LOTSMODELLEN
∞∞∞
För bättre samverkan kring barn
och ungdomar
Innehåll
Del 1
Lagar, policies och avtal
Inledning .................................................................................................................................................. 3
Internationell och nationell lagstiftning .................................................................................................. 4
SIP – Samordnad Individuell Plan ........................................................................................................ 5
Lotsmodellen ........................................................................................................................................... 5
Bakgrund ............................................................................................................................................. 5
Avtal och styrning ................................................................................................................................ 5
Syfte och användning .......................................................................................................................... 6
Målgruppen ......................................................................................................................................... 6
Involverade aktörer ............................................................................................................................. 7
Lotsmodellen och SIP .......................................................................................................................... 7
Lotsmodellens olika roller ................................................................................................................... 7
Sekretess ............................................................................................................................................. 8
Begränsningar...................................................................................................................................... 9
Avvikelser och konflikter – om samverkan inte fungerar ................................................................... 9
Rutiner för Lotsmodellen - processen ................................................................................................... 10
Processkarta ...................................................................................................................................... 12
Rutiner för Lotsmodellen - mötena ....................................................................................................... 13
Första mötet ...................................................................................................................................... 13
Det andra mötet ................................................................................................................................ 14
Avslut ................................................................................................................................................. 15
Webadresser ......................................................................................................................................... 16
Referenser ............................................................................................................................................. 16
2
Inledning
Samhället har stort ansvar för att ta hand om och hjälpa barn och ungdomar med behov av
sammansatt stöd. Ibland kan hjälpen finnas inom den egna organisationen, men i andra fall
är samverkan och samarbete över verksamhets- och professionsgränser nödvändig. Ansvaret
att samverka är reglerat genom lagstiftning, policies och andra dokument. Ändå är bristande
rutiner ett vanligt bekymmer som kan resultera i att barn, ungdomar och familjer inte får det
stöd och den hjälp de har rätt till.
De sex NÖS-kommunerna och Region Skåne nordost har gemensamt skapat Lotsmodellen
för att skapa goda förutsättningar för samverkan. Modellen är idag ett permanent inslag i de
verksamheter som arbetar med barn- och ungdomar. Utgångspunkten är barnens och
familjernas delaktighet, de är i fokus från processens början tills dess att den avslutas.
Arbetsstrukturen är i stora delar på förhand fastlagd, i syfte att underlätta för de
professionella i deras arbete utifrån modellen. Foldrar, dokument och blanketter har under
2014 uppdaterats och förbättrats för att skapa förutsättningar för framgångsrik samverkan
och samarbete.
Manualen är uppdelad i två delar. Del 1 innehåller en kort genomgång av lagstiftning,
policies och avtal som reglerar barns rättigheter, delaktighet och samverkan. Här finns även
information om Lotsmodellen, dess bakgrund och syfte. Del 2 behandlar det praktiska
lotsarbetet.
Hösten 2014
3
Del 1 Lagar, policies och avtal
Internationell och nationell lagstiftning
Barns rättigheter är grundläggande i ett demokratiskt samhälle, och finns stadgat i både
internationella deklarationer och svensk lagstiftning.
Ett tydligt exempel är FN:s konvention om barnets rättigheter, som tillerkänner alla barn
medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. De fyra
grundläggande principerna slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde, att
barnets bästa ska beaktas vid alla beslut, att varje barn har rätt att överleva, leva och
utvecklas samt att alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad utifrån ålder
och mognad. Barn har utifrån sin utveckling rätt att successivt få utökat inflytande och
ansvar för sina val och för sin vardag, vilket konstateras specifikt i artikel 12 (UD, 2006). Då
Sverige 1990 ratificerade barnkonventionen innebar detta ett bindande åtagande att utan
undantag respektera och tillförsäkra rättigheter åt varje barn i vårt land, samt att genomföra
konventionens intentioner (UD, 2006; Söderbäck, 2010).
Målen för Sveriges barnrättspolitik utgår från barnkonventionens fyra huvudprinciper, vilket
betonas i skriften ”En ny strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige”. I denna strategi
påtalas att all lagstiftning ska harmoniera med barnkonventionen, att barn ska respekteras
och ges möjlighet till utveckling, trygghet, delaktighet och inflytande. Barn ska ges
förutsättningar att uttrycka sina åsikter avseende sådant som rör dem, dessutom ska
beslutsfattare och professionella ha adekvat kunskap om barns rättigheter och ha förmåga
att omsätta strategin i sina respektive verksamheter (Prop. 2009/10:232).
Alla verksamheter som arbetar med barn och unga har enligt lag ansvar att tillförsäkra dem
delaktighet, och se till att de får komma till tals i alla möten med hälso- och sjukvård,
socialtjänst och omsorgsverksamhet (Utrikesdepartementet, 2006; Socialstyrelsen, 2010;
Region Skåne, 2012). Socialtjänstlagen (SoL, SFS 2001:453) och lagen om stöd och service till
vissa funktions-hindrade (LSS, SFS 1993:387) har nyligen omformulerats för att stärka barns
rättigheter och möjlighet att få komma till tals i frågor som gäller dem själva.
Under perioden 2003-2006 genomfördes en nationell psykiatrisamordning som bland annat
syftade till att samordna och stärka utvecklingsarbete. En av målgrupperna var barn och
ungdomar som har eller riskerar hamna i psykisk ohälsa. Särskild utredare var överläkare
Anders Milton. Slutbetänkandet, ”Ambition och ansvar: Nationell strategi för utveckling av
samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder” (SOU
2006:100), visade att samordning och samverkan i många fall är en förutsättning för att
individen ur ett helhetsperspektiv ska kunna få sina behov tillgodosedda.
4
SIP – Samordnad Individuell Plan
Sedan 1 januari 2010 finns i socialtjänstlagen (SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL) en
bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP). En sådan ska upprättas när ett barn eller
ungdom har behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård, samtidigt som
det bedöms nödvändigt med en gemensam plan för att säkerställa att barnets behov blir
tillgodosedda. SIP syftar således till att säkerställa samverkan mellan huvudmän, så att
behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst tillgodoses och att förhindra att barnet eller
ungdomen ”faller mellan stolarna”. Samtycke krävs av ungdomens/barnets vårdnadshavare,
och delaktighet är centralt i allt arbete med SIP.
Lagstiftningen om SIP är tydlig i att alla som i sin yrkesutövning uppmärksammar ett barn
med behov av sammansatt stöd är skyldig att utan dröjsmål initiera samverkan. Exempel på
situationer där SIP kan behövas är; när samordning efterfrågas, när kompetens behövs från
flera verksamheter, när ansvarsfördelning behöver tydliggöras, när det är svårt att få kontakt
eller när insatser behöver ges samtidigt eller i särskild ordningsföljd. Det finns vissa kriterier
som ska ingå i en samordnad individuell plan, Lotsmodellens SIP/IP uppfyller samtliga.
Förskola och skola omnämns inte i SoL eller HSL som en samhällsaktör med ansvar att
upprätta SIP. Dessa verksamheter har däremot en skyldighet att samverka då socialnämnden
begär det, och kan på detta vis vara delaktiga i den SIP som upprättas. Förskola/skola tillhör
de flesta barns vardag och är därför betydelsefulla aktörer i sammanhanget.
Mer information om SIP finns på www.psynk.se
Lotsmodellen
Bakgrund
Utifrån psykiatrisamordningens slutbetänkande, beviljade staten ekonomiska medel till
samverkansprojekt runt om i Sverige. Representanter från regionala och kommunala
verksamheter i nordöstra Skåne utformade tillsammans med en projektledare en
samverkansmodell, som fick namnet Lotsmodellen. Efter projekttidens slut har modellen
implementerats som ett permanent inslag i verksamheterna, med stöd av ett antal
kontaktpersoner (lotsambassadörer), en styrgrupp och en lotssamordnare.
Avtal och styrning
Ett lokalt samverkansavtal reglerar samverkan och samarbete mellan kommunala och
regionala verksamheter i nordöstra Skåne. I avtalet står uttryckt att Lotsmodellen ska
användas vid samarbete kring barn och unga, likaså att samverkan och samarbete ska
prioriteras och präglas av en ömsesidig respekt för varandras profession, kompetens och
erfarenhet. Lotsmodellen förutsätter att involverade professionella har kännedom om
varandras respektive organisation, ansvar, möjligheter och arbetssätt. Av denna anledning
står uttryckt i avtalet att var och en, vid behov, ska informera om den egna verksamheten.
5
Det finns en styrgrupp, vars uppgift är att upprätthålla och vidareutveckla samarbetet kring
Lotsmodellen samt samverkan kring övriga utvecklingsfrågor. Styrgruppen består av
representanter från kommunernas socialtjänst respektive barn- och utbildningsverksamhet
samt från Region Skåne BUP. Till sin hjälp har styrgruppen en lotssamordnare, som ansvarar
för det rent praktiska utvecklings- och förbättringsarbetet, liksom att vara sammankallande
för lotsambassadörerna.
Lotsambassadörerna representerar de olika involverade verksamheterna, från både
kommunal och regional sida. De har uppdraget att bistå övriga professionella i arbetet
utifrån Lotsmodellen, bland annat genom att ge generell information om modellen, men
också att praktiskt stödja och handleda. Några lotsambassadörer accepterar dessutom
samtalsledaruppdrag.
En uppdaterad lista med samtliga lotsambassadörers namn och kontaktuppgifter hittas på
Lotsmodellens hemsida (www.skane.se/lots).
Syfte och användning
Modellens syfte är att klargöra och förenkla samverkan och samarbete gällande barn och
familjer med behov av insatser från mer än en verksamhet. Lotsmodellen kan användas både
när nya verksamheter behöver involveras, men är också ett sätt att skapa helhetssyn och
samordning av insatser för de som redan arbetar med barnet och familjen. Med olika
professionella perspektiv och en samordnande lots kan arbetet för barnen, ungdomarna och
deras familjer förbättras och bli mer effektivt. Arbete utifrån modellen är ett erbjudande till
familjen som under hela processen har huvudrollen. Säger vårdnadshavarna nej vid
förfrågan om att arbeta utifrån Lotsmodellen, så är det inte möjligt att använda sig av
modellen.
En formaliserad arbetsgång mellan verksamheter har visat sig leda till bättre förutsättningar
för samverkan. En tydlig struktur är ett sätt att kvalitetssäkra process, möte och det
påföljande samarbetet. Det är av största vikt att alla verksamheter deltar i processen med
inställningen ”vad kan jag och min verksamhet bidra med”. Det är inte överensstämmande
med Lotsmodellens intentioner att beställa/begära insatser från andra verksamheter. Det är
heller inte gynnande att diskutera vad verksamheter som inte är närvarande borde göra för
barnet.
Målgruppen
Målgruppen är barn och ungdomar i åldersgruppen 0-18 år som har eller riskerar att
utveckla psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning, och som är i behov av
sammansatt stöd. Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp, exempel på psykisk ohälsa kan vara oro,
ängslan, nedstämdhet, tillbakadragenhet, eller psykosomatiska problem som ont i magen
och huvudvärk. Psykisk ohälsa innefattar även utåtriktade beteenden som dålig självkontroll,
aggressivitet och normbrytande beteende. Målgruppen innefattar både de vars psykiska
6
ohälsa är ett långvarigt tillstånd, men också de som hamnat i tillfällig psykisk ohälsa, utlöst av
exempelvis stress, livshändelser eller till utvecklingsperioder i livet. Det kan även handla om
en kombination av sociala-, psykiska- och missbruksproblem och ofta handlar det om en
kombination av omgivning och barnet eller ungdomen själv. Riskfaktorer i omgivningen kan
vara föräldrar med psykiska eller sociala problem (SOU 2006:100).
Involverade aktörer
Lotsmodellen används inom socialtjänst, skola, omsorg och hälso- och sjukvård, i de
verksamheter som arbetar med barn och ungdomar. Involverade är Region Skåne nordost
samt Bromölla, Hässleholm, Kristianstad, Osby, Perstorp och Östra Göinge kommun.
Lotsmodellen och SIP
Lotsmodellen har under 2014 integrerats med SIP. Lotsmodellens mötesdokument, som
tidigare kallades IP (individuell plan), har förändrats så att den nu uppfyller lagstiftningens
intentioner avseende SIP. Dokumentet har av denna anledning bytt namn till SIP/IP.
Anledningen till det dubbla namnet är att Lotsmodellen kan användas i en vidare kontext än
SIP. Exempelvis har SIP vissa begränsningar avseende skolans involvering, medan skolan
under samma förutsättningar som övriga verksamheter i Lotsmodellen. SIP reglerar
samverkan mellan verksamheter tillhörande olika huvudmän, medan Lotsmodellen kan
användas även vid samverkan som enbart involverar verksamheter med samma huvudman.
Lotsmodellens olika roller
I Lotsmodellen förekommer ett antal professionella roller. Det är viktigt att involverade
professionella har kunskap om desamma, då oklarheter kan skapa onödig förvirring.
Initiativtagare
Den individ som uppmärksammar att ett barn eller ungdom har behov av stöd som den egna
verksamheten inte kan bistå med. Initiativtagaren tillfrågar och informerar familjen, och
ansvarar för att boka det första nätverksmötet.
7
Verksamhetsaktör
Verksamhetsaktören representerar den egna verksamheten. Den professionelle presenterar
vid mötet sin verksamhets ansvar och möjligheter, och beskriver i de fall det är aktuellt (i
relation till kallelsens frågeställning) eventuella genomförda åtgärder och pågående insatser.
Samtalsledare
Samtalsledaren ansvarar för att hålla ett neutralt perspektiv och att strukturen hålls under
mötet. Samtalsledarrollen kan fyllas av initiativtagare/lots men det är möjligt att ta in en
oberoende samtalsledare. Ett alternativ är att be en kollega, ett annat att tillfråga någon av
lotsambassadörerna, och ytterligare ett att fråga någon av de samtalsledare som är
utbildade i systemiskt tänkande. Namn och kontaktuppgifter finns på hemsidan.
Lots
Att tillsätta en lots är en viktig del i varje lotsprocess. Lotsen har som uppdrag att under hela
processen ha familjens perspektiv. Av denna anledning är det viktigt att familjen får vara
delaktig i valet av lots. Lotsen är ”spindeln i nätet” och den vars uppdrag under hela
processen är att samordna och underlätta samverkan. Exempelvis genom att vara en länk
mellan familjen och övriga involverade. Lotsen utses ur det professionella nätverket. Lotsens
namn och kontaktuppgifter skrivs in i SIP/IP. Byte av lots sker i samråd med
barnet/ungdomen, vårdnadshavarna och övriga involverade.
Lotsens uppdrag utformas enligt överenskommelse. Det är vanligt, men inget krav, att lotsen
efter första mötet tar över initiativtagarens roll.
Sekreterare
Sekreteraren har som ansvar att under sittande möte fylla i SIP/IP. Med fördel skrivs SIP/IP
ut, undertecknas av vårdnadshavaren och delas ut till deltagarna innan mötet avslutas.
Sekretess
Det råder normalt sett sekretess och tystnadsplikt mellan de i Lotsmodellen involverade
verksamheterna. Detta innebär att information som rör en patients/klients/brukares
personliga förhållanden, exempelvis sjukdom eller behandling, skyddas av sekretess och inte
per automatik får utbytas mellan olika verksamheter. I syfte att kunna samverka effektivt
behöver sekretessen mellan verksamheterna brytas, vilket som regel bara är möjligt om
individen samtycker. Lotsmodellens målgrupp är barn- och ungdomar under 18 år, och
därmed själva inte är myndiga. Av denna anledning är det vårdnadshavarna som ger
sekretessmedgivandet.
I Lotsmodellens kallelseblankett finns längst bak en ruta där det explicit uttrycks vilka lagar
och paragrafer som reglerar sekretess och medgivande att bryta sekretess.
Tänk på att;
Båda vårdnadshavarna måste tillfrågas och ge sitt sekretessmedgivande
Medgivandet görs skriftligen i samband med kallelsen
8
Medgivandet gäller mellan angivna verksamheter
Medgivandet gäller i den frågeställning som angetts i kallelsen
Medgivandet gäller under den tidsperiod som lotsprocessen pågår
Att sekretessmedgivandet när som helst får återkallas
Begränsningar
Lotsmodellen är inte en modell för akuta bekymmer, sådana ska hanteras enligt gällande
rutiner. Lotsmodellen är inte heller ett sätt att få tillgång till insatser snabbare och undvika
eventuella väntetider, utan varje verksamhet hanterar de ärenden som kommer in via
deltagande i lotsprocess enligt gängse regler och kösystem.
Avvikelser och konflikter – om samverkan inte fungerar
För att samverkan ska vara möjlig, måste var och en professionell känna tillit till att övriga
verksamheter har kännedom om det egna uppdraget och vilket stöd och hjälp de kan
erbjuda. En gemensamt upprättad SIP/IP kan minska risken för konflikter mellan både
professionella och mellan professionella och familj. I de fall oenighet ändå uppstår ska
konflikten i första hand lösas mellan tvistande parters närmaste chefer.
Detta görs enklast genom att felaktigheter rapporteras i den egna verksamhetens interna
avvikelsesystem. I de fall verksamheten inte har något sådant, tar en särskilt utsedd person
emot rapporten. Inkomna avvikelser ska, enligt det lokala samverkansavtalet, hanteras i de
regelbundet återkommande SAMBA-grupperna.
Det är högst olämpligt att inför familjen under ett lotsmöte, ge uttryck för kritik gentemot
någon annan verksamhet.
9
Del 2 Praktiskt lotsarbete
Rutiner för Lotsmodellen - processen
1. Initiativtagande
Var och en som i sin yrkesutövning upptäcker att ett barn/ungdom har behov av insatser
som den egna verksamheten inte kan bistå med, eller som uppmärksammar att familjen har
parallella kontakter med flera olika verksamheter där samordning och helhetstänkande
behövs, ska ta initiativ till samverkan.
2. Familjens delaktighet
Det första steget är att informera familjen om Lotsmodellen och SIP. Beskriv hur både
process och möte är strukturerade. Använd gärna tillgängligt informationsmaterial från
hemsidan. Arbete utifrån Lotsmodellen är alltid ett erbjudande till familjen. I de fall
vårdnadshavarna tackar nej, är det inte möjligt att använda Lotsmodellen. Lägg ner mycket
tid på att diskutera med familjen/ungdomen kring vad de vill ta upp i sin berättelse. Uttryck
att det är viktigt att familjen/ungdomen själva berättar om sin situation, för att mötet ska bli
så bra som möjligt.
3. Kallelse
Kallelsen görs gemensamt av initiativtagare och vårdnadshavare. Vårdnadshavarna har
beslutanderätt avseende vilka verksamheter som ska kallas. Ha en dialog kring sekretess och
vad ett sekretessmedgivande innebär. I kallelsen görs och undertecknas det sekretessmedgivande som sedan gäller under hela lotsprocessen. Tid mellan kallelse och första
nätverksmöte bör inte överskrida 15 arbetsdagar.
Använd gärna nätverkskartan som finns på hemsidan, för att säkerställa att viktiga
verksamheter kallas. Det är viktigt att varje verksamhet försöker hålla antalet
mötesdeltagare nere, det är möjligt för personer inom samma verksamhet att representera
varandra. Förutom att kalla verksamheter, är det helt ok om familjen önskar bjuda in viktiga
personer ur det privata nätverket, exempelvis mor- och farföräldrar eller representanter från
föreningar.
4. Förberedelse inför mötet
Samtalsledaren utses i förväg. Initiativtagaren kan om det är lämpligt hålla mötet själv. I
annat fall kan en kollega, någon av de utbildade samtalsledarna eller någon av
lotsambassadörerna tillfrågas. Kontaktuppgifter till de två sistnämnda finns på hemsidan,
www.skane.se/lots. Träffa gärna familjen för att förbereda dem på mötets struktur, och hur
de kan lägga upp sin berättelse. Fundera tillsammans över lämplig lots. Prata om vilka
förväntningar som finns och vilka utmaningar som kan uppstå.
10
5. Första nätverksmöte - inventeringsfas
Syftet med det första mötet är att skapa en gemensam bild av familjens situation och behov
av stöd. Stor vikt läggs vid familjens berättelse. De som kallats förväntas inte ha klara besked
kring insatser. En lots utses och en SIP/IP där varje aktörs åtagande är nedtecknat, upprättas.
Datum och tid för nytt möte bokas. Säkerställ att SIP/IP registreras enligt verksamhetens
rutiner. Enligt barnkonventionen har alla barn och ungdomar rätt att få möjlighet att
uttrycka sin mening och få den respekterad. Om det inte bedöms lämpligt att barnet deltar
vid mötet så ansvarar vårdnadshavarna för att förmedla innehållet i SIP/IP, utifrån barnets
mognad och förmåga. Initiativtagare/lots ansvarar för att följa upp mötet tillsammans med
familjen. Detta sker lämpligen i direkt anslutning till mötet, men kan även göras vid ett
senare tillfälle. Lotsen ansvarar för vidare kontakt med familjen och de professionella.
6. Utrednings- och bedömningsfas
Efter
det
inledande
nätverksmötet
påbörjar
respektive
verksamhet
sin
bedömning/utredning. Arbetet beräknas ta mellan 4-16 veckor. I de fall beslut fattas innan
nästkommande nätverksmöte finns ingenting som hindrar att insatser påbörjas. I de fall
något förändras, eller nya omständigheter uppkommer efter att mötet är avslutat, har
initiativtagare/lots ansvaret att meddela övriga involverade.
7. Det andra nätverksmötet – samarbetsfasen
Familjen ges möjlighet att kortfattat berätta om vad som hänt sedan förra mötet. Eventuella
nya aktörer informerar om uppdrag och ansvar. Övriga aktörer återger vad deras respektive
bedömningar visat. Upprättad SIP/IP följs upp och beslutade insatser dokumenteras i
densamma. Ett professionellt nätverk är nu samlat runt barnet och familjen.
8. Genomförandefas
Respektive verksamhet genomför sina insatser. Lotsen har vid behov kontakt med familj och
övrigt nätverk.
9. Uppföljande/avslutande möte
Familj och det professionella nätverket ges möjlighet att återkoppla kring sin upplevelse av
processen och den hjälp de fått. SIP/IP följs upp och revideras. Då lotsprocessen avslutas är
det av största vikt att både barn/ungdom och familj samt övriga involverade har fått tydlig
information kring hur de ska gå tillväga i de fall bekymmer uppstår på nytt.
Generellt sett innefattar Lotsmodellen tre nätverksmöten, inklusive det sista avslutande
mötet. Det finns dock inga hinder för att – om behovet finns – ha fler möten. Det är sällsynt
att man avseende samma frågeställning behöver mötas mer än totalt 4-5 gånger.
10 Rapportera avvikelser
Brister i samverkan rapporteras i varje verksamhets interna avvikelserapportering. Gäller
under hela processen.
11
Processkarta
Behov av
samordning
uppmärksammas
Info till familjen
Kallelse
Sekretessmedgivande
Frågeställningar
Förmöte med
familjen
Inledande
nätverksmöte
15 arbetsdagar
Inventering
Lots tillsätts
SIP upprättas
Andra nätverksmöte
Ett
professionellt
nätverk har
bildats
SIP
4-16
veckor
Beslut
Genomförande
Samarbete
Revidering SIP
veckor
8-16
veckor
ve
veckor
Avslutande möte
Avstämning
Revidering SIP
Avslut
Gemensam
reflektion
12
Rutiner för Lotsmodellen - mötena
Planera mötet så att varje del ryms inom angiven tid. Ett bra sätt att lyckas med detta kan
vara att ha en visuell dagordning, alternativt att använda ett tidshjälpmedel.
Inledning,
sekretess och
berättelse
Dialog, mål och
handlingsplan
Sammanfattning,
SIP och praktiska
detaljer
Se till att familjens placering är arrangerad på ett sådant sätt att de känner trygghet, utifrån
att det kan vara en ansträngande situation för barnet/ungdomen och vårdnadshavarna.
Lämplig plats är ofta vid sidan om initiativtagare eller lots.
Det inledande mötets struktur skiljer sig något från de påföljande.
Första mötet
1. Presentationsrunda
Deltagarna presenterar sig med namn och verksamhet. Närvarolista ifylles i SIP/IP.
2. Sekretess
Det skriftliga sekretessmedgivandet görs i kallelsen, men ska kortfattat tas upp vid mötets
början. Utgå gärna från info-rutan på kallelsens sista sida.
3. Modellens struktur och mötets syfte
Initiativtagare/samtalsledare inleder och beskriver kortfattat modellen, sin egen roll samt
mötets syfte. Det inledande mötets syfte är i de allra flesta fall att skapa en förståelse för
barnets/familjens situation, att inventera vilka insatser som finns och vad som skulle kunna
behövas, samt skapa en helhet kring insatser.
4. Familjens berättelse
Ungdom/vårdnadshavare får ostört berätta sin berättelse. Frågor ställs först när berättelsen
är färdig. (Sammanfattas i ruta ”nulägesbeskrivning” i SIP/IP).
13
5. Frågestund
De professionella aktörerna får möjlighet att ställa frågor i syfte att utveckla och fördjupa
ungdomens/vårdnadshavarens berättelse. Initiativtagaren kan vid behov vara behjälplig i att
svara.
6. Dialog
Delas in i två delar.
Reflektion över det som framkommit under berättelse och frågestund.
Vad kan var och en tänkas bistå med utifrån sitt uppdrag och ansvar. Här
konkretiseras även mål/delmål, en handlingsplan och tidsplan görs upp.
Samtalsledaren har här ett ansvar att se till att mötesdeltagarna tar tid till reflektion och inte
direkt fokuserar på konkreta lösningsförslag och insatser. I komplexa ärenden eller då ett
stort antal professionella deltar, så är det fördelaktigt att ”gå runda” som en försäkran att
alla verkligen får komma till tals. Det som överenskommits nedtecknas i SIP.
7. Val av lots
Lotsen ska under hela processen vara ett stöd för familjen och ”spindeln i nätet”. Familjen
bör ha stort inflytande kring vem som utses, då lotsen ska vara en för dem trygg person.
Lotsens namn och kontaktuppgifter nedtecknas i SIP.
8. Sammanfattning och SIP
Initiativtagare/samtalsledare sammanfattar mötet, och SIP upprättas. Saknas någon aktör
som bör kallas till nästkommande möte? Vad är ungdomens/barnets/vårdnadshavarnas
uppfattning om föreslagna insatser?
9. Uppföljning, underskrift och utdelning SIP
Datum för uppföljande möte bestäms och nedtecknas i SIP/IP. Dokumentet undertecknas,
kopieras och delas ut under sittande möte. SIP är den enda gemensamma dokumentationen.
Det andra mötet
Vid det andra mötet utformas ett professionellt nätverk runt barnet, som utifrån ett
helhetsperspektiv arbetar för att barnet/ungdomen och familjen ska få det stöd och den
hjälp som behövs.
1.Presentationsrunda
Deltagarna presenterar sig
uppföljningsdokument SIP/IP.
med
namn
och
verksamhet.
Närvarolista
ifylles
i
2. Inledning och sekretess
Samtalsledare/initiativtagare/lots inleder nätverksmötet. Sekretess omnämns kort.
14
3. Familjens berättelse
Vårdnadshavare (eller ungdom) beskriver kortfattat situationen, med fokus på vad som hänt
sedan förra mötet. Nedtecknas i uppföljningsdokument SIP.
4. Nya aktörer
Eventuella nya aktörer beskriver sitt uppdrag och vad de skulle kunna bidra med. De
förutsätts inte ha klara besked kring insatser.
5. Professionellas redogörelse
De professionella redogör för vad bedömningar/utredningar visat och vilka insatser som
beviljats/kan erbjudas.
6. Frågestund
Möjlighet att ställa frågor i syfte att förtydliga det som framkommit.
7. Dialog
Dialog kring samordning av insatser för att uppnå målen i SIP/IP. Iaktta ett helhetsperspektiv,
där nätverk och familj tillsammans arbetar fram en lämplig lösning.
8. Sammanfattning och SIP/IP
Initiativtagare/samtalsledare sammanfattar mötet, och SIP revideras därefter. Vad är
barnets/vårdnadshavarnas uppfattning om föreslagna insatser?
9. Uppföljning, underskrift och utdelning SIP/IP
Datum för uppföljande möte nedtecknas i SIP/IP. Dokumentet undertecknas, kopieras och
delas ut, med fördel under sittande möte.
Avslut
Då ett professionellt nätverk är samlat och respektive verksamhet arbetar strukturerat mot
målen, är det dags att avsluta lotsprocessen. Det är inte nödvändigt att ha uppnått målen
innan avslut. Hur många möten ett ärende kräver bestäms av barnets behov.
Vårdnadshavare och professionella bör vid avslutet vara tydligt informerade kring hur de ska
agera om situationen åter förvärras eller om andra bekymmer uppstår.
Det uppföljande/avslutande mötet följer samma struktur som övriga möten. Det är lämpligt
att gemensamt reflektera över om de olika åtgärderna haft effekt, och om hur
arbetsmodellen upplevts.
15
Webadresser
Lotsmodellens webbsida
www.skane.se/lots
SKL’s hemsida med info kring SIP
www.psynk.se
Referenser
Prop. 2009/10:232. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Stockholm:
Regeringskansliet.
Region Skåne. (2012). Barn och ungdomshabiliteringen. Hämtad 2014-06-30, från
www.skane.se/barnhab
Socialstyrelsen (2010). Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och
hälsa. Stockholm: Socialstyrelsen.
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Hämtad 30 juni, 2014, från Riksdagen,
http://www.riksdagen.se/sv/Dokumentlagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Socialtjanstlag-2001453_sfs-2001453/?bet=2001:453
SFS 1983:387. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Hämtad 30 juni , 2014,
från Riksdagen, http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-1993387-om-stod-och-ser_sfs-1993387/?bet=1993:387
SOU 2006:100. Ambition och ansvar: Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser
till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder. Hämtad 30 juni, 2014, från
Riksdagen, http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utredningar/Statens-offentligautredningar/Ambition-och-ansvar-Nationell-_GUB3100/
Söderbäck, M. (2010). Barns och ungas rätt i vården. Stockholm: Allmänna Barnhuset.
Utrikesdepartementet (UD). (2006). Mänskliga rättigheter. Konvention om barnets
rättigheter. Författare: T. Hammarberg, uppdaterad av UD:s enhet för folkrätt, mänskliga
rättigheter och traktatsrätt. Stockholm: Regeringskansliet.
16
