Human Molekylärgenetik Del 1 – Inledning till human genetik föreläsning 1 • vävnader, celltyper, organeller, DNA,gener • transkription, translation, genomsekvensering, genomik • genetisk variation • monogena vs. komplexa anlag • SNPs och effekten av dessa på en gens funktion • utvecklingen av statiner • kranskärlssjukdom –en komplex sjukdom • övergripande strategier för att koppla egenskap till gen 1 humana organ och vävnader 2 en eukaroyot cell 3 4 promoter D NA untranslated region 1 intron 2 intron 3 intron 4 transcription pre-mRNA G 1 intron 2 intron 3 intron 4 AAAAAAAA RNA processing mature mRNA G 1 2 3 4 AAAAAAAA translation protein 5 Transcription in higher eukaryotes Post‐translationella förändringar 6 Framtagandet av genomkartor Det humana genomet • Komplett genomsekvens hos 5 individer i april 2003 • Shotgun‐sequenceing och datorbaserad assemblering • Ett teknologiskt genombrott! • Antalet gener cirka 23 000 • Gen‐annotering • Startskott för identifiering av geners funktion och kopplingar till humana sjukdomar 7 HUGO vs. CELERA methods Genom DNA Transkriptom mRNA Protein Proteom 8 NCBI databasen CoreNucleotide EST Protein Genome Structure Taxonomy SNP Gene HomoloGene dbGaP UniGene CDD 3D Domains UniSTS PopSet GEO Profiles GEO DataSets GENSAT Probe Protein Clusters Core subset of nucleotide sequence records Expressed Sequence Tag records sequence database whole genome sequences three dimensional macromolecular structures three-dimensional organisms in GenBank single nucleotide polymorphism gene-centered information eukaryotic homology groups genotype and phenotype gene-oriented clusters of transcript sequences conserved protein domain database domains from Entrez Structure markers and mapping data population study data sets expression and molecular abundance profiles experimental sets of GEO data gene expression atlas of mouse central nervous system sequence-specific reagents a collection of related protein sequences steg 1: genfunktion, steg 2: effekt av variation Alla individer är genetiskt unika. 9 Ärftliga egenskaper Monogena fenotyper • Hängande eller fast örsnibb – autosomalt recessivt • Spetsigt eller runt hårfäste Spetsigt eller runt hårfäste – autosomalt recessivt • Blödarsjuka – X‐kromosom bunden • Cystisk fibros – autosomalt recessiv t lt i • Blodgrupp – Codominant autosomalt 10 Nedärvningsmönster och dominanta / recessiva anlag • Relaterar Relaterar till fenotyputtrycket för till fenotyputtrycket för ett monogent anlag • Dominant • Recessiv • Co‐dominant • Autosomal • Könsbunden Polygena fenotyper • Längd och vikt • Kroppens förmåga att göra av med energi • Humana sjukdomar H j kd – Diabetes, reumatoid artrit, inflammatorisk tarmsjukdom, hjärtinfarkt, venös blodpropp m. fl. • Effektivitet av läkemedel • Hudens åldrande • Infektionsbeägenhet I f ki b ä h 11 Human genetisk diversitet • • • • • Gemensamma anfäder Människan är evolutionärt ung M t ti Mutation Rekombination vid meios Mekanismer som driver evolution Mutation Population size: 6x109 (diploid) Mutation rate: 2x10–8 per bp per generation Expected “hits”: 240 for each bp ‐ Alla genvarianter som är kompatibla med liv finns I populationen, men de flesta är vansinnigt ovanliga. Compare 2 haploid genomes: 1 SNP per 1331 bp* *The International SNP Map Working Group, Nature 409:928 ‐ 933 (2001) 12 Meiotic chromosome dynamics Prophase Metaphase II Metaphase I Anaphase I Anaphase II Genetisk variation • Mutationer • Kromosomala inversioner, translokeringar och dupliceringar. dupliceringar • Single Nucelotide Polymorphism (SNiP) • Insertioner/deletioner • Mikrosatelliter (Short Tandem Repeats) • Kopietal 13 några termer inom genetik • • • • • • • • • fenotyp anlag mutation t ti gen allel genotyp locus genetisk variant genotypning Studier av monogena anlag kopplingsstudier C /C C /C C /T C /C C /T C /T C /C C /T C /T C /T C /C C /C C /C C /C 14 Studier av polygena (komplexa) anlag associationsstudie Affected individuals Healthy individuals Identifies region associated with disease at population level! Snippar (single nucleotide polymorphisms) • • • • • • Substitution av enstaka kvävebas Den mest frekventa genetiska variationen 1/300 ger total cirka 10 miljoner SNPs i genomet Frekvens varierar mellan 0.01 % och 50 % Populationsspecifik Samvarierar med varandra i olika grad beroende på Samvarierar med varandra i olika grad beroende på position (linkage disequilibrium) ATCGC (C eller T) TTGCG 15 Exempel SNP effect of SNPs on gene function 16 Snippar kan förändra • Aminosyresekvensen av translaterat protein • Bindandet av transkriptionsfaktorer • Stabilitet av mRNA genom att: St bilit t RNA tt – Förändra längden av polyadenylering – Förändra bindningsställen för mRNA bindande proteiner • Igenkänningssekvens för splicing (donor/acceptor/branch sites) • Regleringssites för icke‐kodande RNA R l i i fö i k k d d RNA • Epigenetiskt Molekylära mekanismer har identifierats Molekylära mekanismer har identifierats genom studier av individer med mutationer i de gener som kodar för proteiner i molekylära ”pathways” 17 Utveckling av kolesterolsänkare (statiner) • Familial hypercholesterolaemia • 1 in 500 • Familial hypercholesterolaemia • 1 in 500 • Due to mutations in LDL receptor • Goldstein & Brown Nobel prize for Physiology or M di i 1985 Medicine FH mutations 18 Acute coronary syndrome 19 INITIATION AMPLIFICATION free vWF prothrombin X Xa fibrinogen thrombin VIII/vWF IX IXa LUMEN XI V XIa VIIa IX Va TF VIIa X prothrombin VIIIa IXa VIIIa XIa THROMBIN Xa Va activated platelet Monocyte Platelets INTIMA PROPAGATION P-selectin CD40L TF- FIBRIN gpIIb/IIIa Endothelium Microparticles Collagen MMP:s Macrophage TF & Proinflammatory cytokines SMC migration Lipid depositions MEDIA T-lymphocyte Smooth muscle cells ADVENTITIA Mälarstig A 2006 Hjärtinfarkt och ärftlighet 20 Att koppla anlag till gen • • • • • Frågeställning Studiedesign Bi i f Bioinformatik tik Storskalig SNP analys Statistiska metoder Karakterisering av gen • • • • • • • Litteraturstudier Homologa och ortologa gener T Transkriptom i olika vävnader ki t i lik ä d Proteom Djurmodeller t.ex. ko‐möss Cellbiologiska studier t.ex. siRNA, överuttryck mm Epidemiologiska studier 21 Karakterisering av genetisk reglering • • • • • • • resekvensering identifiering av funktionell allel f kti funktionella studier av genetisk variant ll t di ti k i t genexpression proteomic splicingstudier CHiP‐on‐CHiP Tillämpning av kunskap • • • • Kliniska studier Läkemedelsutveckling F Farmakogenetik k tik Genetiska test 22