BARN- & UNGDOMSFÖRVALTNINGEN
Innehållsförteckning
1. Inledning
sid 3
2. Läsningens värde
sid 4
3. BUF:s hållpunkter och strategier för elevers språk-, läs- och
skrivutveckling
sid 6
4. Förebyggande arbete och tidiga insatser
sid 7
5. Observation, kartläggning och analys
sid 8
6. Åtgärder och särskilt stöd
sid 9
7. Uppföljning, utvärdering och utveckling
sid 9
8. Överlämning och mottagande
sid 9
9. Stödmaterial
sid 10
10. Referenser
sid 10
Dnr BU 2012/0470
Rutinen har utarbetats av
Erica Eklöf (specialpedagog) & Johanna Kristensson (leg. logoped)
i samarbete med rektorer, förskolechefer, pedagoger och lärare från,
Andersbergsskolan, Brearedsskolan, Dungens förskola, Eketånga
Montessoriskola, Enslövsskolan, Gullbrandstorpsskolan, Hjortens förskola,
Kärlekens förskola, Linehedsskolan, Lokes förskola, Lärkans förskola,
Ringblommans förskola, Skavbökeskolan, Sofiebergsskolan, Åleds förskola
och Ängsgårds förskola.
Gittan Claesson (verksamhetsutvecklare)
Rutinen har reviderats av Erica Eklöf & Johanna Kristensson
2014-02-27
Rutinen är fastställd av
Ann-Mari Mäkikangas (funktionschef utveckling & kvalitet)
Barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstad
Funktionen för utveckling/kvalitet/IT/nämnd/VFU/information
2012-10-31
Fotografier: Matton
2
BARN- & UNGDOMSFÖRVALTNINGEN
1. Inledning
Denna skrift utgår från skollagen SFS 2010:800 3 kap 3 §:
Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling
3 § Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin
personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som
möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges
ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.
Från Läroplan för förskolan, Lpfö 98 rev 2010 kap 2.2:
Mål
Förskolan ska sträva efter att varje barn
tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin
omvärld.
utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för sina egna uppfattningar och försöker
förstå andras perspektiv.
utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta,
uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.
utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner.
utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och
samtala om dessa.
utvecklar sin skapandeförmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i
många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.
som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att
kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.
Från Läroplan för grundsärskolan, Lgrsär 11 kap 2.2:
Mål
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundsärskola
kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett nyanserat sätt.
Samt från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11 kap 2.2:
Mål
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.
Skriften handlar om att stödja arbetet kring barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling genom
att:
skapa kommungemensamma rutiner för att uppmärksamma och följa barns och elevers språk-,
läs- och skrivutveckling på ett likvärdigt och systematiskt sätt i ett 1-16 års perspektiv,
medvetandegöra det förebyggande arbetets och de tidiga insatsernas betydelse för barns och
elevers språk-, läs- och skrivutveckling,
tidigt upptäcka och sätta in åtgärder för barn och elever som behöver stöd i sin språk-, läs- och
skrivutveckling.
3
BARN- & UNGDOMSFÖRVALTNINGEN
Skriften ska användas av samtliga förskolor, grundskolor och grundsärskolor inom BUF. Att arbeta för
att främja barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling är av stor vikt för barns och elevers
skolframgång och en förutsättning för att barn och elever ska ha möjlighet att erhålla kunskap,
trygghet och framtidstro. Forskning inom språkutveckling visar på nedåtgående tendenser kring
läsförståelse, läsvanor och intresse för litteratur. Med utgångspunkt i detta tar BUF därför fram rutiner
för att främja barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling.
2. Läsningens värde
I utredningen Läsandets kultur betonas följande kring värdet av läsning.
”Betydelsen av läsförståelse och förmåga att tillgodogöra sig skriftlig information kan knappast
överskattas. Läsförståelse ingår som en viktig komponent i språklig förmåga generellt. Språklig
förmåga är grundläggande för att uttrycka sig själv och förstå andras tankar, att reflektera, förstå
samband, dra slutsatser och argumentera. Språklig förmåga är också av stor betydelse för att kunna
se olika perspektiv, leva sig in i olika människors situation och kunna uttrycka empati.”
”Samtidigt som läsande i sig har ett egenvärde är det inte desto mindre sant att vad som läses också
är av stor betydelse. Det är av stor betydelse att läsförståelsen sträcker sig längre än till vissa
grundläggande kunskaper och en förmåga att ta del av korta budskap i snabba informationskanaler.
För att utveckla en mer avancerad läsförståelse krävs även ett läsande av texter som är mer
komplicerade än korta inlägg i forum på nätet. Det krävs även en förmåga till koncentrerad läsning av
längre sammanhängande texter, dessa kan vara av både litterär och resonerande art. Det viktiga i
sammanhanget är en förmåga att ta till sig och förhålla sig reflekterande till text av en viss
komplexitetsgrad.”
(ur SOU 2012:65 Läsandets kultur s.30)
I utredningen föreslås en rad satsningar för att stärka framför allt ungas läsfärdighet och motivation
och lust att lära. Utredningen föreslår Ett läslyft för Sverige vilket ska ha som målsättning att:
läsfärdigheten och motivationen att läsa bland barn och unga ska avsevärt förbättras och ha
ökat mätbart jämfört med i dag, särskilt i grundskolans tidiga årskurser,
fler barn och unga än i dag ska regelbundet ta del av både fack- och skönlitteratur,
kunskapen om läsningens betydelse för utbildning och delaktighet i samhällslivet ska ha ökat i
alla grupper som i dag läser i liten utsträckning.
Utredningen föreslår ett antal åtgärder för att uppnå dessa mål vilka ska utvärderas 2018. Exempel på
åtgärder är:
Skolverket initierar en försöksverksamhet med läsombud i förskolan.
Lärare i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan erhåller kompetensutveckling med fokus
på barn- och ungdomslitteratur samt litteraturdidaktiska metoder.
Samtliga elever i riket har tillgång till skolbibliotekarier som en pedagogisk resurs i lärandet.
Handlingsprogram för det läsfrämjande arbetet som bedrivs utanför skolan.
Folkbiblioteken ska i ökad utsträckning tillhandahålla elektronisk litteratur.
4
BARN- & UNGDOMSFÖRVALTNINGEN
Dessa satsningar grundar sig på forskning samt internationella undersökningar som visar på en
nedåtgående trend gällande läsförståelse, läsvanor och intresse för litteratur i riket.
Enligt forskning (Rosén, Förändringar i läsvanor och läsförmåga bland 9- och 10 åringar, ur SOU
2012:10) finns det tecken på att läsförståelsen bland elever i dessa åldrar har kontinuerligt minskat
sedan 1971 enligt IEA’s undersökningar. Skillnaden i poäng från 1991-2006 är ungefär samma
skillnad som uppmätts mellan årskurser vilket kan indikera att den försämrade läsningen hos elever i
årskurs 3 och 4 motsvarar inlärningen under ungefär ett skolår.
Det finns även tydliga skillnader mellan pojkars och flickors läsfärdighet enligt studier som gjorts.
5
BARN- & UNGDOMSFÖRVALTNINGEN
3. BUF:s hållpunkter och strategier för elevers
språk-, läs- och skrivutveckling
Det är av stor vikt att verksamheten i förskolor och skolor utformas så att barns och elevers språk-,
läs- och skrivutveckling främjas. Med utgångspunkt i forskning kring barns och elevers läsning,
styrdokument för förskolor och skolor samt kommunfullmäktiges övergripande verksamhetsmål att öka
andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasiet så att Halmstad år 2020 tillhör en av landets
femte bästa kommuner bland gruppen större städer, har därför följande hållpunkter utarbetats.
Dessa har sin grund i kunskapskraven för årskurs 3. Hållpunkterna ska ses som lägsta godtagbara
nivåer för elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Hållpunkterna för åk F-2 kan med fördel användas
redan i förskolan i förhållande till strävansmålen (Lpfö 98 rev 2010) kring språk och kommunikation (se
sid 3 i detta material).
Hållpunkter för språk-, läs- och skrivutveckling
Förskoleklass
Alla elever utvecklar en god fonologisk medvetenhet och därmed god beredskap inför den kommande
formella läs- och skrivinlärningen i åk 1. Alla elever har en effektiv bokstavskännedom. Alla elever
utvecklar sin ord-, text- och läsförståelse samt sin reflekterande förmåga.
Åk 1
Alla elever lämnar åk 1 med en fungerande avkodningsförmåga, dvs. läser ihop bokstäver till ord med
visst flyt. Eleverna förstår det de läser, kan reflektera kring innehållet och utvecklar sin ord-, text- och
läsförståelse. Eleverna lär sig förstå sambandet mellan bokstav och ljud samt klarar av att skriva
ljudenligt stavade ord både för hand och med tangentbord. Eleverna berättar och uttrycker egna
erfarenheter, tankar och åsikter i tal och skrift.
Åk 2
Alla elever utvecklar sitt läsflyt, dvs. läser med god hastighet, ordigenkänning och intonation, samt sin
ord-, text- och läsförståelse. Eleverna reflekterar och drar slutsatser kring innehållet med hjälp av olika
förståelsestrategier. Eleverna använder sig av alla bokstäver i skrift och stavar elevnära ord med allt
större säkerhet. Eleverna skapar enkla berättelser i skrift med början till viss struktur, dvs. inledning,
handling och avslutning.
Åk 3 Delar av kunskapskrav svenska
Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i
huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av
innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse.
Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera
detta till egna erfarenheter.
Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor
bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt
förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och
avslutning.
Enligt beslut av BUF:s ledningsgrupp 2012-10-04
6
BARN- & UNGDOMSFÖRVALTNINGEN
Handlingsplan
Som en del i arbetet ska varje enskild förskola, skola och grundsärskola utforma och
Läs mer i
Eklöf &
använda en verksamhetsgemensam handlingsplan med utgångsgångspunkt i
Kristensson,
den kommungemensamma rutinen för att systematiskt kvalitetssäkra barns och
Teoretisk
bakgrund…
elevers språk-, läs- och skrivutveckling i ett 1-16 års perspektiv. Genom att ta fram
en gemensam handlingsplan, med utgångspunkt i rutingången, synliggörs och
medvetandegörs verksamhetens arbetssätt, pedagogiska förhållningssätt samt dess
styrkor och utvecklingsbehov. All personal är delaktiga i framtagandet och genomförandet då ett
medvetet arbete kring språk-, läs- och skrivutveckling görs som en integrerad del av barnens och
elevernas hela vardag.
4. Förebyggande arbete och tidiga insatser
Genom att förskolor och skolor systematiskt arbetar förebyggande och genom att sätta in tidiga
insatser ökar möjligheterna för barn och elever i riskzonen för språk-, läs- och skrivsvårigheter att
utveckla förmågor så att de når kunskapskraven. De språkliga aktiviteterna behöver således
genomsyra alla aktiviteter. Mycket handlar om att skapa lärmiljöer där barn och elever möter en
målmedveten och strukturerad språklig stimulans som inte begränsas till vissa arbetsmoment. Det
strukturerade arbetet som sker med t ex. språklig och fonologisk medvetenhet behöver ta sin
utgångspunkt i barns och elevers olika erfarenheter och förutsättningar och kopplas till meningsfulla
sammanhang.
Förskolan
Barns språk utvecklas i samspel med andra och under lekfulla och meningsfulla former. Studier visar
att tidig språklig stimuli i form av språkligt samspel och läsning av sagor och berättelser inverkar
både på tiden för barnets lässtart och på dess framtida läsutveckling. I förskolan och fram genom åren
är det även av stor vikt att stimulera den verbala kommunikationen, bygga upp ordförrådet, uppmuntra
barnen att prata om böcker, lyssna ut ljud i ord, utveckla kunskap om skrift, skriva och känna igen
bokstäver.
Många barn i förskolan intresserar sig tidigt för bokstäver och ljud och det är viktigt att ta vara på
denna nyfikenhet. Utan att egentligen kunna läsa lär sig många barn mycket om skriftens
konventioner såsom läsriktning och namn på bokstäver. Barnen börjar så smått kunna skifta fokus
från ordets innehåll till dess form i det som kallas språklig eller fonologisk medvetenhet. Detta är en
förmåga som intimt hänger ihop med den första läs- och skrivinlärningen. De barn som har svårt för
detta behöver extra stimulans för att bättre vara förberedda på den kommande skolstarten. Med fördel
kan olika alternativa verktyg såsom tangentljudningsprogram och talsyntes användas av alla barn i ett
språk-, läs- och skrivutvecklande syfte redan i förskolan.
Förskoleklassen
I förskoleklassen behöver alla barn dagligen möta språk- och
skriftspråksutvecklande aktiviteter. Detta görs genom ett
medvetet arbete med textförståelse, högläsning, språklekar
och fonologisk medvetenhet som genomsyrar hela vardagen
och som tar sin utgångspunkt i elevernas olika erfarenheter
och förutsättningar. Eleverna bör i förskoleklass få kunskap
kring användningen av olika alternativa verktyg då dessa har
en både språkutvecklande och kompenserande funktion.
7
BARN- & UNGDOMSFÖRVALTNINGEN
Åk 1-3
Det är viktigt att eleverna vid skolstart så snart som möjligt uppnår en god avkodningsförmåga vilket
ställer krav på lärarnas kunskap om läsinlärningsmetoder, läsförståelsestrategier och förmåga att se
vad varje elev behöver. Lärarens kunskaper i hur man undervisar nybörjarläsaren på ett effektivt och
flexibelt sätt kan vara avgörande för hur det går för den enskilde eleven och då i synnerhet för elever i
riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Det är viktigt att lärare behärskar mer än en metod för att
kunna vara flexibel utifrån elevens behov av stöd och utmaning. Detta särskilt då det inte finns någon
metod, något undervisningssätt eller material som i sig självt utvecklar barns och elevers språk-, läsoch skrivförmåga. Elevernas språkutveckling bör förankras i kommunikativa processer och i ett
innehåll som tar utgångspunkt i elevernas liv och erfarenheter.
Åk 4-9
De flesta elever klarar av att avkoda med flyt när de når åk 4. Om eleverna fortfarande har stora
tekniska svårigheter att ta sig igenom en text är det av stor vikt att de redan tidigt, från förskoleklass,
har lärt sig att använda alternativa lärverktyg för att kunna kompensera den svårighet som uppstår i
mötet med texten.
Text/läsförståelse och ord- och begreppsförråd utvecklas genom samtal om texter som läses
gemensamt i klassen, genom att läsa flera olika texter kring samma ämnesområde och genom att
läsa texter som utmanar elevens fantasi och föreställningsförmåga. Elevers läsförståelse är beroende
av en aktiv undervisning kring läsförståelsestrategier. Syftet är att utveckla förmågan att reflektera
över det lästa.
Med god läsförståelse menas att både kunna läsa som avkoppling, att läsa med
kritisk urskiljning samt att inhämta information ur olika slags texter, vilket
kursplanen i svenska uttrycker ska gälla för alla elever. Läsförståelse betraktas
idag inte enbart som en kognitiv process; även läsarens ansträngning och
motivation anses påverka läsförståelsen, likaså graden av engagemang. Lärarnas
uppdrag är att väcka elevernas läsengagemang och motivation, så att de både
läser för att lära sig och för att få upplevelser genom läsningen.
Läs mer i
Eklöf &
Kristensson,
Teoretisk
bakgrund…
5. Observation, kartläggning och analys
Det är av vikt att systematiskt följa och kartlägga barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling.
Genom pedagogers och lärares dagliga arbete med bedömning får barn och elever återkoppling kring
sin utveckling av förmågor och färdigheter. Denna formativa bedömning, även kallad bedömning för
lärande (BFL) innebär att barnen och eleverna är väl förtrogna med de mål som ska uppnås, hur de
når dit och vad de behöver utveckla. Med hjälp av bedömningen kan pedagoger och lärare få syn på
och utveckla den egna undervisningen. All bedömning ska vara undervisningsintegrerad, dvs. den
måste få konsekvenser i undervisningen och inte enbart resultera i individuella åtgärder för de barn
och elever som är behov av särskilt stöd.
Observationer för att följa barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling med
hjälp av kvalitativa material och metoder görs hela året. Mer formella
kartläggningar med hjälp av kvantitativt material görs vid enstaka avstämningar
under läsåret. Den efterföljande kvalitativa analysen som görs, oavsett material
eller metod, resulterar sedan i omedelbara olika åtgärder på (för)skol-, grupp- och
individnivå.
Läs mer i
Eklöf &
Kristensson,
Teoretisk
bakgrund…
8
BARN- & UNGDOMSFÖRVALTNINGEN
Färdigheter som behöver kartläggas är bl. a. elevers läshastighet, avkodning och text/läsförståelse.
När en kartläggning görs är det viktigt att veta vad som bedöms, vad syftet är, dvs. varför det bedöms
och hur arbetet fortskrider efter en bedömning. Ett test ska enbart användas om det finns kunskap i
hur det genomförs och analyseras.
6. Åtgärder och särskilt stöd
Observation, kartläggning och analys ska alltid följas av direkta åtgärder kopplade
till den bedömning som har gjorts, de resultat som har setts och den efterföljande
analysen. För barn i förskola som uppvisar någon form av svårighet kopplad till
språk-, läs- och skrivutveckling behöver riktade insatser sättas in omedelbart då
dessa har uppmärksammats. För elever som riskerar att inte nå kunskapskraven
eller hållpunkterna för språk-, läs- och skrivutveckling behövs mer riktade åtgärder.
De elever som däremot lätt når kunskapskraven kan behöva andra typer av
åtgärder som istället syftar till att utmana och stimulera en ytterligare
kunskapsutveckling. Åtgärder ska genomföras på individ-, grupp- och/eller skolnivå.
Läs mer i
Eklöf &
Kristensson,
Teoretisk
bakgrund…
Läs mer i
BUF’s Rutin
och Stöd material för
åtgärdsprogram
Om en elev riskerar att inte nå kunskapskraven för årskurs 3, 6 eller 9 ska ett
åtgärdsprogram upprättas.
7. Uppföljning, utvärdering, utveckling & utmaning
För att utröna om det förebyggande arbetet, de tidiga insatserna samt åtgärderna
Läs mer i
ger det resultat som önskas är det av stor vikt att följa upp och utvärdera
Eklöf &
arbetssättet med regelbundna mellanrum. Med hjälp av dessa uppföljningar och
Kristensson,
Teoretisk
utvärderingar kan verksamheten utvecklas och utmanas och på så sätt ge
bakgrund…
barnen, eleverna, lärarna och pedagogerna fler förutsättningar för egen utveckling
och eget lärarande. Uppföljningar och utvärderingar ska leda till att undervisningen
ses över och utvecklas och utmanas kontinuerligt. Det är således inte enbart
barnens och elevernas utveckling som ska vara i fokus. I sin handlingsplan avgör förskolan och skolan
vilka delar i processen som behöver dokumenteras
8. Överlämning och mottagande
Överlämningar och mottaganden sker kontinuerligt inom och mellan våra
verksamheter. En överlämning mellan pedagoger och lärare vid olika övergångar,
med fokus på språk-, läs- och skrivutveckling samt hur den tidigare undervisningen
sett ut, har mycket stor betydelse för det förebyggande arbetet och de tidiga
insatserna. Överlämningen ska ligga till grund för mottagande pedagogs och lärares
planering samt kommande undervisning och är en viktig förutsättning för att kunna ta
till vara på och vidareutveckla barns och elevers kunskaper.
Läs mer i
Eklöf &
Kristensson,
Teoretisk
bakgrund…
Vid överlämning mellan förskola och förskoleklass, mellan förskoleklass och åk 1 samt vid lärar-,
stadie- och skolbyte är det av vikt att fokus ligger på barnens och elevernas starka sidor och
utvecklingsområden vilket underlättar för mottagande lärare att ”ta hänsyn till varje enskild individs
9
BARN- & UNGDOMSFÖRVALTNINGEN
behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande” (Lgr 11, Skolverket, 2011) redan vid terminsstart.
Lärare kan utifrån detta vägleda barnen och eleverna med effektiva och flexibla metoder.
9. Stödmaterial
Skriften Stödmaterial för Rutin för arbete med barns och elevers språk-, läs- och
skrivutveckling, kompletterar denna skrift, Rutin för arbete med barn och elevers språkläs- och skrivutveckling. Stödmaterialet syftar till att förtydliga, stödja och underlätta
arbetet med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling i alla ämnen samt
framtagandet av en verksamhetsgemensam handlingsplan.
Läs mer i
Eklöf &
Kristensson,
Stödmaterial
för Rutin för
arbete…
10. Referenser
Eklöf, E. & Kristensson, J.( 2012). Teoretisk bakgrund till Rutin för språk- läs och skrivutveckling.
Halmstad
Halmstads kommun.(2014) Stödmaterial för Rutin för arbete med barns och elevers språk-, läs- och
skrivutveckling. Dnr BU 2012/0470
Hattie, J (2012). Synligt lärande för lärare. Natur & Kultur. Stockholm
SFS 2010:800. Den nya skollagen. (2010) Stockholm: Svensk facklitteratur
Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010). Stockholm: Fritzes
Skolverket. (2011). Läroplan för grundsärskolan Lgrsä 11 (2011). Stockholm: Fritzes
Skolverket. (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr 11. Stockholm:
Fritzes
SOU 2012:10. Läsarnas marknad, marknadens läsare. Stockholm: Elanders Sverige AB
SOU 2012:65. Läsandets kultur. Stockholm: Elanders Sverige AB
10
BARN- & UNGDOMSFÖRVALTNINGEN
11
BARN- & UNGDOMSFÖRVALTNINGEN
12
