EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.6.2016 COM(2016

EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
Bryssel den 14.6.2016
COM(2016) 375 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET
Framstegsrapport baserad på rådets slutsatser om tullsamarbetet med de östra
grannländerna
SV
SV
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING............................................................................................ 3
2. RÅDETS
SLUTSATSER
OM
FRAMSTEGEN
I
TULLSAMARBETET MED DE ÖSTRA GRANNLÄNDERNA......... 3
3. FRAMSTEGSÖVERSIKT ...................................................................... 5
3.1. TULLSAMARBETE
MED
GEORGIEN,
REPUBLIKEN MOLDAVIEN OCH UKRAINA .................................. 5
3.2. TULLSAMARBETE MED VITRYSSLAND ........................................ 7
3.3. TULLSAMARBETE MED RYSSLAND ............................................... 7
3.4. TREPARTSSAMTAL MELLAN EU OCH RYSSLAND OCH
UKRAINA ............................................................................................... 8
3.5. EURASISKA EKONOMISKA UNIONEN............................................ 8
3.6. TULLSAMARBETE
MED
ARMENIEN
OCH
AZERBAJDZJAN ................................................................................... 9
3.7. VERKSAMHET INOM DET ÖSTLIGA PARTNERSKAPET ............. 9
4. SLUTSATSER....................................................................................... 10
2
1.
INLEDNING
Syftet med detta dokument är att bedöma de framsteg som gjorts inom de prioriterade
områden som fastställts av Europeiska unionens råd. Detta grundar sig på rådets
slutsatser om framstegen i tullsamarbetet med de östra grannländerna (nedan kallade
rådets slutsatser). De berörda slutsatserna antogs i Bryssel den 28 januari 2014 av rådet
(ekonomiska och finansiella frågor).
Dokumentet innehåller en uppdatering om tullförbindelserna med EU:s östliga
partnerländer och Ryssland sedan kommissionens föregående framstegsrapport, som
baserade sig på rådets slutsatser om tullsamarbete med de östra grannländerna.
Framstegsrapporten
publicerades
i
Bryssel
den
21 november 2013,
se
SWD (2013) 487 final.
2.
RÅDETS
SLUTSATSER OM FRAMSTEGEN I TULLSAMARBETET MED DE ÖSTRA
GRANNLÄNDERNA
De tre prioriterade områdena, nämligen att utveckla säkra och smidiga handelsvägar, att
främja riskhantering och kampen mot bedrägerier, och att investera i modernisering av
tullen i den berörda regionen, avtalades vid högnivåseminarierna om tullsamarbete vid
EU:s östra gräns. Dessa seminarier hölls i Budapest den 14–15 april 2011 och i Krakow
den 20–21 oktober 2011. Dessutom fastställdes ovannämnda prioriteringar i rådets
slutsatser om tullsamarbete med de östra grannländerna. Dessa slutsatser antogs vid
rådets möte i Bryssel den 5 december 2011.
I detta sammanhang uppmanade rådet i sina slutsatser av den 28 januari 2014
kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta med de östra grannländerna i följande
syften:
1. Utveckla säkra och smidiga handelsrutter, särskilt genom att
•
fastställa villkoren, inbegripet kraven på uppgiftsskydd, och inleda
pilotprojekt för utbyte avförhandsformation på tullområdet mellan
medlemsstaterna och de östra grannländerna som leder till mer välriktade
kontroller och till underlättad handel,
•
stödja de östra grannländerna vid utvecklingen av system för godkända
ekonomiska aktörer och vid skapandet av de nödvändiga rättsliga
förutsättningarna för ett eventuellt ömsesidigterkännande med EU,
•
uppmuntra och hjälpa de östra grannländerna att följa de viktigaste stegen mot
en anslutning till konventionen om ett gemensamt transiteringsförfarande och
om förenkling avformaliteterna vid handel med varor, bland annat genom att
inrätta en projektgrupp, genomföra en bristanalys, utarbeta en färdplan,
utbilda tulltjänstemän, informera företag och titta på möjliga instrument för
ekonomiskt stöd,
•
sträva efter att få 1975 års TIR-konvention att fungera korrekt och på ett öppet
sätt och skapa gynnsamma villkor för transiteringar vid EU:s östra gräns.
2. Främja riskhantering och insatser mot bedrägerier, särskilt genom att
3
•
stärka det operativa samarbetet, anordna fler gemensamma tullaktioner med
deltagande av de östra grannländerna, med utgångspunkt i bästa praxis och
rekommendationer, bland annat JCO ROMOLUK (2013),
•
fastställa regler för övervakningen av att den mängd tobaksvaror som
tillverkas motsvarar den legitima efterfrågan.
3. Främja modernisering av tullväsendet, särskilt genom att
•
fastställa vilka skillnader som föreligger i tullagstiftning och tullförfaranden,
framför allt för att, på de flesta viktiga områden, som tulldeklarationer,
transitering, tullvärdering, varorsursprung, klassificering av varor,
riskhantering och tillstånd som utfärdas avtullmyndigheterna, ta fram och
tillämpa tillnärmningsagendor med användning av den reviderade
uppsättningen EU-riktlinjer för tullarbetet samt exempel på god praxis,
•
till fullo utnyttja de möjligheter som EU:s befintliga och framtida
finansieringsinstrumenterbjuder, för att finansiera utrustning, projekt för
partnersamverkan, utbildning avtulltjänstemän och utbyte av erfarenheter och
bästa praxis.
4. Fortsätta pilotprojektet om informationsutbyte och om den mekanism för tidig
varning som skulle kunna fungera som ett verktyg för förhandsanmälningar om
situationer som kan störa handelsflödet mellan EU och Ryssland samt föreslå
praktiska lösningar.
5. Inleda en informell teknisk dialog om tullfrågor med överstatliga institutioner
som inrättats tillföljd av upprättandet av tullunionen mellan Vitryssland,
Kazakstan och Ryssland, för att utbyta information, lösa praktiska problem och
möjliggöra överensstämmelse mellantullagstiftning.
6. Överväga att ta fram och anta strategiska ramar och inrätta arbetsgrupper för
tullsamarbete med Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland och Georgien och
fortsätta samarbetet med Ryssland, Republiken Moldavien och Ukraina i enlighet
med respektive strategiska ramar.
7. Fortsätta att nära följa framstegen på ovannämnda områden och dialogen mellan
EU och de östra grannländerna vid högnivåseminarier om tullsamarbete vid EU:s
östra gräns och/ellerandra särskilda forum för att se till att de åtgärder som vidtas
är relevanta och för att samordna och anpassa det stöd som ges.
Slutligen uppmanade rådet kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna
utvärdera framstegen med de prioriterade områdena för tullsamarbetet med de östra
grannländerna, med beaktande av bland annat medlemsstaternas initiativ och bästa
praxis. Kommissionen uppmanades också att rapportera till rådet om de framsteg som
gjorts, så att rådet kan föreslå en uppföljning av de ovannämnda åtgärderna senast i slutet
av 2015.
4
3.
FRAMSTEGSÖVERSIKT
Förbindelserna med Georgien1, Republiken Moldavien2 och Ukraina3 fördes till en ny
nivå 2014 i och med att associeringsavtalen/de djupgående och omfattande
frihandelsområdena undertecknades. Syftet med avtalen är att de berörda länderna stegvis
ska stärka sin politiska associering och ekonomiska integration med EU genom att
genomföra reformer och åtaganden. Den politiska utvecklingen i regionen, dvs.
konflikten i Ukraina och spänningarna mellan EU och Ryssland samt uppkomsten och
expansionen av Eurasiska ekonomiska unionen (EAEU), har påverkat EU:s åtagande
gentemot länderna där.
3.1.
TULLSAMARBETE MED GEORGIEN, REPUBLIKEN MOLDAVIEN OCH UKRAINA
Samarbetet med Georgien och Republiken Moldavien har utvecklats positivt, efter att
associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsområdet började tillämpas
provisoriskt från den 1 september 2014, medan den provisoriska tillämpningen av denna
del av avtalet sköts upp till slutet av 2015 för Ukrainas del.
Tullsamarbetet med Republiken Moldavien, Ukraina och Georgien baseras på de
strategiska ramarna, som godkändes med Republiken Moldavien i oktober 2011 och
Ukraina i maj 2012, och undertecknades med Georgien i mars 2015. Det praktiska
genomförandet av ömsesidigt överenskommen verksamhet och tillhörande stödåtgärder
har organiserats inom ramen för programmet Tull 2020. Regelbundna dialoger om
tullsamarbetet har ägt rum för att fastställa de strategiska utsikterna.
Genom de nya avtalen har det inrättats underkommittéer för tullfrågor. Dessa
underkommittéer har ålagts beslutsbefogenheter och syftet är att övervaka konvergensen
i fråga om lagstiftning och förfaranden enligt åtagandena inom ramen för de djupgående
och omfattande frihandelsområdena. Dessa syftar till att uppnå ett nära samarbete och
garantera tillnärmning av regelverket mellan de avtalsslutande parterna. Resultaten av de
första kommittémötena med Georgien och Republiken Moldavien (mars/maj 2015) tyder
på att båda länderna är på rätt väg när det gäller att fullgöra tullrelaterade åtaganden inom
överenskomna tidsramar enligt det nya avtalet.
Vad gäller Ukraina har tullsamarbetet påverkats av den politiska utvecklingen i landet
och de organisatoriska förändringarna i den ukrainska tullförvaltningen. Med stöd av
kommissionen och medlemsstaterna har det anordnats projekt under denna period, varvid
vissa framsteg kan rapporteras.
EU fokuserar inte bara på att anpassa tullagstiftningen till EU:s tullregelverk, utan även
på följande områden:
1
Associeringsavtal mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras
medlemsstater, å ena sidan, och Georgien, å andra sidan (EUT L 261, 30.8.2014, s. 4).
2
Associeringsavtal mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras
medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Moldavien, å andra sidan (EUT L 260, 30.8.2014, s. 4).
3
Associeringsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra
sidan (EUT L 161, 29.5.2014, s. 3).
5
- Att utveckla system för riskhantering, inklusive ett program för godkända
ekonomiska aktörer, och att främja utbytet av tulluppgifter.
- Att bistå vid anslutningen till konventionen om ett gemensamt
transiteringsförfarande, vilket innebär oavbruten transitering till de mest
centrala delarna av EU.
- Att bistå i arbetet för en anslutning till den regionala konventionen om
Europa–Medelhavsövergripande
ursprungsregler
som
medför
förmånsbehandling, och därvid främja regional ekonomisk integration i fråga
om handeln med varor.
Att utveckla ett koncept för godkända ekonomiska aktörer i linje med EUlagstiftningen. Detta är ett av de åtaganden som gjorts av Georgien,
Republiken Moldavien och Ukraina i de nya associeringsavtalen. Fokus ligger för
närvarande på en jämförande analys av respektive lagstiftning om godkända ekonomiska
aktörer. Denna analys genomförs av kommissionens och medlemsstaternas experter.
Utbyte av erfarenheter och bästa praxis. Detta kommer att möjliggöras genom att de
berörda parterna får delta i nätverksmöten för godkända ekonomiska aktörer och åka på
studiebesök till EU:s medlemsstater.
Den 1 juli 2015 inleddes dessutom ett pilotprojekt om erkännande av EU:s godkända
ekonomiska aktörer vid ett av gränsövergångsställena vid den moldavisk-rumänska
gränsen. Pilotprojektets löptid var inledningsvis 6 månader och det syftar till att skapa
ytterligare fördelar för EU:s godkända ekonomiska aktörer vid gränsövergångsstället i
Leuseni (genom att minska handläggningstiden, förbättra riskfokuseringen och minska
antalet fysiska och dokumentbaserade kontroller).
För att förbättra riskhanteringen och förenkla handelsprocedurerna mellan EU och dess
östra grannländer beslutades det att inleda ett pilotprojekt tillsammans med Moldavien
och Ukraina. Inom ramen för projektet skickas transiteringsuppgifter till dessa länder.
Syftet är att genomföra projektet under 2016.
En framtida anslutning av de östra grannländerna till det gemensamma
transiteringsförfarandet skulle innebära ett viktigt steg framåt i den regionala
integrationen av transiteringssystem. Detta skulle leda till förenklingar, samtidigt som det
påskyndar gränskontrollerna och förbättrar riskhanteringen. Ett korttidsprojekt om
transitering inleddes i januari 2015 i Ukraina. Projektets huvudsyfte var att ge stöd och
rådgivning till den statliga skattemyndigheten då denna gör sig beredd att ansluta sig till
konventionen. Som en uppföljning har ett partnersamverkansprojekt rekommenderats. Ett
informationsblad om partnersamverkansprojektet för anpassningen till det nya
datoriserade transiteringssystemet (NCTS) håller på att utarbetas för
Republiken Moldavien.
Det anordnades seminarier om konventionen om ett gemensamt transiteringsförfarande i
Warszawa i september 2013, i Kiev i april 2015 och i Tbilisi i juni 2015. Dessa
seminarier kompletterades med studiebesök till medlemsstaterna. Georgien,
Republiken Moldavien och Ukraina har informell observatörsstatus i EU–Eftaarbetsgruppen för gemensam transitering och förenkling av formaliteterna vid handel
med varor, där de regelbundet informerar om sina framsteg.
Den regionala konventionen om Europa–Medelhavstäckande regler om
förmånsursprung möjliggör kumulation av tillverkningsprocesser med EU och andra
6
medlemmar av konventionen. Den främjar regional ekonomisk integration för handeln
med varor. Republiken Moldavien ratificerade denna konvention den 28 maj 2015 och
blev part i konventionen den 1 september 2015. Georgien begärde att få ansluta sig till
konventionen i oktober 2015. Ukraina har informerat kommissionen om de interna
diskussionerna om landets anslutning till konventionen. Flera seminarier om
ursprungsregler anordnades 2014 och 2015 för dessa tre länder (Kiev den 5 juni 2014,
Chisinau den 3 november 2014, Tbilisi den 17 mars 2015).
Kampen mot cigarettsmuggling och andra former av olaglig handel med tobaksvaror är
fortfarande en högt prioriterad fråga för EU när det gäller de östra grannländerna.
Kommissionen genomför aktivt handlingsplanen i meddelandet om upptrappning av
kampen mot cigarettsmuggling och andra former av olaglig handel med tobaksvaror.
Detta görs i nära samarbete med medlemsstaterna.
Baserat på de goda erfarenheterna från den föregående gemensamma tullaktionen
(ROMOLUK I), där både Republiken Moldavien och Ukraina deltog, anordnade Olaf
ytterligare en gemensam tullaktion (ROMOLUK II) om cigarettsmuggling 2015.
Det bistånd som EU ger till Georgien, Republiken Moldavien och Ukraina för att stödja
genomförandet
av
associeringsavtalen/de
djupgående
och
omfattande
frihandelsområdena och för att förbättra de östliga partnernas tullkapacitet är väsentligt.
Europeiska unionens gränsövervakningsuppdrag för Moldavien och Ukraina
(EU BAM) har gett värdefullt bistånd när det gäller tullagstiftning och tullrutiner, även
bedrägeribekämpning.
3.2.
TULLSAMARBETE MED VITRYSSLAND
Vitryssland har sedan 2014 vidtagit ett antal positiva åtgärder, vilket har lett till en
förbättring av förbindelserna mellan EU och Vitryssland. Som ett erkännande av de
vitryska åtgärderna enades rådet den 15 februari 2016 om att häva de mest restriktiva
sanktionerna mot Vitryssland och att intensifiera genomförandet av den förteckning över
konkreta åtgärder som syftar till att fördjupa EU:s politik för kritiskt engagemang med
Vitryssland. Denna förteckning över åtgärder godkändes av Coreper i januari 2015 och
omfattar även verksamhet inom tullområdet.
I detta sammanhang har kommissionen föreslagit att landet återupptar kontakterna med
experter.
EU har också finansierat projekt inom ramen för det östliga partnerskapsprogrammet.
3.3.
TULLSAMARBETE MED RYSSLAND
Den pågående politiska krisen har påverkat samarbetet, liksom även diverse tull- och
handelshinder. Ryssland har infört bland annat nedanstående hinder, vilket har haft
negativa konsekvenser för aktörer inom EU:
- Sedan juli 2013 har Ryssland begränsat den geografiska tillämpningen av TIRkonventionen till några gränsövergångsställen mellan EU och Ryssland. Dessutom har
Ryssland krävt (nationella) tilläggsgarantier för varor på väg genom Ryssland. Dessa
störningar har fortsatt till dags dato.
7
- År 2014 genomförde de ryska gränsmyndigheterna också i flera månader förstärkta
kontrollåtgärder inriktade på litauiska vägtransportföretag, vilket också ledde till
störningar.
- Sedan september 2014 har det också förekommit störningar i transiteringen genom
Ryssland vid transporter mellan EU och länderna i Centralasien och Sydkaukasien. Detta
beror på det ryska importförbudet av jordbruksbaserade livsmedel från EU, vilket var ett
svar på EU:s sanktioner för Rysslands ingripande i Ukraina.
Den strategiska ramen för tullsamarbete godkändes i november 2010 och angav den
övergripande inriktningen för samarbetet. Genomförandet förblev dock mycket
begränsat. Mekanismen för tidig varning följdes inte upp och den gemensamma
utvärderingen av pilotprojektet om informationsutbyte slutfördes inte. En ny färdplan för
genomförandet av den strategiska ramen utarbetades dock i slutet av 2015 och avtalades i
början av 2016.
3.4.
TREPARTSSAMTAL MELLAN EU OCH RYSSLAND OCH UKRAINA
Samtalen för att lugna de ryska farhågorna när det gäller genomförandet av det
djupgående och omfattande frihandelsområdet mellan EU och Ukraina började informellt
i november 2013 mellan EU och Ryssland, före undertecknandet av
associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsområdet (den 27 juni 2014).
Samtalen utvidgades till att omfatta Ukraina i juni 2014.
Minskdeklarationen av den 12 februari 2015 utfärdades av ledarna för de fyra länder som
sammanträdde vid högtidlighållandet av landstigningarna i Normandie (dvs. Frankrike,
Tyskland, Ryssland och Ukraina). Deklarationen gäller den bredare frågan om den
ukrainska krisen och hänvisar till trepartssamtalen om associeringsavtalet/det djupgående
och omfattande frihandelsområdet varvid det nämns att samtalen syftar till att hitta
praktiska lösningar på farhågor som tagits upp av Ryssland med avseende på
genomförandet av det djupgående och omfattande frihandelsområdet.
Vad gäller tullfrågor kunde Ryssland inte påvisa hur bestämmelserna i det djupgående
och omfattande frihandelsområdet kan medföra ökade risker för bedrägeri inom den
bilaterala handeln mellan Ukraina och Ryssland och varför farhågor om eventuella
bedrägerier inte kan behandlas inom de befintliga bilaterala avtalen och ramavtalen för
tullsamarbete (dvs. mellan Ukraina och Ryssland, mellan EU och Ryssland, och mellan
EU och Ukraina).
Från och med den 1 januari 2016 hävde Ryssland Oberoende staters samväldes (OSS)
handelsförmåner gentemot Ukraina. Ryssland förbjöd också import av
jordbruksprodukter från Ukraina och införde ytterligare sanktioner med restriktioner för
transitering från Ukraina till Kazakstan genom Ryssland. I gengäld införde Ukraina
också restriktioner för import och transitering av ryska varor.
3.5.
EURASISKA EKONOMISKA UNIONEN
Fördraget om Eurasiska ekonomiska unionen undertecknades den 29 maj 2014 av
Vitryssland, Kazakstan och Ryssland, och trädde i kraft den 1 januari 2015. Armenien
anslöt sig den 2 januari 2015 och Kirgizistan den 12 augusti 2015. Eurasiska ekonomiska
unionen inrättades på grundval av den tullunion som bildades 2010 av Ryssland,
Vitryssland och Kazakstan.
8
Europeiska kommissionens avdelningar har haft vissa kontakter på teknisk nivå med den
Eurasiska ekonomiska kommissionen.
3.6.
TULLSAMARBETE MED ARMENIEN OCH AZERBAJDZJAN
I oktober 2014 undertecknade Armenien fördraget om sin anslutning till Eurasiska
ekonomiska unionen. Fördraget trädde i kraft den 2 januari 2015. Efter Armeniens beslut
2013 att inte parafera det framförhandlade associeringsavtalet/djupgående och
omfattande frihandelsområdet, men trots detta fortsätter Armenien och EU sin politiska
dialog och handelsdialog inom områden där detta är förenligt med Armeniens nya
skyldigheter. I december 2015 började förhandlingarna om ett nytt juridiskt bindande och
övergripande avtal mellan EU och Armenien om uppgradering av de bilaterala
förbindelserna. För närvarande bygger dessa förbindelser på ett partnerskaps- och
samarbetsavtal.
Tullsamarbetet mellan EU och Azerbajdzjan har varit ganska begränsat sedan
Azerbajdzjan beslutade att avbryta förhandlingarna om associeringsavtalet. Vid
toppmötet för det östliga partnerskapet i Riga (i maj 2015) bekräftade Azerbajdzjan sitt
intresse av ett nytt avtal mellan EU och Azerbajdzjan. Detta initiativ välkomnades av EU
i linje med den reviderade europeiska grannskapspolitiken, där ett nytt differentierat
tillvägagångssätt gentemot länderna inom det östliga partnerskapet planeras inom EU i
syfte att hantera ländernas särskilda behov och prioriteringar. Diskussionerna om
omfattningen av det framtida avtalet inleddes i december 2015 i syfte att få ett mandat att
inleda förhandlingar redan under 2016. Detta avtal ska inkludera tullsamarbete.
3.7.
VERKSAMHET INOM DET ÖSTLIGA PARTNERSKAPET
Det östliga partnerskapet baseras på en gemensam ansträngning av EU och Armenien,
Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Republiken Moldavien och Ukraina att ytterligare
stödja hållbara reformprocesser i dessa länder.
Inom det östliga partnerskapets plattform 2 om ekonomisk integration och konvergens
med EU:s politik inleddes ett antal utbildningar för tullchefer om förenklade
handelsprocedurer. Två utbildningsevenemang genomfördes, i september 2014 i
Warszawa och i september 2015 i Krakow. 48 deltagare från sex länder inom det östliga
partnerskapet utbildades om kontroll av ursprung, klassificering, fastställande av
tullvärde, skydd av immateriella rättigheter, granskning efter tullklarering, etik och
korruptionsbekämpande åtgärder. Utbildningen omfattade 160 timmar av föreläsningar,
presentationer, övningar och fallstudier. Fortsatt stöd från medlemsstaterna behövs inom
detta område.
Expertpanelen för integrerad gränsförvaltning inom det östliga partnerskapet syftar till att
dels underlätta utbyte av bästa praxis om integrerad gränsförvaltning, dels stärka
samarbetet mellan tullen och gränsbevakningen i partnerländerna. Initiativet för
integrerad gränsförvaltning inom det östliga partnerskapet har gett de östliga
partnerskapsländerna möjligheter att lämna in förslag till projekt som syftar till
modernisering av tullen och förenklade handelsprocedurer. De projekt som utvecklats
under detta initiativ kommer att hjälpa de östliga partnerskapsländerna vid
genomförandet av strategier för integrerad gränsförvaltning, integritet, förenklade
handelsprocedurer, riskhantering, upptäckt av narkotika och smugglade
9
cigaretter/tobaksprodukter, skydd av immateriella rättigheter och kampen mot
korruption4.
Det nyligen publicerade nya tillägget till mallarna för tullförfaranden har utarbetats av
Europeiska kommissionen med stöd av tullexperter från medlemsstaterna och
kandidatländerna. Dessa mallar bör användas för att förbättra och bygga upp den
operativa och administrativa kapaciteten hos tullförvaltningarna i de östliga
partnerskapsländerna (i synnerhet i Georgien, Moldavien och Ukraina). Mallarna är
avsedda att användas som riktmärken mot vilka de östliga partnerskapsländerna kan mäta
brister i de olika verksamhetsområdena och därefter göra förbättringar. Innehållet i
mallarna presenterades i Riga i juni 2015 i panelen för den integrerade
gränsförvaltningen inom det östliga partnerskapet. Uppföljande verksamhet, t.ex. i form
av seminarier, kan organiseras i framtiden.
4.
SLUTSATSER
Betydande framsteg har gjorts sedan kommissionens föregående framstegsrapport efter
rådets slutsatser om tullsamarbete med de östra grannländerna. Framstegsrapporten
publicerades i Bryssel den 21 november 2013, se SWD (2013) 487 final.
Tullsamarbetet med de östliga partnerskapsländerna har intensifierats, i synnerhet med
Ukraina, Republiken Moldavien och Georgien. Kommissionen har fokuserat på
genomförandet
av
associeringsavtalen/de
djupgående
och
omfattande
frihandelsområdena och de strategiska ramarna för tullsamarbetet genom att stödja
tullreformer. Framsteg har gjorts i genomförandet av program avseende godkända
ekonomiska aktörer, anslutning till det gemensamma transiteringsförfarandet och
anslutning till den regionala konventionen om Europa–Medelhavsövergripande regler om
förmånsursprung. De berörda länderna har deltagit i programmet Tull 2020, verksamhet
kopplad till instrumentet för tekniskt bistånd och informationsutbyte (via Taiex, dvs.
byrån för tekniskt bistånd och informationsutbyte) och partnersamverkansprojekt. Detta
har hjälpt länderna att få en bättre uppfattning om tullverksamheten i EU och att på så
sätt införa god praxis. Medlemsstaterna har stött kapacitetsuppbyggnaden.
Tullsamarbetet med Ryssland har varit begränsat under denna period och har också
påverkats av den politiska och handelsmässiga utvecklingen. Kommissionen har
insisterat på att Ryssland ska genomföra TIR-konventionen fullt ut och avstå från
omotiverade tullkontroller. Dialog är viktigt för att undvika avbrott i handelsflödet.
Inom tullområdet var samarbetet med Vitryssland och Eurasiska ekonomiska unionen
begränsat.
4
I detta avseende är det värt att nämna projektet inom det östliga partnerskapet för kapacitetsuppbyggnad
inom den integrerade gränsförvaltningen. Projektet leds av Frontex och syftet är att underlätta rörligheten
för personer och varor över gränserna i de sex östliga partnerskapsländerna.
10