Etik och andra aspekter i forskning
Etik
En studie som genomfördes 1991 undersökte problemlösningsförmåga hos alkoholiserade
fäder och deras tonårssöner. Försöksdeltagarna erbjöds $400 för att delta i studien. Vid ett
tillfälle, som en del av studien, tillgängliggjordes alkoholhaltiga drycker för deltagarna, för att
undersöka huruvida alkoholkonsumtionen påverkades i interaktionen mellan förälder och
barn. Kanske föga överraskande föll flertalet av fäderna för frestelsen och gruppen hade en
medelkomsumtion på 9,6 centiliter (Westen 1995:58).
Denna studie led inte av samma problem som tidigare studier. Tidigare studier hade använt
collegestudenter som försöksdeltagare, vilka kanske inte är representativa för en population
eftersom alkoholmissbruk i collegestudenters miljö är mer kopplat till alkohol som något nytt
och spännande, kamrattryck eller kulturella normer i collegemiljön. Många collegestudenter
med hög alkoholkonsumtion utvecklar normala dryckesvanor senare i livet. Andra studier
som använt faktiska alkoholister har litat till självrapportering, vilket är extremt otillförlitlig
med anledning av alkoholismens natur. Alkoholister kan vara ovilliga, på grund av
förnekande, eller oförmögna, till följd av minnesförlust, att bidra med korrekt information om
sina alkoholvanor (Westen 1995:58).
Trots att denna studie bidrog med mycket viktig och värdefull kunskap om alkoholismens
natur, som i sin tur hjälpte otaliga individer med deras alkoholproblem, var den etiskt
försvarbar? I realiteten betalades försöksdeltagarna $400 för att dricka, vilket kan ha haft
substantiella negativa konsekvenser för deras familjer (Westen 1995:58). Detta är det
grundläggande etiska dilemmat i forskning. Å ena sidan kan det ibland vara nödvändigt av
uppenbara vetenskapliga skäl att dölja syften eller få experiment att likna verkligheten så
mycket som möjligt. Å andra sidan bör all stress och olägenhet undvikas så långt det är
möjligt (Aronson, Wilson & Akert 1997:59).
Om en studie använder människor, eller för den delen djur, som försöksdeltagare, måste de
behandlas humant och studiens mål måste rättfärdiga medlen. Som vi kan se, är det inte alltid
som beslutet huruvida en studie är etisk eller inte är så självklart (Westen 1995:58).
Användandet av resultaten från oetisk forskning, är det också oetiskt? Vetenskapen är oenig
om det. Vissa hävdar att vi aldrig får ackreditera till exempel nazisternas experiment under
1940-talet genom att använda dem, ens för mänsklighetens bästa. Andra menar att vi har ett
ansvar och en skyldighet att använda dem, för att aldrig låta det hända igen.
Ett annat dilemma i forskning är oärlighet. Ur etiskt perspektiv bör oärlighet användas så litet
som möjligt. De flesta studier kräver informerat samtycke, vilket innebär försöksdeltagarens
rätt att bli informerad om syftet innan något deltagande sker, och även hans eller hennes
möjlighet att antingen acceptera eller avstå från att delta. Frågan är huruvida informerat
samtycke är möjligt att uppnå om syftet med studien är dolt (Westen 1995:58). Om oärlighet
skulle vara absolut nödvändigt är det viktigt att ge deltagarna debriefing. En debriefing är en
intervju där syftet och vad som exakt hände förklaras för försöksdeltagaren (Aronson et al.
1997:61). Det är också viktigt att försöksdeltagaren får fråga vadhelst denne vill veta om
studien. Dessutom måste deltagaren informeras om att de är fria att dra sig ur när som helst.
Slutligen, en viktig etisk aspekt är försöksdeltagarens rätt till integritet. All insamlad
information om försöksdeltagaren måste under alla omständigheter förbli skyddad och inte
yppas för andra utan medgivande från den personen. I enkätstudier uppnås detta vanligen med
hjälp av anonyma enkäter eller genom att separera namn och andra identifierbara egenskaper
från data, eller att helt enkelt ersätta namnet med ett nummer (Hilgard 1996:25).
Andra aspekter i forskning
Anledningen att delge försöksdeltagare en cover story, eller att helt enkelt undanhålla syftet
för dem, är för att inte färga deras respons. En färgad studie är systematiskt påverkad av
någonting, vilket gör resultaten otillförlitliga. En studie kan vara färgad av exempelvis
demand characteristics. Det betyder att vad en försöksdeltagare eller respondent väljer att
svara påverkas av hans eller hennes uppfattning om försöksledarens mål. Respondenten kan
vilja vara försöksledaren till lags genom att uppge svar som de tror att försöksledaren vill ha.
(Westen 1995:43). En omvänd form av demand characteristics är Rosenthaleffekten. I det
fallet är det försöksledarens förväntningar på försöksdeltagaren som färgar studien. Den här
situationen är vanligare i experimentsituationer än, till exempel, i enkätundersökningar eller
intervjuer.
Antalet faktorer eller variabler som kan färga en studie är oräkneligt, men det är viktigt att
försöka kontrollera de som är möjliga att kontrollera. En annan sådan faktor, vid sidan av
demand characteristics och Rosenthaleffekten, är urvalet. Urval bör vara så slumpmässigt
som möjligt, för att spegla populationen man undersöker. Om man vill undersöka alla
matvarukonsumenters vanor i ett specifikt område, varför skulle det vara bra att intervjua dem
vid olika tillfällen och olika dagar, tror du?
Ibland vill man dock jämföra vissa
demografiska faktorer inom en population,
såsom kön, arbete, eller socio-economisk
status. Det kan röra sig om skillnaden i
matvarukonsumtion mellan kvinnor med
hög inkomst och män som är ekonomiskt
utsatta. Då är slumpmässigt urval inte den
bästa urvalsmetoden. Istället använder man
stratifierat slumpmässigt urval, vilket
kommer att försäkra att alla demografiska
egenskaper (såsom kön, arbete och inkomst)
är lika representerade. Med andra ord, man
väljer slumpmässigt lika många deltagare
eller respondenter till de olika grupper ma
vill undersöka (Westen 1995:49).
Utan tvekan ett oetiskt experiment.
Westen, D. (1995). Psychology – Mind, Brain and Culture. John Wiley & Sons, Inc.: New York.
Aronson, E., Wilson, T. & Akert, R. M. (1997). Social Psychology. Addison-Wesley Educational Publishers
Inc.: Harlow.
Atkinson, R. L., Atkinson, R. C., Smith, E. E., Bem, D., J. & Nolen-Hoeksema, S. (1996). Hilgard’s
Introduction to Psychology. Harcourt Brace College Publishers: San Diego.
