förunderlig, problematisk och alldeles, alldeles gudomlig!

Nr 1 • 2014
Kroppen
förunderlig,
problematisk ...
... och alldeles, alldeles gudomlig!
En tidning från Svenska kyrkan - Nyköpings församling
I Nyköping...
...finns fr o m 2014 bara en stadsförsamling, Nyköpings församling,
som bildades när de tidigare två
församlingarna gick samman.
Du är välkommen till våra gudstjänster och
andra verksamheter. Kyrkan är öppen för
alla. Körsång, barn- och ungdomsgrupper,
konfirmandundervisning eller mötesplatser
för de äldre är några exempel på de många
olika aktiveter som kyrkan erbjuder.
I sorg eller kris finns präster, diakoner och
sorgegrupper för stöd och hjälp. Självklart
kan du också boka dop och vigsel hos oss och
väljer själv i vilken av våra kyrkor du vill vara .
Avtryck av en farfar
Min farfar var präst. Världens snällaste präst, vågar jag nästan påstå. Med ett stilla
leende på läpparna var han alltid hjärtligt omhändertagande, alltid angelägen om att
själv inte vara till besvär. Jag minns honom under päronträdet, där han iklädd kavaj
och fluga sakta gungade i trädgårdsstolen.
våra kyrkor och församlingshem:
• Alla Helgona kyrka , Östra torget
• S:t Nicolai kyrka, Stora torget
• Mariakapellet, Brandkärr
• S:ta Katarina kyrka, Arnö
• Oppebykyrkan, Oppeby
När Jag var lIteN brukade min farfar sätta mig i sitt knä och ”berätta om Jesus”.
Där satt vi rätt länge. Jag tror till och med att jag slumrade till ibland, det var en så
trygg famn att somna i. Och när jag vaknade brukade farfar ringa till min mage och
höra hur det stod till där inne och om köttbullarna hade hunnit ner. Jag älskade när
farfar ringde till magen. Och farfar skrattade så han kiknade.
• Franciscuskapellet, Rosenkälla
• Svärta kyrka, Svärta (vid väg 223)
Aktuella program finns också på vår
hemsida (se nedan).
KONTAKT:
Telefon
Växel 0155-751 00
E-post
[email protected]
Församlingsexpedition
Kyrkans hus, V. Storgatan 33, Nyköping
Samtal med präst/diakon (obokat)
Mån, tis, tor, fre kl 10-12, Kyrkans hus
Postadress
Box 103, 611 23 Nyköping
Hemsida
www.svenskakyrkan.se/nykoping
Facebook
svenskakyrkannykoping
Instagram
svkynykoping
MIN FarFar hörde till den generation präster som använde ordet ”lekamen”. ”Kristi
lekamen för dig utgiven”, sa prästen vid nattvardsutdelandet. Lekamen – kropp. Jag
förstod inte vad ordet betydde men jag minns att jag tyckte det lät vackert.
Kroppen, denna förunderliga, invecklade skapelse, kan inte vara annat än vacker.
Och ändå är vi nog många som, vare sig vi vill det eller inte, har ett problematiskt
förhållningssätt till den. Som stirrar oss blinda på minsta skavank i spegelbilden, som
ständigt jämför oss med någon annan, någon vi tycker är lite snyggare, lite mer vältränad, lite mer perfekt.
När min farfar bjöd från påsen med geléhallon sa han alltid med ett pillemariskt
leende: ”Ta en, ta gärna flera.” De där geléhallonen kanske inte var det nyttigaste min
farfar kunde ge sitt barnbarn men han ringde i alla fall ner till magen för att försäkra
sig om att de hade det bra där inne, tillsammans med köttbullarna. Och den omtanken
fick min kropp att hoppa av glädje.
Avtryck görs hela tiden. Min farfars sätt att vara lämnade definitivt avtryck i mig
och jag tror nog att jag lämnade ett avtryck i honom.
oM kroppeN som gåva, välsignelse, men också som problem handlar detta nummer
av Avtryck. På sidan 14 berättar Johanna Arogén om den kroppsfixering som drabbar många, framför allt unga. Peter Halldorf funderar på sidan 8 om möjligheten att
avstå det kroppsligt goda helt och hållet, med anledning av den kristna fastan, medan
Christina Cedergren Persson, som vi möter på sidan 6, kanske hellre skulle sagt ”ta en,
men helst inte flera”, om hon varit i min farfars situation.
Välkommen till det första numret av tidningen Avtryck som har kroppen som tema!
Vi hoppas att något du läser i den kanske lämnar ett litet spår i dig.
Anna Menzies
kommunikatör
AVTRYCK ges ut av Svenska kyrkan,
Nyköpings församling
Ansvarig utgivare Lars Viper
Formgivning Anna Menzies,
Lotta Arkeholt
Omslagsfoto Elisabeth Zeilon
Upplaga 20 000 ex
2
Kroppslighet är kanske inte det första
ord man associerar
till när man tänker
på kyrkan. I kyrkan
ägnar man sig väl
åt andlighet? Men i
kyrkans mest grundläggande budskap –
det om Jesus Kristus
– finns ett gudomligt
bejakande av kroppen. Gud själv har
fått människokropp.
Alltsedan dess början där i stallet i Betlehem har kristen tro haft ett chockerande
kroppsligt drag. Faktiskt så pass chockerande att det ofta har varit svårt för kyrkan själv att hantera. Det mest jordiska
och kroppsliga som man kan tänka sig,
nämligen en förlossningsscen, visar sig
kunna rymma det allra mest himmelska,
Gud själv.
oM MaN kaN tala om att kristen tro
har haft någon ärkefiende som bestått
genom århundradena så är det nog i så
fall just försöken att separera det andliga
från det kroppsliga. Ofta sker det genom
att vi drar isär det som förenats i gestalten Jesus Kristus och betraktar tron som
något ”rent andligt”.
Det är en tendens som ständigt dy-
Den gudomliga
kroppen
TEXT: JAN ECKERDAL FOTO: MAGNUS ARONSON
ker upp i nya skepnader. Om och om igen
genom historien har kyrkan därför varit
tvungen att försöka göra upp med sina
egna tendenser till att tona ner betydelsen av att Gud själv tagit kropp i Jesus
Kristus.
kraft. Han föddes till samma materiella
och kroppsliga förutsättningar som alla
vi andra. Han levde sitt liv i snickarbodar, vid matbord, i fiskebåtar, på vägarna. Just där var Gud närvarande, inte i
någon andlig parallelldimension.
att deN klYvNINgeN är så efterhängsen, trots att den går på tvärs med hela
Jesusberättelsen, beror möjligen på att
det trots allt kan finnas något förföriskt
i den. Kanske finns det något lockande i
tanken på en tro som kan föra oss till ett
andligt tillstånd som ligger bortom alla
världsliga bekymmer, skröpliga kroppar,
krävande relationer och vardagsliv? Tron
som en flykt från livet såsom det är.
Men när Gud kom till oss gjorde han
det alltså inte som någon abstrakt andlig
täNker MaN på vad bibeln berättar
om Jesus – hur han äter, sover, vandrar,
gråter, festar – kan man ibland drabbas
av tanken att vi i kyrkan kanske har blivit
andligare än Gud själv. Ja, inte för att
det skulle vara något fel med andlighet.
Tvärtom. Men en frisk andlighet kan aldrig stå i motsats till det kroppsliga. Den
vänder oss inte bort från våra vardagliga
liv utan öppnar våra ögon för den andliga
närvaron i just de liv som vi lever.
I Kristus försonas allt det som vi
3
har så svårt att hålla ihop på egen hand:
kroppsligt och andligt, mänskligt och
gudomligt, jordiskt och himmelskt. Att
sätta sitt hopp till Jesus Kristus är att
finna den punkt där hela verkligheten
möts och hålls samman.
Därför är det förstås ingen slump
att många av de andliga övningar som
finns i kristen tradition har en så tydligt
kroppslig dimension. Fastetiden som vi
är på väg in i är ett exempel. Fastan är
en andlig övning som har sin styrka i att
den tar hela människan i anspråk.
I ordets allra finaste mening skulle
man därför kunna beskriva kristen tro
såsom djupt materialistisk. Det materiella har ett värde i sig själv. Gud såg att
det var gott! Så står det i den bibliska berättelsen om hur Gud skapade världen.
Gud tittar på allt det som han skapar.
Och så konstateras det om och om igen:
Gud såg att det var gott!
Och det är inte så värst andliga fö-
”I ordets allra
finaste mening
skulle man kunna
beskriva kristen
tro såsom djupt
materialistisk.”
reteelser som Gud
utnämner till gott,
utan högst konkreta
världsliga ting: träd,
fiskar, människor.
Ser man på den materiella och kroppsliga världen med Guds
ögon tycks det som
om det är ytterst få
saker som i sig själva
är onda. Gud såg att
det var gott. Gud har
skapat världen och det som finns i världen bär därför en doft av Gud. Det onda
består istället av missbruk och förvrängningar av sådant som i sig själv är gott.
Däremot framstår det som vi vanligtvis brukar kalla för materialism tvärtom
som en sorts likgiltighet inför det materiella. Just därför att man har tömt
de materiella tingen på dess gudomliga
värde kan man betrakta dem som helt
utbytbara och frossa i dem.
MEN Tron på en
Gud som skapat
världen och som sedan själv tar mänsklig kropp och lever
mitt i den skänker
ett värde åt vår materiella kroppsliga
tillvaro. När bibeln
uttrycker att människan skapats till
Guds avbild är det
alltså inte en likhet
som handlar om något annat än våra
kroppsliga liv. Det visar människan Jesus.
Att Gud har tagit mänsklig kropp betyder att våra kroppar är heliga. Bortom
all världens kroppsfixering och uppfordrande utseendeideal kan vi alltså stolta
se oss själva i spegeln. För den kropp du
ser där bär gudomliga drag.
Kvinnoidealets jojobantning genom historien
Smärt, stark och vältränad. Så ska den perfekta kvinnokroppen
se ut i dag men synen på vad som är den perfekta kroppen har
varierat genom historien. Trycket på kvinnor att
leva upp till idealen har däremot alltid funnits.
TEXT: ANNIKA LARSSON
Kvinnor har i alla tider format sina
kroppar efter mer eller mindre omöjliga
ideal. Under senare halvan av 1800talet snördes midjan så hårt i korsetten
att kvinnorna fick svårt att andas. På
4
1950-talet fick plattbystade fylla behån
med strumpor och papperstussar för att
leva upp till det kurviga modet och i dag
ska kvinnans kropp vara nästan sjukligt
smal men ändå stark.
– Kroppsidealen hänger samman
med hur man sett på kvinnors karaktär.
På sena 1800-talet slog den borgerliga
kvinnan som satt hemma och var blek,
bräcklig och passiv igenom. Det var ett
ideal som inte många kunde leva upp till
i praktiken, säger Helena Tolvhed, historiker vid Stockholms universitet.
Femtiotalets hyllning av den kurviga
kvinnan bottnade i rollen som hemmafru och mor men då kvinnor på allvar
började komma ut på arbetsmarknaden,
mot slutet av 1900-talet, rasade den
ideala kvinnan i vikt. Skulle kvinnor ge
sig in på männens domän behövde de
vara starka och på 1970- och 1980-talet
började träningskulturen med gym och
aerobics att växa fram.
Förmågan att stöpa, kontrollera
och disciplinera sin kropp till rätt form
har alltid setts som
ett tecken på status
och social position.
När arbetar- och
bondekvinnor på
1920-talet började
sminka sig ljusare i
hyn och inte behövde jobba utomhus i samma utsträckning
skiftade idealet och det blev inne att sola
och vara mer aktiv.
Dagens smala och vältränade ideal är också en statusmarkör.
– För att leva upp till
idealet måste du konsumera.
Du ska ha gymkort, kläder
och de rätta prylarna. Det
kostar pengar, säger Helena
Tolvhed.
Pressen på kvinnor att leva upp till
idealen har alltid funnits och de som inte
passar in, som till exempel har hår under
armarna i direktsänd teve, får räkna med
att folk reagerar.
Så vad kommer framöver? Helena
Tolvhed hoppas på större pluralism men
är inte särskilt optimistisk.
– Det finns ju motrörelser där man
aktivt analyserar och gör motstånd mot
idealen. Men det dominerande kommer
nog fortsätta att vara en smal och stark
kropp där vi har ett samhällsskikt som
ägnar oerhört mycket tid och resurser
på sin kropp medan ohälsan sprider sig
i de lägre samhällsskikten, säger Helena
Tolvhed.
1700-talet
Överklasskvinnan
är en nätt, ömtålig
och skör varelse, i
kontrast mot de lägre klassernas muskulösa och klumpiga
kvinnokroppar.
1800-talet
I början av 1800-talet hyllades breda höfter som symbol för kvinnans reproduktionsförmåga men en
bit in på seklet kom
en smärtsam period
för kvinnorna. Det
ideala midjemåttet
låg på 32 centimeter
och vissa kvinnor
gick så långt att de
opererade bort de två nedersta revbenen. Sjukdomen kloros, som har många
likheter med anorexia, blev vanligare.
1900-1920
Mot slutet av 1800-talet
började modet förändras
och en bit in på 1900-talet
gick den ideala kvinnan upp
i vikt. Hon skulle vara sund,
yppig och moderlig för att
på 20-talet återigen bli smal
men pojkaktig. Istället för midjan var
det bysten som snördes åt.
1930-1950
På 30-talet var det
kris i befolkningsfrågan och kvinnan skulle vara yppig, sund,
5
präktig och fertil. Det kurviga idealet
höll i sig och efter andra världskriget
blomstrade hemmafruidealet samtidigt
som den vampiga kvinnan à la Marilyn
Monroe gjorde entré.
1960-1970
Den pinnsmala modellen Twiggy slår
igenom och kilona
rasade återigen av
kvinnorna. Men
mot slutet av 60-talet kom en motrörelse. Behåar brändes
och kvinnor skulle få se ut som de ville.
Plysch-overaller och unisexmode blev
modellen. Men det varade inte särskilt
länge.
1980-1990
Skillnaden
mellan kvinnor
och män betonas återigen
och den smala
och välgympade kroppen gör entré. Iklädda trikåer
tränar kvinnor runt om i landet tillsammans med Susanne Lanefeldt för att sedan bättra på sin solbränna i solariet.
Kroppsidealet kopplas i allt större
utsträckning till hälsa och lightprodukterna brer ut sig i mataffärernas hyllor.
2000Det smala, starka kroppsidealet håller i sig. Även om det
finns vissa motrörelser ska
kvinnor vara hälsosamma,
smärta och klara både familj
och karriär. Stressen hanteras med yoga
och mindful- Foto: Magnus Aronson
ness. Gymmen
fortsätter att locka medlemmar och att springa/
cykla/åka skidor i olika
långlopp blir en statusmarkör.
Ordet ”banta” skulle hon helst vilja
ta bort, hon tycker att det används för
slarvigt och har en negativ klang. Vad det
handlar om är i stället att äta nyttigare
och röra på sig för
att försöka hålla en
normal vikt. Dock är
hon noga med att poängtera att det finns
en stor spännvidd för
vad som klassas som
”normal” vikt. Ofta
väljer man i stället att
tala om BMI – vikten
i förhållande till längden. Men även det
menar Christina att
man måste ta med
en nypa salt så att man inte stirrar sig
blind på siffror.
– Man behöver inte vara trådsmal för
att vara ”normal”. Faktum är att det är
bättre att väga lite för mycket och vara
fysiskt aktiv än att vara smal och inaktiv.
åt andra hållet. Att bli så fixerad vid sin
vikt att man väger sig flera gånger om
dagen och räknar varje litet gram som
går upp eller ner kan
leda till en farlig utveckling.
Christina har
tidigare arbetat
med patienter med
ätstörningssjukdomen anorexi och
berättar om den paniska rädslan för att
bli tjock; den som
leder till en skev
kroppsuppfattning
där hjärnan tolkar
felaktigt och man
uppfattar sig själv
som tjock även om verkligheten är den
direkta motsatsen.
”Läkare ordinerar endast viktnedgång när det
finns medicinska skäl, aldrig
utifrån kroppsideal.”
Ett växande problem
Ordet ”banta” tycker hon är ett förlegat ord. Hellre vill hon
prata om en hälsosam livsstil. Christina Cedergren Persson är
läkare i Nyköping och menar att en sund balans av fysisk
aktivitet och bra mat är det bästa för att kroppen ska må bra.
TEXT: ANNA MENZIES FOTO: MAGNUS ARONSON
Ett av de stora hälsoproblemen i världen
i dag är övervikt. Ny forskning visar att
fler människor faktiskt dör av problem
relaterade till fetma och stillasittande
livsstil än till undervikt. Och överviktsproblemet går nedåt i åldrarna; det är
numera vanligare att ungdomar ligger i
riskzonen för diabetes typ 2, en sjukdom
som kan öka risken att drabbas av hjärtinfarkt och stroke om den inte hejdas
i tid.
Christina Cedergren Persson är
distriktsläkare på Vårdcentralen Stads-
6
fjärden i Nyköping och ser ett allvarligt
problem i att vi rör oss mindre och äter
mer sötsaker och snabbmat.
– Mycket grundläggs i barndomen,
både matvanor och värderingar, så det är
bra att försöka föregå med gott exempel
i familjen, säger Christina.
Den mängd positiva hälsoeffekter
som regelbunden motion för med sig
har gjort att fysisk aktivitet och träning
har fått ett uppsving medicinskt. I dag
skriver läkare till och med ut recept på
fysisk aktivitet som behandling. Kroppens organ och vävnader anpassas till
regelbunden träning på ett sätt som
gynnar både hjärta, hjärna, blodtryck,
hormoner, skelett och mycket mera. Ja,
listan kan göras lång. Dessutom mår
man bättre rent generellt, man orkar
mer och sover bättre, av att röra på sig
ordentligt.
– Idrotten är ofta en bra inkörsport
till ett sunt liv. För barn som i dag lever ett alltmer stillasittande liv är det
mycket värt att hitta en sport som de
kan utöva på ett kul och lekfullt sätt,
menar Christina.
Just att det ska vara roligt är viktigt,
särskilt för barn och ungdomar. Träning
och viktnedgång får inte bli något fanatiskt, då är risken att man trillar i fällan
Det finns i dag en djungel av olika
dieter, allt från extremt kalorifattiga
”bantningskurer” till GI, LCHF och
5:2-metoden. På kort sikt spelar det inte
så stor roll vilken diet man följer – om
man är frisk vill säga – men på lång sikt
är det däremot betydelsefullt hur man
äter, menar Christina.
– Det är inte bra att gå ner i vikt för
fort. En snabbstart kan visserligen få en
del motiverade men det är bättre att ta
det långsiktigt, då är det lättare att hålla.
Dessutom är det viktigt att inte utesluta
några näringsämnen, kroppen behöver
en varierad kost i rätta mängder.
Löpsedlarnas alla löften om
sensationella resultat till trots, finns det
enligt Christina ingen genväg om man
behöver gå ner i vikt. Det handlar helt
och hållet om att lägga om sin livsstil till
en mer hälsosam, bestående sådan och
Modevärldens orealistiska få in det i vardagen.
– Hitta en hälsosam metod som paskroppsideal och de hårda budskap som
sar dig själv, så att du
råder i många
kan fortsätta långsociala forum på
siktigt. Själv skulle
internet kan för
jag till exempel inte
många – särskilt
klara 5:2-dieten, jag
unga tjejer – vaskulle bli odräglig
ra oerhört svårt
om jag inte fick äta
att värja sig mot.
tillräckligt mycket
– Läkare orvarje dag, säger hon
dinerar endast
och skrattar.
viktnedgång
Hon tycker också
när det finns
att det vore tråkigt
medicinska skäl,
om man inte fick äta
aldrig utifrån
godis ibland.
kroppsideal,
– Vi är inga maunderstryker
skiner, man kan
Christina.
unna sig något gott
Återigen bedå och då, annars
tonar hon vikten Christina Cedergren Persson är distriktsblir det lätt för tråav att hitta den läkare på Vårdcentralen Stadsfjärden.
kigt och svårt. Men
sunda balansen Hon ser ett ökande problem i den stillasittande livsstil med dåliga matvanor som
det kan vara bra att
i sitt leverne. Att blir allt vanligare i dag.
påminna sig om att
först och främst
det för den skull inte
känna efter hur
man mår och sedan hitta en metod som måste innehålla socker; det finns fakpassar en själv och som man kan hålla tiskt mycket nyttigt som är gott också!
fast i.
7
människa vad hon ska säga ja och nej
till. Våra val formar oss. Vi står i vår fulla
rätt att slösa bort vårt liv. Vi har också
möjligheten att bevara vår värdighet.
Det är här fastan kommer in i bilden.
Att fasta är att ta sig
själv på allvar. Det
är att tänka stort
om livet och förvalta
gåvan att vara människa.
ra Syrien på 300-talet när påskfastan
närmade sig. Det kan tyckas underligt
att många ser fram emot fastan med
en otålig glädje. Det är ju en tid av avhållsamhet, försakelse, kamp. Men
längtan till denna
tid på året hänger
samman med vad
fastan gör med oss.
Packningen blir
lättare, målet klarare och längtan innerligare. Poängen
med fastan är inte
att den åstadkommer förmåga att
avstå, utan att den
återger oss förmågan till förundran.
Fastan är en andlig
resa vars mål är påsken, i överförd mening ett liv genomlyst
av Kristi uppståndelse.
”Att fasta är att
ta sig själv på
allvar. Det är att
tänka stort om
livet och förvalta
gåvan att vara
människa.”
”Ljuv är
fastetiden”
redaN
på
300-talet kom
den period under
året att ta form som
vi kallar fastetiden
och som i vårt kyrkoår inleds med
askonsdagen fyrtio
dagar före påsk.
Muslimernas ramadan har sitt ursprung
i denna fasta.
Förebilden för den kristna fastan inför påsk är Jesu fyrtio dagar långa kamp i
öknen, men även Israels folks fyrtioåriga
vandring genom öknen. Askonsdagen,
som inleder fastan, har fått sitt namn
efter den praxis som förekom redan i
Gamla testamentet när man fastade ”i
säck och aska”.
Askan vittnar om vårt missbruk av
vår frihet. När korset tecknas med aska
i våra pannor i askonsdagsmässan och vi
hör orden uttalas – Kom ihåg, o människa
att du är stoft och åter skall bli
stoft. Omvänd dig och tro evangelium! – påminns vi inte bara om
konsekvenserna av att vi missbrukat vår frihet, utan framför
allt om Guds uthålliga och utgivande kärlek till sin mänsklighet, sammanfattad i Jesu Kristi
kors. Så som askan är frukten av
eld som har brunnit, så har Guds
kärleks eld förtärt våra synder.
Som fri, och därmed ansvarig
för sitt liv, väljer varje människa vad hon ska säga ja och
nej till. Våra val formar oss.
Vi står i vår fulla rätt att
slösa bort vårt liv. Vi har
också möjligheten att bevara
vår värdighet. Det är här
fastan kommer in i bilden,
skriver Peter Halldorf.
TEXT: PETER HALLDORF FOTO: MAGNUS ARONSON
Det kristna bruket att fasta vilar på insikten om människans
svindlande kapacitet. Vi är förmögna till det mest fasansfulla. Vi bär också på fröet till det gudomliga. Vad det blir av
våra liv står inte i förhållande till vår förmåga att lyfta oss
själva i håret, utan till vilka makter vi lierar oss med. Nåden
är den största kristna tanken. Livet är från början gratis. Men
när Gud öppnar sin hand och räcker oss sina gåvor väljer vi
hur vi förvaltar dem.
Som fri, och därmed ansvarig för sitt liv, väljer varje
”lJUv är FastetIdeN”,
sa den berömde predikanten
Johannes Chrysostomos i nor-
8
av de bIlder som kan belysa fastans
innebörd är gallringen en av de tydligaste. Varje trädgårdsodlare vet att det
svåra med gallring är att den gäller de
goda växterna. Det är inte ogräs vi talar
om när vi ska gallra, utan de plantor som
vi faktiskt vill ha i vår trädgård. Här gäller alltså att slå ihjäl sin sentimentalitet.
I annat fall kommer vi mot slutet av sommaren att stå där med en djungel av växter som frenetiskt kämpar med varandra
om ljus, vatten och utrymme.
Att gallra är att acceptera begränsningens princip. Det är nödvändigt att
anpassa mängden av växter till det utrymme vi har till vårt förfogande, i annat fall kommer skörden att bli klen och
ynklig. Detsamma gäller den inre trädgården. Det stycke jordmån som är vårt
liv kan inte rymma hur många plantor
som helst. Vi kan inte vara allt, hinna
allt, umgås med alla och odla alla intressen vi skulle önska. Att gallra i högarna
av olästa böcker, i listan med önskade
resmål eller rentav bland alla de många
bekantskaperna som pockar på tid och
uppmärksamhet – inte av förakt för det
sociala livet men för att kunna fördjupa
verklig vänskap – allt detta tillhör fastans område.
I deN UNga kYrkaN betonades framför allt bukens och tungans fasta. Gommens lockelser nämns ofta först bland
dödssynderna och tungan beskrivs i
bibeln som ”full av dödligt gift”. I vår tid
är ögats och örats fasta minst lika angelägna. Bruset av information och flimret
av bilder som fyller sinnet är kanske en
större orsak till det fenomen som kallas
”utbrändhet” än långa arbetsdagar.
Att fasta är att till en del stänga av:
datorn, teven, tidningarna, evenemangen. Att dra några streck i almanackan
och i menyn. Inte av förakt för det vi
avstår från, men för att vinna ett större
mått av närvaro i umgänget med
varandra – och med Gud.
Och minst lika viktigt: det
lilla mått vi avstår, ger oss möjlighet att ge ett större mått åt
dem som saknar. Fastetiden är
en övning i återhållsamhet, men
ännu mer i generositet.
Peter Halldorf är pastor i pingströrelsen, redaktör för tidskriften Pilgrim och preses för Ekumeniska Kommuniteten i
Bjärka-Säby.
9
Den kristna fastan
Påskfastan inleds på askonsdagen och sträcker sig
40 dagar - söndagar undantagna - till och med påskafton. Också perioden före jul
(advent) är en fasteperiod i
den kristna kyrkan.
Vår kristna tradition har
tidvis haft en problematisk inställning till kroppen. Den har setts som
syndig och som ett hinder
i strävan efter renhet.
Men varför? Kroppen är
ju också skapad av Gud.
TEXT: ANN HEBERLEIN FOTO: MAGNUS ARONSON
Kroppen: Den har varit problematisk i
vår kristna tradition. Rudolph M Bell
skriver i Holy Anorexic om kvinnliga helgon som praktiserat självsvält, självspäkning och andra självdestruktiva beteenden för att förinta sina kroppar, drivna
av tanken att de aldrig kunde bli tillräckligt rena. Kroppen sågs som syndig och
smutsig. Som ett hinder – som fienden.
Helgonens självsvält handlade om
kontroll, om att utmana kroppens gränser, vinna över fysiska behov och kroppslig smärta för att besvärja inre mörker.
Var kommer den negativa synen på kroppen ifrån? Kroppen är ju också skapad
av Gud.
”Ur den köttsliga lustans träsk och
ur manbarhetens källa steg dimmor upp,
och omtöcknade och förmörkade mitt
hjärta så att det inte kunde skilja kärlekens rena luft från lustans dunster.
Dessa båda förenade sina eggelser, drog
med sig min värnlösa ungdom utför
lustans stup och sög mig ned i lasternas
virvlar.”
Så beskriver en av kyrkofäderna,
Augustinus, sina kroppsliga begär i
Bekännelser. Han beskriver en sexualitet som tycks i det närmaste omöjlig att
kontrollera, en drift så stark att den dominerade honom totalt, en kropp som
motarbetar hans andlighet. Augustinus
10
talar om sin sexuella utlevnad i ungdomsåren som ”översvämmande otukt”
och beskriver sig själv som någon form
av sexmissbrukare.
Det är viktigt att utreda vad Augustinus enligt passagen ovan betraktar som
syndigt: det är inte kroppen, varken den
egna eller den åtråddas, som är problematisk. Inte heller fördömer han sexuella relationer som syndiga i sig. Synden
består i det allt uppslukande begäret, ett
begär som är så starkt att hans själ ”förmörkas”.
Augustinus använder alltså sin erfarenhet av köttsliga begär som en modell
för synd i allmänhet. Det är alltså varken
Det är ett tänkande som går
att överföra på en
mängd mänskliga
aktiviteter och lockelser. Socker, alkohol, spel och dobbel
är inte problem i
lagom mängder. Det
är när sockret eller
alkoholen eller spelandet tar över och
blir det viktigaste i
livet – viktigare än
hälsan, familjen,
ekonomin – som det blir problematiskt.
Det är alltså inte bruket utan missbruket som är ett problem: också sådant
som ju egentligen är nyttigt och sunt och
bra på alla vis kan ju bli destruktivt i fel
doser. Man kan träna för mycket, arbeta
för mycket, städa för mycket. Det mesta
i en människas liv kan faktiskt missbrukas och därmed riskera att förstöra det
som borde vara viktigast i hennes liv,
om det nu är familjen, vännerna, den
älskade eller Gud.
”Jag är inte bara
kropp, men också
kropp, med behov
och begär, lust
och lidande. Och
det är bra så.”
Allt det där är ju bra. Mat, vatten, ett
hem och kläder på kroppen behöver vi,
liksom kunskap och ja, visst är det trevligt att ha möjlighet att välja mellan fyra
sorters bröd istället för att tvingas köpa
den enda sort som finns. Å andra sidan
Ibland säger man att en del män- kan man ju fråga sig om vi verkligen beniskor är missbrukarnaturer, alltså att höver sjutton olika sorters bröd att välja
de har en benägenhet att missbruka i mellan. Det svåra är att veta när det är
princip vad som helst. De äter för mycket tillräckligt, när det är nog, när skäppan
är full, när vi har så mycket
eller dricker för mycket elatt vi klarar oss, när bruket
ler har sex med för många.
övergår i missbruk.
Jag tänker ibland att
Jag är inte bara
hela mänskligheten – i
kropp, men också kropp,
alla fall vi som bor i den
med behov och begär,
rika delen av världen – är
lust och lidande. Och
en missbrukarmänskligdet är bra så. Kroppen
het. ”Den som vet att
är inte syndig. Den är
han har tillräckligt är rik”
förutsättningen för min
skrev Tao Te Ching för
existens: Och den bör
över tvåtusen år sedan.
vördas genom att bruMänniskan tycks alltid ha
Ann Heberlein är teologie
kas, inte missbrukas,
haft problem med att sätta doktor i etik och verksam
misshandlas eller späkas.
gränser för sitt eget begär, vid Lunds universitet.
11
Fråga 4
till
känna sig nöjd och uppleva sig vara rik.
Kanske ligger det i människans natur att
ständigt sträva efter mer: mer mat, mer
ägodelar, mer makt, mer information,
fler val, mer av allt.
Sannolikt är också människans strävan att skapa sig ett
bättre och bekvämare liv en viktig
förklaring till en
mängd upptäckter
och uppfinningar.
Önskemålet att
kunna äta sig mätt
har sporrat, nej
tvingat, människan
att förbättra och
förädla sitt sätt att
bruka marken, behovet av att bo torrt och varmt har drivit
oss att prova nya material och tekniker
i byggandet av våra bostäder. Människans vilja att förstå, veta mer, hennes
nyfikenhet har lett till mängder av upptäckter och löst en massa problem.
Foto: Åsa Kristensson
Att veta
när det
är nog
sexualiteten eller kroppsligheten som är
syndig. Det syndiga ligger i begäret, eftersom det uppslukar allt och riskerar
att komma mellan människa och Gud.
Brukar du fasta och
i så fall, varför?
Adriana Rosenberg
Att fasta för mig är
inget som är bara
knutet till påsk utan för
mig blir en kontinuerlig
process i mitt liv. Det
behöver inte nödvändigtvis betyda att avstå
från maten, utan avstå
från annat som jag känner kan hindra mig att
utveckla mitt andliga liv, eller ta ett konkret
enkelt steg att hjälpa någon som behöver
omsorg, saknar vinterkläder eller mat.
Patrik Ingemansson
I min fasta söker jag det
i mitt inre jag vill göra
upp med och utvecklas
som människa och
kristen. I detta kan man
avstå från något, det
måste inte vara mat, för
mig har det tidigare år
handlat om kött, godis, läsk eller bilkörning.
Collette Evans
I min familj, som
följer katolsk tradition, brukar vi under
fastan avstå från goda
saker, bland annat allt
sött. Jag lägger även
lite extra i kollekten
eller köper blommor
till kyrkan. På långfredagen äter jag inget kött
alls, bara fisk. Fastan är ett sätt för mig att
försöka känna lite av det lidande som de som
är fattigare än jag har, och att tänka på Jesu
kamp under de 40 dagarna i öknen.
Foto: Torvald Johansson
Johan Dalman
Fastan för mig innebär
extra tid för eftertanke.
Börjar dagen med att
läsa/meditera/be över
en fastebok. I år bli det
den engelske biskopen
Stephen Cottrells bok
The Nail. Being part of the Passion.
Kors-puss
M
T
Se vejledning i Nådada nr. 2 – 2012 side 15
Gott & nyttigt!
Blåbärs-smoothie
12
T
för ögonen som
Johanna ser och ser –
och möter andra ögon.
Det är inte svårt att göra sådana här
Garnfår att hänga i påskriset!
Påskelam
ur
”bönboken tradition och liv”
Se vejledning i Nådada nr. 2 – 2012 s
Verbum förlag
Man behöver tjockt papper i en passande färg
(vitt, svart eller grått), garn och lim.
• Använd mallen här bredvid
och klipp ut en cirkel med ben
och två huvuden till varje får.
• Snurra garnet riktigt tätt runt cirkeln,
även mellan fårets ben.
• Limma sedan fast huvudena på varsin
Av Anette Kjaergaard,
ur Nådada,
publicerat
med
tillstånd
sida av ringen
och tryck
ihop dem
upptill.
• Limma en liten garntuss i pannan på fåret.
• Använd nål och tråd för att sätta fast en tråd
att hänga upp fåret i.
Lycka till!
13
O
T
T
Välsigna oss alla
med din kärlek
så att vi är schyssta
mot varandra
och ingen blir mobbad.
Ske din vilja – i skolan,
i våra hem
och överallt på jorden.
Ske din vilja!
drppen
r
elle
r
e
d
h
blen ixer oc
i
4 portioner
a
ix
!
vm
250 g frysta blåbär M ed sta p i glas
p
2 dl kärnfria vindruvor m häll u
6 dl vaniljyoghurt
1 tsk mortlad kardemumma
Foto: Johanna Nyholm Skoglund
Karin Maltén
präst
T
*****
gUd FINNs Med oss här. Som ett fönster som
öppnas. En ikon mot himlen.
Bröd och vin delas. Gemenskapen finns här.
kYrkaN är krIstI kropp i världen. Och du
får vara en del av kyrkan här i Nyköping. Nyköpings församling är vår församling. Här är du
och jag Kristi kropp. Vi får vara Guds händer och
fötter hela veckan lång. Påminna oss om att se
Gud i varandra. Gud bor i mig, och Gud bor i dig.
Vi behöver fylla på med kraft och mod. En gång
i veckan får vi gå på ett riktigt brakkalas. I gudstjänsten får vi ett sammanhang att utgå från.
Att fira gudstjänst är att bli bjuden på fest.
Men utan klädkod. Och alla är bjudna. Det är här,
i söndagens fest, som det står klart för mig. Här
sitter jag och duger. Och där sitter du och gör
detsamma. För Gud bor i mig, och Gud bor i dig.
Garnfår!
Påskelam
Någon lägger handen på sin axel. Gud välsignar
dig och bevarar dig, nu och till evig tid. I dag
ville du inte ta emot nattvardsgåvorna, men i
gemenskapen är du likväl innesluten.
Gud bor i mig, och Gud bor i dig.
Inom teologin brukar man
säga att kyrkan och gudstjänstgemenskapen är Kristi
kropp i världen. Hela jag behövs. Hela mitt liv behövs.
Det spelar ingen roll om jag
tabbar mig. Om jag ibland är
för sträng både mot mig själv
eller mot andra. Det är nu jag
har chansen att låta Guds kärlek skölja bort allt det där. Det
är här och nu som är viktigt.
Gud och vi. Gemenskapen.
Delandet. Festen.
”Att fira gudstjänst är att bli
bjuden på fest.
Men utan klädkod. Och alla är
bjudna.”
varJe söNdag bjuds du
in till ett riktigt brakkalas i
kyrkorna runt om i Nyköping. Orgeln spelar för fullt.
Kors och ljus bärs in. Kanske
sjunger kören. Kanske bjuds
barnen fram, så alla ska
kunna se ordenligt vad som
försiggår. Kanske får vi höra
några ord att ta med på vägen
– något som kan berika och
lyfta mig. Eller för den delen utmana mig. Få
mig att tänka i nya banor. Omvärdera eller till
och med uppröras eller beröras. Eller ord att bara
sjunka in i. Vara i, en stund.
Genom förlåtelsens ord lyfter Gud av allt det
som blivit fel. Både sådant som vi är medvetna
om, och sådant som blev fel fast vi inte märkte
det. Gud lyfter av – och vi får börja om. Pröva
igen. Gå några steg till. Gud bor i mig, och Gud
bor i dig. Här får vi mötas – till fest! Vilken chans,
ändå.
T
B A R NE NS S I D A
”Här ligger jag och duger!” Orden är poeten Bob
Hanssons.
Så är det att gå i gudstjänst. Ja, där sitter du
och duger. Och här sitter jag och gör detsamma.
Att fira gudstjänst är att bli bjuden på fest. Men
utan klädkod. Och alla är
bjudna.
M
T
Här ligger jag
och duger
*****
• Använd mallen här nedan
och klipp ut en cirkel med
Vi blir
stilla
inför dig
Setill
vejledning
i Nådada nr. 2 – 2012
ben och två huvuden
vår Gud
varje får.
Avtryck frågade
och tänker på
•
Snurra
garnet
riktigt
att dutätt
har skapat oss.
barnen på Öppen förskola i S:t Nicolai
runt
cirkeln,
även
mellan
församlingshem: Kan du komma på något som är
Vi tackar dig
fårets ben.
viktigt för att din kropp ska må bra?
för hjärnan som får oss
• Limma sedan fast
atthuvudetänka och förstå
na på varsin sida
ringen
förav
minnet
som samlar in
Elsa 4 1/2 år:
dag
för dag
och
tryck
ihop
dem
upptill.
Vet inte ...
för
samvetet
Mat ... och vatten!
• Limma en liten garntuss i som viskar
om sant och gott.
pannan på fåret.
Tyra 5 år:
• Använd nål och tråd Vi
förtackar
att dig
Motion. Vara ute.
sätta fast en tråd att
för hänga
händerna som
Nicoya 5 år:
lär sig skapa
upp fåret i.
Äta mat. Dricka
för
öronen som
ganska mycket.
fångar upp alla ljud
Lycka till!
Publicerad med tillstånd av Nådada
”Inte
upp och ens jag vaknar
ser ut s
Cindy C
rawford om
på
morgon
en.”
Cindy C
rawfo
”superm rd,
odell”
Lev sunt
utan hets
- Det handlar om mig!
Under en föreläsning om
ätstörningar slog insikten
ned som en bomb för
Johanna Arogén. I dag
jobbar hon på heltid
med att skapa sunda
motbilder till skruvade
kroppsideal.
TEXT: SUSANNE SAWANDER
FOTO: MAGNUS ARONSON
14
påpekade att hon var för tjock
och borde banta.
– I stället för att hjälpa mig
ur ett tröstätande fick jag veta
att jag inte dög.
Med åren utvecklade
Johanna en livsstil präglad av
tvångsmässig träning – dubbelpass var mer regel än undantag – och överdrivet nyttigt
ätande. Med jämna mellanrum
JohaNNa arogÉN tar emot
havererade detta stenhårda
i sitt mysiga vindskontor med
schema då Johanna hängav sig
magnifik utsikt över Nyköpings
kulturkvarter. Genom föreläs- Johanna Arogén är chefredaktör för nätmagasinet ”Livskick”: åt okontrollerad hetsätning.
www.livskick.nu
Som i sin tur utlöste ångest
ningar, nätmagasinet Livskick
som parerades
som hon är chefredaktör för och
JohaNNas bästa råd till vuxenvärlden egna bloggen arbetar hon med att den är därför att ägna lite intresse åt vad med kadaverdicplinerad
slå hål på myterna, visa på alternativ och deras barn ägnar sig åt på internet, vad träning och diet. Upplägget
motbilder till den galna kroppsfixering pratas det om och hur pratas det i fo- blev ett sätt för Johanna
som drabbar många
rumen på de sociala att hålla vikten i schack.
– Jag reflekterade aldunga. Men framför
medierna, vad är det
allt förmedla att självför tidningar de lä- rig över att det var något
känsla och ett bra liv
ser? Vilka budskap sjukt i det jag höll på med.
inte handlar om antal
formar deras syn på Det funkade ju. Men jag
mådde förstås ofta väldigt
kilon, tokträning eller
kropp och hälsa?
att se ut på ett visst
Hon varnar för dåligt.
sätt. Kort och gott
mörkrädsla och behälsa på ett sunt sätt
rättar att hon mött på eN UNIversItetsgenom bra mat och
många vuxna som kUrs i kostvetenskap
träning på rimlig nivå.
gärna vill ha teknisk rasslade polletten ned.
– Under en föreläsning
– Att leva hälsolösning, låsa interom
ätstörningar insåg jag
samt är en oerhört
net och den vägen
stark trend i dag. Det låter ju jättebra stoppa flödet. Men det hjälper såklart att det som läraren pramen problemet är att för många har inte. Vad vi kan göra är att hjälpa våra tade om stämde in på mig
det enbart kommit att handla om mag- barn att förhålla oss till budskapen, på- till punkt och pricka. Det
rutor och en perfekt kropp. Väldigt få minner hon och betonar vikten att aldrig var en omskakande upplevelse.
pratar om att det egentligen inte säger skuldbelägga.
I dag mår Johanna bra.
ett skvatt om hur man mår eller lever.
– Det finns mycket skam förknippat
Det är svårt att komma åt, medger med de här frågorna och det är lätt att Genom egna erfarenheter
Johanna men att tala om det, öppna upp anklaga unga tjejer för att vara ytliga. Att vet hon hur svårt det kan
för samtal och diskussion är en väldigt de bara tänker på sitt utseende och går vara att se sina egna probra början.
på knäppa påståenden om att man får en blem.
– Jag trevar mig fram
– När jag föreläser i skolor märks det superrumpa av hundra knäböj om dagen
så tydligt att ungdomar längtar efter att eller vad det nu kan vara. Det vimlar av och har såklart inte alla
prata om de här sakerna. Många kom- den här typen av blaj på internet och det svar. Men jag vill visa på
att hälsa, kost, träning och
mer fram efteråt och vill fortsätta dis- är väldigt lätt att dras med.
skönhet kan nås utan hets
kutera, en gång kom en hel grupp tjejer
fram och grät av lättnad för att de kände JohaNNa vet vad hon pratar om för och krav. Ingen ska behöva
igen sig i det jag berättade.
hon har själv gått den hårda vägen. Det bli sjuk i sin strävan att
började redan i fyran då skolsköterskan leva sunt.
Hon erkänner det direkt. Det
är svårt, nästan omöjligt att
hålla stången mot förebilder
där kroppar photoshoppats till
oigenkännlighet. Slätats ut, förlängts, förminskats, rättats till.
Budskapet är stenhårt – det är
så här vi borde se ut, hur orealistiskt det än är.
”Det vimlar av
den här typen
av blaj på internet och det är
väldigt lätt att
dras med.”
15
Smått & Gott!
Fotoutställning i S:t Nicolai kyrka 4-23 mars
av Frida och Emilia som går sista året på
Ljud & Bildskolan. Är verkligen vatten en
självklarhet?!
Vernissage tisdag 4 mars kl 18.40
(efter Mässa i kvällningen)
Mer info på FB-sidan: vatten - en självklarhet?
Sorg
finns
ALLT för
att utrota
hungern
Lördag
12 april
kl 10.30-14
Stora torget i Nyköping
Vi säljer prästost & matbröd,
fairtradevaror & hembakt kaffebröd. Oktetten Nostalgetten
underhåller med festmusik.
Genom att handla från bodarna
bidrar du till Svenska kyrkans
fasteinsamling, som stödjer
projekt runt om i världen för att
hjälpa människor som svälter.
Sinnesrogudstjänst
En gudstjänst till eftertanke och kraftsamling, med musik, meditation
och ljuständning.
Onsdagar kl 19 (se datum nedan)
Kaffe serveras i kyrkan från kl 18.30.
5/3, 2/4, 7/5 i S:t Nicolai kyrka
19/3, 21/5, 4/6 i Alla Helgona kyrka
För dig som är ledig på dagtid!
Gemenskapsträffen i S:t Nicolai förs.hem
tisdagar 13.30 och i Alla Helgona förs.hem
torsdagar 13.30. Mötesplats i S:ta
Samtal med präst eller diakon
Katarina kyrka torsdagar 14.00.
I Kyrkans hus, Västra Storgatan 33
Träff för daglediga i Oppebykyrkan
finns öppen mottagning för samtal
torsdagar 13.30. Gemenskapsgruppen i
med präst eller diakon. Mån, tis, tors,
fre kl 10-12 Ingen tidsbokning behövs. Mariagården onsdagar 13.00.
Info om alla verksamheter: www.svenskakyrkan.se/nykoping eller ring 0155-751 00
Visste du att...
... i Sverige äts årligen cirka 40 miljoner semlor!
Några ord från
Kyrkoherden
Vi går in i fastan i och med
askonsdagen. På olika sätt får
vi stanna inför Jesusgestalten tiden fram till påsk.
Vi får även bli stilla inför hans lidande och därmed
också vårt eget lidande, vår nöd och all mänsklig
smärta. Fastetiden aktualiserar det mänskliga livets mörka sidor – ”dödsskuggans dal”. I år är det
100 år sedan Första världskrigets masslakt tog sin
början.
det var hatet mot Jesus som drev honom i döden på korset. Det var mänsklighetens lidande
som han blev delaktig av. Mörkret sänkte sig över
honom. Hans ensamhet och övergivenhet blev total, men han var trofast in i döden. Därför är vårt
lidande och vår nöd inte längre en nöd i ensamhet,
utan en nöd med Gud själv.
Jesu död på korset visar på livets svåra sidor,
men även på ljuset i mörkret. Jesus led och dog
för oss alla. Kristus såg inte till sig själv. Han sökte
inte sitt självförverkligande. Hela hans vandring
framåt var en vandring nedåt och allt längre ner.
I avgrundsdjupet bortom all mänskligt liv visade
han på Guds kärlek som övergår allt.
Hjalmar Gullberg skriver: Av fönsterträets galler som badar i silverljus en skugga faller och bildar ett
kors i mitt hus. De sörjandes vän, de svagas beskyddare böjer sig ner. Jag känner en börda tagas ifrån mig
fast ingenting sker. Du reser
dig utan att prata så mycket
och säger adjö. Jag ser dig gå
bort i min gata med korset på
rygg för att dö.
(Drömd svit ur Sonat)
Lars Viper
Kristian
w w w. s v e n s k a k y r k a n . s e / n y k o p i n g