Nr 1 • 2014 Kroppen förunderlig, problematisk ... ... och alldeles, alldeles gudomlig! En tidning från Svenska kyrkan - Nyköpings församling I Nyköping... ...finns fr o m 2014 bara en stadsförsamling, Nyköpings församling, som bildades när de tidigare två församlingarna gick samman. Du är välkommen till våra gudstjänster och andra verksamheter. Kyrkan är öppen för alla. Körsång, barn- och ungdomsgrupper, konfirmandundervisning eller mötesplatser för de äldre är några exempel på de många olika aktiveter som kyrkan erbjuder. I sorg eller kris finns präster, diakoner och sorgegrupper för stöd och hjälp. Självklart kan du också boka dop och vigsel hos oss och väljer själv i vilken av våra kyrkor du vill vara . Avtryck av en farfar Min farfar var präst. Världens snällaste präst, vågar jag nästan påstå. Med ett stilla leende på läpparna var han alltid hjärtligt omhändertagande, alltid angelägen om att själv inte vara till besvär. Jag minns honom under päronträdet, där han iklädd kavaj och fluga sakta gungade i trädgårdsstolen. våra kyrkor och församlingshem: • Alla Helgona kyrka , Östra torget • S:t Nicolai kyrka, Stora torget • Mariakapellet, Brandkärr • S:ta Katarina kyrka, Arnö • Oppebykyrkan, Oppeby När Jag var lIteN brukade min farfar sätta mig i sitt knä och ”berätta om Jesus”. Där satt vi rätt länge. Jag tror till och med att jag slumrade till ibland, det var en så trygg famn att somna i. Och när jag vaknade brukade farfar ringa till min mage och höra hur det stod till där inne och om köttbullarna hade hunnit ner. Jag älskade när farfar ringde till magen. Och farfar skrattade så han kiknade. • Franciscuskapellet, Rosenkälla • Svärta kyrka, Svärta (vid väg 223) Aktuella program finns också på vår hemsida (se nedan). KONTAKT: Telefon Växel 0155-751 00 E-post [email protected] Församlingsexpedition Kyrkans hus, V. Storgatan 33, Nyköping Samtal med präst/diakon (obokat) Mån, tis, tor, fre kl 10-12, Kyrkans hus Postadress Box 103, 611 23 Nyköping Hemsida www.svenskakyrkan.se/nykoping Facebook svenskakyrkannykoping Instagram svkynykoping MIN FarFar hörde till den generation präster som använde ordet ”lekamen”. ”Kristi lekamen för dig utgiven”, sa prästen vid nattvardsutdelandet. Lekamen – kropp. Jag förstod inte vad ordet betydde men jag minns att jag tyckte det lät vackert. Kroppen, denna förunderliga, invecklade skapelse, kan inte vara annat än vacker. Och ändå är vi nog många som, vare sig vi vill det eller inte, har ett problematiskt förhållningssätt till den. Som stirrar oss blinda på minsta skavank i spegelbilden, som ständigt jämför oss med någon annan, någon vi tycker är lite snyggare, lite mer vältränad, lite mer perfekt. När min farfar bjöd från påsen med geléhallon sa han alltid med ett pillemariskt leende: ”Ta en, ta gärna flera.” De där geléhallonen kanske inte var det nyttigaste min farfar kunde ge sitt barnbarn men han ringde i alla fall ner till magen för att försäkra sig om att de hade det bra där inne, tillsammans med köttbullarna. Och den omtanken fick min kropp att hoppa av glädje. Avtryck görs hela tiden. Min farfars sätt att vara lämnade definitivt avtryck i mig och jag tror nog att jag lämnade ett avtryck i honom. oM kroppeN som gåva, välsignelse, men också som problem handlar detta nummer av Avtryck. På sidan 14 berättar Johanna Arogén om den kroppsfixering som drabbar många, framför allt unga. Peter Halldorf funderar på sidan 8 om möjligheten att avstå det kroppsligt goda helt och hållet, med anledning av den kristna fastan, medan Christina Cedergren Persson, som vi möter på sidan 6, kanske hellre skulle sagt ”ta en, men helst inte flera”, om hon varit i min farfars situation. Välkommen till det första numret av tidningen Avtryck som har kroppen som tema! Vi hoppas att något du läser i den kanske lämnar ett litet spår i dig. Anna Menzies kommunikatör AVTRYCK ges ut av Svenska kyrkan, Nyköpings församling Ansvarig utgivare Lars Viper Formgivning Anna Menzies, Lotta Arkeholt Omslagsfoto Elisabeth Zeilon Upplaga 20 000 ex 2 Kroppslighet är kanske inte det första ord man associerar till när man tänker på kyrkan. I kyrkan ägnar man sig väl åt andlighet? Men i kyrkans mest grundläggande budskap – det om Jesus Kristus – finns ett gudomligt bejakande av kroppen. Gud själv har fått människokropp. Alltsedan dess början där i stallet i Betlehem har kristen tro haft ett chockerande kroppsligt drag. Faktiskt så pass chockerande att det ofta har varit svårt för kyrkan själv att hantera. Det mest jordiska och kroppsliga som man kan tänka sig, nämligen en förlossningsscen, visar sig kunna rymma det allra mest himmelska, Gud själv. oM MaN kaN tala om att kristen tro har haft någon ärkefiende som bestått genom århundradena så är det nog i så fall just försöken att separera det andliga från det kroppsliga. Ofta sker det genom att vi drar isär det som förenats i gestalten Jesus Kristus och betraktar tron som något ”rent andligt”. Det är en tendens som ständigt dy- Den gudomliga kroppen TEXT: JAN ECKERDAL FOTO: MAGNUS ARONSON ker upp i nya skepnader. Om och om igen genom historien har kyrkan därför varit tvungen att försöka göra upp med sina egna tendenser till att tona ner betydelsen av att Gud själv tagit kropp i Jesus Kristus. kraft. Han föddes till samma materiella och kroppsliga förutsättningar som alla vi andra. Han levde sitt liv i snickarbodar, vid matbord, i fiskebåtar, på vägarna. Just där var Gud närvarande, inte i någon andlig parallelldimension. att deN klYvNINgeN är så efterhängsen, trots att den går på tvärs med hela Jesusberättelsen, beror möjligen på att det trots allt kan finnas något förföriskt i den. Kanske finns det något lockande i tanken på en tro som kan föra oss till ett andligt tillstånd som ligger bortom alla världsliga bekymmer, skröpliga kroppar, krävande relationer och vardagsliv? Tron som en flykt från livet såsom det är. Men när Gud kom till oss gjorde han det alltså inte som någon abstrakt andlig täNker MaN på vad bibeln berättar om Jesus – hur han äter, sover, vandrar, gråter, festar – kan man ibland drabbas av tanken att vi i kyrkan kanske har blivit andligare än Gud själv. Ja, inte för att det skulle vara något fel med andlighet. Tvärtom. Men en frisk andlighet kan aldrig stå i motsats till det kroppsliga. Den vänder oss inte bort från våra vardagliga liv utan öppnar våra ögon för den andliga närvaron i just de liv som vi lever. I Kristus försonas allt det som vi 3 har så svårt att hålla ihop på egen hand: kroppsligt och andligt, mänskligt och gudomligt, jordiskt och himmelskt. Att sätta sitt hopp till Jesus Kristus är att finna den punkt där hela verkligheten möts och hålls samman. Därför är det förstås ingen slump att många av de andliga övningar som finns i kristen tradition har en så tydligt kroppslig dimension. Fastetiden som vi är på väg in i är ett exempel. Fastan är en andlig övning som har sin styrka i att den tar hela människan i anspråk. I ordets allra finaste mening skulle man därför kunna beskriva kristen tro såsom djupt materialistisk. Det materiella har ett värde i sig själv. Gud såg att det var gott! Så står det i den bibliska berättelsen om hur Gud skapade världen. Gud tittar på allt det som han skapar. Och så konstateras det om och om igen: Gud såg att det var gott! Och det är inte så värst andliga fö- ”I ordets allra finaste mening skulle man kunna beskriva kristen tro såsom djupt materialistisk.” reteelser som Gud utnämner till gott, utan högst konkreta världsliga ting: träd, fiskar, människor. Ser man på den materiella och kroppsliga världen med Guds ögon tycks det som om det är ytterst få saker som i sig själva är onda. Gud såg att det var gott. Gud har skapat världen och det som finns i världen bär därför en doft av Gud. Det onda består istället av missbruk och förvrängningar av sådant som i sig själv är gott. Däremot framstår det som vi vanligtvis brukar kalla för materialism tvärtom som en sorts likgiltighet inför det materiella. Just därför att man har tömt de materiella tingen på dess gudomliga värde kan man betrakta dem som helt utbytbara och frossa i dem. MEN Tron på en Gud som skapat världen och som sedan själv tar mänsklig kropp och lever mitt i den skänker ett värde åt vår materiella kroppsliga tillvaro. När bibeln uttrycker att människan skapats till Guds avbild är det alltså inte en likhet som handlar om något annat än våra kroppsliga liv. Det visar människan Jesus. Att Gud har tagit mänsklig kropp betyder att våra kroppar är heliga. Bortom all världens kroppsfixering och uppfordrande utseendeideal kan vi alltså stolta se oss själva i spegeln. För den kropp du ser där bär gudomliga drag. Kvinnoidealets jojobantning genom historien Smärt, stark och vältränad. Så ska den perfekta kvinnokroppen se ut i dag men synen på vad som är den perfekta kroppen har varierat genom historien. Trycket på kvinnor att leva upp till idealen har däremot alltid funnits. TEXT: ANNIKA LARSSON Kvinnor har i alla tider format sina kroppar efter mer eller mindre omöjliga ideal. Under senare halvan av 1800talet snördes midjan så hårt i korsetten att kvinnorna fick svårt att andas. På 4 1950-talet fick plattbystade fylla behån med strumpor och papperstussar för att leva upp till det kurviga modet och i dag ska kvinnans kropp vara nästan sjukligt smal men ändå stark. – Kroppsidealen hänger samman med hur man sett på kvinnors karaktär. På sena 1800-talet slog den borgerliga kvinnan som satt hemma och var blek, bräcklig och passiv igenom. Det var ett ideal som inte många kunde leva upp till i praktiken, säger Helena Tolvhed, historiker vid Stockholms universitet. Femtiotalets hyllning av den kurviga kvinnan bottnade i rollen som hemmafru och mor men då kvinnor på allvar började komma ut på arbetsmarknaden, mot slutet av 1900-talet, rasade den ideala kvinnan i vikt. Skulle kvinnor ge sig in på männens domän behövde de vara starka och på 1970- och 1980-talet började träningskulturen med gym och aerobics att växa fram. Förmågan att stöpa, kontrollera och disciplinera sin kropp till rätt form har alltid setts som ett tecken på status och social position. När arbetar- och bondekvinnor på 1920-talet började sminka sig ljusare i hyn och inte behövde jobba utomhus i samma utsträckning skiftade idealet och det blev inne att sola och vara mer aktiv. Dagens smala och vältränade ideal är också en statusmarkör. – För att leva upp till idealet måste du konsumera. Du ska ha gymkort, kläder och de rätta prylarna. Det kostar pengar, säger Helena Tolvhed. Pressen på kvinnor att leva upp till idealen har alltid funnits och de som inte passar in, som till exempel har hår under armarna i direktsänd teve, får räkna med att folk reagerar. Så vad kommer framöver? Helena Tolvhed hoppas på större pluralism men är inte särskilt optimistisk. – Det finns ju motrörelser där man aktivt analyserar och gör motstånd mot idealen. Men det dominerande kommer nog fortsätta att vara en smal och stark kropp där vi har ett samhällsskikt som ägnar oerhört mycket tid och resurser på sin kropp medan ohälsan sprider sig i de lägre samhällsskikten, säger Helena Tolvhed. 1700-talet Överklasskvinnan är en nätt, ömtålig och skör varelse, i kontrast mot de lägre klassernas muskulösa och klumpiga kvinnokroppar. 1800-talet I början av 1800-talet hyllades breda höfter som symbol för kvinnans reproduktionsförmåga men en bit in på seklet kom en smärtsam period för kvinnorna. Det ideala midjemåttet låg på 32 centimeter och vissa kvinnor gick så långt att de opererade bort de två nedersta revbenen. Sjukdomen kloros, som har många likheter med anorexia, blev vanligare. 1900-1920 Mot slutet av 1800-talet började modet förändras och en bit in på 1900-talet gick den ideala kvinnan upp i vikt. Hon skulle vara sund, yppig och moderlig för att på 20-talet återigen bli smal men pojkaktig. Istället för midjan var det bysten som snördes åt. 1930-1950 På 30-talet var det kris i befolkningsfrågan och kvinnan skulle vara yppig, sund, 5 präktig och fertil. Det kurviga idealet höll i sig och efter andra världskriget blomstrade hemmafruidealet samtidigt som den vampiga kvinnan à la Marilyn Monroe gjorde entré. 1960-1970 Den pinnsmala modellen Twiggy slår igenom och kilona rasade återigen av kvinnorna. Men mot slutet av 60-talet kom en motrörelse. Behåar brändes och kvinnor skulle få se ut som de ville. Plysch-overaller och unisexmode blev modellen. Men det varade inte särskilt länge. 1980-1990 Skillnaden mellan kvinnor och män betonas återigen och den smala och välgympade kroppen gör entré. Iklädda trikåer tränar kvinnor runt om i landet tillsammans med Susanne Lanefeldt för att sedan bättra på sin solbränna i solariet. Kroppsidealet kopplas i allt större utsträckning till hälsa och lightprodukterna brer ut sig i mataffärernas hyllor. 2000Det smala, starka kroppsidealet håller i sig. Även om det finns vissa motrörelser ska kvinnor vara hälsosamma, smärta och klara både familj och karriär. Stressen hanteras med yoga och mindful- Foto: Magnus Aronson ness. Gymmen fortsätter att locka medlemmar och att springa/ cykla/åka skidor i olika långlopp blir en statusmarkör. Ordet ”banta” skulle hon helst vilja ta bort, hon tycker att det används för slarvigt och har en negativ klang. Vad det handlar om är i stället att äta nyttigare och röra på sig för att försöka hålla en normal vikt. Dock är hon noga med att poängtera att det finns en stor spännvidd för vad som klassas som ”normal” vikt. Ofta väljer man i stället att tala om BMI – vikten i förhållande till längden. Men även det menar Christina att man måste ta med en nypa salt så att man inte stirrar sig blind på siffror. – Man behöver inte vara trådsmal för att vara ”normal”. Faktum är att det är bättre att väga lite för mycket och vara fysiskt aktiv än att vara smal och inaktiv. åt andra hållet. Att bli så fixerad vid sin vikt att man väger sig flera gånger om dagen och räknar varje litet gram som går upp eller ner kan leda till en farlig utveckling. Christina har tidigare arbetat med patienter med ätstörningssjukdomen anorexi och berättar om den paniska rädslan för att bli tjock; den som leder till en skev kroppsuppfattning där hjärnan tolkar felaktigt och man uppfattar sig själv som tjock även om verkligheten är den direkta motsatsen. ”Läkare ordinerar endast viktnedgång när det finns medicinska skäl, aldrig utifrån kroppsideal.” Ett växande problem Ordet ”banta” tycker hon är ett förlegat ord. Hellre vill hon prata om en hälsosam livsstil. Christina Cedergren Persson är läkare i Nyköping och menar att en sund balans av fysisk aktivitet och bra mat är det bästa för att kroppen ska må bra. TEXT: ANNA MENZIES FOTO: MAGNUS ARONSON Ett av de stora hälsoproblemen i världen i dag är övervikt. Ny forskning visar att fler människor faktiskt dör av problem relaterade till fetma och stillasittande livsstil än till undervikt. Och överviktsproblemet går nedåt i åldrarna; det är numera vanligare att ungdomar ligger i riskzonen för diabetes typ 2, en sjukdom som kan öka risken att drabbas av hjärtinfarkt och stroke om den inte hejdas i tid. Christina Cedergren Persson är distriktsläkare på Vårdcentralen Stads- 6 fjärden i Nyköping och ser ett allvarligt problem i att vi rör oss mindre och äter mer sötsaker och snabbmat. – Mycket grundläggs i barndomen, både matvanor och värderingar, så det är bra att försöka föregå med gott exempel i familjen, säger Christina. Den mängd positiva hälsoeffekter som regelbunden motion för med sig har gjort att fysisk aktivitet och träning har fått ett uppsving medicinskt. I dag skriver läkare till och med ut recept på fysisk aktivitet som behandling. Kroppens organ och vävnader anpassas till regelbunden träning på ett sätt som gynnar både hjärta, hjärna, blodtryck, hormoner, skelett och mycket mera. Ja, listan kan göras lång. Dessutom mår man bättre rent generellt, man orkar mer och sover bättre, av att röra på sig ordentligt. – Idrotten är ofta en bra inkörsport till ett sunt liv. För barn som i dag lever ett alltmer stillasittande liv är det mycket värt att hitta en sport som de kan utöva på ett kul och lekfullt sätt, menar Christina. Just att det ska vara roligt är viktigt, särskilt för barn och ungdomar. Träning och viktnedgång får inte bli något fanatiskt, då är risken att man trillar i fällan Det finns i dag en djungel av olika dieter, allt från extremt kalorifattiga ”bantningskurer” till GI, LCHF och 5:2-metoden. På kort sikt spelar det inte så stor roll vilken diet man följer – om man är frisk vill säga – men på lång sikt är det däremot betydelsefullt hur man äter, menar Christina. – Det är inte bra att gå ner i vikt för fort. En snabbstart kan visserligen få en del motiverade men det är bättre att ta det långsiktigt, då är det lättare att hålla. Dessutom är det viktigt att inte utesluta några näringsämnen, kroppen behöver en varierad kost i rätta mängder. Löpsedlarnas alla löften om sensationella resultat till trots, finns det enligt Christina ingen genväg om man behöver gå ner i vikt. Det handlar helt och hållet om att lägga om sin livsstil till en mer hälsosam, bestående sådan och Modevärldens orealistiska få in det i vardagen. – Hitta en hälsosam metod som paskroppsideal och de hårda budskap som sar dig själv, så att du råder i många kan fortsätta långsociala forum på siktigt. Själv skulle internet kan för jag till exempel inte många – särskilt klara 5:2-dieten, jag unga tjejer – vaskulle bli odräglig ra oerhört svårt om jag inte fick äta att värja sig mot. tillräckligt mycket – Läkare orvarje dag, säger hon dinerar endast och skrattar. viktnedgång Hon tycker också när det finns att det vore tråkigt medicinska skäl, om man inte fick äta aldrig utifrån godis ibland. kroppsideal, – Vi är inga maunderstryker skiner, man kan Christina. unna sig något gott Återigen bedå och då, annars tonar hon vikten Christina Cedergren Persson är distriktsblir det lätt för tråav att hitta den läkare på Vårdcentralen Stadsfjärden. kigt och svårt. Men sunda balansen Hon ser ett ökande problem i den stillasittande livsstil med dåliga matvanor som det kan vara bra att i sitt leverne. Att blir allt vanligare i dag. påminna sig om att först och främst det för den skull inte känna efter hur man mår och sedan hitta en metod som måste innehålla socker; det finns fakpassar en själv och som man kan hålla tiskt mycket nyttigt som är gott också! fast i. 7 människa vad hon ska säga ja och nej till. Våra val formar oss. Vi står i vår fulla rätt att slösa bort vårt liv. Vi har också möjligheten att bevara vår värdighet. Det är här fastan kommer in i bilden. Att fasta är att ta sig själv på allvar. Det är att tänka stort om livet och förvalta gåvan att vara människa. ra Syrien på 300-talet när påskfastan närmade sig. Det kan tyckas underligt att många ser fram emot fastan med en otålig glädje. Det är ju en tid av avhållsamhet, försakelse, kamp. Men längtan till denna tid på året hänger samman med vad fastan gör med oss. Packningen blir lättare, målet klarare och längtan innerligare. Poängen med fastan är inte att den åstadkommer förmåga att avstå, utan att den återger oss förmågan till förundran. Fastan är en andlig resa vars mål är påsken, i överförd mening ett liv genomlyst av Kristi uppståndelse. ”Att fasta är att ta sig själv på allvar. Det är att tänka stort om livet och förvalta gåvan att vara människa.” ”Ljuv är fastetiden” redaN på 300-talet kom den period under året att ta form som vi kallar fastetiden och som i vårt kyrkoår inleds med askonsdagen fyrtio dagar före påsk. Muslimernas ramadan har sitt ursprung i denna fasta. Förebilden för den kristna fastan inför påsk är Jesu fyrtio dagar långa kamp i öknen, men även Israels folks fyrtioåriga vandring genom öknen. Askonsdagen, som inleder fastan, har fått sitt namn efter den praxis som förekom redan i Gamla testamentet när man fastade ”i säck och aska”. Askan vittnar om vårt missbruk av vår frihet. När korset tecknas med aska i våra pannor i askonsdagsmässan och vi hör orden uttalas – Kom ihåg, o människa att du är stoft och åter skall bli stoft. Omvänd dig och tro evangelium! – påminns vi inte bara om konsekvenserna av att vi missbrukat vår frihet, utan framför allt om Guds uthålliga och utgivande kärlek till sin mänsklighet, sammanfattad i Jesu Kristi kors. Så som askan är frukten av eld som har brunnit, så har Guds kärleks eld förtärt våra synder. Som fri, och därmed ansvarig för sitt liv, väljer varje människa vad hon ska säga ja och nej till. Våra val formar oss. Vi står i vår fulla rätt att slösa bort vårt liv. Vi har också möjligheten att bevara vår värdighet. Det är här fastan kommer in i bilden, skriver Peter Halldorf. TEXT: PETER HALLDORF FOTO: MAGNUS ARONSON Det kristna bruket att fasta vilar på insikten om människans svindlande kapacitet. Vi är förmögna till det mest fasansfulla. Vi bär också på fröet till det gudomliga. Vad det blir av våra liv står inte i förhållande till vår förmåga att lyfta oss själva i håret, utan till vilka makter vi lierar oss med. Nåden är den största kristna tanken. Livet är från början gratis. Men när Gud öppnar sin hand och räcker oss sina gåvor väljer vi hur vi förvaltar dem. Som fri, och därmed ansvarig för sitt liv, väljer varje ”lJUv är FastetIdeN”, sa den berömde predikanten Johannes Chrysostomos i nor- 8 av de bIlder som kan belysa fastans innebörd är gallringen en av de tydligaste. Varje trädgårdsodlare vet att det svåra med gallring är att den gäller de goda växterna. Det är inte ogräs vi talar om när vi ska gallra, utan de plantor som vi faktiskt vill ha i vår trädgård. Här gäller alltså att slå ihjäl sin sentimentalitet. I annat fall kommer vi mot slutet av sommaren att stå där med en djungel av växter som frenetiskt kämpar med varandra om ljus, vatten och utrymme. Att gallra är att acceptera begränsningens princip. Det är nödvändigt att anpassa mängden av växter till det utrymme vi har till vårt förfogande, i annat fall kommer skörden att bli klen och ynklig. Detsamma gäller den inre trädgården. Det stycke jordmån som är vårt liv kan inte rymma hur många plantor som helst. Vi kan inte vara allt, hinna allt, umgås med alla och odla alla intressen vi skulle önska. Att gallra i högarna av olästa böcker, i listan med önskade resmål eller rentav bland alla de många bekantskaperna som pockar på tid och uppmärksamhet – inte av förakt för det sociala livet men för att kunna fördjupa verklig vänskap – allt detta tillhör fastans område. I deN UNga kYrkaN betonades framför allt bukens och tungans fasta. Gommens lockelser nämns ofta först bland dödssynderna och tungan beskrivs i bibeln som ”full av dödligt gift”. I vår tid är ögats och örats fasta minst lika angelägna. Bruset av information och flimret av bilder som fyller sinnet är kanske en större orsak till det fenomen som kallas ”utbrändhet” än långa arbetsdagar. Att fasta är att till en del stänga av: datorn, teven, tidningarna, evenemangen. Att dra några streck i almanackan och i menyn. Inte av förakt för det vi avstår från, men för att vinna ett större mått av närvaro i umgänget med varandra – och med Gud. Och minst lika viktigt: det lilla mått vi avstår, ger oss möjlighet att ge ett större mått åt dem som saknar. Fastetiden är en övning i återhållsamhet, men ännu mer i generositet. Peter Halldorf är pastor i pingströrelsen, redaktör för tidskriften Pilgrim och preses för Ekumeniska Kommuniteten i Bjärka-Säby. 9 Den kristna fastan Påskfastan inleds på askonsdagen och sträcker sig 40 dagar - söndagar undantagna - till och med påskafton. Också perioden före jul (advent) är en fasteperiod i den kristna kyrkan. Vår kristna tradition har tidvis haft en problematisk inställning till kroppen. Den har setts som syndig och som ett hinder i strävan efter renhet. Men varför? Kroppen är ju också skapad av Gud. TEXT: ANN HEBERLEIN FOTO: MAGNUS ARONSON Kroppen: Den har varit problematisk i vår kristna tradition. Rudolph M Bell skriver i Holy Anorexic om kvinnliga helgon som praktiserat självsvält, självspäkning och andra självdestruktiva beteenden för att förinta sina kroppar, drivna av tanken att de aldrig kunde bli tillräckligt rena. Kroppen sågs som syndig och smutsig. Som ett hinder – som fienden. Helgonens självsvält handlade om kontroll, om att utmana kroppens gränser, vinna över fysiska behov och kroppslig smärta för att besvärja inre mörker. Var kommer den negativa synen på kroppen ifrån? Kroppen är ju också skapad av Gud. ”Ur den köttsliga lustans träsk och ur manbarhetens källa steg dimmor upp, och omtöcknade och förmörkade mitt hjärta så att det inte kunde skilja kärlekens rena luft från lustans dunster. Dessa båda förenade sina eggelser, drog med sig min värnlösa ungdom utför lustans stup och sög mig ned i lasternas virvlar.” Så beskriver en av kyrkofäderna, Augustinus, sina kroppsliga begär i Bekännelser. Han beskriver en sexualitet som tycks i det närmaste omöjlig att kontrollera, en drift så stark att den dominerade honom totalt, en kropp som motarbetar hans andlighet. Augustinus 10 talar om sin sexuella utlevnad i ungdomsåren som ”översvämmande otukt” och beskriver sig själv som någon form av sexmissbrukare. Det är viktigt att utreda vad Augustinus enligt passagen ovan betraktar som syndigt: det är inte kroppen, varken den egna eller den åtråddas, som är problematisk. Inte heller fördömer han sexuella relationer som syndiga i sig. Synden består i det allt uppslukande begäret, ett begär som är så starkt att hans själ ”förmörkas”. Augustinus använder alltså sin erfarenhet av köttsliga begär som en modell för synd i allmänhet. Det är alltså varken Det är ett tänkande som går att överföra på en mängd mänskliga aktiviteter och lockelser. Socker, alkohol, spel och dobbel är inte problem i lagom mängder. Det är när sockret eller alkoholen eller spelandet tar över och blir det viktigaste i livet – viktigare än hälsan, familjen, ekonomin – som det blir problematiskt. Det är alltså inte bruket utan missbruket som är ett problem: också sådant som ju egentligen är nyttigt och sunt och bra på alla vis kan ju bli destruktivt i fel doser. Man kan träna för mycket, arbeta för mycket, städa för mycket. Det mesta i en människas liv kan faktiskt missbrukas och därmed riskera att förstöra det som borde vara viktigast i hennes liv, om det nu är familjen, vännerna, den älskade eller Gud. ”Jag är inte bara kropp, men också kropp, med behov och begär, lust och lidande. Och det är bra så.” Allt det där är ju bra. Mat, vatten, ett hem och kläder på kroppen behöver vi, liksom kunskap och ja, visst är det trevligt att ha möjlighet att välja mellan fyra sorters bröd istället för att tvingas köpa den enda sort som finns. Å andra sidan Ibland säger man att en del män- kan man ju fråga sig om vi verkligen beniskor är missbrukarnaturer, alltså att höver sjutton olika sorters bröd att välja de har en benägenhet att missbruka i mellan. Det svåra är att veta när det är princip vad som helst. De äter för mycket tillräckligt, när det är nog, när skäppan är full, när vi har så mycket eller dricker för mycket elatt vi klarar oss, när bruket ler har sex med för många. övergår i missbruk. Jag tänker ibland att Jag är inte bara hela mänskligheten – i kropp, men också kropp, alla fall vi som bor i den med behov och begär, rika delen av världen – är lust och lidande. Och en missbrukarmänskligdet är bra så. Kroppen het. ”Den som vet att är inte syndig. Den är han har tillräckligt är rik” förutsättningen för min skrev Tao Te Ching för existens: Och den bör över tvåtusen år sedan. vördas genom att bruMänniskan tycks alltid ha Ann Heberlein är teologie kas, inte missbrukas, haft problem med att sätta doktor i etik och verksam misshandlas eller späkas. gränser för sitt eget begär, vid Lunds universitet. 11 Fråga 4 till känna sig nöjd och uppleva sig vara rik. Kanske ligger det i människans natur att ständigt sträva efter mer: mer mat, mer ägodelar, mer makt, mer information, fler val, mer av allt. Sannolikt är också människans strävan att skapa sig ett bättre och bekvämare liv en viktig förklaring till en mängd upptäckter och uppfinningar. Önskemålet att kunna äta sig mätt har sporrat, nej tvingat, människan att förbättra och förädla sitt sätt att bruka marken, behovet av att bo torrt och varmt har drivit oss att prova nya material och tekniker i byggandet av våra bostäder. Människans vilja att förstå, veta mer, hennes nyfikenhet har lett till mängder av upptäckter och löst en massa problem. Foto: Åsa Kristensson Att veta när det är nog sexualiteten eller kroppsligheten som är syndig. Det syndiga ligger i begäret, eftersom det uppslukar allt och riskerar att komma mellan människa och Gud. Brukar du fasta och i så fall, varför? Adriana Rosenberg Att fasta för mig är inget som är bara knutet till påsk utan för mig blir en kontinuerlig process i mitt liv. Det behöver inte nödvändigtvis betyda att avstå från maten, utan avstå från annat som jag känner kan hindra mig att utveckla mitt andliga liv, eller ta ett konkret enkelt steg att hjälpa någon som behöver omsorg, saknar vinterkläder eller mat. Patrik Ingemansson I min fasta söker jag det i mitt inre jag vill göra upp med och utvecklas som människa och kristen. I detta kan man avstå från något, det måste inte vara mat, för mig har det tidigare år handlat om kött, godis, läsk eller bilkörning. Collette Evans I min familj, som följer katolsk tradition, brukar vi under fastan avstå från goda saker, bland annat allt sött. Jag lägger även lite extra i kollekten eller köper blommor till kyrkan. På långfredagen äter jag inget kött alls, bara fisk. Fastan är ett sätt för mig att försöka känna lite av det lidande som de som är fattigare än jag har, och att tänka på Jesu kamp under de 40 dagarna i öknen. Foto: Torvald Johansson Johan Dalman Fastan för mig innebär extra tid för eftertanke. Börjar dagen med att läsa/meditera/be över en fastebok. I år bli det den engelske biskopen Stephen Cottrells bok The Nail. Being part of the Passion. Kors-puss M T Se vejledning i Nådada nr. 2 – 2012 side 15 Gott & nyttigt! Blåbärs-smoothie 12 T för ögonen som Johanna ser och ser – och möter andra ögon. Det är inte svårt att göra sådana här Garnfår att hänga i påskriset! Påskelam ur ”bönboken tradition och liv” Se vejledning i Nådada nr. 2 – 2012 s Verbum förlag Man behöver tjockt papper i en passande färg (vitt, svart eller grått), garn och lim. • Använd mallen här bredvid och klipp ut en cirkel med ben och två huvuden till varje får. • Snurra garnet riktigt tätt runt cirkeln, även mellan fårets ben. • Limma sedan fast huvudena på varsin Av Anette Kjaergaard, ur Nådada, publicerat med tillstånd sida av ringen och tryck ihop dem upptill. • Limma en liten garntuss i pannan på fåret. • Använd nål och tråd för att sätta fast en tråd att hänga upp fåret i. Lycka till! 13 O T T Välsigna oss alla med din kärlek så att vi är schyssta mot varandra och ingen blir mobbad. Ske din vilja – i skolan, i våra hem och överallt på jorden. Ske din vilja! drppen r elle r e d h blen ixer oc i 4 portioner a ix ! vm 250 g frysta blåbär M ed sta p i glas p 2 dl kärnfria vindruvor m häll u 6 dl vaniljyoghurt 1 tsk mortlad kardemumma Foto: Johanna Nyholm Skoglund Karin Maltén präst T ***** gUd FINNs Med oss här. Som ett fönster som öppnas. En ikon mot himlen. Bröd och vin delas. Gemenskapen finns här. kYrkaN är krIstI kropp i världen. Och du får vara en del av kyrkan här i Nyköping. Nyköpings församling är vår församling. Här är du och jag Kristi kropp. Vi får vara Guds händer och fötter hela veckan lång. Påminna oss om att se Gud i varandra. Gud bor i mig, och Gud bor i dig. Vi behöver fylla på med kraft och mod. En gång i veckan får vi gå på ett riktigt brakkalas. I gudstjänsten får vi ett sammanhang att utgå från. Att fira gudstjänst är att bli bjuden på fest. Men utan klädkod. Och alla är bjudna. Det är här, i söndagens fest, som det står klart för mig. Här sitter jag och duger. Och där sitter du och gör detsamma. För Gud bor i mig, och Gud bor i dig. Garnfår! Påskelam Någon lägger handen på sin axel. Gud välsignar dig och bevarar dig, nu och till evig tid. I dag ville du inte ta emot nattvardsgåvorna, men i gemenskapen är du likväl innesluten. Gud bor i mig, och Gud bor i dig. Inom teologin brukar man säga att kyrkan och gudstjänstgemenskapen är Kristi kropp i världen. Hela jag behövs. Hela mitt liv behövs. Det spelar ingen roll om jag tabbar mig. Om jag ibland är för sträng både mot mig själv eller mot andra. Det är nu jag har chansen att låta Guds kärlek skölja bort allt det där. Det är här och nu som är viktigt. Gud och vi. Gemenskapen. Delandet. Festen. ”Att fira gudstjänst är att bli bjuden på fest. Men utan klädkod. Och alla är bjudna.” varJe söNdag bjuds du in till ett riktigt brakkalas i kyrkorna runt om i Nyköping. Orgeln spelar för fullt. Kors och ljus bärs in. Kanske sjunger kören. Kanske bjuds barnen fram, så alla ska kunna se ordenligt vad som försiggår. Kanske får vi höra några ord att ta med på vägen – något som kan berika och lyfta mig. Eller för den delen utmana mig. Få mig att tänka i nya banor. Omvärdera eller till och med uppröras eller beröras. Eller ord att bara sjunka in i. Vara i, en stund. Genom förlåtelsens ord lyfter Gud av allt det som blivit fel. Både sådant som vi är medvetna om, och sådant som blev fel fast vi inte märkte det. Gud lyfter av – och vi får börja om. Pröva igen. Gå några steg till. Gud bor i mig, och Gud bor i dig. Här får vi mötas – till fest! Vilken chans, ändå. T B A R NE NS S I D A ”Här ligger jag och duger!” Orden är poeten Bob Hanssons. Så är det att gå i gudstjänst. Ja, där sitter du och duger. Och här sitter jag och gör detsamma. Att fira gudstjänst är att bli bjuden på fest. Men utan klädkod. Och alla är bjudna. M T Här ligger jag och duger ***** • Använd mallen här nedan och klipp ut en cirkel med Vi blir stilla inför dig Setill vejledning i Nådada nr. 2 – 2012 ben och två huvuden vår Gud varje får. Avtryck frågade och tänker på • Snurra garnet riktigt att dutätt har skapat oss. barnen på Öppen förskola i S:t Nicolai runt cirkeln, även mellan församlingshem: Kan du komma på något som är Vi tackar dig fårets ben. viktigt för att din kropp ska må bra? för hjärnan som får oss • Limma sedan fast atthuvudetänka och förstå na på varsin sida ringen förav minnet som samlar in Elsa 4 1/2 år: dag för dag och tryck ihop dem upptill. Vet inte ... för samvetet Mat ... och vatten! • Limma en liten garntuss i som viskar om sant och gott. pannan på fåret. Tyra 5 år: • Använd nål och tråd Vi förtackar att dig Motion. Vara ute. sätta fast en tråd att för hänga händerna som Nicoya 5 år: lär sig skapa upp fåret i. Äta mat. Dricka för öronen som ganska mycket. fångar upp alla ljud Lycka till! Publicerad med tillstånd av Nådada ”Inte upp och ens jag vaknar ser ut s Cindy C rawford om på morgon en.” Cindy C rawfo ”superm rd, odell” Lev sunt utan hets - Det handlar om mig! Under en föreläsning om ätstörningar slog insikten ned som en bomb för Johanna Arogén. I dag jobbar hon på heltid med att skapa sunda motbilder till skruvade kroppsideal. TEXT: SUSANNE SAWANDER FOTO: MAGNUS ARONSON 14 påpekade att hon var för tjock och borde banta. – I stället för att hjälpa mig ur ett tröstätande fick jag veta att jag inte dög. Med åren utvecklade Johanna en livsstil präglad av tvångsmässig träning – dubbelpass var mer regel än undantag – och överdrivet nyttigt ätande. Med jämna mellanrum JohaNNa arogÉN tar emot havererade detta stenhårda i sitt mysiga vindskontor med schema då Johanna hängav sig magnifik utsikt över Nyköpings kulturkvarter. Genom föreläs- Johanna Arogén är chefredaktör för nätmagasinet ”Livskick”: åt okontrollerad hetsätning. www.livskick.nu Som i sin tur utlöste ångest ningar, nätmagasinet Livskick som parerades som hon är chefredaktör för och JohaNNas bästa råd till vuxenvärlden egna bloggen arbetar hon med att den är därför att ägna lite intresse åt vad med kadaverdicplinerad slå hål på myterna, visa på alternativ och deras barn ägnar sig åt på internet, vad träning och diet. Upplägget motbilder till den galna kroppsfixering pratas det om och hur pratas det i fo- blev ett sätt för Johanna som drabbar många rumen på de sociala att hålla vikten i schack. – Jag reflekterade aldunga. Men framför medierna, vad är det allt förmedla att självför tidningar de lä- rig över att det var något känsla och ett bra liv ser? Vilka budskap sjukt i det jag höll på med. inte handlar om antal formar deras syn på Det funkade ju. Men jag mådde förstås ofta väldigt kilon, tokträning eller kropp och hälsa? att se ut på ett visst Hon varnar för dåligt. sätt. Kort och gott mörkrädsla och behälsa på ett sunt sätt rättar att hon mött på eN UNIversItetsgenom bra mat och många vuxna som kUrs i kostvetenskap träning på rimlig nivå. gärna vill ha teknisk rasslade polletten ned. – Under en föreläsning – Att leva hälsolösning, låsa interom ätstörningar insåg jag samt är en oerhört net och den vägen stark trend i dag. Det låter ju jättebra stoppa flödet. Men det hjälper såklart att det som läraren pramen problemet är att för många har inte. Vad vi kan göra är att hjälpa våra tade om stämde in på mig det enbart kommit att handla om mag- barn att förhålla oss till budskapen, på- till punkt och pricka. Det rutor och en perfekt kropp. Väldigt få minner hon och betonar vikten att aldrig var en omskakande upplevelse. pratar om att det egentligen inte säger skuldbelägga. I dag mår Johanna bra. ett skvatt om hur man mår eller lever. – Det finns mycket skam förknippat Det är svårt att komma åt, medger med de här frågorna och det är lätt att Genom egna erfarenheter Johanna men att tala om det, öppna upp anklaga unga tjejer för att vara ytliga. Att vet hon hur svårt det kan för samtal och diskussion är en väldigt de bara tänker på sitt utseende och går vara att se sina egna probra början. på knäppa påståenden om att man får en blem. – Jag trevar mig fram – När jag föreläser i skolor märks det superrumpa av hundra knäböj om dagen så tydligt att ungdomar längtar efter att eller vad det nu kan vara. Det vimlar av och har såklart inte alla prata om de här sakerna. Många kom- den här typen av blaj på internet och det svar. Men jag vill visa på att hälsa, kost, träning och mer fram efteråt och vill fortsätta dis- är väldigt lätt att dras med. skönhet kan nås utan hets kutera, en gång kom en hel grupp tjejer fram och grät av lättnad för att de kände JohaNNa vet vad hon pratar om för och krav. Ingen ska behöva igen sig i det jag berättade. hon har själv gått den hårda vägen. Det bli sjuk i sin strävan att började redan i fyran då skolsköterskan leva sunt. Hon erkänner det direkt. Det är svårt, nästan omöjligt att hålla stången mot förebilder där kroppar photoshoppats till oigenkännlighet. Slätats ut, förlängts, förminskats, rättats till. Budskapet är stenhårt – det är så här vi borde se ut, hur orealistiskt det än är. ”Det vimlar av den här typen av blaj på internet och det är väldigt lätt att dras med.” 15 Smått & Gott! Fotoutställning i S:t Nicolai kyrka 4-23 mars av Frida och Emilia som går sista året på Ljud & Bildskolan. Är verkligen vatten en självklarhet?! Vernissage tisdag 4 mars kl 18.40 (efter Mässa i kvällningen) Mer info på FB-sidan: vatten - en självklarhet? Sorg finns ALLT för att utrota hungern Lördag 12 april kl 10.30-14 Stora torget i Nyköping Vi säljer prästost & matbröd, fairtradevaror & hembakt kaffebröd. Oktetten Nostalgetten underhåller med festmusik. Genom att handla från bodarna bidrar du till Svenska kyrkans fasteinsamling, som stödjer projekt runt om i världen för att hjälpa människor som svälter. Sinnesrogudstjänst En gudstjänst till eftertanke och kraftsamling, med musik, meditation och ljuständning. Onsdagar kl 19 (se datum nedan) Kaffe serveras i kyrkan från kl 18.30. 5/3, 2/4, 7/5 i S:t Nicolai kyrka 19/3, 21/5, 4/6 i Alla Helgona kyrka För dig som är ledig på dagtid! Gemenskapsträffen i S:t Nicolai förs.hem tisdagar 13.30 och i Alla Helgona förs.hem torsdagar 13.30. Mötesplats i S:ta Samtal med präst eller diakon Katarina kyrka torsdagar 14.00. I Kyrkans hus, Västra Storgatan 33 Träff för daglediga i Oppebykyrkan finns öppen mottagning för samtal torsdagar 13.30. Gemenskapsgruppen i med präst eller diakon. Mån, tis, tors, fre kl 10-12 Ingen tidsbokning behövs. Mariagården onsdagar 13.00. Info om alla verksamheter: www.svenskakyrkan.se/nykoping eller ring 0155-751 00 Visste du att... ... i Sverige äts årligen cirka 40 miljoner semlor! Några ord från Kyrkoherden Vi går in i fastan i och med askonsdagen. På olika sätt får vi stanna inför Jesusgestalten tiden fram till påsk. Vi får även bli stilla inför hans lidande och därmed också vårt eget lidande, vår nöd och all mänsklig smärta. Fastetiden aktualiserar det mänskliga livets mörka sidor – ”dödsskuggans dal”. I år är det 100 år sedan Första världskrigets masslakt tog sin början. det var hatet mot Jesus som drev honom i döden på korset. Det var mänsklighetens lidande som han blev delaktig av. Mörkret sänkte sig över honom. Hans ensamhet och övergivenhet blev total, men han var trofast in i döden. Därför är vårt lidande och vår nöd inte längre en nöd i ensamhet, utan en nöd med Gud själv. Jesu död på korset visar på livets svåra sidor, men även på ljuset i mörkret. Jesus led och dog för oss alla. Kristus såg inte till sig själv. Han sökte inte sitt självförverkligande. Hela hans vandring framåt var en vandring nedåt och allt längre ner. I avgrundsdjupet bortom all mänskligt liv visade han på Guds kärlek som övergår allt. Hjalmar Gullberg skriver: Av fönsterträets galler som badar i silverljus en skugga faller och bildar ett kors i mitt hus. De sörjandes vän, de svagas beskyddare böjer sig ner. Jag känner en börda tagas ifrån mig fast ingenting sker. Du reser dig utan att prata så mycket och säger adjö. Jag ser dig gå bort i min gata med korset på rygg för att dö. (Drömd svit ur Sonat) Lars Viper Kristian w w w. s v e n s k a k y r k a n . s e / n y k o p i n g