Utvärderingsrapport
Barn språk-, läs- och skrivutveckling –
Ett prioriterat område med samlingsnamnet
SPRÅKPRIO
Eva Leffler
För- och grundskoleförvaltningen
December, 2007
FD Eva Leffler: För- och grundskoleförvaltningen, december 2007
1
Innehåll
INTRODUKTION
BAKGRUND
METOD OCH GENOMFÖRANDE
RESULTAT
Framgångsfaktorer
Förskolans/skolans organisation
Personalens engagemang
Rektors delaktighet och aktiva stöd
Möjligheter med språkpriosatsningen
Hinder med språkprio
Förskola
Grundskola F – 6
Grundskola 7 – 9
Vad kan tas med i en ny satsning?
Vad har språkprio bidragit med i stort?
REFLEKTION
KÄLLOR
FD Eva Leffler: För- och grundskoleförvaltningen, december 2007
2
Introduktion
Barns och ungdomars språk-, läs- och skrivutveckling är ett debatterat och angeläget ämne.
Hösten 2004 beslutade skolområdeschefsgruppen att språkprio skulle vara ett prioriterat
område under tre år. Grundvalen för beslutet hade vuxit fram under en längre tid. Redan i
början av 2000-talet ställde skolstyrelsen frågan om hur det gick med elevernas läs- och
skrivinlärningen i förvaltningen. I kommunen hade det sedan flera år bedrivits olika projekt i
syfte att förbättra arbetet med att få alla elever att uppnå godkändnivå på betygen i basämnen.
Ett av dem var TUFI (Tidig Upptäckt Förebyggande Insatser), som bl. a gav förslag på
screeningplaner för att kartlägga barns språk- läs och skrivutveckling.1 Vilka lärdomar kunde
då tas av detta och hur skulle man gå vidare? Tankearbetet utmynnade i en projektansökan
som lämnades till skolområdescheferna. Arbetet skulle ske på skolenheterna med hjälp från
förvaltningen. Det beslutades att satsningen inte skulle bedrivas som ett projekt utan det
skulle satsas resurser från skolområdena.
För att kunna köpa extern kompetensutveckling gjordes en ansökan till SIT i september 2005.
I ansökan, med hänvisning till rapporten System för elevers språk- och skriftspråksutveckling
lyfts två strategier fram för att få önskad effekt av språk-, läs- och skrivutveckling.2 Det ena
handlar både om att skapa system för att mäta resultat och det andra om att skapa system för
att stödja och utveckla arbetsformer och arbetssätt som ska gynna elevers lärande. Rapporten
redovisar forskningsresultat där betydelsen av en samlad syn kring elevers språkutveckling är
en viktig del i hela kunskapsutvecklingen. Språkutveckling ska således inte isoleras som
enbart en angelägenhet för svenskämnet.
Myndigheten för skolutveckling efterlyser ett
gemensamt system för elevers språk- och skriftspråksutveckling i kommunerna och menar att
det finns behov av en kartläggning av vilka system som används. Denna kartläggning kan
bidra till att lyfta fram lärandeexempel på språkutvecklingsåtgärder. Nätverk mellan skolor
ses som en betydelsefull del i utvecklingsarbete. Slutligen menar författarna till rapporten att
om ett utvecklingsarbete ska bli framgångsrikt är det viktigt att pedagoger och lärare får stöd i
sitt arbete från ”rektor, förvaltning och politiker”.3
1
Se bakgrundsbeskrivning, språkprio.
Myndigheten för skolutveckling (2004). System för elevers språk- och skriftspråksutveckling, Dnr 2003:757,
(2004-03-31), 20.
3
Ibid., 24.
2
FD Eva Leffler: För- och grundskoleförvaltningen, december 2007
3
Barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling är således en angelägenhet i bred
bemärkelse. För- och grundskolenämnden anser att detta är för- och grundskolans viktigaste
uppdrag. I nämndens verksamhetsplan för 2005 – 2007 är målen bland annat att barn och
ungdomar ska ha rätt att ”bygga upp och utveckla sin kunskap och förmåga till
kommunikation”.4 Ett konkret mål är att alla 10-åringar ska kunna läsa och skriva.
Syftet med språkprio var att ”synliggöra och utveckla för- och grundskolors arbete med
system, metoder och miljöer för att stödja elevers språk-, läs och skrivutveckling”.5 Viktiga
förutsättningar som lyfts fram är att arbetet ska bedrivas med ”ledningens aktiva stöd och alla
berördas delaktighet”.6
Skoldirektören och samtliga rektorer i för- och grundskolan stod som uppdragsgivare.
De övergripande målen som sattes upp var att:
Höja kompetensen hos personalen i för- och grundskolan om barns språk-, läs och
skrivutveckling
Uppnå kontinuitet i språk-, läs och skrivundervisning från förskola till år nio
Alla enheter ska ha system för att följa barns språk-, läs- och skrivutveckling
Skapa goda lärmiljöer för alla barn
Öka barns läslust 7
Arbetet med språkprio startade hösten 2005. I anvisningarna stod att varje skolenhet skulle
utse en enhetsrepresentant och att inom varje skolområde skulle det finnas ett språkprioombud. Varje skolenhet skulle utifrån sina förutsättningar och behov organisera
språkprioarbetet mot de centralt uppställda målen. Stor frihet lades vid upplägget av arbetet. I
Processorganisationen ingår en styrgrupp med utvecklingschef och skolområdeschefer, en
processledningsgrupp
bestående
av
personer
från
utvecklingsavdelningen
och
SPC/Elevhälsan, språkprioombud från varje skolområde och slutligen en referensgrupp i varje
skolområde bestående av en representant från varje förskola/skola. Processledningsgruppens
uppdrag var att organisera och stödja språkprioarbetet via de 14 ombuden och genom att hålla
styrgruppen informerad och lyfta viktiga frågor dit för beslut.
4
För- och grundskolenämndens verksamhetsplan 2005-2007.
Projektbeskrivning och ansökan.
6
So-dialog 2005-12-05.
7
Ansökan och projektbeskrivning
5
FD Eva Leffler: För- och grundskoleförvaltningen, december 2007
4
Bakgrund
I språkpriosatsningen ingår utvärdering. Utgångspunkten för utvärderingarna är ett antal
styrande dokument.8 Ett tydligt krav är att utvärderingarna ska ske nära verksamheten och
stödja processen. Utvärdering av språkpriosatsningen kan sägas vara indelade i fyra faser.
Den första fasen bestod av en avstämning av språkprioarbetet utifrån målsättning och hur
långt arbetet framskridit. En tydlig ambition vara att avstämningen också skulle synliggöra
utvecklingsprocessen av språkprioarbetet på de enskilda enheterna.9
Avstämning
genomfördes i juni 2006.
Fas två genomfördes under läsåret 2006 – 2007 och innefattade en utformning av ett
självvärderingsunderlag som skolorna skulle kunna använda för att utveckla sitt
språkprioarbete. Det arbetet kan betecknas som ett processarbete som genomfördes
tillsammans med språkprioombuden. Resultatet och erfarenheterna från självvärderingen som
genomfördes i slutet av vårterminen 2007 sammanställdes med hjälp av en enkät som
besvarades av enhetsrepresentanterna och ombuden. Fas tre genomfördes under höstterminen
2007 och har bestått av två delar. Dels har rektorer och pedagoger från åtta skolområden
medverkat i seminarier, dels har det gjorts intervjuer med lärare från skolområden som visat
framgång när det gäller läs- och skrivinlärning.10 Fas fyra ska genomföras i slutet av
vårterminen 2008. Den består av en självvärdering vars utgångspunkt är det delvis reviderade
självvärderingsunderlaget som användes i slutet av vårterminen 2007. Självvärderingen 2008
fokuserar i första hand på resultat.
Föreliggande rapport är ett resultat av fas tre vilket innefattar nio seminarier och grupparbeten
med lärare och rektorer från elva olika förskolor/skolor fördelade på sex förskolor11, fem F –
6 skolor och två 7 – 9 skolor. Det övergripande syftet med seminarierna var att lyfta fram de
framgångsfaktorer som pedagoger/lärare och rektorer kunde identifiera med språkprioarbetet
på sin förskola/skola, men också identifiera möjligheter och hinder med språkprioarbetet i
respektive verksamhet. Man kan säga att det skulle vara en dubbel nytta med seminarierna.
Utgångspunkten var att utvecklingsavdelningen vid för- och grundskoleförvaltningen i Umeå
ville få information och kunskap om de arbetssätt och den organisation som bedrivits kring
Se ”Några styrande dokument som påverkar utgångspunkterna för utvärdering av språkprio, 2006-09-08.
Information om avstämning, 2006-04-23.
10
Intervjuerna genomfördes på åtta skolenheter utav Anne Jonsson och Tina Hernell från Elevhälsan.
11
Två skolor arbetade samlat med förskola, grundskola och fritids. Vid seminarierna med enbart förskolor var
två enheter samlade samtidigt. Det som förenar dem är att de har gemensam rektor.
8
9
FD Eva Leffler: För- och grundskoleförvaltningen, december 2007
5
språkprio varit framgångsrikt och vad som i så fall kunde lyftas fram som framgångsrikt.
Detta för att ge ett underlag för kommande utvecklingssatsningar, dvs. vad som hade varit bra
med språkprio och vad som kunde förbättras. Samtidigt skulle de enskilda skolenheterna få en
möjlighet att tillsammans med en samtalsledare diskutera och lyfta fram vad som varit styrkor
respektive svagheter kring deras arbete med språkprio, vilket i sin tur kunde leda fram till
kunskap
och
lärande
om
den
egna
enhetens
organisation
inför
kommande
utvecklingssatsningar oavsett om de var nedifrånstyrda eller uppifrånstyrda.
Metod och genomförande
Rektor vid de enheter som utsetts att delta hade i förväg fått ett brev med syftet med
seminariet, ett förslag till tidsplan och uppdraget att utse vilka lärare/pedagoger som skulle
delta. Den beräknade tidsåtgången var en förmiddag från 8.30 till 12.00. Seminarierna
genomfördes under veckorna 42 till 47.
Som utgångspunkt för diskussionerna i seminarierna användes Hans-Åke Scherps
föreställningskartor. Varje enhet fick lyfta fram möjligheter och hinder för språkprioarbete i
verksamheten. Idén med föreställningskartor är att varje deltagare ska få möjlighet att
synliggöra sina föreställningar kring ett visst ämnesområde tillsammans med en kollega vars
uppgift är att ställa utmanande och riktade frågor. Tanken var att det skulle bli ett praktiskt
språkprioarbete kollegor emellan, men också en reflektion kring konsten att ställa frågor till
barn och elever. På liknande sätt identifierades hindren för språkprioarbetet i verksamheten
men då hade frågeställaren i uppgift att ställa frågor på ett sådant sätt att bakom hindren skulle
möjligheter kunna framträda.
De frågeställningar som sedan bearbetades utgick helt från de olika föreställningskartorna.
Min uppgift som seminarieledare var att lyssna in deltagarna, sortera tankarna, strukturera
tankarna och sammanfatta vad enheten kommit fram till. Mona Falkman12 dokumenterade
resultaten av samtalen och sammanställde varje enhets resultat. Tillsammans gick vi sedan
igenom anteckningarna och därefter skickades en återkoppling i form av en PowerPoint
presentation till varje enhets rektor. Utifrån diskussionerna sorterades frågorna under
rubrikerna: Vilka möjligheter har ni identifierat på er enhet som underlättar språkprioarbetet?
Vilka hinder har ni identifierat? Hur har ni arbetat/hur kan ni tänka för att komma förbi
12
Mona Falkman var tidigare rektor vid Böleängsskolan.
FD Eva Leffler: För- och grundskoleförvaltningen, december 2007
6
hindren? Vilka framgångsfaktorer kan ni lyfta fram? Vilka utvecklingsmöjligheter finns på
enheten? Vad i organisationen kring språkprio centralt har varit fruktbärande och kan
användas i kommande utvecklingssatsningar? Vilka förändringar behöver göras inför
kommande utvecklingssatsningar?
Resultat
I resultatredovisningen används dokumentationen från seminarierna. De enskilda enheternas
resultat kommer inte att redovisas var för sig, utan jag har valt att göra en samlad
resultatredovisning från samtliga enheter. Jag vill dock poängtera att förutsättningarna för
seminarierna varierade vilket i sin tur påverkade diskussionerna och den process som pågick
som i sin tur medverkar till resultaten. Antalet deltagare varierade från två lärare/pedagoger +
rektor till sju pedagoger/lärare + rektor. Totalt deltog 52 personer i seminarierna varav 16 var
pedagoger/lärare från förskolan, två från särskolan, 16 från grundskolan F-6, sex från
grundskolan 7-9 och tio rektorer.
Framgångsfaktorer
Tre tydliga framgångsfaktorer har utkristalliserats: Förskolans/skolans organisation,
personalens engagemang och rektors medverkan och aktiva stöd.
Förskolans/skolans organisation
Hur skolan är organiserad är en bidragande faktor till hur olika utvecklingsarbeten ska nå
framgång. Flera skolor lyfter fram att i deras organisation gick det lätt att införa språkprio. De
ser inte språkprio som något ytterligare som ska läggas ovanpå det som redan görs utan se det
som en del i en helhet. Om det i organisationen finns utrymme för erfarenhetsutbyten bidrar
det också till utveckling och kompetenshöjning. När det gäller organisation handlar det till
stor del om en utvecklingssatsning ses som en del i det man redan gör eller om det är något
som betraktas som ett ”också”. En fungerande organisation med lärande i fokus har lättare att
sätta in språkprio i ett fungerande sammanhang. Om enheten ser hela verksamheten som en
helhet istället för olika delar som har svårt att pusslas ihop blir det naturligt att se på
utveckling som berikande. Vid de enheter som uttryckt att samverkan är ett nyckelord är
kanaler mellan verksamheter och olika ämnen redan öppna och satsningen får därmed
relevans hos alla. Ytterligare en framgång är om man på enheten tänker att alla är lika viktiga
för barns/ungdomars språkutveckling blir det ett helhetstänkande. Kort kan sägas att en
organisation som sätter lärande i fokus, alltså en lärande organisation som innefattar alla som
FD Eva Leffler: För- och grundskoleförvaltningen, december 2007
7
arbetar, inte bara elever blir organisationen en tydlig framgångsfaktor för all typ av
utvecklingsarbeten.
Personalens engagemang
Pedagogers/lärares inställning till kunskap och utveckling är en tydlig framgångsfaktor i ett
utvecklingsarbete. Om det finns en naturlig drivkraft och vilja till utveckling i arbetslagen är
det lättare att se möjligheter med utvecklingsarbeten även om de kommer uppifrån. Viljan att
dela med sig av sina erfarenheter och inta en nyfikenhet inför vad andra gör underlättar också
utvecklingsarbeten. Många uttrycker att det blir enkelt när det hos alla finns en vilja att
utvecklas, att gå vidare och ständigt lära sig mer. Personalen menar att om man är öppen och
nyfiken på vad andra gör, går det lättare att engagera sig i sitt arbete. Att ha in inställning av
att se möjligheter istället för hinder gör arbetet roligare och enklare. Om detta finns naturligt i
personalgruppen blir ett utvecklingsarbete roligt och stimulerande. En samsyn och vilja att
alla är viktiga för att eleverna ska nå målen är också en viktig faktor i utvecklingsarbeten.
Ytterligare en faktor som lyfts fram är om styrdokumenten alltid är levande och det finns ett
naturligt sätt att arbeta utifrån styrdokumenten blir samsynen kring eleven självklar. Då vet
alla vilka mål som gäller i de olika ämnena och det blir enklare att förstå vad man ska enas
kring. Vissa mål är likartade i de olika ämnena.
Rektors delaktighet och aktiva stöd
Rektors aktiva stöd är en av hörnstenarna i språkprioarbetet, men vad innebär då detta? På ett
par av skolorna har rektors roll betonats och lyfts fram och det som framkommit att en rektor
som aktivt stödjer ett arbete är en rektor som:
Avsätter tid för språkprioarbetet
Ser vikten av kompetenshöjning i personalgruppen
Ordnar möten där alla kan delta
Visar intresse för det arbete som bedrivs
Lärt sig prioritera
Utvecklingsarbete tar tid. Det tar tid att prata ihop sig därför är det av vikt att rektor avsätter
tid för språkprioarbetet. För att en utveckling ska kunna ske är det av betydelse att det finns
möjligheter att gå på kurser och föreläsningar men det får inte stanna där. Erfarenhetsutbyten
och att få möjlighet att delge varandra sin nya kunskap behöver få sin plats på agendan. All
FD Eva Leffler: För- och grundskoleförvaltningen, december 2007
8
uppmuntran till utveckling och intresse för det arbete som bedrivs vid enheterna banar väg för
att en utvecklingssatsning ska bära frukt. För att tiden ska räka till och upplevas som
betydelsefull måste möten kännas viktiga och inte bara bestå av information. Möten finns det
gott om på samtliga enheter men innehållet kan behöva förändras så att de ger möjlighet till
eftertanke och reflektion över det arbete som bedrivs. Många enheter upplever frustration över
allt som kommer som ska göras. Personalen menar att det inte går att bara lägga på och lägga
på och här uttrycks ett behov av en rektor som kan hjälpa till att prioritera och säga att det här
gör vi nu. Men det är viktigt att den prioriteringen görs i dialog med personalen.
Möjligheter med språkpriosatsningen
Förskolan och grundskolan F-6 lyfte fram att organisationen med språkprioombud och
enhetsrepresentanter har bidragit till nätverk där erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling
kunnat ske. Detta har i sin tur medverkat till medvetenhet kring språkutvecklande arbeten på
de enskilda enheterna. Genom att ha en gemensam fokus kring språkprio har det synliggjorts
på de enskilda enheterna vad som görs och vad som behöver utvecklas. På så sätt har man fått
hjälp att se helheten. Tack vare nätverken har kunskap och förståelse för varandras
verksamheter ökat. Det har blivit lättare att se den ”röda tråden” och inse allas ansvar över
elevers måluppfyllelse. Dagbarnvårdare och förskollärare menar att de har lika stort ansvar för
att barn/ungdomar ska nå målen genom att aktivt arbeta med språk. Rektorerna anser att tack
vare språkpriosatsningen har de fått ”draghjälp”. Även om språk alltid varit viktigt har det nu
fått en särskild tyngd och organisationen med språkprioombud och enhetsrepresentanter har
därför varit betydelsefull. Språk är tacksamt att arbeta med. Det går att se en direkt nytta i
verksamheten.
De
ekonomiska
bidragen
har
möjliggjort
fortbildning.
Att
flera
pedagoger/lärare samtidigt kunnat delta i fortbildningar och föreläsningar har skapat en
gemensam målmedveten riktning för att utveckla barn/ungdomars språkmedvetenhet. ”Vi
talar alla om språkprio och vi vet alla vad det handlar om.” . På ett par av enheterna har man
också valt att satsa på en gemensam kompetensutveckling kring olika system, vilket inneburit
att alla är med ”på tåget” och arbetar mot ett gemensamt mål. Samverkan blir därmed
betydelsefull och med hjälp av samverkan kan en samsyn utvecklas. Ute på de olika enheterna
finns olika samverkansorganisationer. I 7 – 9-skolorna sker samverkan mellan arbetslagen och
inom och mellan ämnesgrupper. På F – 6-skolorna samverkar man med förskola,
förskoleklass, fritids och skola. På förskolorna sker samverkan mellan avdelningar, mellan
förskolor och mellan förskolan och föräldrar.
FD Eva Leffler: För- och grundskoleförvaltningen, december 2007
9
Många uttrycker att de tack vare språkprio utvecklat en samsyn kring språk. Alla vet nu vad
språkprio är och ett gemensamt tänkande och språkbruk kring språk håller på att utvecklas
som kan genomsyra hela verksamheten. Den ökade medvetenheten kring språk har varit
utvecklande och bidragit till förståelsen av att alla på enheten är viktiga när det gäller barns
och ungdomars språkutveckling.
I 7 – 9-skolorna har språkprio inte till en början fått samma tyngd. Fortbildningarna och
föreläsningarna har främst riktats mot yngre barn. Nätverken har till största delen bestått av
representanter från förskola och grundskolans tidigare år. Ämneslärarsystemet är fortfarande
starkt och på grund av att det främst varit svensklärare som ingått i nätverken har språkprio
inte på ett naturligt sätt kopplats till övriga ämnen. Men samtidigt har fokus på språkarbetet
inneburit en fördjupad kunskap kring språk som kan ge en chans till högre måluppfyllelse för
eleverna. Alla enheter är överrens om att en gemensam satsning i kommunen ger tyngd åt
utvecklingsområdet. En fördel som också lyfts fram är att språkpriosatsningen varit
långsiktlig och därför skapas förutsättningar för implementering. Ytterligare en fördel med
långsiktligheten är att arbetet fått växa fram och tack vare det har språket kunnat synliggöras
och lyftas fram i vardagen. Vad är det vi redan gör? Vad kan vi göra bättre?
Hinder för språkprioarbetet
Språkprioarbetet har kommit olika långt vid de olika enheterna och de hinder man upplever i
verksamheten för att konkret kunna arbeta framgångsrikt med språkprio varierar.
Förskola
I förskolan lyfter man fram organisationen som ett hinder. Avdelningarna arbetar ganska
slutet. Det verkar lättare att samverka med andra enheter än mellan avdelningarna. Tiden är en
faktor som skapar bekymmer. Viljan och ambitionen finns men tiden räcker inte till.
Personalens varierade kompetens kan också upplevas som ett hinder eftersom man tycker sig
sakna en gemensam grund att stå på. Ytterligare hinder är bristen på resurser och att det finns
för många prioriterade mål. Möjligheter finns dock som kan hjälpa till att överbrygga hindren.
Exempelvis tar man upp att det är viktigt att synliggöra det som redan görs för att inte bli
alltför stressade över det som inte görs. För att inte låta brist på tid förbli ett hinder kom
förslag på att stanna upp och se vad det finns för tid, vad den används till och om den går att
samordna. Det handlar om att försöka se om samverkan mellan avdelningarna kan ”spara” tid
istället för att uppleva att en samverkan ”stjäla” tid. På så sätt skulle också olika kompetenser
FD Eva Leffler: För- och grundskoleförvaltningen, december 2007
10
i huset kunna komma alla avdelningar till nytta. När det gäller resurser, framför allt brist på
material, försökte man tänka i vardagssituationer. Hur språket skulle kunna utvecklas med
hjälp av vardagssituationer. Det är inte materialet i sig som blir det viktiga utan hur språket
kan utvecklas i det som redan görs.
Grundskola F – 6
För F – 6-skolorna var tiden också en hindrande faktor. De upplever det svårt att få tid till
möten, eller som en lärare uttryckte det: ”Det tar tid att hitta tid”. På de skolor som har elever
med många språk upplever man språkliga hinder mellan skola och hem. Föräldrar har svårt att
förstå information från skolan och svårt att kommunicera med skolan. Schemat styr
fortfarande mycket. Många lärare upplever en frustration över att organisationen styr
verksamheten istället för att verksamheten ska styra organisationen. Vid vissa skolor upplevs
också personalens höga ambitionsnivå som ett hinder. Viljan att vilja för mycket gör det svårt
att prioritera. Allas delaktighet var ytterligare ett hinder som lyftes fram. Det har varit svårt att
få med alla. Oftast blev det speciallärare som utsetts till enhetsrepresentant och då blev
språkprio svenskans eller spec:ens område. För att komma förbi hindren kom förslag på att se
arbetet i skolan som delar i en helhet. Att försöka se det som redan görs och sätta in det i ett
sammanhang. Om modersmålslärarnas tid kunde samordnas på skolorna skulle de också
kunna användas mer aktiv i språkprioarbetet och vara en brygga mellan hem och skola. För att
inte organisationen ska bli ett hinder där allt stupar kom förslag på att sudda ut gränserna
mellan årskurserna. På så sätt skulle arbetet både riktas mot de elever som har behov av extra
stöd och de som har behov av extra stimulans. Det är inte lätt att prioritera när det kommer
flera satsningar samtidigt. Här efterlyses hjälp och stöd från rektorerna.
När det gäller
problem med att få med alla kom förslag på att en utvecklingssatsning skulle inledas med en
gemensam ”kick-off” där alla skulle kunna känna sig berörda och delaktiga.
Grundskola 7 – 9
Tid var ett gemensamt hinder för samtliga verksamheter så även för 7 – 9-skolorna. Framför
allt betonade de att det saknades tid för möten. Lärarna behöver träffas både i arbetslagen och
i sina ämnen. Ämneslärarsystemet kan därför bli ett hinder för utvecklingsarbeten. I språkprio
har det framför allt varit svensklärare som ingått i organisationen och har därför kommit att
betraktas som svenskämnets område. Eftersom 7 – 9-skolorna är färre än F – 6-skolorna har
representationen från 7 – 9-skolorna varit lägre. Titel på satsningen är ”barns språk-, läs- och
skrivutveckling” vilket i första hand associerar främst till de yngre eleverna. En vilja att ha
FD Eva Leffler: För- och grundskoleförvaltningen, december 2007
11
god kvalitet i verksamheten blir ett hinder om man redan har satt igång flera
utvecklingsarbeten och verkligen vill gå på djupet i det arbetet. Att uppdraget kommer
uppifrån upplevs som ett tydligt hinder. Skolor som redan planerat in vad som behöver satsas
på eller som redan uppvisar goda resultat i språk, har svårt att prioriterar en
utvecklingssatsning som språkprio. För att få kontroll över tiden föreslog en skola ett årshjul
där tiden skulle kunna synliggöras för olika möten och vad som händer under terminen. För
att få en helhet i tänkandet i verksamheten kom också förslag på vikten av att låta lärare med
olika ämneskompetenser ingå i nätverket. Vägledd läsning var ett exempel på hur språkets
betydelse kunde lyftas fram i olika ämnen. Helhetstänkandet återkom vi till flera gånger och
diskussionen landade i betydelsen av hur en utvecklingssatsning introduceras. Här kom också
förslag på gemensam ”kick-off” för att betona helheten och allas delaktighet.
Vad kan tas med i en ny satsning?
I stort var alla nöjda med organisationen runt språkprio. För att ett utvecklingsarbete ska
komma igång och sätta fart är det viktigt med en gemensam start som visar satsningens
relevans för alla åldrar. Gärna börja en kick-off eller en inspirationsföreläsning av något slag.
Det gäller att få med all personal som är berörd. En organisation liknande språkprio bidrar till
framgång, men om det ska skapas ombud så bör de få söka sig till den uppgiften så att de mer
medvetet kan gå in i det arbetet. En tanke som också kommit upp är att blanda olika
ämneskategorier bland ombuden eller enhetsrepresentanterna. Nätverken har varit
betydelsefulla men det gäller att skapa en delaktighet för alla inom dem. Särskolan hade
funderingar på hur det på et naturligt sätt ska kunna ingå i grundskolans utvecklingsarbeten.
Likaså fanns funderingar kring hur olika ämneskompetenser ska kunna nyttjas. Det finns
därmed behov av en bredare kompetensutveckling. Eftersom de olika enheterna kommit olika
långt i sitt språkprioarbete har det uttryckts en rädsla över att en prioriterat område inte ska
kunna landa i vardagen innan nästa börjar. Rektors roll betonades ofta. Vid flera enheter
uttrycktes betydelsen av en rektor som leder ett sådant här arbete för att samtliga ska förstå sin
del och betydelse av att delta.
Vad har språkprio bidragit med i stort?
Språkprios styrka har varit långsiktighet, kompetensutveckling och erfarenhetsutbyten. Det
har skapats en gemensamhet kring språk som bidragit till att det utvecklats både spontana och
planerade tillfällen till pedagogiska diskussioner som i sin tur gett ringar på vattnet till andra
ämnen än svenska. Upplevelsen av att vi alla tillsammans, oavsett vilken verksamhet vi
FD Eva Leffler: För- och grundskoleförvaltningen, december 2007
12
arbetar med bidrar till elevers måluppfyllelse. Tack vare gemensam kompetensutveckling har
kunskap och tankar utväxlats mellan verksamheter och mellan enheter. Det har gått att se en
direkt nytta i verksamheten.
Reflektion
Hur ska man då veta att den här språkpriosatsningen är ”viktig på riktigt”? Enheterna har
uttryckt frustration över att så mycket är viktig och därmed har det uppstått svårigheter med
att prioritera. En annan tveksamhet har varit att kunna veta om just språkprio bidragit till att
barn och elever har utvecklat sitt språk. I Gun Lundbergs lic.avhandling Teachers in action –
Att förändra och utveckla undervisning och lärande i engelska i de tidiga skolåren diskuteras
just lokala utvecklingssatsningar. Lundberg hänvisar till forskning som menar att ”lärares
kompetensutveckling är själva kärnan i skolutveckling”.13 Forskning förespråkar enligt
Lundberg en långsiktig framåtsyftande modell med praktikinslag. Men det är dock viktigt att
det inte bara stannar vid ett erfarenhetslärande utan utvecklingssatsningen måste börja med en
”input” av ny kunskap som sedan kan relateras till praktiken. Om man kopplar dessa tankar
till kompetensutvecklingen och erfarenhetsutbyten i språkprio så ligger dessa tankar helt i
linje med de forskningsresultat som visar på framgång i olika utvecklingsarbeten. Detta är
således något att tänka på inför kommande utvecklingssatsningar. Flera enheter har nämligen
berättat att de har pedagogiska caféer och möjlighet till erfarenhetsutbyten men dessa träffar
har stannat vid samtal. Det har inte funnits någon samtalsledare som lyssnat in diskussion, satt
in den i ett sammanhang, hjälpt till att stanna upp i diskussionen och reflekterat över det som
sagts, knutit ihop påsen och tänkt framåt. Det är något som efterlyses. För att det ska bli en
lärande organisation måste de vuxna ingå i lärandet och detta lärande ska bli synligt hos
barnen och eleverna.
Vad händer sedan efter språkprio? Vad är viktigt att tänka på inför framtiden? I den senaste
PISA-rapporten14 redovisas bland annat resultat från 15-åringars förmåga att förstå, tolka och
reflektera läsförståelse. Undersökningen syftar till att studera elevers förmåga att söka
information, tolka texter samt reflektera över och bedöma texters innehåll och form. Sverige
ligger här på en sjunde plats av totalt 57 länder. Vid en jämförelse mellan flickors och pojkars
resultat visar det sig att flickor presterar signifikant bättre än pojkar och Sverige är inget
Gun Lundberg. Teachers in Action – Att förändra och utveckla undervisning och lärande i engelska och de
tidigare skolåren. Umeå: Umeå universitet, 2007, 57.
14
Skolverket. PISA 2006. 15-åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera – naturvetenskap, matematik och
läsförståelse. Sammanfattning av rapport 306, 2007.
13
FD Eva Leffler: För- och grundskoleförvaltningen, december 2007
13
undantag. Flickor presterar bättre i läsförståelse. Vad kan då utmaningen bli inför framtiden
när det gäller barn och ungdomars språkutveckling? Två tydliga utmaningar går att utläsa.
Den ena är att fundera på hur vi tänker kring flickors och pojkars språkutveckling? Vilka
strategier finns där? Den andra är att bredda fokus, att inte enbart fokusera på de
lågpresterande utan också rikta blicken mot de högpresterande. Hur ska de högpresterande
utmanas ytterligare?
FD Eva Leffler: För- och grundskoleförvaltningen, december 2007
14
Källor
Ansökan och projektbeskrivning 2005- 05
Bakgrundsbeskrivning, språkprio.
Dokumentation från språkprioseminarier i Umeå, hösten 2007.
Historik i form av minnesanteckningar över språkprioarbetet 2004 - 2006.
Information om avstämning, 2006-04-23.
Lundberg, Gun. Teachers in Action – Att förändra och utveckla undervisning och lärande i
engelska och de tidigare skolåren. Umeå: Umeå universitet, 2007.
Myndigheten för skolutveckling (2004). System för elevers språk- och skriftspråksutveckling.
Dnr 2003:757 (2004-03-31).
Skolverket. PISA 2006. 15-åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera – naturvetenskap,
matematik och läsförståelse. Sammanfattning av rapport 306, 2007.
So-dialog, 2005-12-05.
FD Eva Leffler: För- och grundskoleförvaltningen, december 2007
15
