförandet av det djupgående och omfattande frihandelsområdet mellan EU och Ukraina började informellt i november 2013 mellan EU och Ryssland, före undertecknandet av associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsområdet (den 27 juni 2014). Samtalen utvidgades till att omfatta Ukraina i juni 2014. Minskdeklarationen av den 12 februari 2015 utfärdades av ledarna för de fyra länder som sammanträdde vid högtidlighållandet av landstigningarna i Normandie (dvs. Frankrike, Tyskland, Ryssland och Ukraina). Deklarationen gäller den bredare frågan om den ukrainska krisen och hänvisar till trepartssamtalen om associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsområdet varvid det nämns att samtalen syftar till att hitta praktiska lösningar på farhågor som tagits upp av Ryssland med avseende på genomförandet av det djupgående och omfattande frihandelsområdet. Vad gäller tullfrågor kunde Ryssland inte påvisa hur bestämmelserna i det djupgående och omfattande frihandelsområdet kan medföra ökade risker för bedrägeri inom den bilaterala handeln mellan Ukraina och Ryssland och varför farhågor om eventuella bedrägerier inte kan behandlas inom de befintliga bilaterala avtalen och ramavtalen för tullsamarbete (dvs. mellan Ukraina och Ryssland, mellan EU och Ryssland, och mellan EU och Ukraina). Från och med den 1 januari 2016 hävde Ryssland Oberoende staters samväldes (OSS) handelsförmåner gentemot Ukraina. Ryssland förbjöd också import av jordbruksprodukter från Ukraina och införde ytterligare sanktioner med restriktioner för transitering från Ukraina till Kazakstan genom Ryssland. I gengäld införde Ukraina också restriktioner för import och transitering av ryska varor. 3.5. EURASISKA EKONOMISKA UNIONEN Fördraget om Eurasiska ekonomiska unionen undertecknades den 29 maj 2014 av Vitryssland, Kazakstan och Ryssland, och trädde i kraft den 1 januari 2015. Armenien anslöt sig den 2 januari 2015 och Kirgizistan den 12 augusti 2015. Eurasiska ekonomiska unionen inrättades på grundval av den tullunion som bildades 2010 av Ryssland, Vitryssland och Kazakstan. 8 Europeiska kommissionens avdelningar har haft vissa kontakter på teknisk nivå med den Eurasiska ekonomiska kommissionen. 3.6. TULLSAMARBETE MED ARMENIEN OCH AZERBAJDZJAN I oktober 2014 undertecknade Armenien fördraget om sin anslutning till Eurasiska ekonomiska unionen. Fördraget trädde i kraft den 2 januari 2015. Efter Armeniens beslut 2013 att inte parafera det framförhandlade associeringsavtalet/djupgående och omfattande frihandelsområdet, men trots detta fortsätter Armenien och EU sin politiska dialog och handelsdialog inom områden där detta är förenligt med Armeniens nya skyldigheter. I december 2015 började förhandlingarna om ett nytt juridiskt bindande och övergripande avtal mellan EU och Armenien om uppgradering av de bilaterala förbindelserna. För närvarande bygger dessa förbindelser på ett partnerskaps- och samarbetsavtal. Tullsamarbetet mellan EU och Azerbajdzjan har varit ganska begränsat sedan Azerbajdzjan beslutade att avbryta förhandlingarna om associeringsavtalet. Vid toppmötet för det östliga partnerskapet i Riga (i maj 2015) bekräftade Azerbajdzjan sitt intresse av ett nytt avtal mellan EU och Azerbajdzjan. Detta initiativ välkomnades av EU i linje med den reviderade europeiska grannskapspolitiken, där ett nytt differentierat tillvägagångssätt gentemot länderna inom det östliga partnerskapet planeras inom EU i syfte att hantera ländernas särskilda behov och prioriteringar. Diskussionerna om omfattningen av det framtida avtalet inleddes i december 2015 i syfte att få ett mandat att inleda förhandlingar redan under 2016. Detta avtal ska inkludera tullsamarbete. 3.7. VERKSAMHET INOM DET ÖSTLIGA PARTNERSKAPET Det östliga partnerskapet baseras på en gemensam ansträngning av EU och Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Republiken Moldavien och Ukraina att ytterligare stödja hållbara reformprocesser i dessa länder. Inom det östliga partnerskapets plattform 2 om ekonomisk integration och konvergens med EU:s politik inleddes ett antal utbildningar för tullchefer om förenklade handelsprocedurer. Två utbildningsevenemang genomfördes, i september 2014 i Warszawa och i september 2015 i Krakow. 48 deltagare från sex länder inom det östliga partnerskapet utbildades om kontroll av ursprung, klassificering, fastställande av tullvärde, skydd av immateriella rättigheter, granskning efter tullklarering, etik och korruptionsbekämpande åtgärder. Utbildningen omfattade 160 timmar av föreläsningar, presentationer, övningar och fallstudier. Fortsatt stöd från medlemsstaterna behövs inom detta område. Expertpanelen för integrerad gränsförvaltning inom det östliga partnerskapet syftar till att dels underlätta utbyte av bästa praxis om integrerad gränsförvaltning, dels stärka samarbetet mellan tullen och gränsbevakningen i partnerländerna. Initiativet för integrerad gränsförvaltning inom det östliga partnerskapet har gett de östliga partnerskapsländerna möjligheter att lämna in förslag till projekt som syftar till modernisering av tullen och förenklade handelsprocedurer. De projekt som utvecklats under detta initiativ kommer att hjälpa de östliga partnerskapsländerna vid genomförandet av strategier för integrerad gränsförvaltning, integritet, förenklade handelsprocedurer, riskhantering, upptäckt av narkotika och smugglade 9 cigaretter/tobaksprodukter, skydd av immateriella rättigheter och kampen mot korruption4. Det nyligen publicerade nya tillägget till mallarna för tullförfaranden har utarbetats av Europeiska kommissionen med stöd av tullexperter från medlemsstaterna och kandidatländerna. Dessa mallar bör användas för att förbättra och bygga upp den operativa och administrativa kapaciteten hos tullförvaltningarna i de östliga partnerskapsländerna (i synnerhet i Georgien, Moldavien och Ukraina). Mallarna är avsedda att användas som riktmärken mot vilka de östliga partnerskapsländerna kan mäta brister i de olika verksamhetsområdena och därefter göra förbättringar. Innehållet i mallarna presenterades i Riga i juni 2015 i panelen för den integrerade gränsförvaltningen inom det östliga partnerskapet. Uppföljande verksamhet, t.ex. i form av seminarier, kan organiseras i framtiden. 4. SLUTSATSER Betydande framsteg har gjorts sedan kommissionens föregående framstegsrapport efter rådets slutsatser om tullsamarbete med de östra grannländerna. Framstegsrapporten publicerades i Bryssel den 21 november 2013, se SWD (2013) 487 final. Tullsamarbetet med de östliga partnerskapsländerna har intensifierats, i synnerhet med Ukraina, Republiken Moldavien och Georgien. Kommissionen har fokuserat på genomförandet av associeringsavtalen/de djupgående och omfattande frihandelsområdena och de strategiska ramarna för tullsamarbetet genom att stödja tullreformer. Framsteg har gjorts i genomförandet av program avseende godkända ekonomiska aktörer, anslutning till det gemensamma transiteringsförfarandet och anslutning till den regionala konventionen om Europa–Medelhavsövergripande regler om förmånsursprung. De berörda länderna har deltagit i programmet Tull 2020, verksamhet kopplad till instrumentet för tekniskt bistånd och informationsutbyte (via Taiex, dvs. byrån för tekniskt bistånd och informationsutbyte) och partnersamverkansprojekt. Detta har hjälpt länderna att få en bättre uppfattning om tullverksamheten i EU och att på så sätt införa god praxis. Medlemsstaterna har stött kapacitetsuppbyggnaden. Tullsamarbetet med Ryssland har varit begränsat under denna period och har också påverkats av den politiska och handelsmässiga utvecklingen. Kommissionen har insisterat på att Ryssland ska genomföra TIR-konventionen fullt ut och avstå från omotiverade tullkontroller. Dialog är viktigt för att undvika avbrott i handelsflödet. Inom tullområdet var samarbetet med Vitryssland och Eurasiska ekonomiska unionen begränsat. 4 I detta avseende är det värt att nämna projektet inom det östliga partnerskapet för kapacitetsuppbyggnad inom den integrerade gränsförvaltningen. Projektet leds av Frontex och syftet är att underlätta rörligheten för personer och varor över gränserna i de sex östliga partnerskapsländerna. 10