Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom

Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan
inom Mölarps naturreservat 2014
Fontinalis, www.fontinalis.se, [email protected], tel: 0705814197, org.-nr: 881031-5559
Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014
Författare:
Jonathan Bark
Fontinalis - Från källa till hav
Västanvindsgatan 12D
417 17 Göteborg
Kund:
Västkuststiftelsen
Ansvarig:
Lars Strandberg
Vallda Sandö
Sandöhamnsvägen 71
434 94 Vallda
Foto:
Jonathan Bark, foto framsida: lokal "Delningen-kville" i
Viskans södra gren.
Kartor:
Terrängkartan från Lantmäteriet
2
Fontinalis
Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014
Fontinalis
Sammanfattning
På uppdrag av Västkuststiftelsen har Fontinalis utfört elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan
inom Mölarps naturreservat i början av september 2014. Elfisket har utförts standardiserat varav
sju lokaler kvantitativt (2-3 utfisken) och två lokaler kvalitativt (1 utfiske). Den aktuella
vattenföringen under elfisket var 4,4-4,9 m3/s (SMHI), alltså strax under årsmedelvattenföringen.
Flera lokaler karaktäriserades av en hård och laminär vattenström som en följd av den rikliga
nederbörden i slutet av augusti i sydvästra Sverige. Totalt fångades sju olika arter vid
elfiskeundersökningarna: Öring (Salmo trutta), lake (Lota lota), abborre (Perca fluviatilis), mört
(Rutilus rutilus), elritsa (Phoxinus phoxinus), ål (Anguilla anguilla) och signalkräfta (Pacifastacus
leniusculus). Lake och abborre fångades på åtta av de nio lokalerna medan öring noterades på sju
av dessa. Öring dominerade dock antal fångade individer (69 st). Lake är upptagen på den senaste
rödlistan som "nära hotad" och ål är i samma rödlista kategoriserad som "akut hotad"
(Artdatabanken 2010).
Om man jämför med jämförelsevärden från "Svenskt elfiskeregister" så är mediantätheten för alla
arter i Mölarp betydligt lägre än mediantätheten för elfisken gjorda i liknande vattendrag, alltså
"strömöringvattendrag i södra Sverige". Öring har till exempel en mediantäthet i Mölarp på 2,6
N/100m2. Mediantätheten för öring i liknande vattendrag är 4,7 N/100m2 (Sers, Magnusson och
Degerman 2008). Dock är öringtätheten på tre av lokalerna över medianvärdet där högst
beräknade öringtäthet uppskattades till 5,5 N/100m2 nedströms Mölarps kvarn. Lake observerades
förvånansvärt ofta, dock är mediantätheten i Mölarp på 1,2 N/100m2 under regionens genomsnitt
på 2,2 N/100m2. Noterbart är att på tre strömmande lokaler var tätheten av lake högre än
öringtätheten.
Totalt fångades 26 ensomriga öringar (0+) under inventeringarna vilket bevisar att arten
reproducerar sig i strömmarna kring Mölarps ö. Vattendragsindex (VIX) är kategoriserat som "god"
på en lokal ("Nedströms Mölarps såg"), "måttlig" och "otillfredsställande" på tre lokaler vardera
samt "dålig" på två lokaler. Sammantaget kan man säga att den ekologiska statusen är
måttlig/otillfredsställande avseende fisk inom Mölarps naturreservat trots fina habitat och gott om
strömsträckor med god vattenkvalitet.
3
Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014
Fontinalis
Innehållsförteckning
Sammanfattning...........................................................................................3
Inledning.......................................................................................................5
Metodik........................................................................................................7
Resultat och diskussion................................................................................9
Referenser..................................................................................................15
Bilaga 1, lokalbeskrivningar........................................................................16
Bilaga 2, beskrivning av fångade fiskarter .................................................26
4
Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014
Fontinalis
Inledning
Vattenmiljön i de övre delarna av Viskan har under lång tid utsatts för mänskliga ingrepp, främst i
form av dammanläggningar, stenrensningar och kanaliseringar. Det har medfört en stor negativ
effekt på den biologiska mångfalden eftersom antalet lämpliga habitat minskat drastiskt. Stora
strukturer i form av stenar och block är oerhört viktiga i ett vattendrag då de ökar komplexiteten
och antal tillgängliga habitat vilket i sin tur medför möjlighet till en högre biologisk diversitet.
Mölarps naturreservat ligger öster om Fristad utanför Borås och bildades 1990 för att bevara den
unika natur- och kulturmiljön. Viskan delar upp sig i två grenar och bildar en åtta hektar stor
holme, Mölarps ö. Vattnet strömmar friskt kring ön men den ena fåran har ett definitivt
vandringshinder (Mölarps kvarn) och ett partiellt hinder (Mölarps såg). Även uppströms reservatet
finns ett antal dammar, inklusive två aktiva vattenkraftverk, vilket medför en onaturlig flödesregim.
Framför allt utsätts Viskans södra gren ("Sörån") för snabba fluktuationer och låga vattenflöden
sommartid eftersom dammen strax uppströms reservatet ("f.d. Lövåsens såg") styr ner majoriteten
av vattnet i norra fåran vid lågflöde.
Viskan uppströms Öresjö är dåligt undersökt ur biologisk synvinkel. Enstaka elfisketillfällen finns
dock dokumenterade i Viskan inom Mölarps naturreservat. Dels 1982 och 1986 (en bit uppströms
Mölarp) inför bildandet av reservatet och dels under mitten av 1990-talet. Resultaten av dessa
visar på god artförekomst och öringtätheter kring regionens median på 4,7 individer/100m 2 på två
lokaler (tabell 1). En fiskevårdsplan från början av 2000-talet finns för området där närliggande
Munkån och Svensån samt en del av Viskan ingår (Douglas och Litzen 1999). Bland annat
biotopkarterades vattenmiljöerna i Viskan inom Mölarps naturreservat. Dessutom har en förstudie
inför biotopvårdande insatser utformats (Bark 2014). Inventering av flodpärlmussla i Mölarps
naturreservat visade på en liten populationsstorlek och inga juvenila musslor (Bark 2014).
Flodpärlmusslan har öring som värdfisk (även lax) och en öringtäthet på 5 individer/100m 2 är att
föredra (Degerman et.al. 2009).
5
Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014
Fontinalis
Tabell 1. Sammanställning över tidigare elfisken i Viskan kring Mölarps naturreservat. Hämtade
från Svenskt elfiskeregister samt från Borås kommun.
Datum
Lokal
Fiskarter
Öringtätheter (N/100m2)
82-07-12
86-07-24
94-04-11
"Kvarn-Mölarp" (dock ligger Abborre, gädda, elritsa, kräfta
lokalen i södra grenen)
(obestämd art), mört, ål, öring
"Kvarn vid Rydegård", en bit
Öring, flodkräfta, ål, öring
uppströms Mölarp
"Kröklingbäcken" (biflöde)
Elritsa
5,9 varav 0+: 0,8
5,3 varav 0+: 1,7
-
94-05-04
"Nedanför bron", södra
grenen
Öring, mört, elritsa, braxen,
bäcknejonöga
0.9
94-05-04
"Mölarps såg"
Gädda, öring
0.3
94-05-04
Lövåsens såg, norra grenen
Ingen fångst
-
98-11-02
"Örebro"
Öring
2 st, ingen area
Elfiskeundersökningar i Viskan inom Mölarps naturreservat har utförts på uppdrag av
Västkuststiftelsen som äger och förvaltar naturreservatet. Elfiskena har utförts av Jonathan Bark,
Fontinalis, 6-7 september 2014 på totalt nio lokaler (figur 1).
Figur 1. Karta över området med de markerade elfiskelokalerna.
6
Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014
Fontinalis
Denna elfiskeundersökning är en del i planeringen inför biotopvårdande insatser i Viskan norr om
Borås. Det är viktigt att ha kunskap om vattenbiotoperna innan restaureringar utförs för att
uppföljningar skall kunna genomföras och eventuella effekter uttydas.
Viskan har goda förutsättningar att hysa en stabil sjövandrande eller strömlevande öringstam med
gott om strömmande sträckor. Tyvärr har vattendraget dämts upp på flera ställen vilket har minskat
antal lämpliga habitat för strömlevande fiskar (som öring). Dessutom hindras vandring för
vattenlevande organismer och populationerna fragmenteras.
Metodik
Elfisket utförs enligt den standardiserade metoden SS-EN 14011:2006 (SIS 2006),
Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning i vatten (Naturvårdsverket 2010) samt f.d.
Fiskeriverkets föreskrifter (Degerman och Sers 1999). Vid sju av lokalerna har kvantitativt elfiske
genom successiv utfiskning genomförts. På de övriga två lokalerna utfördes kvalitativt elfiske med
enbart en utfiskning av lokalen (s.k. inventeringsfiske).
Figur 2. Successiv utfiskning (kvantitativt elfiske) på lokal 2, "Grillplatsen" i södra fåran.
7
Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014
Fontinalis
I fält har standardiserade elfiskeprotokoll ifyllts. Tätheter beräknas sedan i digitala elfiskeprotokoll,
erhållna från SLU, enligt Maximum likelihood-metoden ("Zippin-modellen"). Tätheter anges i
individer/100m2 eller N/100m2. Mediantätheter illustreras istället för medeltätheter eftersom
fisktätheter vid elfiske ej är normalfördelad data (Sers, Magnusson och Degerman 2008).
Medianen är det mittersta värdet om man radar upp ett antal värden i storleksordning. Tidigare
elfisken i området är hämtat från Svenskt elfiskeregister (aquarapport.slu.se) samt från Borås
kommun. Mediantätheten för öring i "strömöringvattendrag i södra Sverige, avrinningsområde
<1000 km2" är 4,7 N/100m2 (Sers, Magnusson och Degerman 2008). Vattendragsindex (VIX)
beräknas hos datavärden (SLU - Sötvattenslaboratoriet) och illustrerar den allmänna ekologiska
statusen på de olika lokalerna. VIX illustrerar framför allt närings- och surhetspåverkan samt
morfologisk och hydrologisk påverkan (Naturvårdsverket 2007). Indexet beräknas genom att man
jämför ett erhållet värde mot förväntade värden utifrån nio omgivningsvariabler, bland annat
avrinningsområdets storlek och andel sjö i avrinningsområdet. Det erhållna värdet baseras på sex
olika parametrar: sammanlagd täthet av öring och lax, andel toleranta individer, andel lithofila
arter (arter som leker på grus och sten, t.ex. öring, elritsa och lake), andel toleranta arter (abborre,
braxen, ål m.fl.), andel intoleranta arter (öring, lax, stensimpa m.fl.) och andel laxfiskarter som
reproducerar sig på lokalen. VIX anges i en femgradig skala: 1 = hög, 2 = god, 3 = måttlig, 4 =
otillfredsställande och 5 = dålig (tabell 2).
Tabell 2. Klassgränser för Vattendragsindex (VIX), avrundat till två decimaler.
VIX-klasser
Översta gränsvärdet
Nedersta gränsvärdet
1 = hög
1
0.75
2 = god
0.75
0.47
3 = måttlig
0.47
0.27
4 = otillfredsställande
0.27
0.08
5 = dålig
0.08
0
8
Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014
Fontinalis
Resultat och diskussion
Elfiskeundersökningarna utfördes 6 och 7 september 2014 av Jonathan Bark på Fontinalis. Nio
lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat elfiskades. Vattenflödet var omkring
årsmedelvattenföring (4,4-4,9 m3/s) och flera lokaler var således svårfiskade på grund av stark
vattenström. Viskan är ett relativt stort vattendrag att elfiska med en vattendragsbredd mellan 714 meter. Fångstbarheten är lägre i större vattendrag jämfört med små bäckar och åar.
För resultat på varje lokal, se bilaga 1. Totalt fångades sex olika fiskarter (figur 3 och bilaga 2):
öring, lake, abborre, mört, elritsa och ål. Dessutom fångades ett antal signalkräftor varav en med
totallängd om 130 mm (exklusive klorna) på lokalen för flodpärlmussla. Vanligast var öring med 69
fångster på 7 lokaler, lake var näst vanligast med 37 individer på 8 lokaler. 20 abborrar, 6 mörtar, 6
elritsor, 1 ål samt 6 signalkräftor utgjorde resten av fångsterna där abborre dokumenterades på
åtta lokaler (figur 3).
Elfiskefångster i Mölarp
Antal
80
70
69
60
50
37
40
30
20
20
10
6
6
6
Elritsa
Mört
Signalkräfta
0
Öring
Lake
Abborre
1
Ål
Art
Figur 3. Totala antalet fångster av varje art i Viskan inom Mölarps naturreservat.
Arter som fångats tidigare men som inte observerades i årets elfiske är: gädda, bäcknejonöga,
braxen och flodkräfta. Det skall dock noteras att föregående elfisken skett tidigare på året och att
artfördelningen skiljer sig åt beroende på årstid. Till exempel de vårlekande arterna braxen och
mört, som ofta leker i rinnande vatten, ökar säkerligen i elfiskefångsterna tidigare under året.
9
Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014
Fontinalis
Generellt är det låga tätheter av öring i Viskan inom Mölarps naturreservat. Mediantätheten för de
nio lokalerna ligger på 2,6 N/100m2 (figur 4) jämfört med mediantätheten i liknande vattendrag på
4,7 N/100m2 (Sers, Magnusson och Degerman 2008). Öringtäthet högre än regionens
mediantäthet beräknades dock för tre av de fiskade lokalerna med ett högsta värde på lokalen
"Nedströms Mölarps kvarn" på 5,5 N/100m2. Lokalen "Nedanför bron" i södra fåran har en
beräknad öringtäthet på 4,9 N/100m2 och "Uppströms sammanflödet", som sammanfaller med
den bästa flodpärlmussellokalen, uppvisar en täthet på 4,8 N/100m2. Lake har en högsta täthet om
5,4 N/100m2 på lokal 5, "Uppströms sammanflödet".
Mediantätheter för olika arter
- jämfört med mediantätheten för liknande vattendrag
Täthet (N/100m2)
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Öring 0+ Öring >0+ Öring tot
Regionens
median
Mölarp
Lake
Abborre
Mört
Elritsa
Figur 4. Mediantätheter (N/100m2) för olika arter vid elfisket i Mölarp, jämfört med medianen i
samma region (strömöringvattendrag i södra Sverige, avrinningsområde: <1000 km 2). Notera att
det är medianvärdet och ej medelvärdet som anges (se metodik). Mörkgråa staplar symboliserar
medianen för Mölarp och de ljusgrå staplarna är jämförelsevärden från liknande vattendrag i
regionen. Mediantäthet för mört, elritsa och ål (som ej är med i diagrammet) är 0 N/100m 2 i
Mölarp.
Det är förvånansvärt mycket lake i Mölarp vilket är positivt då lake är rödlistad enligt den senaste
klassificeringen av Artdatabanken (2010). Lake har en högre täthet än öring på tre av de elfiskade
lokalerna. Dock är mediantätheten vid de nio lokalerna (1,2 N/100m2) lägre än mediantätheten i
regionen (2,2 N/100m2). Antal elfiskelokaler i rinnande vatten med lake har i Sverige minskat med
21% mellan 1984-2007 (Artdatabanken 2010). Ännu värre är det i sjöar där antalet vatten med lake
i nätfångsterna minskat med 68% under samma period. Lake är en predator som gärna äter
10
Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014
Fontinalis
fiskrom och kräftor och den kan möjligen utgöra ett hot mot den svaga öringstammen. Analyser av
elfiskedata gjorda i Sverige visar tydligt att tätheten av öringungar minskar signifikant i vattendrag
med lake (Degerman och Sers 1999). I ett friskt vattendrag med gott om lämpliga habitat och fria
vandringsvägar borde dock arterna kunna samexistera. Även ål fångades i elfiskena, positivt då
ålen är rödlistad (akut hotad), dock fångades enbart en individ.
Figur 5. 258 mm lång lake fångad på lokal 1, "Delningen-kville" .
Att laken på flera strömmande lokaler hade högre täthet än öring kan bero på det reglerade
vattensystemet. De gynnas ofta i reglerade vattendrag, tillsammans med arter som abborre, mört
och eventuellt elritsa (Degerman, Sers och Petersson 2012). Fler lugnpartier skapas i ett reglerat
vattendrag och strömlevande arter (öring) missgynnas vilket gynnar arter som annars trivs i sjöar.
Det var generellt låga tätheter av karpfiskar och enbart två arter fångades: mört och elritsa (figur
3). Vid valet av elfiskelokaler så inkluderades flera typer av habitat, även lugnflytande sträckor
(t.ex. lokal 5) där man kan anta finna dessa arter. Dock är det svårt att elfiska effektivt på dessa
arter eftersom de inte är lika revirhävdande som t.ex. öring och simmar således iväg när man
närmar sig. Det finns också djupare partier kring Mölarps ö som ej elfiskades där man kan anta att
dessa arter lever, t.ex. i dammen vid Mölarps kvarn.
11
Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014
Fontinalis
Det fångades 26 ensomriga öringar (se figur 7), positivt då rekryteringen bevisligen fungerar i
reservatet. Högst tätheter av årsungar beräknades för lokalerna "Uppströms sammanflödet" och
"Nedströms Mölarps kvarn". Tätheterna var på dessa lokaler 3,1 respektive 2,0 N/100m 2. Jämför
man med mediantätheten för ensomrig öring i liknande vattendrag (1,8 N/100m 2) så är det ett
godkänt resultat. Att det verkar förekomma lek nedströms Mölarps kvarn kan bero på att
vandrande öring inte kommer längre upp och således är "tvungna" att reproducera sig på platsen.
Dammen kan även jämna ut vattenflödet vilket medför att det ofta är ett stabilt flöde nedströms.
Noterbart är att det verkar finnas en del ensomriga öringar på lokalen där majoriteten av
flodpärlmusslorna i reservatet lever ("Uppströms sammanflödet"). Dock är tätheten enbart 2,0
N/100m2 för ensomrig öring på lokalen. Sträckan har fina grusbankar som är lämpliga för musslor
samt för öringreproduktion. Årsungarna (0+) utgör en distinkt grupp i histogrammet nedan (figur
6).
Längdfördelning öring
10
9
8
7
6
0+
5
4
3
2
1
0
Längd (mm)
Figur 6. Längdfördelning med alla fångade öringar i Mölarps naturreservat. Ensomriga öringar (0+)
syns tydligt längst till vänster i diagrammet och utgör den största åldersklassen.
12
Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014
Fontinalis
Figur 7. Ensomrig öring fångad på lokalen "Nedanför bron" i södra fåran.
Vattendragsindex beräknades hos datavärden (SLU - Sötvattenslaboratoriet) för alla lokaler (figur
8). Enbart lokal 8, "Nedströms Mölarps såg", klarade gränsvärdet för kategorin "god". Övriga
lokaler var antingen klassade som "dålig" (lokal 4 och 6), "otillfredsställande" (lokal 2, 5 och 7) och
"måttlig" (lokal 1, 3 och 9). Alltså ingen lokal klarade gränsvärdet för högsta klassen, "hög". Att
vissa lokaler klassas som "dålig" eller otillfredsställande" beror ofta på att andel öring på lokalen är
låg. Eftersom till exempel abborre och mört klassas som toleranta arter så minskar indexvärdet när
dessa utgör en stor del av fiskpopulationen och klassningen blir således sämre.
13
Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014
Fontinalis
Vattendragsindex för de olika lokalerna
0.7
0.6
0.5
0.4
0.3
0.2
0.1
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Lokalnummer
Figur 8. Vattendragsindex för de olika lokalerna. Röd: dålig (<0,08), orange: otillfredsställande
(0,08-0,27), gul: måttlig (0,27-0,47), grön: god (0,47-0,75), blå: hög (>0,75). Enbart lokal 8
(Nedströms Mölarps såg) klarar gränsen för "god" men ingen lokal klassas som "hög".
Det verkar som om de största problemen för Mölarp ligger uppströms området. Vandringshinder
stoppar vattenlevande organismer. Framför allt öring hindras från att nå fina reproduktionsbäckar
uppströms. Höga vattentemperaturer (>20°C) i Viskan är vanligt, detta på grund av sjöar, dammar
och bristfälliga kantzoner uppströms. Låga sommarflöden och snabba variationer i flöde kan
tillskrivas problemen med rensade och kanaliserade vattendrag samt jordbruksmarken och
regleringsdammarna uppströms. Hög turbiditet kan bero på den brukade marken uppströms. Allt
detta är exempel på problem och hot mot den biologiska mångfalden i Viskan uppströms Öresjö.
Ett målvärde vid restaureringar i Viskan borde vara att öka öringtätheterna till minst 5
individer/100m2 i hela området samt öka öringtätheten på lokalen med flodpärlmusslor till 10
individer/100m2. Detta får inte ske på bekostnad av andra arter. Det finns utrymme för en ökning i
populationsstorlek hos samtliga fiskarter. Uppföljning bör ske följande år för att se hur
populationerna påverkas av de genomförda restaureringarna.
14
Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014
Fontinalis
Tack till de som hjälpt till: Viktor, Gillis, Markus, Martin och Jan-Erik m.fl.
Referenser
Artdatabanken. 2010a. Rödlistan. Lake, Lota lota. 2010. (Elektronisk källa)
http://www.artfakta.se/GetSpecies.aspx?SearchType=Advanced (2014-09-08)
Artdatabanken. 2010b. Rödlistan. Ål, Anguilla anguilla. 2010. (Elektronisk källa)
http://www.artfakta.se/GetSpecies.aspx?SearchType=Advanced [2014-09-08]
Artdatabanken. 2012. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Ryggsträngsdjur: Strålfeniga
Fiskar. Chordata: Actinopterygii.
Bark, J. 2014. Inventering av flodpärlmussla i Viskan inom Mölarps naturreservat. Fontinalis.
Bark, J. 2014. Åtgärdsplan Mölarp - En förstudie om biotopvårdande insatser i Viskan mellan Öre
bro och Gingri. Viskans vattenråd.
Douglas, G & Litzén, A. 1999. Fiskevårdsplan för Munkån, Svensån och Viskan inom Öresjös
Fiskevårdsområdesförening. Göteborgs universitet, examensarbete, VT99.
Degerman, E & Sers, B. 1999. Elfiske. Fiskeriverket information 1999:3 (3-69). Reviderad: 2001-0824
Degerman, E., Sers, B & Petersson, E. 2012. Analys av elfiskedata. Länsstyrelsen i Jönköpings län, nr
2012:12.
Degerman, E., Alexanderson, S., Bergengren, J., Henrikson, L., Johansson, B-E., Larsen, B. M. &
Söderberg, H. 2009. Restaurering av flodpärlmusselvatten. Solna: Världsnaturfonden WWF.
Naturvårdsverket. 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kust-vatten och vatten
i övergångszon. Naturvårdsverket Handbok 2007:4, utgåva 1.
Naturvårdsverket. 2010. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten.
Undersökningstyp: Elfiske i rinnande vatten. Version 1:5 2010-05-05.
SIS. 2006. Svensk standard, SS-EN 14011:2006. Vattenundersökningar - provtagning av fisk med
elektricitet.
Sers, B., Magnusson, M och Degerman E. 2008. Jämförelsevärden från Svenskt Elfiskeregister.
Sötvattenslaboratoriet & Fiskeriverket, Information från Svenskt Elfiskeregister, Nr 1, 2008.
Hemsidor:
Svenskt elfiskeregister: http://aquarapport.slu.se/default.aspx?ID=6
SMHI, Vattenwebb: http://vattenweb.smhi.se/
15
Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014
Bilaga 1, lokalbeskrivningar
16
Fontinalis
Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014
1. Delningen-kville
Fontinalis
Datum: 2014-09-06
Lokalbeskrivning
Koordinater (RT90): 6413201/1334663
Kvantitativt elfiske, 3 utfisken
Lokalen ligger i södra fåran, precis där Viskan delar sig kring Mölarps ö, ca 10 meter nedströms
Lövåsens såg. Sträckan är kraftigt rensad med ena sidan helt stenbelagd. Fint kvillområde, tyvärr
starkt utsatt för reglering av ovanliggande dammar och vattenkraftverk.
Lokalen är 42 meter lång och 7 meter bred. Dominerande substrat är block 3 (40-200 cm),
omgivningarna består av lövskog och det är ont om död ved i vattendraget. En stor öring, ca 400
mm, skrämdes iväg.
VIX: 0,30
VIX-klass: 3, Måttlig
Arter:
Öring 0+
Öring >0+
Öring tot
Lake
Abborre
Signalkräfta
Antal per fiskeomgång
0
4
4
4
1
2
1
0
1
2
0
0
Tot. N
(Skattat)
1.2
4
5.2
8
1
4.9
0
0
0
1
0
2
17
Täthet
(N/100m2)
0.4
1.4
1.8
2.7
0.3
1.7
Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014
2. Grillplatsen
Fontinalis
Datum: 2014-09-06
Lokalbeskrivning
Koordinater (RT90): 6413142/1334629
Kvantitativt elfiske, 3 utfisken
Lokalen är belägen ca 150 meter nedströms delningen i Viskans södra gren kring Mölarps ö.
Öppen betesmark på Mölarps ö ända ned till vattendraget. Andra sidan skogsbeklädd brant. Dålig
beskuggning.
Dominerande bottensubstrat är stora block varvat med sandbottnar. Inga stormusslor på lokalen
enligt tidigare inventeringar.
VIX: 0,21
VIX-klass: 4, Otillfredsställande
Arter:
Öring 0+
Öring >0+
Öring tot
Lake
Abborre
Elritsa
Mört
Antal per fiskeomgång
3
2
5
0
2
1
0
0
3
3
1
0
0
0
1
0
2
1
0
0
4
18
Tot. N
(Skattat)
4.4
5.9
10.3
2.4
2
1
4.8
Täthet
(N/100m2)
1.3
1.8
3.1
0.7
0.6
0.3
1.5
Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014
3. Nedanför bron
Fontinalis
Datum: 2014-09-06
Lokalbeskrivning
Koordinater (RT90): 6413073/1334550
Kvalitativt elfiske, 1 utfiske
Lokalen ligger strax nedströms bron över Viskans södra gren, på andra sidan ön sett från Mölarps
kvarn. Sträckan karaktäriseras av stor sten och många djuphålor. Inventeringsfiske. Sträckan är 37
meter lång och 13 meter bred, med ett medeldjup om 0,6 meter.
Dominerande bottensubstrat är block 3 (40-200 cm) och omgivningarna karaktäriseras av skog på
ena sidan och trädbevuxen äng på andra stranden.
VIX: 0,31
VIX-klass: 3, Måttlig
Arter:
Öring 0+
Öring >0+
Öring tot
Lake
Abborre
Elritsa
Antal per fiskeomgång
1
11
12
1
1
1
-
-
19
Tot. N
(Skattat)
2.1
20
22.1
2.2
2.2
2.6
Täthet
(N/100m2)
0.5
4.4
4.9
0.5
0.5
0.6
Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014
4. Nedströms kvillområde
Fontinalis
Datum: 2014-09-07
Lokalbeskrivning
Koordinater (RT90): 6412744/1334318
Kvantitativt elfiske, 1 utfiske
Lokalen är belägen 2-300 meter uppströms sammanflödet av Viskans två grenar kring Mölarps ö,
strax nedströms kvillområdet i södra fåran. Sträckan är i grova drag uppdelad i två skilda habitat:
nedre halvan är svagt strömmande med dominans av grus och en stor djuphåla in mot stranden,
övre delen är ett grunt, strömmande parti med dominans av medelstor sten. Dock saknar hela
sträckan stora stenar och block vilket medför en laminär ström. Fina lekbottnar för öring.
Sträckan är 47 meter lång och 10,5 meter bred. Medeldjupet är 0,25 meter men ett maxdjup på ca
1,2 meter. Omgivningarna domineras av blandskog. Enbart ett utfiske p.g.a. att ingen öring
fångades i första utfisket. Dock skrämdes en stor individ (troligtvis öring) iväg.
VIX: 0,01
Arter:
Abborre
Mört
Lake
VIX-klass: 5, Dålig
Antal per fiskeomgång
3
1
1
-
Tot. N
(Skattat)
6.7
2.2
2.2
-
20
Täthet
(N/100m2)
1.4
0.5
0.5
Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014
5. Uppströms sammanflödet
Fontinalis
Datum: 2014-09-07
Lokalbeskrivning
Koordinater (RT90): 6412791/1334134
Kvantitativt elfiske, 3 utfisken
Lokal där merparten av flodpärlmusselbeståndet inom Mölarps naturreservat lever. Nedre sträckan
är starkt strömmande med gott om sten och block, övre delen strömmande med gott om grus, sand
samt mossa.
Omgivningarna består av blandskog på ena sidan och tomtmark på andra. Beskuggningen är
väldigt dålig vilket är negativt för organismerna här. Stor signalkräfta observerades. Lokalen är 34
meter lång och 8 meter bred med ett medeldjup om 0,40 meter och maxdjup på 1,1 meter.
VIX: 0,25
Arter:
Öring 0+
Öring >0+
Öring tot
Abborre
Mört
Lake
Elritsa
Signalkräfta
VIX-klass: 4, Otillfredsställande
Antal per fiskeomgång
4
2
6
7
1
7
0
0
2
2
4
3
0
3
1
2
Tot. N
(Skattat)
8
4.4
12.4
8.1
1
13.9
1.3
2.5
1
0
1
2
0
2
0
0
21
Täthet
(N/100m2)
3.1
1.7
4.8
3.1
0.4
5.4
0.5
1
Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014
6. Nedanför svängen
Fontinalis
Datum: 2014-09-07
Lokalbeskrivning
Koordinater (RT90): 6412930/1334091
Kvalitativt elfiske, 1 utfiske
Lokalen är belägen strax nedströms en 90-graders kurva där Viskans norra del svänger av söderut
mot sammanflödet ca 300 meter längre nedströms. Lokalen elfiskades för att inventera fiskfaunan
i de lugnare partierna av Viskan. Dessutom lever på lokalen ett antal individer av äkta
målarmussla.
Sträckan domineras av sand och grus med gott om död ved. Medeldjupet är 0,50 meter och
maxdjupet 1,60 meter. Vattnet är svagt strömmande och omgivningarna består av blandskog.
Längd på lokalen är 42 meter och bredden 9,5 meter.
VIX: 0,01
VIX-klass: 5, Dålig
Arter:
Abborre
Antal per fiskeomgång
4
-
Tot. N
(Skattat)
8.9
-
22
Täthet
(N/100m2)
2.2
Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014
7. 200 meter nedströms Mölarps såg
Fontinalis
Datum: 2014-09-07
Lokalbeskrivning
Koordinater (RT90): 6412948/1334261
Kvantitativt elfiske, 3 utfisken
Lokalen är belägen ungefär 200 meter nedströms den halvt raserade dammen vid f.d. Mölarps såg.
Lokalen karaktäriseras av en laminär och stark vattenström med ont om större block som bryter
vattenytan. Lokalen är kraftigt rensad på större sten.
Den fiskade sträckan är 40,6 meter lång och 7,6 meter bred. Dominerande bottensubstrat är block
1 (20-30 cm) och omgivningarna domineras helt av lövskog med en fin kantzon. Medeldjupet är
0,40 meter och maxdjupet 1,20 meter. Ont om död ved i vattendraget.
VIX: 0,24
Arter:
Öring 0+
Öring >0+
Öring tot
Lake
Abborre
VIX-klass: 4, Otillfredsställande
Antal per fiskeomgång
1
1
2
2
0
1
1
2
0
1
Tot. N
(Skattat)
2.2
2.2
4.4
3.8
1.2
0
0
0
1
0
23
Täthet
(N/100m2)
0.7
0.7
1.4
1.2
0.4
Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014
8. Nedströms Mölarps såg
Fontinalis
Datum: 2014-09-07
Lokalbeskrivning
Koordinater (RT90): 6412997/1334308
Kvantitativt elfiske, 3 utfisken
Lokal enbart 10 meter nedströms den halvt raserade dammen vid f.d. Mölarps såg. Öring klarar att
passera dammen vid de flesta vattenföringar men andra fiskarter har troligtvis svårare att ta sig
förbi. Sträckan karaktäriseras av en stark och laminär vattenström med ont om större block som
bryter vattenytan. Har potential att bli en fin uppväxtlokal för öring om man kan få ner
vattenhastigheten och öka komplexiteten i vattendraget.
Lokalens medeldjup är 0,35 meter medan maxdjupet är hela 1,5 meter i en djuphåla. Sträckan
domineras av block 1 (20-30 cm) och av stråkande/forsande vatten. Måttligt med död ved i
vattendraget.
VIX: 0,62
Arter:
Öring 0+
Öring >0+
Öring tot
Lake
VIX-klass: 2, Bra
Antal per fiskeomgång
4
4
8
5
0
0
0
1
Tot. N
(Skattat)
4
4
8
7.4
0
0
0
1
24
Täthet
(N/100m2)
1.3
1.3
2.6
2.4
Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014
9. Nedströms Mölarps kvarn
Fontinalis
Datum: 2014-09-07
Lokalbeskrivning
Koordinater (RT90): 6413134/1334416
Kvantitativt elfiske, 3 utfisken
Lokalen, strax nedströms dammen vid Mölarps kvarn, är grund och strömmande med ont om
större block i vattnet. Sträckan är kraftigt rätad och rensad på sten, därmed är vattenströmmen
laminär.
Den fiskade sträckan är 48 meter lång och 7,5 meter bred. Dominerande bottensubstrat är block 1
(20-30 cm) och omgivningarna består av lövskog, ängsmark och en väg med parkering.
Medeldjupet är enbart 0,20 meter och maxdjupet 0,55 meter. En stor individ, ca 270 mm,
skrämdes iväg.
VIX: 0,28
VIX-klass: 3, Måttlig
Arter:
Öring 0+
Öring >0+
Öring tot
Lake
Elritsa
Ål
Mört
Antal per fiskeomgång
5
8
13
1
0
0
2
1
3
4
2
0
1
0
Tot. N
(Skattat)
7.4
12.6
20
4.8
1.3
1.3
2
1
1
4
1
1
0
0
25
Täthet
(N/100m2)
2
3.5
5.5
1.3
0.4
0.4
0.6
Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014
Fontinalis
Bilaga 2, beskrivning av fångade fiskarter
Öring (Salmo trutta)
Öringens utseende skiljer sig kraftigt åt mellan och inom vattensystem. Det finns flera olika
levnadssätt inom arten där vissa vandrar ut i hav eller sjöar medan andra stannar kvar i
vattendraget där de föds. Öring trivs i syrerika och klara vatten. Leken sker under hösten över
grusbankar i rinnande vatten. Äggen kläcks påföljande vår och de små öringarna lever först av sin
gulesäck i bottensubstratet. Totalt fångades 69 st öringar.
Lake (Lota lota)
Lake är kategoriserad som nära hotad enligt den senaste rödlistningen (Artdatabanken 2010). Det
är en bottenlevande fisk som trivs i sjöar, vattendrag och bräckt vatten. Den är nattaktiv under
sommaren och föredrar då kallt och syrerikt vatten. Under vintern sker leken på grunda sand- och
grusbankar i sjöars strandkanter, men vissa individer vandrar även upp i vattendrag för
reproduktion. Leken sker ofta på 0,5-3,0 meters djup och vanligtvis leker lakarna i en stor grupp om
20 individer. Lake är en glupsk predator och äter gärna fiskrom, kräftor samt andra fiskar. 37
fångster i Mölarp.
26
Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014
Fontinalis
Ål (Anguilla anguilla)
Ål är en mytomspunnen fisk som troligtvis leker i Sargassohavet och förs som larv med
Golfströmmen mot Europas kuster. Den är akut hotad enligt den senaste rödlistningen
(Artdatabanken 2010). Den omvandlas mot slutet av färden till en glasål och när den når kusterna
omvandlas den till en vuxen ål, s.k. gulål. I Sverige består gulålbeståndet mest av honor som
vandrar tillbaka till reproduktionsområdena vid en ålder om 10-14 år. De hanar som finns vandrar
generellt tillbaka när de är 4-9 år gamla. Enbart en fångst i Mölarp.
Elritsa (Phoxinux phoxinus)
Elritsa är en liten karpfisk som trivs bäst i klara, strömmande vatten men förekommer även i sjöar
och bräckt vatten. Den indikerar ofta en god vattenkvalitet. Den lever ofta i stim och leken sker
under våren då hanarna får en vacker lekdräkt med röda läppar och fenbaser. 6 fångster i Mölarp.
27
Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014
Fontinalis
Mört (Rutilus rutilus)
Mört är Sveriges vanligaste karpfisk och är med sina röda ögon och fenor lätt att känna igen. Den är
en väldigt känslig art avseende låga pH-värden och är ofta den fisk som försvinner först i sura
vatten. 6 fångster i Mölarp.
Abborre (Perca fluviatilis)
Sveriges vanligaste fisk lever i alla sorters sötvattenmiljöer förutom i starkt strömmande vatten och
kalla fjällsjöar. Den lever ofta i stim på grunt vatten sommartid. Den jagar som vuxen ofta andra
fiskar men prederar även på djurplankton, fiskrom och kräftdjur. Arten är troligtvis värd för äkta
målarmussla. 20 individer fångades i elfiskeundersökningarna i Mölarp på totalt 8 lokaler. Den
observerades på både strömmande och lugnflytande sträckor.
28